Voltaire påstås ha sagt: ”Om du skall diskutera med mig, definiera dina termer.” Om det verkligen var han som sa det är väl tveksamt, men det är en uppmaning värd att följa. Ord kan sägas vara små paketerade tankar som fogas samman i meningar för att bilda större tankekomplex vilka vi så kan överföra till andra människor. Ord är verktyg med vars hjälp vi uppnår telepati.

Jag får emellanåt skit för att jag hänvisar mycket till definitioner och har blivit anklagad för att vara både språkfascist och att skriva andra på näsan. Det må vara hur det vill med den saken, men om vi inte definierar de begrepp och ord vi använder, hur vet vi då över huvud taget om vi talar om samma sak?

Om vi är eniga om vad orden betyder kan vi också isolera var vi har olika syn på saker och ting och vad det egentligen är vi är oeniga om (vilket med stor sannolikhet kommer visa sig i att vi har definierat något centralt begrepp olika). Man kan ganska säkert anta att när feminister säger att man givetvis skall vara feminist om man är för jämställdhet, då menar de nog inte riktigt samma sak med ”jämställdhet” som vi som är kritiskt inställda till feminismen gör. Den stora skiljelinjen i just det fallet torde vara om man går efter ”antal”, eller efter ”regelboken”. Det vill säga, om man med jämställdhet menar att något skall vara jämt fördelat mellan könen, eller om man menar att vi alla har samma regelbok att förhålla oss till och sen får det bli som det blir.

Att definiera termer och ord är ett bra verktyg inte bara för att analysera vad som faktiskt sägs, eller hitta sprickor i ett resonemang, det ger också en fördjupad förståelse av det man studerar.

En av de politiskt heta frågorna är ”Lika lön för lika arbete”. En klatschig floskel som alla omedelbart skriver under på. För ingen vill väl att två personer som gör samma sak skall få olika lön. Men, men … jag tänkte roa mig lite med att plocka sönder den här floskeln i sina beståndsdelar.

Floskeln ”Lika lön för lika arbete” innehåller 4 ord: ”lika” (2 gånger), ”lön”, ”för” och ”arbete”. Låt oss beta av dem i någon slags semi-bakvänd storleksordning: för, lika, lön och arbete.

• för: Att detta råkar vara det minsta ordet, och ”bara” är en preposition betyder inte att det är oviktigt. Ordets syfte är att ange relationen mellan två delar i en fras, mening eller annat språkligt uttryck. Rent ordboksmässigt är kanske den definition som passar bäst ”i utbyte mot”, men jag skulle vilja påstå att ”för” här närmast anger ett (moraliskt korrekt) orsakssamband. Det vill säga, efterledet ”lika arbete” skall orsaka ”lika lön”.

  Tycker du att diskussionen om en prepositions betydelse är fånig så kan du ju testa att byta ut ”för” mot ”utan” eller ”innan”. Kom inte och säg att ”lika lön utan lika arbete” betyder samma sak som ”lika lön innan lika arbete” betyder samma sak som ”lika lön för lika arbete”.

  Man skulle i och för sig kunna ta bort prepositionen och låta de två delarna, efter att de bytt plats, ange en intuitiv ordningsföljd, ”lika arbete, lika lön”. Fast skall man vara riktigt petig skall kommatecknet i så fall ges en godtagbar definition som passar i kontexten.

  Hur som helst, ”för” är knappast något stort problem här. Alla har nog en ganska intuitiv förståelse, så det lär inte vara några större problem. Jag ville dock vara grundlig, men vi går vidare …



Lika söta, lika döda
Come play with us!


• lika: Det är väl ungefär samma sak här. Den intuitiva vardagsförståelsen räcker egentligen. Låt mig dock bara för grundlighetens skull peka ut att det faktiskt inte är helt givet vad man menar när man säger ”lika”. Vad för krav skall vara uppfyllda för att till exempel två bilar skall anses vara lika? Det är långt ifrån självklart. Räcker det med att de bägge är personbilar, eller måste de vara av samma märke? Jag och en gammal kompis har båda varsin gammal Mercedes från 80-talet. De ser likadana ut, har samma kaross, till och med samma färg. Jag tror de har samma tillverkningsår, men är inte säker på den punkten. De skiljer sig dock åt så tillvida att min har manuell växellåda och en fyrcylindrig motor. Hans är sexcylindrig och har automatlåda. Är de lika? Även om de i allt övrigt hade varit lika, hade de fortfarande haft olika nummerskylt och olika ägare. I vilka sammanhang skulle de kunna anses vara lika, och i vilka sammanhang skulle de kunna anses vara olika?

  Slår man upp ”lika” i ordboken så anger den ”som har samma storlek” som en definition och har, lite lustigt, med just ”lika lön för lika arbete” som exempel. Vilket då väcker frågan hur man mäter storlek på lön och arbete. Så vi går åter vidare …



Vad vi alla suktar efter?

• lön: Nu börjar det hetta till på allvar, för även om vi klarar oss ganska bra med vardagsförståelsen för de två tidigare orden så kommer vi inte undan så lätt här. Vi måste definiera vad vi menar med lön om vi vill ha en meningsfull diskussion om ”lika lön”. Intuitivt förstår vi väl ”lön” som att vi får betalt för vårt arbete (ordboken säger: ”(fastställd) ersättning för visst arbete vanl. i form av kontant belopp; vanl. för mer stadigvarande arbete ). Men det är långt ifrån någon självklarhet hur man skall definiera eller beräkna ”lön”. Först och främst har vi två sidor att ta hänsyn till här. En sak är vad en arbetsgivare betalar ut i lön, en annan vad en arbetstagare får. Det hela kompliceras av att vi har en tredje part, staten, som distribuerar om delar av lönen efter eget gottfinnande.

  Ur arbetsgivarens synvinkel är det rimligt att som lön betrakta alla kostnader, utom rena produktionskostnader, förknippade med att ha individen anställd. (Och vad som då anses vara ”rena produktionskostnader” är ett helt kapitel för sig.) Men det är bara än mindre del av arbetsgivarens lönekostnad som kommer arbetstagaren till del. Arbetsgivaravgifter, pensionsbetalningar, semesterersättningar, olika former av förmåner som betald sjukledighet osv. ingår som en del av lönekostnaden som dragits av redan innan bruttolönen. Först därefter dras en tredjedel (för en låginkomsttagare) i inkomstskatt innan de rena pengarna kommer in på löntagarens konto.

  

  Otack är världens lön

  Löntagarna betraktar väl normalt det de får inbetalat på sina konton från arbetsgivaren som lön. Och det borde på det hela taget duga ganska bra. Tills man ska börja jämföra löner och se till att de blir ”lika”. För då kan det vara skäl att börja vikta lönerna. Kan man verkligen säga att två personer, Oskar och Stina, som får samma summa inbetalda på sina konton från arbetsgivaren verkligen har samma lön när Stina får barnbidrag, slipper betala av på studielånet till CSN och har arbetsplatsen på gångavstånd, medan Oskar inte får några barnbidrag, är tvungen att betala av på sitt CSN-lån och har tio mil att pendla varje dag för arbetet (vilket för honom innebär en stor resekostnad som han lägger ut för arbetet, och således inte är pengar tillgängliga för privat konsumtion).

  Vi ska inte heller glömma att i många, om inte de flesta, arbeten ingår olika former av förmåner. En del har tjänstebil som också används privat, ofta förekommer subventionerade luncher. Och arbetsklädsel kan ofta bäras hemma. Även dessa saker bör vägas in om man skall få en fullt rättvisande bild av lönen.

  Den springande punkten här är inte att ”lön” skulle vara något särskilt konstigt eller komplicerat. Men det blir konstigt och komplicerat när vi skall börja tala om ”lika lön” utifrån något slags rättviseperspektiv där vi inte tolererar minsta glapp eller avvikelse. Pengarna är inte något självändamål. Det vi egentligen är intresserade av är vad de kan användas till och vilken frihet de ger oss. Min poäng är rätt och slätt att millimeterrättvisa när det handlar om löner är helt ogörligt och aldrig kan uppnås eftersom det finns individuella faktorer och gråzoner som aldrig kan formellt bestämmas.

• arbete: Och här har vi elefanten mitt i porslinsbutiken. Man kan urskilja tre huvuddefinitioner för ”arbete”:
  

  Jobba, jobba bort din sura min …

  1. sysselsättning eller yrke, dvs. en gatusopare sopar gator och en hjärnkirurg kirurgerar hjärnor, och de tvenne arbeten är allt annat än lika. Och visst kan man tycka att Oskar och Elvira skall ha samma lön om de bägge sopar gator eller om de bägge kirurgerar hjärnor. Men det är väl knappast rättvist om Oskar sopar gator 80 timmar i veckan, medan Elvira sopar 20 timmar. Eller om Oskar utför 20 enkla hjärnkirurgier (varav 15 misslyckas) under ett år, medan Elvira utför 40 komplicerade hjärnkirurgier (varav endast 5 misslyckas) under samma tidsperiod. Så lika arbete i betydelsen lika yrke kan knappast i sig vara ett bra kriterium för lika lön.
  

  Utmattad av meningslöst energikrävande arbete?

  2. ansträngning eller spenderad energi, det är här vi kommer närmast den rent tekniska definitionen av arbete (som mäts i t.ex. Joule eller kWh), men vi kan utvidga idén lite till att omfatta all förbrukning av resurser, inklusive tid, som ”energi” av något slag. Och det är nog denna definition de flesta anammar när det handlar om att få betalt för sitt arbete. ”Jag har arbetat 40 timmar per vecka, så jag ska ha betalt för 40 timmar.” Men detta tankesätt tar ingen hänsyn till vad det är som produceras eller effektiviteten i produktionen. Man kan arbeta 40 timmar med att gräva och fylla igen ett och samma hål, har man med det förtjänat samma lön som en som under 40 timmar har grävt 40 hål (för t.ex. vägstolpar)?
  

  Produktion

  3. resultat eller produkt borde vara det som ligger till grund för lönen och det man avser när man talar om ”lika arbete”. Det spelar egentligen ingen roll om vi har samma yrke på vårt visitkort och/eller arbetar lika många timmar per vecka eller månad. Som jag tog upp i Rösta rött: halv arbetsdag, dubbel lön genererar vi vårt eget välstånd med vad vi producerar. Lönen är inget annat än konverterad produktion. Ingen är intresserad av att betala oss för att vi har en fin titel eller för att vi spenderar en massa tid med att (sarkasm) ”arbeta” (slut sarkasm). Hela idén med tim- och månadslöner är egentligen inget annat än ren perversion. Det vi borde få betalt för är det vi producerar och inget annat. Producerar vi bra borde vi få bra betalt. Producerar vi dåligt eller inget alls borde vi få dåligt betalt eller ingen betalning alls. Och om det vi producerar är så erbarmligt dåligt att det utgör en fara eller kan betraktas som rent lurendrejeri, t.ex. en bil som hjulen trillar av på, borde vi inte bara inte få betalt alls, vi borde själva i det fallet få betala för det arbete vi utfört. Och hindras från att arbeta mer genom att sättas bakom lås och bom.

Så vad menas egentligen med ”lika lön för lika arbete”. Ingen jävla aning. Din gissning är lika bra som min. Det är rätt och slätt en retarderad floskel helt renons på innehåll till dess man har fastlagt vad man använder för definitioner för dess beståndsdelar.

Tänk vad mycket som kan gömma sig i några ord. Du kan ju själv roa dig med med att plocka sönder en annan favorit bland förnufts­hämmade floskel­feminister: ”Hela lönen, halva makten!”

Dessa floskler är rent trams, och oanaly­serade är de inte ens värda pappret de är skrivna på, eller energin som förbrukas på att ropa ut dem i ett demonstrationståg.

Men, men, det är väl rätt lätt att förutse hur det kommer att bli. Man inför särskild mansskatt, subventionerar kostnader för kvinnor, har lägre priser på mat för kvinnor (särskilt korta kvinnor) för att kompensera för att män under historiens lopp har tagit deras mat och inför statlig reglering av lönerna till dess att vi alla fått feministiskt lika lön.

Med resultatet att vi alla blir lika arbetslösa.