En ideologisk tvekamp – Jämställdism vs Feminismen:
Del 4 – Könsmakt och konsekvenser
avatar

Inledning

(Långt inlägg)
Detta är den avslutande delen i denna serie. Här hittar ni del 1, del 2 och del 3.

Då jag misstänker att en och annan kommer att hojta om ”kvinnohat” till följd av detta inlägg, så vill jag bemöta det i förväg. Det är svårt som kvinna att förstå männens perspektiv och deras problembilder. Det är lika svårt att se fördelar man har till följd av ens eget kön, och vad dessa fördelar innebär för ”den andre”, för man har som kvinna ingen erfarenhet av något annat än att vara kvinna. Det är mycket svårare för kvinnor att förstå männens situation än det omvända, då männen har ett ”ta skit och tig!” i sin könsroll. ”Women Can’t Hear What Men Don’t Say” och när de försöker berätta så bestraffas det varvid de tidigt lär sig att bära sin egen skit och i debatter pekas de ut som ”vita kränkta män”.

För min egen del så är den erfarenhet jag har av att lyssna på männen en erfarenhet jag aldrig, av rent egoistiska skäl, skulle vilja vara utan. Det gav mig möjlighet att se mig själv utifrån, och den resan har på ett personligt plan varit såväl berikande som mycket frigörande från normer. Och därför är detta en erfarenhet jag önskar andra kvinnor, för den erfarenheten har medfört lycka för mig. Ökande psykiskt välbefinnande är inte vad som gäller för många andra kvinnor i vår samtid.

För ordningens skull vill jag påpeka att detta inlägg är mer min antifeminism än jämställdism.

Könsmakt– makt som följer med kön.

Vad är makt i detta sammanhang?

makt, inom samhällsvetenskapen antingen handling, dvs. maktutövning, eller förmåga, dvs. maktresurser. Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen, men kan också utövas på indirekt väg. Grunden för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser, med vilka A kan belöna eller bestraffa B. [källa]

Makt är ett ord som inte sällan väcker negativa känslor, men makt är inget som per automatik är dåligt, det bara är. Ordet i sig ger obehagliga associationer därför att en viss typ av människor dras till maktpositioner och där missbrukar makten för egen vinning på andras bekostnad. Vi har väl alla haft en bra chef, var dennes makt och maktutövande något dåligt? Makt är inte heller något som enbart är fördelaktigt, för med makt följer ansvar. Är man omedveten om den makt man har, så kan man heller inte ta ansvar för den (till nackdel för andra och/eller en själv).

Som kvinna föds man till ett könsmaktsövertag, vars motsvarighet inte finns alls bland män. Vad beror denna ojämställdhet i könsmakt på? Vad får det för konsekvenser? Denna ojämställdhet i könsmakt beror på biologiska faktorer, det är en följd av livmodern och förstärks dels av könssocialisering och dels av att vår tid och kultur sedan långt tillbaka är genomsyrad av feminism och vårt samhälle tar därvid kvinnors parti på männens bekostnad i stället för att förhålla sig könsneutralt.

När man pratar om biologiska faktorer så är det inte ovanligt att folk i debatten tolkar det som att man säger till att det skulle vara omöjligt att förändra, som om man tror att man nödvändigtvis är slav under sina biologiska förutsättningar. Well, mänskligheten kör bil, flyger, åker till månen, vi är knappast att betrakta som en art förslavad av biologi. Men, så länge man är omedveten om sina biologiska impulser, så kommer man vara slav under dessa. Och omedvetenheten medför negativa konsekvenser, för både män och kvinnor.

Vad gäller könssocialiseringen, så har jag planerat att skriva en motsvarighet till detta inlägg om flickornas könssocialisering. Men kort så handlar könssocialiseringen i denna fråga om att det som genus”vetenskapliga” studier lyfter som lärarassistent eller hjälpfröken är ett beteende hos flickor som uppmuntras, när det borde motarbetas. Det vill säga man uppmuntrar när flickor bestämmer över pojkarna och man förmedlar en bild till barnen av att pojkar är sämre/mindre vetande/hopplösa. En aspekt av dessa negativa fördomar om pojkar, som förmedlas till barnen i låg ålder, framkommer i artikeln som hanteras i detta inlägg vad gäller deras förmåga och även i detta inlägg angående pojkars ”besvärlighet”. Denna könssocialisering är, åtminstonde delvis, förklaringen till en av männens många ”privilegier”, en negativ syn på män och manlighet:

Examining subject gender differences in the overall attitude effects, we see that women had much stronger in-group liking and out-group derogation (F(1,48)=14.4, p=.0004, d=1.09; see Figure 1). That is, women showed both strong positive associations to the category female (F(1,26)=27.3, p<.0001, d = 1.02) and strong negative attitudes toward males (F(1,26)=29.9, p<.0001, d=-1.07). Unlike women, men did not show strong liking for the in-group. In fact they showed a negative automatic attitude toward the category male (F(1,22)=6.9, p=.02, d=-0.56). Nevertheless, this effect was noticeably weaker than women’s (F(1,48)=8.4, p=.006, d=.84). Unlike women, who showed a strong negative attitude toward the out-group males, men were indifferent toward females (F(1,22)=0.94, p=.34, d=0.21), with the mean in the direction of positivity toward female. [min emfas, källa s. 653]

Participants completed the trials faster during the Female-Good dual-categorization phase compared to the Male-Good phase, suggesting an automatic bias in favor of women. […] The mean log-response latencies suggested that female participants revealed an attitude bias, but not male participants. [källa s. 501-502]

Åter till könsmakt: Ibland kallar jag denna makt av kön för livmodersmakt, ibland kvinnlig makt, det är samma sak och jag ser den som tredelad: sexuell makt, relationsmakt och skyddsvärdsmakt.

lgjkdgk

Olika typer av makt och dess samband med våra genusramar

Ovanstående bild är ett sätt att åskådliggöra hur jag anser dessa olika sorters makt är tillgängligt för män respektive kvinnor i vår tid och kultur. Den här gäller för vuxna, för riktigt små barn har pojkar och flickor samma skyddsvärde. Men tidigt (redan i förskoleålder) börjar pojkarnas skyddsvärde vandra ut ur deras genuscirkel varpå vi behandlar dem så här.

Sexuell makt

Då vi på Genusdebatten har ett gästbloggsinlägg om sexuell makt och jag även svarat på frågor i ett inlägg, så kommer jag inte orda mycket mer om detta.

”Att vara man och dejta kvinnor var en lektion i kvinnlig makt och det gjorde mig till något av en kvinnohatare /…/ Jag betraktade mitt kön från andra sidan, vilket fick till följd att jag tyckte illa om kvinnor ett tag.” [min emfas, Vincent, 2007, s. 120]

Ovanstående citat, från Norah Vincents ”Förklädd till man”, har jag använt flera gånger för jag tycker det är mycket talande att en kvinna, som lever ett liv som man under 1,5 år, blir ”något av en kvinnohatare” av att möta kvinnlig makt i dejtingsituationen.

Relationsmakt

Samtidigt hotas vi inte i vår könsidentitet, för vår överordning i hemmet motsvaras av en underordning på arbetet – och det är detta arbete, denna offentliga sfär, som är den viktiga. [Björk, 1996, s. 102]

Detta citat tilltalar min humor. När man påstår (utan att någonsin belägga eller förklara påståendet) att män är överordnade och privilegierade så ska de ”inse sina privilegier” och ”maka på sig”, men där kvinnan är den överordnade så bestämmer hon att den överordningen inte är den viktiga?

Jag anser att denna överordning är den viktiga, dels för att majoriteten av oss anser att privatlivet är det viktigaste, dels för att den offentliga sfären till stor del är en konsekvens av denna överordnade makt i hemmet:

Jag själv och de flesta av mina manliga vänner skulle gärna lägga lite mindre tid på jobbet om vi kunde utan att det påverkade i övrigt, men det är en orealistisk förutsättning. Våra partners har ofta varken möjlighet (för sent nu) eller intresse av att täcka upp försörjningen om vi skulle göra ett annorlunda val och det blir en fråga om kvalitet mot kvantitet i privatlivet. [kommentar 1]

Slutligen anser jag det därför att den offentliga sfären är vidöppen för kvinnor i Sverige om de så önskar. Det är bara för den kvinnliga individen som önskar en viss plats i den offentliga sfären att kavla upp ärmarna och på egen hand sträva efter att nå den, precis som motsvarande man får göra. Och kvinnor som väljer att göra det får också lön för mödan, även inom vården.

Relationsmakt har i sig flera olika beståndsdelar och konsekvenser, bland annat har kvinnor vanligen ett bättre socialt skyddsnät till följd av detta och parrelationer följer oftast mönstret ”kvinnan dominant/krävande – mannen drar sig undan” vid konflikter (till exempel denna källa). För att inlägget inte ska bli alltför långt avgränsar jag mig denna gång till relationsmakt inom den heterosexuella relationen, med huvudfokus på den ekonomiska biten.

Jag hoppas och tror att våra förhållanden inte skulle förändras om vi gjorde det valet, men jag ser samtidigt att de i bekantskapskretsen som valt en annan balans alla är ensamma eller enbart har haft kortare förhållanden. [Kommentar 1]

Lite stöd för den struktur ”En annan Andreas” lyfter i citerade stycket ovan, sambandet mellan mäns relationsbildning och deras situation på arbetsmarknaden, ges av nedanstående grafer från ”Det moderna patriarkatet – den kausala mekanismen. En teori om asymmetriskt partnerval” av professor Bo Rothstein.
Skärmavbild 2013-12-16 kl. 09.01.42Skärmavbild 2014-01-14 kl. 08.19.05

 

 

 

 

 

Vad innebär denna struktur? Prestation är männens boja, den direkta motsvarigheten till smink och pumps för oss kvinnor. Medan vi kvinnor kan välja om vi vill eller inte vill satsa på en karriär utan att förlora värde, kan vi tillika välja ur hela bredden från traditionellt kvinnligt till traditionellt manligt, utan att det påverkar vår status i den heterosexuella matrisen. Detta, prestation, är det som avgör männens attraktivitet. Det är en orsak till att vi har fler män ju högre upp man kommer i samhällets maktelit.

Den feministiska bloggaren Sara Schmenus skriver följande om varför ”detta med jämställdism och varför den inte funkar för” henne:

Vi lever i ett samhälle som är byggt främst på ekonomi. Pengar styr. Jag säger inte detta för att jag tycker det är så, utan för att pengar är ett maktmedel. Med pengar får du ett medel för positionering i samhället. Patriarkat eller inte, så är det pengar som är en grundsten i vårt sätt att ha samhället indelat. Klasser exempelvis är till allra största del uppbyggt på pengar.

Jag förstår vad hon vill ha sagt, och jag håller med. Pengar underlättar livet. Felslutet ligger i huruvida det är att tjäna pengar eller ha pengar till sitt förfogande, som ger ”medel för positionering i samhället”. Jag menar att det inte är intjänandet av pengar utan makten över hur dessa pengar ska användas som är den egentliga makten. Vem har då vanligen den makten?

Johan Grå: Man kan hjälpa varandra också. Män kan sätt stopp för sin fru. Många kvinnor har inga problem alls med att sätta stopp för sina mäns statusexcesser. Om män upprätthöll egna åsikter om hur familjens liv ska se ut så kunde de fylla samma funktion i sina fruars liv. Det tror jag hade varit hälsosamt för båda.

Ninni: Håller med. Inte minst när det gäller livets stora gemensamma beslut, som tex husköpets vara eller inte vara.

Johan Grå: Tala inte med mig om bostäder. Jag har hört alldeles för många män tala om sina flickvänners bostadsplaner som ett oundvikligt öde som de kan skjuta upp men inte undkomma.

Ninni: Det var inte en slump att jag tog just husköp som exempel, om jag säger som så. Vi delar erfarenhet på den punkten.

Makten över hur familjens pengar ska användas är vanligen kvinnans och det är en del av det jag kallar relationsmakt. Finns det stöd för detta påstående? Ja, det gör det. Kvinnor har makten över hushållsekonomin till ca 80 %.

Samtidigt ser jag hur kvinnor i min närhet ständigt pressar de ekonomiska gränserna som det valet innebär, utan tanke på konsekvenserna för männen. [kommentar 1]

Trots 30–40 år av aggressiv press från statsfeminismen på kvinnor för att få dem att agera som män gör kvarstår skillnaden i lönegap, av den enkla anledningen att man politisk agerar utifrån en felaktig ideologi. Men det finns hopp, allt oftare ser jag försiktiga formuleringar i forskning (även från genusvetenskapligt håll, kommer redovisa en titel därifrån från 2013 längre fram) som är i samklang med mina antifeministiska teorier om kvinnors överordnade makt, så som denna:

Slutligen är det viktigt att poängtera att kvinnor inte nödvändigtvis ska ses som förlorare i och med att de generellt minskar sitt engagemang i arbetslivet för att i stället engagera sig mer i uppfostran av barnen. Om glädjen av att förvärvsarbeta understiger glädjen av att umgås med sina barn är papporna förlorarna, eftersom tid med barnen inte kan transfereras medan inkomst kan delas lika inom familjen. [min emfas, Källa, s. 16]

Och som vi såg ovan så har kvinnan övervägande makt över hur den gemensamma inkomsten ska spenderas. Det, tillsammans med de punkter Ekvivalist tar upp här, är ännu mer som talar mot feministiska teorier om genussystemet, könsmaktsordningen och patriarkatet.

Skyddsvärdsmakt

För att visa kvinnans skyddsvärdsmakt, utgår jag från en tråd på den feministiska sajten Feminetik.se för att visa skyddsvärdet som är grunden för maktövertaget vi kvinnor har, enkom för att vi är kvinnor. Därefter förklaras hur detta skyddsvärde utgör en maktfaktor. Tråden inleds av ”Vai” med följande:

Det stör mig att man fortfarande värderar mäns liv lägre i rapporteringen från olyckor och konflikter. T.ex. när ett antal civila män, kvinnor och barn dödas väljer man att sätta rubriken ”Soldater sköt ihjäl kvinnor och barn”. http://www.expressen.se/index.jsp?a=820600

Jag kan bara instämma, det stör mig väldigt mycket att mäns liv värderas lägre. Det är tyvärr inte bara i nyhetsrapportering denna ”struktur” råder, jag ser den ofta. En anekdot: Jag var, för ungefär ett år sen, hemma hos ett par bekanta som har en son och en dotter, båda kring 20 år. Så satt vi och pratade, varvid mamman tog upp hur orolig hon var när dottern var ute och att det kändes skönt när hennes pojkvän var med. Så jag sa: ”Vet du om att din son statistiskt löper betydligt större risk än din dotter gör?” Det är något jag reflekterat över ofta, hur föräldrar (inte minst pappor faktiskt) värnar om och (över)beskyddar sina döttrar, trots att risken är större för deras söner.

Vi går vidare i tråden, till #2 av Clara:

Antar, som sagts av flera andra, att ”kvinnor” (och barn) anses vara lika med ”oskyldiga civila”. Samt att de skulle vara mer försvarslösa och att det därför är mer moraliskt klandervärt att angripa dem. Däremot tolkar jag det inte som att kvinnors liv skulle värderas högre i sig. Men om män nämns, så antar man att männen är soldater och därmed på ett sätt har gett sig in i kriget ”frivilligt”. [min emfas]

Det, att tolka information så att det passar ens teser och teorier, kallas confirmation bias och det är ett vanligt fenomen bland feminister. Det går utmärkt att utesluta soldater genom att säga ”civila vuxna och barn”. Kvinnor och barn ”smäller högre” i rubriker på grund av att kvinnors liv värderas högre än mäns liv. Denna ”struktur” – att kvinnors liv värderas högre än mäns liv och välmåga – ser vi på många andra ställen, låt oss titta på några:

1. Cancer

Insjuknar Omkommer Regelbunden kontroll?
Prostatacancer 9 000 2 400 Nej
Bröstcancer, kvinnor 7 000 1 500 Ja
Livmodercancer 450 130 Ja

(Tabellen är sammanställd med uppgifter från sex olika källor: 1, 2, 3, 4, 5 och 6.)

Kvinnor, men inte män, kallas regelbundet till kontroller – så kallad screening – och människor i Sverige är medvetna om kvinnors könsspecifika hälsoproblematik, bröstcancer och livmoderscancer. Likväl så lyser Globen rosa och i affärer säljs rosa bandet för att få in pengar till bröstcancerforskningen varje år. Hur många är medvetna om Movember eller att det finns ett blå bandet? Varför uppmärksammas kvinnors problematik, trots screening, men inte männens motsvarighet? (Några få undantag där männens hälsoproblematik uppmärksammas har tillkommit senaste 1–2 åren dock, t.ex. OLWs ”Save the nuts”. Det är en mycket positiv utveckling som jag hoppas vi får se mer av.)

2. Titanic

Eftersom Titanic tas upp i tråden på Feminetik.se, så tar jag med det med. Nedanstående citat kommer från Genusnytt.

Första klass
Antal män ombord: 176 st. Av dessa räddades 33 procent.
Antal kvinnor ombord: 143 st. Av dessa räddades 97 procent.

Andra klass
Antal män ombord: 159 st. Av dessa räddades 8 procent.
Antal kvinnor ombord: 95 st. Av dessa räddades 87 procent.

Tredje klass
Antal män ombord: 449 st. Av dessa räddades 13 procent.
Antal kvinnor ombord: 179 st. Av dessa räddades 51 procent.

Besättning:
Antal män ombord: 862 st. Av dessa räddades 22 procent.
Antal kvinnor ombord: 23 st. Av dessa räddades 87 procent.

(Därutöver fanns ett fåtal musikanter och posttjänstmän, alla män, alla drunknade)

Man kan alltså konstatera att i första klass hade kvinnor ungefär tre gånger så stor överlevnadsgrad som män, i andra klass elva gånger så stor, i tredje klass ungefär fyra gånger så stor. Bland besättningen var kvinnors överlevnad också fyra gånger så stor som mäns.

3. Kvinnors skall särskilt beaktas, ”behöver” extra lagar och får straffrabatt

Brottsoffer

11 § Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.
Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. [min emfas, källa]

Män som är utsatta för våld och övergrepp av närstående klarar sig själva eller? Jag såg för ett tag sen på Sydnytt där man rapporterade att det fortfarande fanns ”vita fläckar” i Skåne där det saknades skyddat boende för kvinnor. Jag blev skogstokig av rapporteringen, för hela landet är en ”vit fläck” med avsaknad av skyddat boende för män (och deras barn) i motsvarande situation!

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) ska systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom.

Därvid ska särskilt kvinnors arbetsmiljöer beaktas. [min emfas, källa]

Att kvinnor är överrepresenterade vad gäller sjukskrivningsstatistik innebär inte per automatik att dessa är mer sjuka på grund av arbetsmiljöfaktorer. Jag menar att den statistiken ser ut som den gör på grund av att den manliga könsrollens prestationskrav medför att män är underrepresenterade, vilket jag skriver om här och här. Det är den första frågan staten borde ställa i detta ämne med tanke på att 98 % av de som dör i arbetet är män, men den frågan väljer man att utesluta ur forskningen som ni kan se i den föregående länken.

4 a § Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och högst sex år.

Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (2013:367). [källa]

Varför behövs andra stycket om kvinnofridskränkning när dessa gärningar omfattas av första stycket om fridskränkning som gäller bägge könen?

1 § Syftet med statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna samman­slutningar. Bidraget skall främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget skall också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav. [Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering, källa]

Varför behöver kvinnor bidrag från våra skattemedel för att organisera sig och bevaka sina rättigheter? Vilka rättigheter är det kvinnor inte har i Sverige? Varför kan inte kvinnor göra detta på samma villkor som män, utan könsspecifikt snyltande ur skattekassan? Varför behöver inte män detta om nu kvinnor behöver det? Är inte vi kvinnor lika kapabla som män? Det tycker jag att vi är.

Att det finns ett behov för män att förenas för att slåss för sina rättigheter, det är strukturer jag ser mycket tydligt i vårt samhälle, t.ex. det här och det här. Men jag kan inte se att motsvarande behov föreligger för oss kvinnor. Så varför denna könsdiskriminerande lag? Detta är en konsekvens av kvinnors skyddsvärde.

Ett annat sätt denna struktur med synen på kvinnan som det skyddsvärda könet manifesterar sig i samhället är att kvinnor får lägre straff för samma brott.

4. Manliga offer osynliggörs.

I debatten talas om kvinnohat, hot och trakasserier, mäns våld mot kvinnor, kvinnor som offer för sexbrott osv. Men hur ser det egentligen ut? Är detta något som drabbar kvinnor specifikt? (Jag har skrivit om nedanstående forskningsresultat några gånger tidigare, t.ex. långt ner i detta inlägg. Där finns mer information och källorna.)

Kvinnor Män
Våldtäkt 1,1
Andra sexualbrott 5,6 5,3
Hot 32 35
Nedsättande kommentarer 74 81

Här är en film om hur manliga offer för sexuella övergrepp hanteras och denna text om hur vår syn på könen påverkar brottstatistik är värd att läsa och begrunda. Jag har skrivit om detta här och där finns mer forskningsresultat som den i tabellen ovan.

Till detta kommer att man ser misshandel, som oftare drabbar män, sopas bort i debatten med ”argumentet” att förövaren oftast också är man. På vilket sätt är det ett mindre problem för skötsamma Kalle att bli överfallen på stan för att förövaren har samma könsorgan som honom?

Detta osynliggörande av manliga offer, är en mycket problematisk konsekvens av kvinnans skyddsvärde.

Detta är olika sätt som kvinnors skyddsvärde syns i samhället – men hur är det en makt?

Jo, det ligger starka förväntningar på att män ska ställa upp för kvinnor, att män ska skydda kvinnor (barn och samhälle), med sitt eget liv om så behövs.

”Drag me, strip me, my brother’s blood will cover me,” the women chanted in their march. [källa]

Vi ser det historiskt där kvinnor pressade män att gå ut i krig genom white feather. Men det behöver inte vara så drastiska saker:

(Genus)problemet uppstår väl t.ex. när män förväntas frysa, vara trötta, vara hungriga osv på andra sätt självuppoffrande utan att det är kopplat till vilja eller naturliga skillnader. T.ex. när flickvännen förväntar sig att få låna rocken när hon fryser, alltså utgår ifrån att han ska frysa för att hon ska slippa. Trots att kvinnor kan hantera köld, hunger, trötthet m.m. lika bra som män så förväntas de slippa för att de är kvinnor.
Den här ordningen är ju en del av förbarnsligandet av kvinnor, ”kvinnor och barn” kontra män, i alla situationer. (kommentar)

Två texter, som jag vill rekommendera i sammanhanget är, ”The plow horse and the princess” och ”Breaking Beta: Mike Makes A Breakthrough”.

Denna skyddsvärdsmakt förstärks synergiskt med en annan del av relationsmakten, nämligen effekten av ”vi kvinnor”. Män förenar sig inte kring sin manliga identitet så som kvinnor gör kring kvinnlig identitet och genom sitt förenande är kvinnorna en starkare röst för politisk påverkan. Mer om det kommer att komma längre fram i inlägg om den kvinnliga homosociala gemenskapen.

Slutord

Diskussionen med Johan Grå ovan inleddes med ”Man kan hjälpa varandra också. Män kan sätt stopp [sic!] för sin fru. Många kvinnor har inga problem alls med att sätta stopp för sina mäns statusexcesser.”
Ja, många är de män som borde lära sig sätta ner foten! Istället så möter jag män som säger: ”Ja, kvinnan bestämmer och de vet om det, det är bara att gilla läget.” [skrivit om det här i en kommentar (september 27, 2012 kl. 9:00 f.m.)] och vi ser fenomen i samhället som MGTOW och men on strike. Varför? Varför sätter inte män bara ner foten istället för att ”gilla läget” alternativt vända kvinnor och samhälle ryggen och samtidigt då ge upp eventuella drömmar om familj och egna barn?

Orsaken är som jag ser det tredelad: 1) könssocialisering, som jag talade om tidigare, till skyddsvärd/beskyddare, 2) att mäns identitet som man är svagare än kvinnors identitet som kvinna, och 3) ”Vita kränkta män”.

I en intervju säger Helene Smith: ”they [men] are not allowed to talk” som en bakomliggande orsak till hennes engagemang i mansfrågor. Samma sak är en orsak för mig, att jag ser hur män regelmässigt avfärdas i debatter, inte sällan med ”kränkta män”. Och det inte minst av normkritiska feminister, vilka borde – om de levde som de lär – stötta män i detta könsnormsbrott.

Jag tycker inte att biologiskt födda män ska lägga sig i vad som är felaktigt och inte när uppfattningen vi försöker förmedla kommer från våra perspektiv som kvinnor, vårt dagliga liv. Och männen Måste erkänna för er själva att ni Aldrig kommer förstå den synvinkeln, utan Lyssna på vad Vi säger till er. Det är inte er sak att tala om för oss vad vi är, hur vi mår, vad vi känner, vad vi tänker, hur vi uppfattar världen. Eller huruvida det är felaktigt! Hur många kvinnor i världen tror du inte får höra det, bara pga utav kön? [kommentar]

Feminismen har tvingat män att lyssna på kvinnors perspektiv i åtminstone 150 år . Det är tragiskomiskt att det i debatten hela tiden är ”de förtryckta” som säger åt ”förtryckarna” att de ska ”hålla käften”, medan de själva gladeligen ”problematiserar maskuliniteter” och kuckilurar ut med varandra om mäns könsproblematik. Nu är det dags att:

”Lyssna på vad VI MÄN säger till er”!

Björk, N. (1996). Under det rosa täcket – Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Falun: Wahlström & Widstrand.
Vincent, N. (2007). Förklädd till man : en kvinnas studie av männens värld. Malmö: Damm förlag.

Kommentarer

En ideologisk tvekamp – Jämställdism vs Feminismen:
Del 4 – Könsmakt och konsekvenser
— 75 kommentarer

  1. Veldig bra fra Ninni, som vanlig. Du må nedlegge ett enormt arbeide og det har du min respekt for Smile

    Hmm..vi stemmer frem Ninni som skandinavisk likestillingsministersjef! Big Smile

  2. Lagen om grov kvinnofridskränkning är något som Liza Marklund brukar berömma sig att ha varit med och drivit igenom genom lobbyarbete, om jag inte tar fel. Hon drev ju ett politiskt projekt som bl.a. tog sig uttryck i boken Gömda.

    Mycket gediget inlägg med många källhänvisningar. Bra jobbat!

  3. Ninni:
    angående ”…för man har som kvinna ingen erfarenhet av något annat än att vara kvinna.”:
    det finns en underbar bok, som i original heter ”The Self-made Man” av Norah Vincent. Boken berättar om NVs erfarenheter av att under 18 månader ha uppträtt som man i vardagliga situationer. Inga av männen hon har umgåtts med har fått veta att hon är kvinna, förrän hon själv valt att avslöja det.
    Jag tycker boken borde vara obligatorisk läsning för alla feminister/genusvetare och allmänt intresserade av jämställdhet.

    Boken i pocketformat: http://www.adlibris.com/se/bok/self-made-man-9781843545040

  4. ”Men lagstiftningen är bra i dag, det var framförallt Laila Freivalds som drev igenom grov kvinnofridskränkning trots att alla remissinstanser utom kvinnojourerna var emot. Men lagen tillämpas inte riktigt än i dag.

    – Poliser och åklagare ser den som en politisk lag till skillnad mot alla andra lagar som är gudasända eller nåt.”

    http://www.corren.se/kultur/liza-marklund-det-ar-trakigt-att-vara-lycklig-5830823-artikel.aspx

    http://www.aftonbladet.se/wendela/article10501893.ab:

    ”Åklagare Lars Wilhelmsson ville inte använda lagen om grov kvinnofridskränkning och lät anmälningarna preskriberas.

    Kritisk till lagen
    För Aftonbladet berättar Lars Wilhelmsson att han är kritisk till lagen.

    – Den passar inte in i det vanliga systemet av straffbestämmelser.

    Han, liksom flera andra åklagare, går så långt som att kalla lagen politisk.

    – Det är en flaggning från riksdagen att vi ska skärpa straffen för våld mot kvinnor. Men det är tveksamt om man ska använda lagstiftning för att flagga med, säger Lars Wilhelmsson.”

  5. @Lennart: OJ…verkar o kunna bli en helbra sida , avseende fakta redovisningar…bra att cyber-sidan bloggrollar till Aktivarum.
    .
    Per Hagman.
    .

  6. @Ninni
    Vill bara säga att jag instämmer med det mesta. Återkommer senare med mina tankar om jag hinner.

    Vill flagga för att en av dina referenser inte fungerar. Där du hänvisar till en film i nedanstående mening.
    ”Här är en film om hur manliga offer för sexuella övergrepp hanteras…”

    Filmen pekar till gmail.

  7. Ninni , tung text som visar tydliga trender o tendenser.
    Enig… med allt du ger uttryck før , inte minst din roligt formulerade slutkommentar ” kuckilurar ut med varandra om mäns könsproblematik” den var riktigt.. LOL.
    .
    Observant av dig att påpeka , den topp av ett isberg , socialnæmndernas misandriska hållningar.
    Inte att førvåna eftersom det till 99 % ær manshatande cyklopiska kvinnor arbetande inom denna vælfærssektor , vilka till fulla i sin myndighetsutøvning har møjligheten att utøva sin feministiska sadism.
    Inom denna vælfærdssektor kan du sikkert Jæmstælldhets-botanisera en hel del.
    .
    Snyggt jobbat.
    .
    Per Hagman…Maskulist
    .

  8. Tack. Som vanligt utmärkt.
    ”Typer av makt” borde ingå i utbildningen. (Vilken utbildning? All utbildning!)

  9. Ja, det är skönt att du finns, Ninni. Tack för ett bra inlägg. Några saker:

    Ninni:
    ”Två texter skrivna av män, som jag vill rekommendera i sammanhanget är, ”The plow horse and the princess” och ”Breaking Beta: Mike Makes A Breakthrough”.”

    Den förstnämnda texten är väl ändå skriven av Alison Tieman (a.k.a. Typhon blue), som är kvinna? Det ser ut så av länken du anger i alla fall.

    Ninni igen:
    ”Feminismen har tvingat män att lyssna på kvinnors perspektiv i åtminstone 150 år . Det är tragiskomiskt att det i debatten hela tiden är ”de förtryckta” som säger åt ”förtryckarna” att de ska ”hålla käften”, medan de själva gladeligen ”problematiserar maskuliniteter” och kuckilurar ut med varandra om mäns könsproblematik.”

    Och de bara maler på och maler på… Nu senast har de lyckats stoppa de här kurserna i ”Male studies”, som var på gång på University of South Australia. De är helt enkelt livrädda att få konkurrens och bli intellektuellt utmanade av män som talar i egen sak, istället för att krypa för dem, och de försvarar sin feministiska hegemoni inom akademin med näbbar och klor, med hjälp av sin likaledes hegemoniska maktställning inom media:

    http://www.avoiceformen.com/allnews/university-of-south-australia-pulls-plug-on-male-studies-program/

    Skrev kort om detta på Dagens Seglora tidigare ”idag” också, vilket de faktiskt tog in trots mitt relativt hårda dissande av feminismen:

    http://dagensseglora.se/2014/01/07/vi-ar-eliten/#comment-3535

    (Även denna tog de in, men den är lite off topic kanske:
    http://dagensseglora.se/2014/01/09/man-kan-vara-bade-fromm-och-luthersk/#comment-3534 )

  10. @John Nilsson:

    Den förstnämnda texten är väl ändå skriven av Alison Tieman (a.k.a. Typhon blue), som är kvinna? Det ser ut så av länken du anger i alla fall.

    Men ja! Tack. Fixar till det så snart jag har tidSmile

  11. @John Nilsson:

    ”Och de bara maler på och maler på… Nu senast har de lyckats stoppa de här kurserna i ”Male studies”, som var på gång på University of South Australia.”

    WTF?! Hur tusan kan de vara så ynkliga att de låter en tidnings helt obekräftade uppgifter styra ett så viktigt beslut? Snacka om att bekräfta att universitetsvärlden ÄR anti-male och i händerna på PK-media.

  12. Ursäkta Off-topic men läsarrecensionen till Pär Ströms bok ”Mansförbjudet” är obetalbar och anknyter nästan kusligt till detta utmärkta inlägg.

    Vågar inte klistra in hela recensionen, men andemeningen är:

    Bulliga B säger: ”Vilken tråkig bok, sida upp och sida ner med lagtext som Pär anser vara mansdiskriminerande… Är han rädd för kvinnor?”
    http://www.adlibris.com/se/bok/mansforbjudet-konsdiskriminering-av-man-och-pojkar-9789174630817#show-comments

  13. Det här har varit en riktigt bra artikelserie, men vad har det med CW att göra? Efter inledningen på första artikeln finns ingen som helst återkoppling dit, vilket gör seriens rubrik vilseledande. Det är inte Cissi Wallin som diskuterar jämställdism, det är Ninni.

  14. @Lennart:

    Ninni hur känner du när extrema feminister hoppar på dig med personangrepp bara för att du inte har som inte har rätt åsikter i ditt engagemang?

    …eller med argument som ”läs på!” Wink

  15. ”Snacka om att bekräfta att universitetsvärlden ÄR anti-male och i händerna på PK-media.”

    Snacka om att man får ligga som man bäddat om man konstant gör mansrätt och mansstudier till en reaktionär, samhällsbelackande, medvetet provokativ och ilsken rörelse med högerretorik som ofta försöker knäppa feminister på näsan och beskriva sig själv som en rörelse som bara kan växa på bekostnad av feminister och feministers frågor.

  16. @Runar:

    Veldig bra fra Ninni, som vanlig. Du må nedlegge ett enormt arbeide og det har du min respekt for Smile
    TackSmile
    Jo, det stora arbetet är att fundera på hur jag pedagogiskt kan förklara det som redan finns klart i mitt huvud. Material att underbygga med, det plockar jag i farten när det dyker upp för jag vet ju ”mina strukturer” och vad det är jag vill förmedla redan.

    Det är denna typ av inlägg är vad jag är här för, att förklara de ”strukturer” jag ser och jag har massor kvar än. Men vi är lite få skribenter, för jag får dåligt samvete om GD inte rullar, prestationsmänniska som jag är av naturen. Därför är jag så glad att Amazon har kommit till oss och jag hoppas fler kommer till. För då kan jag med gott samvete ägna mig åt att pedagogiskt strukturera det jag har att säga.

    @Lennart:

    Ninni hur känner du när extrema feminister hoppar på dig med personangrepp bara för att du inte har som inte har rätt åsikter i ditt engagemang?

    Låt dem hoppa sig trötta, jag berörs inte av sånt trams alls. Smile För mig är debatt inget personligt. Jag diskuterar i sakfrågor, har de inte mognaden att bemöta i sak säger det mer om dem än om mig.

    @Maria, Per Hagman, Kristian, Lövet och Bengt Andersson:

    TackSmile

    @John Nilsson:

    Och de bara maler på och maler på… Nu senast har de lyckats stoppa de här kurserna i ”Male studies”, som var på gång på University of South Australia.
    Säg att det är ett skämt!? Jag har föranmält mitt intresse (inte för jag har en susning om hur jag skulle få råd, men jag vill iaf.)…

    @Chattanoga:

    ”Vilken tråkig bok, sida upp och sida ner med lagtext som Pär anser vara mansdiskriminerande… Är han rädd för kvinnor?”
    Haha! Det är sant att den är tråkig. Det är en ren stapling av fakta, superbra uppslagsbok typ. Men knappast något han ”anser” då den handlar om faktiskt, formell diskriminering som är odiskutabel mansdiskriminering.

    @Bashflak:
    Det här har varit en riktigt bra artikelserie, men vad har det med CW att göra? Efter inledningen på första artikeln finns ingen som helst återkoppling dit, vilket gör seriens rubrik vilseledande. Det är inte Cissi Wallin som diskuterar jämställdism, det är Ninni.

    Håller med. Jag är dålig på det där med att sätta titlar. Jag frågar ofta Dolf om det.
    Det jag tänkt nu är att skriva en kommentar där jag ger en kort sammanfattning om delarna och sen kommer jag posta det hos CW och på twitter. Jag upplevde det inlägget av CW som ett kapningsförsök av termen som sådan. Och det var andra gången jag upplevde det från feministiskt håll… Och därför fick det mig att gå mellan med detta och lägga annat jag har i planeringen på hyllan. Så jag har tänkt att denna serie ska fungera så, när de försöker stjäla vårt ord så serverar vi dem denna serie.

    Så jag är jättetacksam på titelförslag nu när ni sett hela. För jag byter den mer än gärna innan jag sprider den för världenWink

  17. @Ninni:

    Fast CW har redan lagt ner den ideella bloggen som triggade din första artikel. Hon fick erbjudande att proffsblogga på Allt Om Mat istället. De gamla inläggen finns nog kvar, men jag betvivlar att nån läser dom längre.

  18. Briljant som vanligt! Har säkert redan sagt det men säger det igen: Du borde skriva en bok. En riktig ögonöppnare på jämställdhetsområdet skriven av en kvinna (ja, ursäkta…). Skulle bli succé.

  19. @Mini P:

    TackSmile

    Har säkert redan sagt det men säger det igen: Du borde skriva en bok.

    Det är inte alls omöjligt att det blir så. Av privata orsaker vågar jag inte lova något, men jag har iaf blivit lovad hjälp och stöd nu, för att kunna ro ett sådant projekt i hamn, så det finns hopp om att den planeringen går i lås.

  20. Har nu läst inlägget flera gånger samt länkar och tidigare inlägg. Strålande, säger jag Yes

  21. @Axel Edgren:

    ”Snacka om att man får ligga som man bäddat om man konstant gör mansrätt och mansstudier”

    Dummaste jag hört dels

    1. då mansrätt och male studies har absolut ingenting med varandra att göra, male studies har däremot kritiserats av mansrättsaktivister för att naivt tro att feminister kommer att låta hot mot deras envåldsmakt existera.

    2. och dels då universitet skall föreställa en skola och inte ett politiskt parti så det drabbar bara deras egen trovärdighet och den vetenskapliga kompetensen ifråga kommer bara att finnas någon annanstans.

    ”som ofta försöker knäppa feminister på näsan”

    Vilket är så svårt att göra när feminister beter sig som om universitet vore Kuba och de själva vore Castros kommunistparti? Bekräftar ju bara att de har all makt vilket gör alla påståenden att de skulle sakna makt lika lögnaktiga som patetiska. Stäng universitet och påstå man har för lite makt, rena komedin.

    ”och beskriva sig själv som en rörelse som bara kan växa på bekostnad av feminister och feministers frågor.”

    Ett argument som bara bevisar sexismen mot män då feminister är fria att just beskriva sig själva på det sättet i förhållande till en rörelse som till skillnad från feminismen inte ens existerar. Det bästa av allt är dock att du säger att vi skall skylla oss själv för att personer använder makten de ljuger om att inte ha.

  22. Alltså, Ninni – det här inlägget drar ju fullständigt ner brallorna på feminismen i Sverige anno 2014 och blottlägger kejsarens alla nya kläder!
    Att få det här så tydligt och pedagogiskt och strukturerat i skrift och med massiv källhänvisning är bara…Wow liksom! Smile

    ”…jag ser hur män regelmässigt avfärdas i debatter, inte sällan med ”kränkta män”. Och det inte minst av normkritiska feminister, vilka borde – om de levde som de lär – stötta män i detta könsnormsbrott.”

    Det är EXAKT ditt sista argument där som feminister måste få höra. Hela tiden. Överallt. Vi har slutat tiga och ta skit. Vi vill nu berätta om våra upplevelser av att vara man. Vi beter oss omanligt, något feminister borde hylla om man fpr tro deras retorik.

  23. @Ninni:
    ”Säg att det är ett skämt!? Jag har föranmält mitt intresse (inte för jag har en susning om hur jag skulle få råd, men jag vill iaf.)…”

    Ja, sista ordet kanske inte är sagt än, trots att det ser rätt mörkt ut nu. Vi ska väl inte ge upp hoppet helt.

    Vad gäller kostnaden är det väl förmodligen australiensiska dollar som gäller också, 900 $ per kursmoment, om jag minns rätt:

    900 austr. $ = 5191 SEK

    https://www.google.se/search?q=australiensiska+dollar&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SEShockfficial&client=firefox-a&gws_rd=cr&ei=RM_VUqPqOIGK4ASE7IC4Cw#gws_rd=cr&ie=utf-8&oe=utf-8&q=900%20AUD%20to%20SEK&rls=org.mozilla:sv-SEShockfficial

    Så det skulle bli något billigare än räknat i amerikanska US $.
    (900 US $ = 5798 SEK, ca 600 kr mera)

    Vad gäller kostnaden tycker jag man borde kunna söka pengar hos någon av alla våra genusinstitutioner. De borde väl vara angelägna om att utbilda framtida sparringpartners i sin kamp för jämställdhet, eller? Shock

    Man skulle kunna göra det som ett slags ”statement” i alla fall, kanske till Ungdomsstyrelsen och det Nationella sekretariatet för genusforskning…

  24. Fantastiskt inlägg! Jag skriver nästan aldrig här men jag läser inläggen och kommentarerna på sajten varje dag. När man som jag (snoppbärare) nästan har gett upp hoppet om framtiden så kommer fantastiska Ninni och injicerar lite framtidstro eftersom hon ser min och andra mäns situation. Tack!

  25. Angående det nedlagda ”Male studies” igen: ”Misandri” är inte ett tillräckligt starkt ord i det här fallet, det är oförblommerat hån man bjuder på:

    http://www.dailylife.com.au/news-and-views/dl-opinion/what-would-a-mens-rights-course-look-like-20140113-30qxu.html

    Från ”Daily life”:s kommentarsregler:

    ”Commenting Policy

    Daily Life is a proudly female biased website with content tailored to women. We encourage lively debate and conversation around our stories and while all opinions are welcome – we also have some guidelines to make sure everyone is treated with the respect they deserve. We love comments that articulate a different point of view, a witty insight, some humour or a shared experience. Our moderators will reject comments that personally attack the author or other commenters. We also won’t publish comments that are aggressive, sexist, racist or in any other way discriminatory or derogatory.”

    Är det en skämtsida detta, eller vad handlar det om? Länken till den hittade jag här:

    http://www.avoiceformen.com/allnews/university-of-south-australia-pulls-plug-on-male-studies-program/comment-page-1/#comment-203221

  26. @Ninni
    Kanonbra artickel Ninni. Jag har alltid känt mig väldigt vilsen i feminismens sätt att beskriva mig som man, medan det du skriver oftast är mitt på pricken. Och vem bör vara den bästa domaren över hur jag känner som man, om inte jag själv?

    Angående skyddsvärdsmakt (Feminetik.se :

    Jag tror egentligen inte att män hade reflekterat så mycket om orättvisan i skyddsvärdsmakten om det inte vore för feminismen. Orättvistänken som uppstår hos mannen här och på många andra ställen är ju ett direkt resultat av feminismens blindhet över kvinnors fördel samt otacksamhet mot mannens offervilja. Hur många här har inte sett uttryck som ”männen klappar sig för bröstet” på feministiska forum?

    Exempel på blindheten och oförståelsen eller oviljan att erkänna mannens offervilja visar ju följande kommentar tydligt:
    ” Historiskt undrar jag om ”Kvinnor och barn först” egentligen har haft någon effekt alls, eller om det bara är en snygg paroll att använda utan verklig bäring. När Titanic sjönk så var det inte kvinnor och barn först utan överklass först… Jag tror att samma mönster, eller var-och-en-för-sig-själv som på Estonia, är närmare sanningen om hur det verkligen går till.”

    Man borde ju fråga den här människan vad hon tror skulle hända om männen såg kvinnor som verkliga konkurrenter och ovanpå det hade ett brödraskap som motsvara kvinnors systraskap. Inte en enda kvinna skulle finnas i båtarna då.

    Den här kommentaren är ju klockren och säger allt om hur korkat man resonerar:
    ” Men om t.ex. en båt håller på att sjunka, så blir det väl fråga om hoppa i båtarna direkt oavsett kön, annars får man väl dö med att det sista man gjorde i livet var en sexistisk handling?”

  27. @PNy:
    Jag har också reflekterat över det här med ”kvinnor och barn först” vid förlisningar och katastrofer. Ninnis sammandrag vad gäller Titanic visar ett visst överskott räddade kvinnor. Det som är viktigast här är att det redovisas som andel av en viss kategori. De som genast drog ut till försvar för teorin att ”kvinnor och barn först”-teorin var fel redovisade räddningssiffror från förlisningar i absoluta tal. Om exempelvis bara 27 kvinnor överlevde en förlisning och 180 män överlevde kan ju bero på att det inte fanns fler kvinnor ombord.

  28. Det blir svårt att skriva ett heltäckande svar på detta, men jag kan beröra en av de punkter jag tycker är viktigast just nu, som Ninni berör i förbifarten.

    Det jag tycker är viktigast är hur männen spelar med i spelet. Hur vi män böjer oss för kvinnors krav/förväntningar istället för att dra dra en gräns när nog är nog. Känner ni igen frasen ”arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk”? Detsamma gäller också för männen. Bara för att vi ber om jämlikhet, och belägger våra argument, så kommer det inte serveras på silverfat. Framför allt måste män börja dra en gräns. Det kan vara i specifika fall, som i hemmet. Men där äventyrar man då tex relationerna med barnen om man har en kvinna på det humöret.
    Gränser kan också dras på ett generellt och samhällsmässigt plan. Som att vi vägrar godta kvinnors extra skyddsvärde. Mäns och kvinnors liv/sjukdomar/risker mm bör värderas utefter samma kriterier och skyddslagar bör avskaffas eller skrivas om att omfatta alla människor om det tillför något vettigt. Det är självklart i sin ordning med preventiva undersökningar mot bröstcancer, men detsamma bör isf gälla prostatacancer som är vanligare och minst lika farligt.
    Sådant skulle kräva att att männen börjar se sig som en grupp och bete sig som en sådan, i vart fall för att väga upp mot könsdiskriminerande dumheter. O andra sidan är det vad vänstern har försökt få arbetarklassen att göra i årtionden. (Kanske hade de lyckats bättre om de inte gjort misstaget att föra in feminismens på den politiska arenan?)

    Varför denna jämförelse med den politiska vänstern? Därför att vi i stort sett står vi inför samma utmaning. Att bryta igenom motviljan mot att behöva göra något själv, att allt helst ska överlåtas på någon annan. Att få människor som inte har tänkt i politiska tankebanor på årtionden att börja göra det igen. Att få dem att själva välja att bryta gamla vanor och dra en gräns, en gräns som kommer att betyda konflikter. I detta fall med kvinnor dessutom… Med en blick i backspegeln vet vi att uppgiften är svår.

    Den politiska vänstern kan jag bara uppmana att rätta till misstaget, alla ska ges lika förutsättningar. Det ska inte betyda något man man är svart eller vit, man eller kvinna, född rikt eller fattigt. Den politiska högern har dock andra skelett i garderoben på temat, men glöm inte bort innebörden i idealen om människor lika värde och varje individs rätt till att styra sitt eget liv. I denna fråga finns inga andra höger-vänster-klyftor andra än de som dras upp av politisk prestige eller dumhet. Av tradition sätter man bara lite olika etiketter på samma innehåll.

    Teo

  29. ”Vilket är så svårt att göra när feminister beter sig som om universitet vore Kuba och de själva vore Castros kommunistparti?”

    Mera ”Red Scare”. Någon har läst en handbok.

    ”Bekräftar ju bara att de har all makt vilket gör alla påståenden att de skulle sakna makt lika lögnaktiga som patetiska.”

    Eller så är det så att konceptet ”men’s studies” associeras med män som är mindre ”filandrister” och medmänskliga än bara ordinärt spefulla och agendabaserade.

  30. @Axel Edgren:

    Makt kan upprätthållas med svärdseggar, men det är inte sådan vi pratar om.

    Makt kan ocksp upprätthållas genom att någon/några av vilket som helst skäl finner sig i att bli överkörda. Det är snarare den vi pratar om. En avancerad variant eftersom att männen själva övertygats att tro på den.

    Ninni skrev: ”T.ex. när flickvännen förväntar sig att få låna rocken när hon fryser, alltså utgår ifrån att han ska frysa för att hon ska slippa.”

    Många män skulle känna sig som en skitstövel om han INTE lämnade över sin rock. Kvinnan behöver inte ens kräva det, vi gör det självmant! För att VI känner oss dåliga annars.

    Den sortens makt är den mest sofistikerade, genom att göra den underordnade till sin egen övervakare. Det är på gott och ont, men här är det mest en nackdel.

    Teo

  31. @Siv Adermalm:

    Vad är det där för trams? Har du spammmat här också?
    1. En nyhetssajt och ett politiskt parti är inte samma sak
    2. Det är inte skribenterna de pratar om utan bara personer som kommenterar, informationen fick man genom ett intrång i Disqus som utntyttjade en bugg i programmet.
    3. Kvinna och vänsterradikal intersektionell radikalfeminist är inte samma sak. Talande är att man på forumen pratar om att sprida informationen på välkända dårhusbloggar som Shedlight och NBT.
    4. Det hör till demokrati att alla parter har samma rätt att yttra sig så att prata om demokrati här är skrattretande. Petitionen är antiliberal och antidemokratisk, plain and simple.
    5. Debatter skall bedömas utifrån VAD som skrivs, inte av vem.

  32. @Axel Edgren:

    ”Mera ”Red Scare”. Någon har läst en handbok.”

    Det var en liknelse. När man använder liknelser tar man de mest välkända exempel som folk känner igen. Och de tusentals kubaner som riskerat livet för ta sig över havet till Miami bevisar att det inte bara är en ”scare”

    ”Eller så är det så att konceptet ”men’s studies” associeras med män som är mindre ”filandrister” och medmänskliga än bara ordinärt spefulla och agendabaserade.”

    Ännu ett exempel på förväxling av mål och metod (på samma sätt som postmodernister förespråkar primacy of theory). Jag bryr mig inte ett dugg varför de själva säger/tror/tycker/rationaliserar/ljuger ihop att de användeer sin makt. Du kan skylla deras maktmissbruk på vad du vill det är forftarande maktmissbruk och bekräftar den makt jag sade de har som de ljuger om att inte ha.

    Ändamålet är alltså helt irrelevant.

  33. @Siv Adermalm:
    Jag har mycket svårt att förstå att demokrati bäst upprätthålls genom att förbjuda vissa åsikter. Men, även dessa spammande mörkermän bör höras och kommenteras för att demokrati skall kunna upprätthålles, alltså även @Siv Adermalm.

  34. @He(rr)n:
    SCUM är inte humor. Den är blodigt allvar.
    Nu är väl i och för sig inte gubbslemslåten humor heller.
    Men skillnaden är att SCUM inte var menat att vara humor, gubbslemslåten är väl ett patetiskt misslyckat försök till humor.

  35. Dolf: Iof, det har du kanske rätt i. Men vad jag har förstått anser ändå en del feminister att Scum-manifestet är mycket roligt.

  36. SCUM har existerat länge utan att leda till våld, islamhatet och demonisering av vänstern som antiväst existerade i kanske 20 år iinan Breivikdådet.

  37. Och Scum kommer förhoppningsvis inte leda till våld i framtiden heller. Men det är fortfarande en otäck text som en del feminister uppenbarligen uppfattar som rolig, vilket är märkligt för mig.

  38. @Axel Edgren:
    SCUM har existerat länge utan att leda till våld, islamhatet och demonisering av vänstern som antiväst existerade i kanske 20 år iinan Breivikdådet.

    Författaren till SCUM sköt en människa och försökte skjuta två andra, så nej SCUM har inte existerat länge utan våld. Sedan kommer frågan historielös man måste vara innan man ser till våldet som vänstern har utsatt världen för. Tyska terrorister, AFA i Sverige osv.

  39. …..och den ligger helt i Ninnis linje med att det i själva verket är vi män som utnyttjas snarare än kvinnor….

  40. @Anders Senior:

    den ligger helt i Ninnis linje med att det i själva verket är vi män som utnyttjas snarare än kvinnor

    Jag skulle aldrig använda ordet utnyttjas. För i det ordet ligger, iaf för mig, ett ont uppsåt. Och kvinnor är inte onda. Det handlar om att det är svårt att se och förstå sig själv ur ett utifrånperspektiv och biologins påverkan står i dålig samklang med ett liv i modern tid.

  41. @Ninni:

    ”Jag skulle aldrig använda ordet utnyttjas. För i det ordet ligger, iaf för mig, ett ont uppsåt. Och kvinnor är inte onda.”

    Så ondska existerar alltså inte då? Eller är kvinnor aldrig onda? Om de är onda, när och hur är de onda? Är de onda när utnyttjar män och förhåller sig till män som medel? Är inte detta ondska? Vad då?

    Kanske det att du aldrig använder ordet säger mera om dig än om vad kvinnor håller på med. För en korrekt beskrivining av kvinnors förhållningsätt gentemot män är inte möjlig utan att ta med begreppet utnyttja och utnyttja är inte ett moraliskt neutralt begrepp i mellanmänskliga sammanhang. Det är inskrivet i grammatiken (användningen och meningen) för begreppet utnyttja att det är moraliskt korrumperat att utnyttja en annan människa. Att utnyttja betyder alltså att göra fel mot en annan människa, precis som ljuga gör det också. Det finns inget val/ingen tolkning att göra här och om kvinnor utnyttjar är de onda.

    Frågan är alltså inte OM kvinnor utnyttjar män utan I VILKEN grad.

  42. @Anders Senior:

    Åh! kollade nu. Det är verkligen i linje med det som gör att jag kallar mig anitfeminist. Lyssna på den muslimska kvinnan, precis samma sak som jag säger.

  43. @Matias:

    Kanske det att du aldrig använder ordet säger mera om dig än om vad kvinnor håller på med.

    Rättelse:
    Jag skulle aldrig använda ordet utnyttjas, om ett kollektiv.

    Jag klandrar inte män för deras preferenser för skönhet heller. Vi är biologiska varelser och det är när man är omedveten om sina biologiska sidor som man får tråkiga effekter. Denna del av kvinnlig biologi får negativa effekter för män och kvinnorna själva. Jag har massor kvar än att skriva om och mer ingående förklaring till ”inte onda” kommer att komma.

  44. @Ninni:

    ” Vi är biologiska varelser”

    Vi är också moraliska varelser som har färdigheten och möjligheten att förstå hur vi förhåller oss till andra människor, att vi inte förstår handlar alltså mera om att vi inte bryr oss om, istället för att vi inte vet. Tiden kommer att visa vem av oss får rätt, för jag tror att medvetenheten kommer inte att förändra ett dugg.

    Om godhetens problem är ett kunskapsproblem dvs. att vi inte vet vad det är eller vad det rätta kräver, hur kan vi då i förväg veta att vi vill ha det?

    Konkret: Om man tex. anser att en breddning av den manliga könsrollen är jämställdhet och att en sådan breddning skulle kräva av kvinnor detta och detta, som kvinnor inte ännu vet vad det är, hur kan vi veta att kvinnor vill göra det jämställdheten kräver? Hur vet du att kvinnor/du vill ha jämställdhet?

    För mig verkar det vara precis tvärtom, en allt krympande andel av männen duger åt dagens kvinnor, så hur går det ihop med att kvinnor vill bredda den manliga könsrollen? Breddningen verkar mera gå ut på att uttöka manlighetsförväntningarna.

  45. @Matias:

    ”För mig verkar det vara precis tvärtom, en allt krympande andel av männen duger åt dagens kvinnor, så hur går det ihop med att kvinnor vill bredda den manliga könsrollen? Breddningen verkar mera gå ut på att uttöka manlighetsförväntningarna.”

    Det är ett oifrågasatt antagande, även bland jämställdister, att kvinnor vill ha en breddning av den manliga könsrollen, men vill kvinnor verkligen ha det? Kvinnor vill ju så klart ha en breddning av de egna möjligheterna men detta kommer inte automatiskt att leda till att en motsvarande breddning sker för män.

    Jag återkommer själv ofta till tanken att jämställdheten och feminismen är ett enda stort shit test som män ska klara av. Jag tänker att mäns jämställdhet då innebär att män går sin egen väg och breddar sin egen könsroll utan hjälp av kvinnor, men om män lyckas med att göra det kommer de att accepteras av kvinnor. Mäns jämställdhet handlar då om manlighet istället för avmaskulisering, om ni följer min tanke.

    Kanske jämställdheten är ett stort missförstånd?

  46. @Matias:

    Det är inskrivet i grammatiken (användningen och meningen) för begreppet utnyttja att det är moraliskt korrumperat att utnyttja en annan människa. Att utnyttja betyder alltså att göra fel mot en annan människa, precis som ljuga gör det också.

    Njae, det går jag inte med på. Betydelsen av ’utnyttja’ är snarare att man använder sig av något för att gagna sina egna intressen. En vanlig användning är t.ex. att ”utnyttja ett tillfälle”, vilket implicerar just det: man gör något för egen vinnings skull.

    När det är en person i andra änden är förstås frågan om de har bett om att bli utnyttjade. Om de inte har det, känner de sig utnyttjade på ett dåligt sätt, vilket är inbyggt i uttrycket ”jag känner mig utnyttjad”: man blir utnyttjad i högre grad än man själv tänkt.

    Men det är inte givet att själva företeelsen är destruktiv eller ensidig. Jag har jobbat en hel del som konsult. Konsulter brukar skämtsamt beskriva sig själva som ’prostituerade’, eftersom man står till förfogande för att bli utnyttjad mot betalning. Att man skall få göra saker som faktiskt är roliga, stimulerande, är en bonus (här är det alltså skillnad på anställda och konsulter: med anställda har man ett ansvar att se till att de trivs på jobbet; konsulter kompenseras huvudsakligen med att de kostar mer).

    Förhoppningsvis sker det ofta nog att man trivs bra med sitt jobb, men en del av det är just att man inser att man blir utnyttjad, och inte lägger för mycket värde i det. Vill man ha kontroll över sina arbetsuppgifter och hur de förväntas utföras, skall man nog inte vara konsult alls.

    När det gäller män och kvinnor skulle jag hålla med om att kvinnor ofta utnyttjar män, liksom samhället har en tendens att utnyttja män. Det käcka uttrycket ”man up!” har just innebörden att man som man skall acceptera att man har speciella skyldigheter gemtemot sin nation och sin familj. Det är alltså inte alls omöjligt att mannen, mer eller mindre medvetet, gått med på att bli utnyttjad.

    Det lustiga är ju att de allra flesta män har integrerat detta till den grad att de anser att det är så det skall vara. Det är ingen tvekan om att soldater blir utnyttjade – ibland extremt – men många män tycker ändå att det är värt det och anmäler sig frivilligt.

    Sedan kan man diskutera på vilka sätt män utnyttjar kvinnor. Det tycks inte vara så ovanligt att kvinnor betraktar sex som en värdefull tjänst som de själva vill styra tillgången till. Andra saker är förstås hushållsarbete, omsorg om barnen och matlagning. Huruvida kvinnan känner sig utnyttjad skulle då kunna bero på om hon tycker att hon får tillräckligt i utbyte i förhållande till vad hon ger.

    I bästa fall blir det ett ömsesidigt utnyttjande som båda är bekväma med. I några årtionden har det lagts ned mycket energi på att synliggöra kvinnors traditionella bidrag till det ömsesidiga utnyttjandet, men man har varit rätt dålig på att beskriva vilka ’tjänster’ kvinnor utnyttjar som kompensation. Detta tycks kunna leda till att kvinnor känner sig mer utnyttjade än de i själva verket är, och möjligen att män känner sig mindre utnyttjade än de i själva verket är.

  47. @robjoh: ”Sedan kommer frågan historielös man måste vara innan man ser till våldet som vänstern har utsatt världen för”

    LOL, ”vänsterns våld”. Man behöver inte kasta sten på folk för att bruka våld mot dem. Vanligk, demokratisk och ”fin” politik här i väst kan skada och förslava människor.

  48. @Ulf T:

    ”Betydelsen av ‘utnyttja’ är snarare att man använder sig av något för att gagna sina egna intressen.”

    Begrepp har inte en betydelse eller mening utan får olika betydelser beroende på vilket sammanhang de används i. Att älska musik betyder inte samma sak som att älska en person. Och jag talade om mellanmänskliga sammanhang vilket är annat än att ”utnyttja ett tillfälle”.

    ”När det är en person i andra änden är förstås frågan om de har bett om att bli utnyttjade. Om de inte har det, känner de sig utnyttjade på ett dåligt sätt, vilket är inbyggt i uttrycket ”jag känner mig utnyttjad”: man blir utnyttjad i högre grad än man själv tänkt.”

    Har vi inte diskuterat detta en gång tidigare? Eller kanske det var med någon annan? Men man kan vara uttnyttjad utan att man har problem med det, men fast man inte har problem med det betyder inte att man inte skulle utnyttjas.

    ”Men det är inte givet att själva företeelsen är destruktiv eller ensidig. Jag har jobbat en hel del som konsult. Konsulter brukar skämtsamt beskriva sig själva som ‘prostituerade’, eftersom man står till förfogande för att bli utnyttjad mot betalning.”

    Det här är ett vanligt argument som särskilt prostituerade brukar komma med, att ”alla som lönejobbar” prostituerar sig. Men prostitutionaliteten bestäms av paratiserandet, en aspekt som tex. lönejobbandet inte behöver innebära. Lönejobbandet handlar om en symbiotisk arbetsfördelning medan parasiterandet handlar om att leva på någon annans bekostnad. Att prostituera är att paratisera och kvinnor, i sin kvinnlighet, paratiserar på män mao. lever på mäns bekostnad. Och jämfört med att inte leva på någon annans bekostnad är det ju destruktivt.

    ”Sedan kan man diskutera på vilka sätt män utnyttjar kvinnor. Det tycks inte vara så ovanligt att kvinnor betraktar sex som en värdefull tjänst som de själva vill styra tillgången till. Andra saker är förstås hushållsarbete, omsorg om barnen och matlagning. Huruvida kvinnan känner sig utnyttjad skulle då kunna bero på om hon tycker att hon får tillräckligt i utbyte i förhållande till vad hon ger.[…]I bästa fall blir det ett ömsesidigt utnyttjande som båda är bekväma med. I några årtionden har det lagts ned mycket energi på att synliggöra kvinnors traditionella bidrag till det ömsesidiga utnyttjandet, men man har varit rätt dålig på att beskriva vilka ‘tjänster’ kvinnor utnyttjar som kompensation. Detta tycks kunna leda till att kvinnor känner sig mer utnyttjade än de i själva verket är, och möjligen att män känner sig mindre utnyttjade än de i själva verket är.”

    Män lever inte på kvinnors bekostnad så kvinnor uttnyttjar män på ett sätt som män inte gör, det är ju poängen med kvinnligheten.

  49. @Matias: ”Att prostituera är att paratisera och kvinnor, i sin kvinnlighet, paratiserar på män mao. lever på mäns bekostnad.”

    Eller som en namnkunnig genusdebattör uttryckte det: ” Kvinnor utnyttjar mäns kärlekskraft”. Wink

  50. Konkret: Om man tex. anser att en breddning av den manliga könsrollen är jämställdhet och att en sådan breddning skulle kräva av kvinnor detta och detta, som kvinnor inte ännu vet vad det är, hur kan vi veta att kvinnor vill göra det jämställdheten kräver? Hur vet du att kvinnor/du vill ha jämställdhet?

    Det vet jag inte men jag tror det. För jag tror de vill ha resultatet jag fått. Och det bygger jag på anekdotiskt bevis, min egen erfarenhet. Som jag antyder i början av detta inlägget så ser jag mig själv som vinnare på den erfarenhet jag har. Vad är det då jag vunnit som är så värdefullt? Jag beskrev det så här på Skype:

    Ligger och funderar på vad jag ”vunnit” på att förstå. Vi har varit BF i helgen. Maken överraskade mig med plankstek på oxfilé och vi har varit tillsammans 24/7. Nära, så nära hela tiden… Får liksom inte nog av varandra…

    Som om vi träffades förra månaden, inte för 30 år sen. _Det_ är min vinst.

    Förstå varför jag blir så arg på genusvetenskapen?

    Ulf har en teori om att en del av skyddsvärdet/beskyddare är att vi kvinnor (och män) är programmerade att vara blinda för det. Jag tror så med. Varför tror jag så?

    Mina preferenser har aldrig varit mycket för ”medel”, status och prylar är oviktigt för mig. Jag behöver bara basic, liksom. Och som du märkt så är jag en prestationsmänniska. Så jag har aldrig lockats av ”försörjaren”, men däremot ”beskyddaren och riddaren”.

    Clint Eastwood och de karaktärer han spelar är den sexigaste man som någonsin funnits i mina ögon, från han slog igenom 1950-tal till idag på ålderns höst… han är bara… Suck! Så det är inte lite höga krav i mina sexuella preferenser ;P

    Så det jag gjorde förr var dels lite ”Man up!” och dels så vet ju jag bäst hur man viker en tröja från tvätten, så han behövde lite instruktioner. Wink

    Idag har jag inget sånt kvar… jag har inga problem med normbrott… Det är helt fine med mig.
    Senast i somras gjorde han ett normbrott av riktig tyngd (som jag inte vill berätta om av anonymitetsskäl) då det innefattade stor och viktig del av vår sociala sfär.

    Då kom han till mig och sa: ”Jag vill inte göra X, bara för jag är man.” (Han sa mer än så. Han berättade hur han kände med… dvs varför han inte ville X. Men det hade han inte behövt, jag behöver ingen förklaring för att respektera.)
    Mitt svar var ”Okej, låt bli. Det är helt okej med mig.” Sen tog jag reaktionerna från omgivningen som en sköld liksom… dels för jag är bättre på det verbala men framförallt för att han ska inte behöva ta det vidriga hån som män får för normbrott… (kvinna hånar man inte man ber mig att ”tala förstånd med honom” och jag säger nej.)

    Så förändringen är total, för mig. Och vinsten jag fått önskar jag alla.
    Det är en orsak till att jag gör detta. I nästa inlägg kommer jag berätta om min tid som sexualrådgivare (snarare relationsrådgivare). Det var samma genus/könsroller-kompetens jag använde då och det var samma önskan att få fler människor att hitta lycka… så som jag fått göra.

    Är jag unik bland kvinnor? Kanske? Vem vet?
    Men vi kan väl hoppas att det är ett vanligt drag att vilja väl?

    Det var därför jag skrev så som denna diskussion började här. För jag menar att risken är att det blir kontraproduktivt…

  51. @Ninni:
    Ja det är intressant att feminister alltid talar om mäns hora och madonna komplex men aldrig kvinnors komplex om t.ex skönheten och odjuret.
    Där han är hälften djur och människa där han med djurisk kraft och styrka försvarar henne men när han är tillsammans med henne så är han ömsint och läser kärleksdikter och jag kan lova att flera av mina då feministiska vänner suckade högt då och förstod inte hur könsstereotypt det var.

  52. Ninni:

    ”Det vet jag inte men jag tror det. För jag tror de vill ha resultatet jag fått. Och det bygger jag på anekdotiskt bevis, min egen erfarenhet. Som jag antyder i början av detta inlägget så ser jag mig själv som vinnare på den erfarenhet jag har.”

    Att du vunnit på det betyder inte att genomsnittskvinnan skulle vinna på det. Men ska man göra det bara om man vinner på det? Vad om man vinner ingenting på det, utan det endast kräver någonting av dig? I kärleken finns en plikt/ansvars aspekt ”du bör älska” (inte bara får älska) finns den inte i jämställdheten också?

    En prostituerad som jag diskuterade jämställdhet med hade på sin blogg en beskrivning av sitt projekt/blogg där hon skrev någonting i stil med ”women would in fact be weakened in becoming more like men”. Så för henne handlade jämställdhet inte om rättvisa eller ansvar utan om det var fördelaktigt att förändra sig. Hon ville inte bli/göra mera som män för jämställdhetens skull utan bara om det gynnade henne.

  53. @Ulf T:
    ”Det käcka uttrycket ”man up!” har just innebörden att man som man skall acceptera att man har speciella skyldigheter gentemot sin nation och sin familj.”

    Bra sammanfattning. Klipper den till samlingen.

  54. Pingback: Gud-run påstår att jag är feminist. Hujedamej så förnärmande! | Genusdebatten

  55. Hej Ninni, och ni andra.

    Jag hittade hit genom någon länk någonstans, och har nu under kvällen plöjt igenom dessa fyra inlägg, och ska jag vara helt ärlig trodde jag aldrig att jag skulle läsa något så bra i något ämne ens avlägset kopplat till feminism.
    Det tackar jag för. Smile

  56. Pingback: Samtyckeslag – ännu ett steg på vansinnets väg. | Genusdebatten