Gott Nytt År och Tillbaka i tiden
avatar

Dolfs partylogo

Eders Ödmjuke önskar Gott Nytt År

Eftersom det här pubbas bara några minuter efter midnatt innehåller det inga observationer om Malena Ernmans deklamation av Lord Alfred Tennysons poem Ring Out, Wild Bells eller Nyårsklockan som den något fritt översatta versionen heter på svenska (fast jag misstänker att de flesta tänker på den som ”Ring, klocka, ring”). Jag hoppas bara att hon gjort ett bra framförande och inte förstört dikten genom att lägga in en massa politiskt korrekta tolkningar i den.

Det nya året signalerar klart och tydligt tidens obevekliga marsch, och att vi sedan förra nyåret har kommit ett år närmare resans slut. För många blir just nyårsdagen den första dagen på tillvaron efter detta. Jul och nyår är högtider som sprider sin värme över oss alla:

För många blir julafton och nyårsafton det tydligaste tecknet på att man är (eller känner sig) ensam. Kontrasten mellan sin egen ensamhet och alla andras stora lyckliga umgängeskretsar blir som störst under storhelgerna.

Självmord: nyårsdagen och måndagar vanligast

Kanske kan det vara en del av förklaringen till det faktum att nyårsdagen är den dagen på året då flest människor begår självmord? Särskilt bland unga människor (10-26 år, se graf) är det tydligt att självmord sker oftare på nyårsdagen än på andra dagar.

nyårsdagen

Många skulle säkert uppskatta ett sätt att ta sig tillbaka i tiden och kunna svänga åt ett annat håll vid viktiga vägskäl. Därför vill jag hälsa läsarna välkomna till det nya året med en liten sedelärande historia som jag helt fräckt har snott från Det hände i morgon 17. Jag vet inte om jag gör mig skyldig till upphovsrättsbrott eller kommer undan med citaträtten av översättningen eftersom hela boken är översatt av en och samma person. Det är trots allt inte mycket mer än en sida av 245. Å andra sidan (pun intended) är det en fullständig liten novell och ursprungs­författaren dog 1963, så det återstår fortfarande 17 år innan upphovsrättsskyddet upphör gälla för originalnovellen.

I vilket fall som helst, jag hoppas eventuella upphovsrättsinnehavare förlåter mig, jag tycker berättelsen passar perfekt för nyår på GenusDebatten:

TILLBAKA I TIDEN


RALPH MILNE FARLEY

Härmed en liten novell tillägnad vänner av mansgriseri utan skyddande förklädnad. Och, varför inte, till kvinnor som alltid har insett att män av naturen är bedragare.

(Detta är en liknelse med två möjliga slut. Läsaren kan själv välja det som sluts som passar henne bäst.)

Det hände imorgon 17Det var en gång en man som ägde förmågan att vrida tillbaka tiden (närhelst han märkte att han hade begått ett misstag), och genomföra händelsen om igen i erfarenhetens ljus. Nu hände det sig så att denne man sökte skydd från regnet i en lada tillsammans med en mycket vacker och förförisk ung dam.

När han efteråt berättade det för sin fru och hon ganska misstänksamt frågade hur han hade uppfört sig mot den unga damen, svarade han med förvånad och sårad röst: – Helt anständigt, naturligtvis Det föll mig aldrig in att göra något annat.

Varpå hans fru fnyste harmset och förklarade: – Det var inte duktigt av dig att motstå en frestelse som inte ens frestade dig.

Då insåg mannen att han hade begått ett taktiskt misstag; han vred tillbaka klockan ett par minuter och började om igen.

När hans fru uttryckte sin misstänksamhet, medgav han denna gång: – Det var allt jag kunde göra för att hålla fingrarna borta från henne; men min djupa och uppriktiga kärlek till dig gav mig styrka att motstå frestelsen.

Varpå frun blev oerhört arg istället för att känna sig smickrad av detta kärleksbevis, – Det var inte duktigt av dig! fnyste hon. Du borde inte ens ha velat röra henne. Det är lika omoraliskt att vilja ha en kvinna som att få henne.

Slut 1: Därför ägnade mannen en lång tid åt att tänka. Det måste finnas något sätt att behaga en kvinna!

Slutligen gick det upp ett ljus och han vred tillbaka tiden för ett tredje försök. Ännu en gång frågade hans fru honom hur han hade uppfört sig mot den vackra unga damen.

Denna gång svarade han med sårad värdighet: – Vad! Den där nuckan! Jag har väl någon smak, i alla fall.

Varpå hans fru, som inte alls var lika attraktiv som den vackra unga damen, slog armarna om honom och mumlade: – Min raring!

Vilket bevisar att man kan behaga en kvinna om man använder lite taktkänsla.

Slut 2: Alltså hade mannen ingen nytta av sin underbara förmåga att kunna vrida tillbaka tiden. Fast det lärde honom naturligtvis att man inte kan behaga en kvinna, hur man än gör!

Vilket han ändå borde ha vetat.

När han förstod detta vred han tillbaka klockan igen, lite längre den här gången, till episoden med den vackra och förföriska unga kvinnan i ladan i regnet.

The Man Who Could Turn Back the Clock (1950)
Övers. Ingela Bergdahl

Copyright ©1982 Delta Förlags AB.

 

Så till de av er som fortfarande lever:

Gott Nytt År

©2016 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.

 

Om Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

Hjärtlös filantrop och altruistisk cyniker                                                                                  Minimal moderering begränsad till rena nödvändigheter.                                                         Skitstövlar åker ut permanent med en fet spark i ändalykten.                                                   e-mail: dolf.gd@hotmail.com

Kommentarer

Gott Nytt År och Tillbaka i tiden — 1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *