Inledning
Ninni bakom skämskudde. Bildkälla
Men, bättre sent än aldrig heter det. Och inget ont utan att det har något gott med sig. Detta prov är ett konkret exempel på skolans antipojkkultur och det passar bra med ett exempel nu när jag nyligen skrev om det.
Provet, som är uppbyggt kring ett övergripande tema – identitet och utseende – är delat i tre delar:
Del A: Muntlig förmåga
Del B: Läsförståelse
Del C: Skriftlig förmåga
Del A – muntlig förmåga
I den muntliga delen delas elever in i grupper och varje grupp tilldelas ett av sju olika ämnen. Nedan följer ett exempel, nummer 7: ”Hur gick det på styrelsemötet?”
snsnfjnf
Sammanfattning
I serierutan av Liv Strömquist samtalar två män. Den ene har varit på styrelsemöte. Efter en inledande fråga om hur mötet gick, går männen snabbt över till att diskutera hur de ser ut. De jämför sina kroppsdelar med olika livsmedel.Diskussionsfråga
Efter att ha läst serierutan kan man fundera över om män och kvinnor talar olika. Tycker du att det är så?
Utgå gärna från exempel.
Det Liv Strömquist lyfter fram, vad är det?
”Der er ikke noget bestemt, jeg konkurrerer med mine veninder om. Det er simpelthen et spørgsmål om at overgå hinanden. Det kan være alt. Hvem der har det bedst, hvem der har det dårligst, hvem der er sjovest, ulykkeligst, flottest, klogest, mest kreativ, alt muligt.”
[Egelund Christiansen & Malmqvist, 1989, s. 27]
Konkurrens hör samman med kvinnors relationer. Kvinnor har faktiskt konkurrerat med varandra på alla områden. I ena stunden konkurrerar flickor och kvinnor om vem som är bäst klädd och i nästa konkurrerar de om vem som har det värst i en given situation. […] Vi konkurrerar både över hur bra det går för oss och över hur dåligt det går. Konkurrensen döljer något annat, nämligen ett desperat behov av uppmärksamhet, av att någon ska lyssna och riktigt förstå hur vi har haft det.
[fet text – min emfas, kursiv text – originalemfasering, Orbach & Eichenbaum, 1989, s. 98]
När och var sker detta?
Det Liv Strömquist lyfter i bilden med ironi/humor som vapen handlar om kvinnlig homosocialitet och det jag tidigare nämnt att kvinnor skapar sociala anknytningsband genom att ”spegla sig i varandra” och umgås kring känslor.
Vad och hur märker killar av att tjejer och killar pratar olika:
Flera av pojkarna uttrycker i intervjuerna medvetenhet om att deras interna språkbruk både kan uppfattas som hårt och plumpt av flickorna. Kristian menar att man behöver ”skärpa till sig” när man umgås med flickor eftersom de är känsligare och har ”annorlunda humor” än pojkarna. ”Man kan inte riktigt skoja på samma sätt för tjejerna tar det på allvar. Dom blir lättare sura” påpekar Claes. ”Det blir inte lika mycket trams när man är med tjejerna som det är när vi är med killarna. Om man håller på så kanske dom tycker man är konstig”.
[Holm, A-S., 2008, s. 91]
Det är mycket som skiljer mellan manlig och kvinnlig homosocialitet och vad gäller denna uppgift så är en faktor helt avgörande. Kvinnlig homosocialitet kretsar kring relation där en faktor är kön och därmed exkluderas män från ”det inre rummet” där den typ av samtal Liv Strömquist ironiserar förekommer. Män saknar alltså erfarenhet och därmed den förförståelsen som behövs för att förstå Liv Strömquists bild. För en individ som har en levd erfarenhet på den manliga sidan av genussystemet, där man umgås kring sak, ter sig Liv Strömquists bild bara märklig bortom ord. Killar och tjejer har därför helt olika förutsättningar, till följd av sitt kön, att kunna prestera i denna uppgift. Detta förvärras ytterligare av att ”domaren” som bedömer elevens prestation (svenskläraren) vanligen är kvinna som saknar levd erfarenhet som man och därmed saknar förståelse för killarnas problematik i denna situation.
Del B: Läsförståelse
I provet i läsförståelse får eleverna ut ett texthäfte. Omslagsbilden på det häftet ser ut så här:
Kan man, tydligare än så här, markera ”för tjejer”?
Därefter kommer innehållsförteckning, som dekoreras med följande bild av Anna Bergman:
På nästa uppslag börjar texterna, vilka är fem stycken:
Vad är problemet med dessa texter?
1. Oavsett om man menar att könsskillnader beror på könssocialisering, biologi eller en mix av biologi och könssocialisering, så är dessa texter saker som killar som grupp inte är intresserade av! Intresse påverkar vår läsförståelse då det är lättare att koncentrera sig på en text som man finner intressant.
2. De tre första texterna handlar om avvikelse från manlig könsroll. Till följd av individualism kontra kollektivism är förutsättningar för könsrollsbrott helt olika, då individualismen saknar det Fanny Ambjörnsson i sin doktorsavhandling omskriver som ”påtagligt kollektivt tvång”. Därav blir budskapet mellan raderna tolkat med en levd erfarenhet som man mycket misandriskt. Så här skriver elever som gjorde provet:
Jag tog otroligt illa upp när jag skrev provet. Känner att det gått för långt med manshatet i skolan.
Kille–97 svarar Jacob:
Men när jag såg att de efter den mobbing de hade i del B hade fräckheten att ha som alternativ att skriva om skillnaden mellan tjejer och killar så reste jag mig bara och gick. När jag kom hem storgrät jag av ilska och en känsla av svek.
Du är verkligen inte ensam om att må dåligt!
Kille–97 skriver i en annan kommentar:
Detta var enligt mig inte det värsta då jag trots allt är bra på att läsa mellan raderna förstod jag utmärkt provets underliggande budskap. KILLAR ÄR BARA BRA OM DE BETER SIG SOM TJEJER!
[…] [Jag har en] dröm om att bli forskare och hjälpa till att föra Sverige framåt i utvecklingen. men VARFÖR DET? som TACK för den mobbing SVERIGE genom skolverket utsatt mig för? vad har jag gjort dom, frågade jag mig. Jag har aldrig ens snattat så vad har jag gjort för fel. jo, jag föddes med snopp.
Dessa killars reaktion och även de sätt de uttrycker sina känslor, det förvånar mig inte det minsta. ”KILLAR ÄR BARA BRA OM DE BETER SIG SOM TJEJER!” det är det underliggande budskapet i provet tolkat med en manlig livserfarenhet. Även en tjej, Elsa, som gjort provet hade reagerat på provets textval:
varför är det inget bättre som intresserar killar mer, fast jag är av kvinnlig kön reagerade jag mycket på det, varför ska ett sådant ämne ens få vara med i ett nationellt prov?
Jag är tjej, men jag tycker inte att ämnet var passande för ett nationellt prov. För det första är jag inte ett dugg intresserad av plastikoperationer, som en text handlade om, och på grund av det valda ämnet för provet känner sig många ungdomar kränkta på grund av det.
Varför kan det inte vara ett ämne, eller ämnen som intresserar så många som möjligt av eleverna som gör proven?
Elsa ovan har helt rätt! Provet ska ligga i könsneutralt – dvs. vitt – område!
3. Jag tror alla är ense om en sak, skönhetshetsen vi har i vårt samhälle av idag – i synnerhet för unga flickor – är djupt problematisk. Ska då inte ungdomar – i synnerhet unga tjejer – få vara fredade från utseendefixering under ett nationellt prov?!
Mellan den fjärde och den sista texten ovan så är där en sida i häftet utan text som är dekorerad med följande bild:
En extra dos misandri helt utan koppling till provet. Är det ett problem? Lite skit ska väl killarna kunna ta. Eller?
Till texthäftet följer ett uppgift– och svarshäfte, med 18 frågor, av olika karaktär, t.ex.:
1. Många föräldrar har känt sig lättade när de har träffat Kalle. Ge ett exempel ur texten på ett positivt bemötande av Kalle när han haft klänning.
7. Gusten visar först sin stolthet över att ha fått en ros när han träffar Peter
Hur gör han sedan? Varför ändras hans sätt att vara?
12. Tycker du att det är lämpligt att dela ut rosor i skolan?
skriv ner din åsikt Du måste stödja din åsikt med minst två konkreta händelser som personer i texten upplever Förklara också hur händelserna stödjer din åsikt.
Den fråga där provets könsvridna upplägg har störst betydelse lyder:
9. Författaren visar på ett ställe i texten att han är ironisk. Skriv av den mening där det framkommer.
Den har störst betydelse av två orsaker, dels ger den många poäng dels det som kille–97 beskriver så här:
jag vet inte om det är därför men jag tror starkt att jag inte fatta ironin eftersom jag inte vet ett skit om allahjärtansdag. hade det inte varit för att titeln varit 14 februari så hade jag inte ens vetat datumet. (det tog tid innan jag fatta att det var allahjärtansdag texten handlade om). förresten vad säger man? god allahjärtansdag eller? [min emfas]
Kille–97 har rätt i det han tror, det påverkar läsförståelsen t.ex. vad gäller att kunna plocka undertoner så som ironi, att man alls förstår ämnet. Men det är inte hela situationen, det är texter som inte intresserar maskuliniserade individer vilket gör det svårare att koncentrera sig och ungdomar upplever sig dessutom kränkta av materialet. Under sådana förutsättningar förväntas ungdomen notera ett enda ord som gör en mening ironisk ur en åtta sidor lång text. Denna frågan, som gav 6 poäng av 64 möjliga, säger inget överhuvudtaget om elevens läsförståelse, då eleven kan missa detta av helt andra orsaker (mår dåligt av mobbingen eller inte intresserade av ämnet) än deras läsförståelse och man vet inte varför den enskilda eleven missade denna fråga.
Del C: Skriftlig förmåga
Någon dag efter del B var det dags för eleverna att göra del C, uppsatsskrivning. Här fick eleverna tre alternativ att skriva om:
Alternativ 1:
När en spegel går sönder tror en del att de får otur i sju år. Andra tror inte på det. Webbplatsen Ung.nu utlyser en novelltävling för ungdomar i årskurs 9. Alla noveller ska börja med meningen Spegeln föll ur min hand. Du bestämmer dig för att delta i novelltävlingen.
Alternativ 2:
Vad spelar det för roll om du är kille eller tjej? Hur påverkas din egen och andras bild av dig? Vilka förväntningar och krav möter du, hur uppfostras du och hur ser samhället på dig? Ungdomstidningen Kim efterfrågar texter där ungdomar resonerar om vad det innebär att vara kille eller tjej. Du bestämmer dig för att bidra.
Alternativ 3:
Bloggaren ”evilneedscandytoo” är positiv till såväl medicinska operationer som estetiska operationer*, Bloggarens text finns på sidorna 16-17 i texthäftet.
Skriv ditt debattinlägg, Diskutera bloggarens åsikter om främst skönhetsoperationer. Argumentera utförligt för vad du själv tycker. Tänk på att alla kanske inte har läst bloggarens text.
(”Bloggarens text” är alltså samma text som ingår i del B – läsförståelse.)
Om denna skriver Kille–97 följande:
jag tänkte igår att det skulle väll vara droppen om man i del C uppsatsskrivning kan välja att skriva om tjejer/killar för skriver man med liknande åsikter som förts fram på denna sidan så lär man väll få F för att man inte utgått från verkligheten eller något liknande. jag blev fysiskt illamående när just Tjejer/killar var ett av alternativen. De andra två alternativen var: skriv en egen debattartikel om plastikoperationer med kopplingar till den i boken.
det enda neutrala var: börja en novell med meningen Spegeln gled ur min hand. Vilket resulterar i att sådana som jag har 1 AV 3 att välja på (tidigare nationella har haft 4 alternativ)
jag sa att jag mådde dåligt och gick som jag tidigare skrivit hem.
Slutord
Nu kanske ni tänker ”Nåja, alla kan göra ett misstag även Skolverket”. Men detta är inte ett misstag, detta är en medvetet utförd politisk indoktrinering av våra barn under ett nationellt prov. Det utförs dels genom att använda sig av en politisk aktivist som Liv Strömquist är, dels i valet av texter. Och detta görs trots att man är medveten om att ämne påverkar resultatet, nedan finner ni ett axplock av citat från olika rapporter och studier. (Min emfas i citaten nedan):
Några av de faktorer som Inger Fridolfsson (2008) menar påverkar förståelsen av en text är: avkodningsförmågan, den språkliga förmågan och att eleven kan göra inferenser (läsa mellan raderna). Hon nämner också elevens motivation och intresse, elevens förmåga att inse om den har förstått eller inte, samt elevens egna erfarenheter av textens innehåll och relevanta bakgrundskunskaper. [Källa]
Läsaren, texten och aktiviteten är beroende av varandra och läsförståelsen påverkas av vem som är läsare, bland annat av läsarens motivation, ålder, kunskap om texten och intressen. [Källa]
Läskunnighet i modersmålet och kunskaper i andraspråket/främmande språket bidrar till cirka 50 % av läsförståelsen medan övriga 50 % kan handla om förståelsestrategier, engagemang, förkunskaper i ämnet, intresse och motivation. [Källa]
Hur mycket olika former av förkunskaper betyder för läsförståelsen, varierar också med faktorer som läsarens individuella intresse för ämnet … om man som läsare har både lågt ämnesintresse och inte så omfattande förkunskaper, undergräver det läsförståelsen. [Källa]
Att kunna förstå text kräver att eleven ska hålla sin uppmärksamhet på texten. Faktorer som ett lågt intresse för den specifika ämnestexten, ett bristande intresse för läsning generellt, ett dåligt ordförråd, bristande förkunskaper eller en sämre avkodning kan göra att eleven inte kan koncentrerar sig på att förstå texten [Källa]
Att dessa faktorer påverkar resultatet är naturligtvis inget som är okänt för Skolverket och i rapporten ”Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 10” visar Skolverket att de är väl medvetna om ämnets betydelse för skrivdelen:
Tidigare år har provinstitutionen sett tendensen att pojkar i högre utsträckning väljer de mer formella uppgifterna som brev och debattinlägg medan flickorna väljer de mer resonerande och reflekterande uppgifterna som kräver att eleven hämtar inspiration och underlag från såväl sig själv som sin närmaste omgivning.
[…] En slutsats men kan dra är att det inte enbart är typen av skrivuppgift som har betydelse för hur väl eleven lyckas med uppgiften. Ämnet för skrivuppgiften spelar stor roll, vilket även diskuterades i rapporten av 2010 års prov. Eleverna lyckas bäst när de ska skriva om något som ligger dem nära. [min emfas, Källa]
Det finns så många ämnen som är könsneutrala att det inte finns någon ursäkt för Skolverket att välja ämne som missgynnar det ena eller andra könet. Syftet med nationellt prov är att mäta elevers kunskap, det är inte ett utrymme för Skolverket att bedriva feministisk indoktrinering.
—-
Ambjörnsson, F. (2003). I en klass för sig. – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.
Holm, A.-S. (2008). Relationer i skolan – en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9. Institutionen för pedagogik. Göteborg: Göteborgs universitet.
Egelund Christensen, Kathrine och Malmquist, Susanne, 1989. Lidt om det gode og meget om det onde, en problematisering af venindeforhold. Forum for kvindeforskning, nr 1, s 20-29.
Orbach, S., & Eichenbaum, L. (1989). Kvinnor emellan – Om kärlek, avund och konkurrens i kvinnors vänskap. Stockholm : Wahlström & Widstrand.
Intressant med upplägget att man måste stödja sin åsikt på två konkreta händelser i texten. Åsikten blir med andra ord kontrollerad av den som har skrivit texten.
Min yngste son skrev det provet, han har läst inlägget nu, så här säger han:
”Kommer bara ihåg att det var ganska obegripligt och nu vet jag varför”
@Jens:
Ja, dessutom måste man ha en åsikt i frågan eller försöka hitta på någon för att kunna svara på frågan. Om man inte har någon åsikt på vare sig ena eller andra hållet, hur svarar man då? Och på vilket sätt mäter en åsikt (eller frånvaro av densamma) ens läsförståelse?
@Fugen:
Veta varför är bra. Svara honom det från mig
Jag såg efter hos Skolverket och det verkar dessvärre som om det stod ännu värre till än vad Ninni förmedlar i sitt inlägg. De gånger då det inte handlar om politisk propaganda så är materialet totalt ”tjejigt”. Ett exempel är att det bärande temat kan vara t.ex. ”kärlek” och då behandlas det i en tappning som vänder sig direkt till en viss grupp tjejer. Att våra barn blir behandlade på detta sätt är egentligen så groteskt att jag inte rktigt har fattat vidden av det hela än.
Tack Ninni. [svordom i riktning skolverket]
Om någon för statistik är jag numera officiellt antifeminist.
(Jag skall läsa ditt inlägg om antipojkkulturen, men jag känner mig inte stark nog än.)
@Ninni: Absolut
Hade inte mediaeliten i allmänhet och kulturjournalister i synnerhet varit en bunt medjamsande byfånar så hade detta varit en stor nyhet. Det är en jätteskandal som bara kommer att segla obemärkt förbi på sin politiskt korrekta räkmacka. Indoktrineringen kommer att fortgå för de som sitter på makten över våra barn vill ha det så.
Länder som inte lider under vansinnet kommer att dra ifrån och det är de värda.
Det här är verkligen illa. När jag skrev nationella prov i början av 2000-talet var jag irriterad för att man måste sätta sig in i ämnen man inte tyckte var intressanta, men de var åtminstone NEUTRALA. Läste inlägget Ninni skrev när det här skedde, blev lite förvånad att det var redan förra året, jag trodde misandrin hade kulminerat under det här året. Men det är nog för att jag hänger med mycket mer i media nu som jag har förstått att det här har varit ganska långt pågående.
Som någon skrev i inlägget från 2013, är det läsförståelsen eller ämnesförståelsen som brister? Det är verkligen ett uselt sätt att mäta läsförståelse genom att låta 15-åringar göra vinklade politiska ställningstaganden.
Bra att ni har tagit med ungdomarnas kommentarer, de som faktiskt skrev provet själva. Jag förstår verkligen att killarna mådde dåligt och att det påverkade deras förmåga. Att mötas av en bild med texten ”Då gör vi som vanligt då. De som har penis får prata lite mer, medan de utan blir avbrutna oftare. Nu kör vi.” är verkligen under all kritik.
Vad hände sedan, anmäldes det, tog någon ungdomarnas reaktioner på allvar?
@Intenso:
Det är nog snarare tvärtom, de har en agenda som de propagerar för.
Det är media- och kultureliten som är en av de drivande bakom detta, underskatta dem inte som medjamsande byfånar.
Suveränt scoop! Jag minns när du skrev om det här första gången och då anade jag att det var illa – men inte så här illa. Det är som om Svenska Motståndsrörelsen skulle konstruera ett ideologiskt flammande nationellt prov som judiska och arabiska barn skulle tvingas skriva.
De ansvariga på Skolverket borde få omplacering och löneavdrag för detta, minst. Men det lär väl inte hända.
@Anders Senior: I det här fallet så såg jag det mera som att det var feminist- och genustomtarna som var den starkare kraften, men det kanske inte var lika självklart för alla.
Att journalister och mediefolk driver en agenda, kanske flera, är rätt tydligt det är dock, IMHO, inte lika tydligt vilken de driver från tillfälle till tillfälle.
I det här fallet driver de ju knappast frågan men underlåter att kritiskt granska den, som Ninni har gjort. Då jamsar man med.
@Anders Senior:
Jag skulle snarare säga att det är våra politiker som är medjamsande byfånar till media…
@Intenso:
”I det här fallet driver de ju knappast frågan men underlåter att kritiskt granska den”
Var har du varit de sista tio åren?
Är det några som driver frågan är det väl våra feministiska manshatande medie- och kulturjournalister!
Du kan ju inte slå upp ett enda uppslag på kultursidan utan att hitta misandri i klass med detta!
Klart som fan att de inte kritiskt granskar de instanser där deras propaganda fått genomslag!
Helt sjukt som sagt var att denna feministiska indoktrinering och misandri får fortgå i skolan.Det är ju också skrämmande att feministextremister som Strömqvist får publicera sina alster i samband med proven.
Håller med Ninni. Har själv gjort detta års nationella och även några äldre som övningar tillex just den här. Har själv svårt att skriva känslosamma berättelser.
I Del C: Skriftlig förmåga så valde jag om skönhetsoperationer eftersom det var den enda text man kunde lägga mer konkret fakta även fast jag tyckte att alla var tråkiga.
Detta års nationella fanns det en miljö fråga vilket jag och större delen av klassen tog (speciellt vi killar. Den andra var typ om kärlek och den tredje minns jag inte.
Jag har själv märkt skillnaden att tjejer och killar gillar att läsa olika saker. Dom mesta killar som hatar att läsa är också väldigt dåliga på att just läsa och om man du har en lärare som ger en massa känslosamma/tjejiga böcker så lär det inte öka intresset.
Dom killarna som läser har oftast fått tag på böcker någon annanstans och fått sitt läs intresse därifrån.
För det mesta blir nationella proven väldigt tråkiga och jobbiga att skriva tre sidor om känslor tycker nog dom flesta män inte är alls varken intresant eller roligt.
@Anders Senior: och här var jag som trodde att genustomtarna var de pådrivande när det i själva verket var journalisterna.
Där ser man.
Tack för lektionen.
Ja man kan ju tänka sig hur det skulle tas emot om texter i provet bestod av t,ex Företagare exploaterar och förslavar arbetare kan du utveckla hur du känner för det.
”skolans antipojkkultur”
<3
Är inte det riktigt tragiska i det här att de som utformar provet så här tror att de gör något bra…?
Usch, jag blir deppig…
@Intenso:
Många av genustomtarna är nog snarare mest nyttiga idioter, sektmedlemmar som låtit sig luras av mediefolkets dravel.
Människor som tror på patriarkatet som vissa tror på gud.
Ett stort antal genustomtar är också lycksökare som passar på att tjäna så mycket pengar de bara kan medan feminismen är inne;
Tex. alla ”coacher” och ”värdegrundskonsulter” och annat som tjänade pengar på att ”hjälpa” företag med självklarheter som likabehandling på 90-talet. Idag kallar sig samma personer för ”genuscoacher” och ”genuskonsulter” och gör stora pengar på att åka omkring och predika motsatsen till samma företag, att vi skall behandla män och kvinnor olika istället…
De riktigt fula fiskarna däremot, hittar vi inom framförallt media, samt inom utbildningsväsendet.
Precis där man kan förvänta sig att en infiltratör/inflytelseagent skulle operera för att få med sig så många nyttiga idioter som möjligt, där man har som bäst chans att påverka och styra människor i den riktning man vill.
@Intenso:
@Anders Senior:
Är det inte helt enkelt samma sak, genustomtar och journalister?
Pingback: Dessa feminister | WTF?
@Kristian:
Välkommen
Det är som Rick skriver ”egentligen så groteskt” att det är svårt att greppa vidden av det och ord så som anti- är inte betydelselösa. Och det glädjer mig att jag ser allt fler som tar till sig etiketten, då jag menar att det är en sak som behövs … att många i debatten gör det otvetydliga ställningstagandet.
@Andrea:
Inte vad jag vet. Jag vet inte ens om det går att anmäla … Men jag har fått en del respons på detta inlägg från lärare som på olika sätt agerat till följd av mitt inlägg. Lärare bör ju veta bättre än jag hur man går till väga.
@Ekvalist:
Tack
@Anders Senior:
Japp, media är de främsta bovarna i detta som sker.
@Alith:
Jag önskar att jag kunde tro på att de agerat i ”god tro”, men det gör jag inte. Därför att dessa individer vet om att ”intresse för” påverkar läsförståelsen. Det är inte människor som agerat i okunskap, de har skapat detta prov trots att de har kunskap.
Jag delar Anders Senior bild av dessa människor:
”Fula fiskar” finns i alla tider, att dessa utnyttjar den ideologi som finns och är användbar i just den tid och kultur de agerar inom och tar sig plats inom skolsystemet är en del av mönstret i extremistiska tider:
@Anders Senior:
”Är det några som driver frågan är det väl våra feministiska manshatande medie- och kulturjournalister!”
Journalister föds inte journalister. De utbildas på högskolan. Råder ingen som helst tvekan om att det är där indoktrineringen börjar och det råder ingen som helst tvekan om att det skett ett skifte i hela journalistiken som utbildning. Äldre journalister (som Janne Josefsson) och journalister som saknar formell utbidlning (som Jan Guillou) anser objektivitet och sanning är viktigare medan yngre och formellt utbildade journalister tydligt har skallen full av den subjektiva iden att sanning inte är deras jobb.
Råder också ingen som helst tvekan om att samma mentalitet idag finns på flertalet lärarutbildningar som tydligt lutar mycket tyngre åt att vilja ägna sig åt det så kallade ”skolans socialiseringsuppdrag” (fostran och politik) än att faktiskt förmedla kunskaper till elever. Tydlig indikation på detta är att betygen gått upp medan PISA-resultaten gått ner. Ungarna idag får bättre betyg än någonsin men VAD ger lärarna dem så bra betyg för nu igen? En lärare jag pratade med svamlade om att syftet med samhällskunskap inte var kunskaper utan att ”väcka politiskt medvetande”
Det finns fler akademiska fält som är av tvivelaktig karaktär men de två överlägset mest uppenbart indoktrinerade är ”Lärrutbildning/Pedaogik” och ”Journalism/PR”
Är det någon som vet om det skiljer sig i pojkarnas läsförståelse om man jämför resultaten från nationella provet och PISA-provet?
Och här i vår ankdamm har hemundervisningen mer än fördubblats på ett år. Orsaken till ökningen är inflyttning. Det är alltså fråga om familjer från Sverige som flyttar hit för att möjligheten till hemundervisning finns. Och majoriteten av de elever som får hemundervisning är pojkar. Slump eller samband?
@Gigas:
Det har jag inte kollat, men jag försökte göra en jämförelse mellan 2012 (som var ett betydligt bättre prov) och 2013. Problemet att jämföra är att man införde ett nytt betygsystem 2013. 2012 har IG, G, VG och MVG … 2013 har A-F som betygsystem.
Provet för 2014 har jag inte sett så det vet jag inget om och resultatet från det släpps först om en månad.
När man tittar hur många nedtryckningar folks kommentarer får på inlägget så har jag en känsla utav att det sitter en massa F! anhängare här.
Problemen finns, jag har sett dem själv och jag är orolig för min son.
Som tonåring tillhörde jag den rätt lilla grupp pojkar som inte ställde sig främmande till att läsa skönlitteratur. Jag noterade redan då att flera av mina vänner bland pojkarna inte skulle ha hållit i ett skönlitterärt verk ens med tång, men det var aldrig ett problem i kompiskretsen att jag läste. Därför kan det verka förvånasvärt att flera av dessa pojkar sedermera blev män med gott språköra och ett flytande skriftspråk.
Saken är nämligen den att de läste, men de läste allt möjligt annat än vad skolan insisterade på – och då talar vi om den finländska skolan på 1980-talet, dvs. en skola utan genusfanatism. Pojkarna kunde få sitt språk genom tidningarnas sportsidor, faktaböcker, och diverse manualer. Många gånger är språket där faktiskt mer variationsrikt än i dussinromaner. Flickorna läste i regel mera, mycket mera, men det var som om det fanns en fixerad högsta tillåtna nivå på språket, som de inte ville skulle överskridas. Flickornas språkbehandling fastnade därför i allmänhet på en jämngod nivå, men saknade lyskraft.
Nu utvecklades förstås inte alla pojkars språkbruk, men när jag ser tillbaka på den tiden tycker jag mig även i detta sammanhang kunna skönja tendensen att pojkar presterade antingen utomordentligt eller utomordentligt uselt. Detta även om de allra flesta bara i undantagsfall läste skönlitteratur.
När jag nu tittar på tjejtexterna i det nationella provet slås jag av den allmänt låga nivån på språket – det är främst ett slags fraseologi som är helt ointressant för den som inte socialiserats in i jargongen. Syftet är alltså ytterst inte att testa läsförståelse. Syftet är i stället att totalt utgå från tjespråket, sannolikt mot bakgrund av fullvuxna kvinnors känsla av hot från de pojkar som utvecklat ett betydligt mer färgsprakande språkbruk än vad som finns i tjejers läsning. Man vill helt enkelt göra det andefattiga och nyanslösa språket till norm.
Det här fenomenet är antagligen närbesläktat med det som en rad skribenter här identifierat som ”kvinnan som norm för kommunikation”. Nu ska också det skrivna språket följaktligen göras mediokert och därmed livlöst. Ingen ska kunna tala om annat än sig själva, sina känslor och sin omedelbara närmiljö. Borta är de abstrakta resonemangen, det övergripande och de följdriktiga argumentationskedjorna. Kvar är bara ett torftigt ”titta på mig, jag känner, jag har det så svårt”.
@ Angie
Det brukar finnas en hel del ”tummelisor” här på kommentarsfältet. De diskuterar dock nästan aldrig, sannolikt för att de inte förmår föra ett vettigt resonemang och någonstans inser de det själva. Deras språkliga värld består av ett torftigt tyckande och tryckande.
Ser på ”ratingen” av kommentarerna att F! och andra vänsterextremister varit på besök.
Det är bra. De behöver få sig lite sanningar till livs då och då, så kan de sedan aldrig säga ”vi visste inte”, när Sverige rasar samman totalt jämfört med andra länder.
@Angie: Tänkte samma sak. Alla kommentarer har fått massor av ”tummen ner”, men ingen kommenterar negativt om artikeln.
Hur kan man t.ex. trycka tummen ned på detta jag skrev:
”Bra att ni har tagit med ungdomarnas kommentarer, de som faktiskt skrev provet själva. Jag förstår verkligen att killarna mådde dåligt och att det påverkade deras förmåga. Att mötas av en BILD med texten ”Då gör vi som vanligt då. De som har penis får prata lite mer, medan de utan blir avbrutna oftare. Nu kör vi.” är verkligen under all kritik.”
Det är inte jag som är hjärtlös.
@Rick:
Det finns ytterligare en aspekt. Jag känner mycket väl igen mig i detta:
Mitt språk kommer främst från mitt läsande av faktabaserad litteratur. Jag läser inte som bara avkoppling, jag vill lära medan jag läser. För mig är det avkopplande och stimulerande. Den typen av läsnöje/läsmönster ses inte som ”lika fint”.
Det är en ”läspersonlighet” som är vanligare bland pojkar/män. Och det tränar en i en annan typ av läsförståelse där man mer läser ”på raderna” istället för ”mellan raderna”. Vilken typ av läsförståelse mäter man i skolan?
@Rick: Engelsktalande som läste Gygax originalregler dungeons and dragons vittnar om hur de tvingades förbättra sin läsförmåga med flera årskurser för att kunna spela.
En utmaning, med andra ord.
Har inte läst de texter som nämns här, men det du säger om fattigt språk är väldigt intressant. Inte ”bättre” men ”rätt”, skulle man kunna säga. Låter bekant.
@ Kristian
Jag misstänker också att pojkars engelska i dag utvecklas helt suveränt, uttryckligen på grund av dataspelen. Nu väntar vi bara på Skolverkets motdrag, för sådant kan ju inte tolereras. Kanske får de lov att ändra på hela engelska språket för att driva igenom sin ideologi.
@Erik:
Jag vill börja med att tacka alla nyttiga feministidioter för alla negativa tummar, det tar jag som en komplimang!
Jorå Erik, många av dagens journalister är också nyttiga idioter.
De verkligt fula fiskarna är de som innan muren föll 1989 satt på kulturcentret i östtyska ambassaden och frotterade sig med dem då det begav sig. De har nu gjort karriär och sitter nu på högre poster där de har ansvar och befogenheter där de kan styra och ställa så att ”rätt” personal anställs, och att ”den rätta” läran lärs ut.
Jag håller f.ö. med dig helt angående Janne Josefsson, även om man ibland kan se en liten bias åt det vänstra hållet även på honom, men han är förlåten. Man blir lite som man umgås.
Jan Guillou däremot är ett helt annat kapitel.
Han är troligen den fulaste fisken av alla, t.o.m. varit avlönad av KGB. Där har du en av de fula fiskarna som sitter i bakgrunden och påverkar….
Läs denna blogg så klarnar en hel del.
http://tankaromib.wordpress.com/
Jag undrar just om IB affären fått samma fokus om det då varit känt att Guillou stod på KGB’s lönelista?
En liten detalj bara:
”Det finns fler akademiska fält som är av tvivelaktig karaktär men de två överlägset mest uppenbart indoktrinerade är ”Lärrutbildning/Pedaogik” och ”Journalism/PR”
Infiltrerade är nog mer korrekt än indoktrinerade.
@Ninni: Ja, det är nog klokt att jämföra olika år av nationella provet också. Det hävdas ju att svenska elever inte tar PISA-provet lika seriöst för att det inte är betygsgrundande. Om det stämmer vet jag inte.
@Kristian: Spelade ADD på gymnasiet och tvungen att läsa in allt på ”främmande språk”, det gjorde nytta för min engelska
Vad kan göras?
Ninni – Om jag anlitade dig för att gå ut i skolor och föreläsa för killar om manlighet eller liknande, med syfte att stärka dem, vad skulle du prata om?
Andra får gärna svara också, men det är förbjudet att prata ur eller uppmuntra till någon form av offerkofteroll.
Är det inte så att genustomtarna och mediafolket lever i symbios, ibland rör det sig ju rent av om samma personer?
Rick vann denna omgång av nedtumningar med hela 37 st! Grattis Rick! Du vinner en genustomte! Kommer på posten inom kort.
@ Chr Ewrk
Bara 37 stycken??? Folk kan ju få för sig att jag försöker stryka feministerna medhårs.
Så bästa tummelisor, gör så här: Drick några koppar riktigt starkt kaffe så ni blir extra irriterade och återkom sedan till min kommentar. Sedan kan ni börja tumma (för det där med det skrivna ordet är lite väl svårt för er, inte sant?)
@MK:
Ja, tack! Jag skulle älska det uppdraget.
Beror lite på vilken ålder, men om vi tänker oss gymnasie så typ detta:
Manlighet är bra – I dagens samhälle får unga män höra en massa dåligt som är avvikelse från mansroll, men som i vår tid knyts till manlighet. Tex det våld som ingår i mansrollen är försvarsvåld, sportsvåld och ”skojbråk”, inte våldsbrott det är ett normbrott. Så jag hade velat visa på allt gott män gör i och för samhället från sopåkaren till hjälten som en kontrast till all misandri som trycks ner i halsen på dem.
Män och känslor – Jag möter ofta mäns fördomar om den diffusa gruppen ”andra män” och de fördomarna är ett resultat dels av samhällston kombinerat med att män har en större privat sfär varvid individen tror sig vara ovanlig när denne i själva verket är vanlig. När man säger att män inte pratar känslor så mäter man utifrån kvinnors sätt som norm, varvid männens sätt hamnar i en skuggsida och framställs som en brist hos män. Så jag skulle vilja peka på männens sätt att dels prata, dels att hantera/göra känslor.
Jag tycker illa om detta som sker att man pekar ut det ena sättet som det goda, det andra som det onda. Dels för att man i det säger att män är bara bra om de gör på kvinnors sätt, dels för att man signalerar till unga män att de är omanliga om de pratar känslor vilket ökar risken för att de faktiskt sluter sig. Och genom att visa att de har sitt sätt och att det är bra det också så tror jag man kan motverka det.
Jag skulle också ta upp saker som är vanligt att män gör utan att de vet om det för att skapa en ”jag känner igen mig”-känsla. Det är såna saker som jag talat om här tex. ögonkontakt och reka omgivningen.
Det var vad jag spontant kom på, men det hade säkert funnits fler saker om jag tänkte igenom det.
Tummarna kommer sannolikt från en av de få personer som blivit bannad från att posta kommentarer här, en egenföretagare på Södermalm.
@Ninni:
Det är det som känns så tragiskt…
Det var inte så jag menade. De vet säkert om det där med intresse och resultat. Men det viktigaste för dem är att motverka de ”skadliga strukturerna” i samhället på alla sätt som bara är tänkbara. Och nationella prov tar ju alla elever del i. Jag tror att de tänker att de gör det bästa för hela samhället på det där sättet. Att vissa individer inte klarar provet blir väl mindre viktigt för dem i ett samhälleligt perspektiv…
@Ninni:
Säger du att jag är vanlig slår jag dig.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Om jag säger:
Dolf del a – vanlig
Dolf del b – abnorm
slipper jag att du slår mig då?
(Vill du veta vad jag hade i åtanke får du fråga)
@Alith:
Ah, du tänkte så. Kanske.
@Ninni:
Dolf del a – vanlig
Dolf del b – abnorm
???
Jag tror detta skulle vara en jättenyhet om bara gammelmedia fått nys om det. Provet finns alltså ingenstans så att man kan länka till det?
@Bladet:
Det tror jag inte.
@Bladet:
Nej, det går inte länka men det är en offentlig handling, så det går att beställa på skolverket.
Kan det inte vara så att pojkar fortfarande envisas med att prestera bättre på prov än vad de får i betyg. Om man då lyckas se till att de presterar riktigt dåligt på ett nationellt prov har man ju plötsligt möjlighet att dra ner betygen ännu en del och om tjejerna samtidigt inte presterar sämre så har man ju påvisat att man gör rätt i sin betygsdiskriminering. Nationella proven har jag för mig sätter ju nivån som hela klassens betyg utgår ifrån. Vi hade en skön SO-lärare som helt struntade i provresultat och gav tjejerna 4or och 5or och alla killar 3or. För att tjejerna var diskriminerade!
@Ninni: Jag uttryckte mig nog lite fel. Själva nyheten i sig kanske inte skulle presenteras som stor eller sensationell av media, men reaktionerna borde vara ganska kraftiga. Frågor som rör barn och skola engagerar ju många, och jag tror att långt fler än vi GD-anhängare, framförallt föräldrar skulle reagera starkt. Den sista bilden om vem som får tala är ju ett rejält övertramp, den är uppenbart misandrisk och det går inte att på något sätt snacka bort. Just därför tycker jag personligen att detta är ett grymt scoop.
Nåväl, såg iaf på Toklandet att Paula Bieler tweetat ut länken till ditt inlägg så det är iaf en politiker som uppmärksammat det.
@Bladet:
Ja, så. Absolut skulle reaktionerna bli kraftfulla. Jag/vi twittrar ju ut inläggen och reaktionen där var märkbar.
Ja, Paula Bieler reaktion såg jag.
Jag tror inte att det skulle bli en stor nyhet i gammelmedia,om det vore tvärtom att det var misogynt och drabbade tjejer hade det blivit en stornyhet.Tyvärr så tycker gammelmedia att diskriminering av killar är lika med jämställdhet.
Bra att Paula Bieler tagit del av detta problemet är att SD ofta endast ser invandringen som det enda som fått PISA resultaten att sjunka,vilket är delvis rätt men vad dom glömmer är att tjejer med invandrarbakgrund har bättre betyg än killar med svenskbakgrund.
@Ninni: Om ni pratar om det här provet så är det ju bara att lägga upp pdf-erna på GD och länka till dem. Det kan jag fixa i så fall, men inte idag.
Pingback: Läsarfrågor | Konkursverket.se
T
Pingback: Internationella Mansdagen 2014 – AVFM Sverige
Sökte Liv Stömqvists bild och råkade hamna här… och jag har en fråga: Men ursäkta SKÄMTAR du? Tycker du på riktigt att detta provet är ett problem eller ett uttryck för ett manshat i samhället? Jag måste fråga igen: SKÄMTAR DU? Du kanske skulle lyfta blicken lite högre och fundera över hur det känns för alla flickor som I ALLA TIDER, även i dag, läser om manliga forskare, manliga historiska personer, manliga berättelser, manliga författare i all oändlighet. Typ 95% av tiden. De/vi har ju tydligen överlevt? Hur bräckliga exakt tror du att killar är? Som pojkmamma blir JAG faktiskt kränkt av detta! Det du påstår är ju att pojkar skulle bli skadade eller påverkas negativt av lite problematiserande av könsroller? Det är en SKRATTRETANDE tanke. Så bräckliga är i alla fall inte mina pojkar..! Som tur är. Och jag kan berätta att det är inte dina heller – du behöver inte vara ängslig! Det är nyttigt för dem, men lite nya perspektiv.
Det är seriöst helt horribelt att någon kan lyfta detta som ett problem. Det är väl fantastiskt att skolverket försöker problematisera kring de gängse könsrollerna. Alltså, jag begriper inte hur någon kan få det till att detta är ett problem? Skärp dig.
@Kristina:
Ninni skriver att provet är ett exempel på skolans antipojkkultur – inte manshat i samhället. Det enda stället där ordet ’manshat’ förekom i inlägget var i citatet av en pojke som gjort provet (och formuleringen var ”manshat i skolan”).
Inlägget belägger tydligt hur det är väl känt att ämnet påverkar resultatet, och att pojkar och flickor föredrar olika slags ämnen. Trots detta väljer man alltså genomgående ämnen som bäst passar flickor – den grupp som redan har bäst resultat i läsförståelse, och ännu bättre betyg (eftersom flickor får bättre betalt betygsmässigt än pojkar för samma provresultat).
Pojkars resultat i läsförståelse är ett av de mest slående och akuta problem skolan har. I projekt som tydligt lyckats förbättra pojkars läsning och läsförståelse, har man bl.a. valt ämnen som pojkar tycker om att läsa om (chockerande, jag vet).
Frågan till dig är väl snarare hur du kan tycka att detta INTE är ett problem?
@Kristina: Varför är det ”fantastiskt att skolverket försöker problematisera kring de gängse könsrollerna”? Är det verkligen skolverkets uppgift?
Själv tycker jag nog att skolverket ska fokusera på att lära eleverna läsa, skriva och räkna. Men skolverket tycker att det är bättre att pojkarna ska läsa texter som DE VET kommer att ge pojkarna sämre betyg. Varför är det bra? Hur kan du tycka det är bra? Varför?
Ja, jag vet knappt var jag ska börja. Okunskapen och oförmågan att lyfta blicken och se större kausala samband är beklämmande. För det första: Det är inte så att ”pojkar tycker om vissa saker” och ”flickor tycker om vissa (helt andra) saker”. Det är en allvarlig missuppfattning. Det finns hur mycket forskning som helst som visar detta. Att vi fortfarande tror det eller pratar om ämnen ”som pojkar tycker om att läsa om” är…märkligt.
För det andra: OM det vore så att pojkar tycker om vissa saker och flickor om helt andra, skulle det väl vara extremt viktigt och rättvist om alla varianter varvades i skolan? Och jag kan garantera att även inom skolan är fortfarande ’det traditionellt manliga’ kraftigt uppvärderat. Det behöver ingen oroa sig för. Skolan är nämligen en del av samhället. I de flesta (för att inte säga alla) läroböcker finns fler män representerade än kvinnor, precis som i nästan varenda dagstidning (räkna får ni se), nästan varenda film osv, osv i all oändlighet.
För det tredje: Pojkar presterar sämre i skolan än flickor ja, och det är ett stort problem. Anledningen är dock inte alls att ämnesvalen är sådant som ”pojkar inte tycker om” (herregud, himlar med ögonen) – däremot är en trolig förklaring att de flesta lärare på låg- och mellanstadiet i dag är kvinnor (pga låg lön) och att skolan då blir en ”kvinnogrej” som – precis som alla andra ”kvinnogrejer” är något man som pojke bör undvika. Denna tanke är inget som pojkar föds med: ”Det gäller att undvika allt som är kvinnligt” utan det LÄR de sig. Som en jämförelse är det bara att tänka på att flickor inte alls lär sig att undvika allt som är manligt i samma utsträckning, eftersom det manliga är uppvärderat i samhället och normen. Att vara en ”pojkflicka” är något positivt, medan en ”flickpojke”…ja, ni hör ju själva. Mina barns skola är en av få i landet där pojkar presterar lika bra som flickor och Skolverket och många andra har gjort upprepade studiebesök för att utreda vad detta unika tillstånd kan bero på. Svaret är självklart: på den lågstadieskolan råkar det jobba flera manliga lärare, samt ett par manliga fritidspedagoger. Jag menar inte att de manliga lärarna är bättre än de kvinnliga, men de gör att det finns manliga förebilder för pojkarna – så för pojkarna på mina barns skola är skola/utbildning ingen ”kvinnogrej”. På de flesta (lågstadie)skolor ser det tyvärr inte ut så. Alltså har vi ett tudelat problem: 1. Det kvinnliga nedvärderas i samhället (ja, i hela samhället), 2. Skola/utbildning blir en ”kvinnogrej” pga att barnen ser att det är kvinnor som jobbar där.
För det fjärde: Vuxna kvinnor läser böcker/skönlitteratur – vuxna män läser inte böcker. (Och detta är en generalisering, ja, kommentarer av typen ”Jag är man och jag läser faktiskt 1000 böcker i veckan” undanbedes vänligen). Barn tittar på hur vuxna gör. Do the math.
För det femte: Flickor får inte ”bättre betalt” för samma provresultat, det är befängt. Snarare visar nationella prov-resultat ständigt att trots att flickor har bättre betyg än pojkar är skillnaden ännu större i verkligheten – sett till NP-resultaten. Alltså får pojkar ändå högre betyg än de borde ha, alternativt flickor får lägre betyg än de borde ha. Att diskrepansen mellan flickors NP-betyg och slutbetyg är större än för pojkar kan ha många orsaker. Eftersom jag är gymnasielärare kan jag komma med en kvalificerad gissning, i alla fall gällande svenska. Såhär är det: Eleverna gör oftast flera uppgifter under året som mäter samma förmågor som mäts av det nationella provet. Dessa uppgifter fungerar som träning/övning inför NP men självklart också som fristående betygsgrundande ’produkter’. Det finns alltid ett antal elever som inte gör alla övningsuppgifter och konsekvensen blir att de som gör alla uppgifter får fler chanser att nå högre betyg på just det momentet/den förmågan – än endast det nationella provet. Detta händer hela tiden i mina klasser. Jag har ingen statistik över om det är så att flickor är mer ”plikttrogna” och ser till att göra större andel av uppgifter än pojkarna; men det är som sagt en kvalificerad gissning.
För det sjätte: Det finns ingen antipojkkultur, varken i skolan eller i samhället. Det är en fantasiprodukt. Däremot finns det en mycket problematisk manssyn – synen på mannen som en aggressiv, tystlåten typ som inte pratar om sina känslor. Alla vi som känner män (som har söner, pappor, äkta makar) vet att detta inte stämmer. Män pratar visst om känslor – med kvinnor. De pratar oftast inte om känslor med andra män och det beror knappast på att de inte vill utan på att de inte uppmuntras/tränas i att göra det. Det passar inte in i den supersnäva mansroll som samhället tvingar in dem i. Det vore ”böööögigt” (typ som att plugga eller läsa böcker). Detta gör att pojkar och män som inte har någon kvinna att prata med hamnar i en mycket problematisk situation. Därför ser också självmordsstatistiken ut som den gör, tyvärr. Två tredjedelar av alla ungdomar som tar sitt eget liv är pojkar. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland pojkar 15-24 år. Ändå ser vi hela tiden rubriker som: ”Unga tjejer mår allt sämre”. Varför ser vi inte rubriken: ”Varför mår unga killar så dåligt?” För det gör de – självmordsstatistiken talar sitt tydliga språk. Jag har självklart inget svar men återigen en kvalificerad gissning: Rubriken ”Varför mår unga killar så dåligt?” ser vi inte därför att det inte är OK för killar/män att må dåligt. Det om något vore ju omanligt och bögigt och skulle verkligen inte gå för sig (Jag raljerar nu, som ni förhoppningsvis förstår. Det är mänskligt att må dåligt ibland det gör alla, oavsett kön. Det är däremot omänskligt att inte tillåtas prata om det, pga en sjuk manlighetsnorm som har väldigt lite med verkligheten att göra.).
Det måste också i sammanhanget sägas att samhället naturligtvis har en väldigt sjuk kvinnosyn också; kvinnan ska vara objektet (för män), behaga (män), vara (män) till lags, inte ta plats (i alla fall inte på mäns bekostnad) och allt det där. Men det kanske ändå är så pass uppenbart att till och med ni som skriver här kan se det? Om inte – meddela så kan jag gärna utreda frågan och förklara den pedagogiskt. Men just här handlar det ju om pojkarna och jag tycker nog att mansrollen är på många sätt snävare än kvinnorollen.
För det sjuttiofemte: Enda sättet att bryta denna negativa spiral är att jobba med könsrollerna. In med genuskunskap i skolan och befria barn och unga från tyngande könsrollsbojor. Helst igår. Det kan låta enkelt men motståndet är förvånansvärt kompakt. Till och med det lilla oförargliga ordet ”hen” har ju mötts av ett kompakt motstånd. Jag fattar ingenting? Det är ju superpraktiskt! Istället för att säga hon/han om en inte vet vilket kön en person har? Jag har till och med hört kommentarer (till och med av högutbildade lärarkollegor) som: ”Men ska vi beröva barnen deras könstillhörighet? De kommer ju att bli helt förvirrade!”. Hmmm. Åk till Finland och titta hur könsförvirrade de är. De har nämligen aldrig haft något ”hon” eller ”han”, utan enbart ett ”hän”. Om vi har så stora problem med att acceptera ett nytt pronomen (som inte ens ska ersätta hon och han utan bara komplettera dem) – då känns det lite svårt tyvärr, att tro på att vi är redo att befria våra barn och ungdomar från könsrollsbojorna. Men vi kan alltid hoppas.
Så, ja: Skolverket gör helt rätt som har problematiserandet av könsroller som ett tema vid ett prov. Jag tycker att ni har en ganska så nedlåtande syn på pojkar i och med att ni tror att de inte klarar att läsa texter om ”sådant som inte intresserar dem” (vad ska provet handla om då, bilar?) och att de inte skulle vara intresserade av exempelvis att problematisera företeelser i samhället, exempelvis könsroller. Pojkar är inte dummare än andra människor och bör inte behandlas som om de vore det.
@Kristina:
Bra, då bör du ju inte ha några problem att låta oss ta del av lite av den.
Framför allt Ninni & Ulf utgår själva från forskning i sina inlägg, Ninni utgår ofta till och med från feministisk forskning och genuslitteratur och visar på raka motsatsen till vad du påstår.
Vad gäller att det kvinnliga skulle vara nedvärderat och det manliga uppvärderat, vi hade för bara några dagar sedan den internationella kvinnodagen, var sjutton gömde du dig då? Och har du överhuvudtaget noterat tonen och debattklimatet under den internationella mansdagen? Det manliga uppvärderat, dream on baby.
Faktumet att pojkars självmord inte alls uppmärksammas lika mycket som flickors självmordsförsök bekräftar väl snarare än motsäger att det manliga värderas lägre än det kvinnliga. Eller menar du att de påkostade Rosa bandet-kampanjerna är ett utslag av kvinnoförakt och att man struntar i blå bandet för att en bra karl reder sig själv?
Du har aldrig funderat på att det möjligen skulle kunna finnas ett litet samband mellan genusvetenskapens frammarsch och den ökande psykiska ohälsan hos ungdom? Vore inte konsekvenserna så jäkla allvarliga och det faktiskt gällde ungdomarnas liv skulle jag säga ”Shoot, baby, shoot. Kör fullt ut med genuskunskap i skolorna ett decenneium.” och sen självbelåtet säga ”Vad var det jag sa?” när vi ser det tragiska resultatet ett decennium framåt i tiden.
@Kristina:
Med tanke på att du anser att det finns ”hur mycket forskning som helst” som styrker din uppfattning, så var det väldigt tunt med referenser. Kan du inte plocka fram lite av denna forskning så vi kan fokusera diskussionen?
Några referenser kan jag plocka fram åt dig.
Pojkar missgynnas allt mer i betygsättningen (Lärarnas Nyheter 2011-12-04)
Det är alltså inte som du påstår, att skillnaderna på Nationella Proven indikerar att flickorna borde ha ännu högre betyg, utan precis tvärtom.
Skillnaden mellan provresultat och betyg i grundskolan 2013
Så, jo, flickor får bättre betalt för samma provresultat – sannolikt bättre t.o.m. än statistiken visar.
Att det kvinnliga skulle vara lägre värderat i samhället är en myt. Ett av de bättre sätten att mäta det är ett test som kallas ”Go/No Go Association Task” (GNAT), som mäter människors instinktiva värderingar (både genom att kräva snabbat svar och genom att mäta svarstiden, så att man kan se när testpersonerna censurerar sig själva).
Alltså, kvinnor värderar det kvinnliga högt och det manliga lågt; män är svagt negativa till det manliga och svagt positiva till det kvinnliga.
Exakt vad är det som skulle leda till en tydlig nedvärdering av det kvinnliga i samhället, om både män och kvinnor värderar det kvinnliga högre?
@Kristina: Det var ett långt svar, vilket jag ser som positivt. Du verkar känna väldigt starkt för det här ämnet. Det är synd bara, att du inleder med en öppen förolämpning avsedd att förklara för oss att vi är korkade och att vi ingenting begriper. Sannolikt är du klok nog att inse att en sådan öppning inte kommer att få oss att läsa din text med ett mer förstående sinnelag. Så varför startade du då med en förolämpning?
Sedan påstår du att det inte finns någon som helst aggregerad skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor och intressen. Det är inte sant, tvärtom är det rena snurren. Jag är oerhört intresserad av all den forskning du hänvisar till men inte ger referenser till. Själv behöver jag ingen forskning, det räcker med att påvisa skillnader i köp av litteratur av Jane Austin, Stephanie Meyer och E. L James. Eller menar du att dessa böcker köps i lika stor utsträckning av män och kvinnor?
Du inleder nästa stycke med att hävda att OM det verkligen vore så att läsvanor var olika (Något som jag tror i stort sett hela mänskligheten är överens om) så vore det väl bra om alla smaker representerades? Jag håller med. Hela syftet med inlägget var att visa att pojkars smaker INTE representerades.
Jag måste därför konkludera att du egentligen håller med mig och finner därför ingen anledning att svara på resten av texten.
@Kristina: Notera för övrigt Ulfs föredömliga svar på din postning. Där du kommer med svepande och okvalificerade påståenden, visar Ulf referenser från en källa som du som gymnasielärare borde känna till.
Du hävdar en massa saker, Ulf VISAR hur det ligger till på basis av fakta och vetenskapliga undersökningar. Du inleder med att kalla folk här för korkade och trångsynta. Ingen här bemöter dina förolämpningar utan visar istället hur det egentligen ligger till.
Min förhoppning är därför att du tar till dig länkarna som Ulf gav dig. Det är ett statistiskt faktum att pojkar missgynnas i betyg relativt provresultat, ett faktum som till på köpet är ganska enkelt att påvisa.
Så snälla, sluta att hävda motsatsen eftersom sådana påståenden från gymnasielärare kommer att göra situationen ÄNNU sämre för pojkar. Och sluta kasta ur dig ogrundade påståenden. Visa istället referenser för dina argument. Jag lovar att du kommer att respekteras högt här med en sådan attityd.
Jag kan förresten bidra med ytterligare en länk:
https://bittergubben.wordpress.com/2011/12/13/konsskillnader-i-grundskolebetyg-1998-2011/
Inlägget visar föredömligt tydligt att skillnaden i betyg givet provresultat i vissa ämnen är skrämmande hög. I Biologi/Fysik uppgår kvoten till 1.34, vilket innebär att 34 % fler pojkar måste skriva MVG på proven för att lika många pojkar som flickor ska få MVG i betyg (Under perioden 2009-2011). Det är alltså en mycket stor skillnad och jag ser det därför som angeläget att du inte försöker öka kvoten ytterligare eftersom orättvisan är stor nog ändå.
@Johan:
Det är även möjligt att pojkar missgynnas redan i rättningen. Åtminstone fann Skolverket att så var fallet, i en analys av kontrollrättningar 2013. På sid 104 står:
Här är skillnaden dock liten, vilket nog illustreras av att IFAU (som jag har stor respekt för) gjorde en liknande analys 2010, och inte fann någon signifikant skillnad. De använde lite väl kaxigt språkbruk dock, och deklarerade att pojkar ”inte diskrimineras i skolan”. Forskning och Framsteg tog fasta på formuleringen och skrev en artikel med rubriken ”Pojkar diskrimineras inte”. Medan IFAU använde sig av ca 1700 svenskaprov, och anlitade lärare från ett bemanningsföretag med representativ mix av män och kvinnor, behöriga och obehöriga lärare, tittade Skolinspektionen på ca 9000 prov i matematik, svenska och engelska – dvs inspektionens egna kontrollrättningar, gjorda av lärare som alla är behöriga.
Alltså jag vet som sagt inte hur jag hamnade här och har inte riktigt tid med detta…nu tar jag mig lite tid iaf eftersom det känns viktigt. Jag scrollade igenom lite av kommentarerna här ovan och insåg att här behövs läggas ner lite tid.
När det gäller betygen; du (en av er här ovan) har missförstått det jag skrev – läs igen. I övrigt fokuserar jag nu på grunden för ursprungsartikeln; dvs medfödda intresseskillnader mellan pojkar och flickor. Jag måste bara säga att inlärda intresseskillnader är något helt annat och de finns, utan tvekan. Det jag säger är att de inget har att göra med medfödda intresseskillnader utan är just inlärda. Om Go/No go associationstestet måste jag nämna: Instinkter har heller inget att göra med samhällets uppvärdering/nedvärdering av saker och ting.
Det ni grundar hela argumentationen här på är olika halvvetenskapliga studier som det finns ett begrepp för: neurosexism. Googla det. För enkelhetens skull länkar jag till Hanna Fahls artikel ”Skillnaderna mellan individer är så mycket större än mellan könen”, DN 7/12 2013 som tar upp både neurosexistisk forskning samt kritik mot den. Då får ni allt på ett bräde, så att säga.
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/hanna-fahl-skillnaderna-mellan-individer-ar-sa-mycket-storre-an-mellan-konen/
Det är bara att läsa de nämnda rapporterna ingående, för den som orkar. För den som inte ens ids läsa artikeln kommer här själva kärnan:
När det gäller skolprestationer skriver Fahl:
Jag vet att det finns mycket ”forskning” som lyfter fram mäns och kvinnors olikheter och att den typen av slutsatser säljer bra men det betyder inte att de har någon grund i verkligheten.
En av de största och mest omfattande studierna i ämnet är en metastudie, dvs en sammanställning av alla studier som gjorts i engelskspråkiga länder. Den är gjord av psykologiprofessor Jane Shibley Hyde, vid University of Wisconsin-Madison, Usa, en riktig gigant inom området.
http://www.apa.org/research/action/difference.aspx
För en förenklad svensk sammanfattning, läs Maria Gunther Axelssons artikel i DN 14/7 2007:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/man-och-kvinnor-ar-lika-som-bar/
Återigen, för den som inte ids läsa hela artikeln:
Här kommer en referens till en mycket täckande forskningssammanställning när det gäller betyg/utdelning mellan kvinnor och män. Det blir väldigt tydligt att ja, pojkar presterar sämre i skolan och har gjort det så länge mätningar har gjorts. Trots det får alltså kvinnor lägre lön. Så har det varit så länge mätningar gjorts och det kommer att ha ”jämnat ut sig” om sisådär en 75 år.
https://vetenskapsgrund.wordpress.com/category/jamstalldhet-2/
Så långt allt väl – det var bara för att fastställa problemen. Vad vi kan göra åt det kan vi däremot ha olika åsikter om. Jag är helt övertygad om att ökade insatser för jämställdhet leder till förbättrad psykisk hälsa för alla individer och en tillåtande atmosfär där alla, både hon och han och hen, får komma till sin rätt. Som gymnasielärare ser jag detta väldigt tydligt. Låt mig då lämna forskningen och beskriva en gymnasielärares vardag, eller ”utsikt”. Eftersom vi jobbar på olika program ser vi väldigt tydligt olika samhälleliga trender och traditioner. En gymnasieskola är som ett samhälle i miniatyr, med olika samhällsklasser. Här kommer min (ganska grova) generalisering av mansrollen på några olika program, med stor andel killar. Och, som sagt: det är helt ovetenskapligt och bara en beskrivning av det jag ser varje dag. För att bilda sig en egen uppfattning är det bara att gå in på närmaste gymnasieskola och hänga i dessa programs korridorer några minuter.
Naturvetenskapsprogrammet: Killarna här kommer till stor del från akademikerhem (ofta med två akademiker, och allt det för med sig av föräldraengagemang) med mycket höga förväntningar på sig hemifrån. Deras mansroll byggs till stor del av deras prestationer; akademiska och idrottsliga. De har föräldrar som stöttar dem och förväntar sig att de både pluggar och lever hälsosamt. I deras hem finns böcker och deras föräldrar läser. Dessa killar presterar därefter, alltså högt.
Teknikprogrammet: Här är manlighetsnormen iofs väldigt traditionell och ganska enhetlig (läs: smal) men dessa killar kommer från ”halvakademiker”-hem där ofta ena föräldern pluggat på högskola/är typ halvingenjör. Dessa killar har relativt höga förväntningar på sig hemifrån och satsar därför på skolan. Det är iofs inte så coolt att plugga men det är däremot coolt att ”vara smart” vilket betyder att många pluggar ”i smyg”, och därför klarar sig hyfsat. En rosa t-shirt funkar på detta program, eftersom de är intresserade av sitt yttre och det är viktigt att ”ha stil”. Homosexualitet är inte vanligt förekommande men skulle nog vara möjligt att komma ut med. De läser inte desto mer – i deras bokhyllor finns kanske Jan Guillou och Stephen King?
Fordonsprogrammet: Dessa killar kommer oftast från icke-akademikerhem, med en pappa som gått i ”livets hårda skola”. De har ofta inte så stora förväntningar på sig varken akademiskt eller idrottsligt. I bästa fall har de ”krav” hemifrån att ”sköta skolan” och få E (godkänt) i teoretiska ämnen som svenska och matte. Dessa killar har att inrätta sig i en fruktansvärt snäv mansroll. Klädkoden är ”fordonsjacka och keps” och nåde den som på något sätt frångår normen. En rosa t-shirt skulle vara långt över gränsen för det acceptabla för att inte tala om homosexualitet. Böcker är för bögar och i deras hem finns inget sådant. De har aldrig varit på teater. Däremot finns (i deras hem) många negativa diskussioner om skolan och lärarna. Väldigt ofta också negativa diskussioner om feminism, invandring, kultur osv. Jag tänker att det måste vara ganska jobbigt för dessa killar att hålla sig inom dessa otroligt snäva ramar och vad det hela egentligen går ut på är att undvika allt som är kvinnligt eller ens påminner om något kvinnligt.
Estetiska programmet (musik): De killar som går Estetiska programmet har ett i jämförelse mycket stort svängrum när det gäller mansrollen: på ES finns det både Heavy metal-growlare och rockgitarrister sida vid sida med kontrabasister med slipover och fluga och magra gothrockare med svartsminkade ögon. Och alla umgås med alla – vilken befrielse! Här är killarna fria att vara ”duktiga” (läs: smarta) och låta skolan vara viktig för dem, liksom de är fria att tycka att gitarrspelande är det enda viktiga i livet och allt annat är onödiga distraktioner. En rosa tröja är en rosa tröja och homosexualitet ett icke-problem (ja, kanske inte ett icke-problem, men i jämförelse med de andra programmen) som snarare gör att du blir lite ”cool” och speciell. Nästan alla läser böcker (även om inga böcker finns i hemmet) eftersom det är coolt att vara intellektuell och kulturell.
Jag vet att jag generaliserar mycket grovt som sagt, men, det är så här det ser ut när jag blickar ut över dessa klassrum. Däremot finns det inga som helst intelligensgrundade skäl till att det ser ut så här. Fordonspojkarna är inte mindre smarta eller har svårare att lära sig än andra – de är bara ovana och som lärare måste jag ta mig förbi alla deras föreställningar om att det är bögigt att läsa, innan vi kommer någon vart. Startsträckan blir längre helt enkelt och då är det inte så konstigt att de hinner få med sig mindre under studietiden.
När det gäller frågan om huruvida det kvinnliga nervärderas i samhället eller inte måste jag svara: ”Har du bott i en grotta de senaste decenniet?” Jag vill inte vara elak men är det ens möjligt att ha missat det? Jag kan, naturligtvis, rada upp tusentals områden i samhället där detta blir mycket uppenbart (rättssystemet, pensionssystemet, medicinen, näringslivet, sportvärlden osv i all oändlighet) men frågan är om jag ids. Tills vidare kanske det räcker med länken ovan till samlad forskning om att kvinnor (trots högre utbildning och bättre betyg) får lägre lön för samma jobb? Eller?
Ett tillägg: Jag är uppriktigt ledsen om jag låter dryg eller nedlåtande det är inte min avsikt men återigen: jag hamnade här av en slump när jag googlade efter en rolig gammal bild och fick lite av en chock. Jag tycker att denna fråga är extremt viktig. Jag är mycket intresserad av jämställdhetsfrågor, särskilt bland ungdomar eftersom jag jobbar med dem och alldeles särskilt ur ett manlighetsperspektiv eftersom jag är mamma till pojkar. Detta med att killar presterar sämre/läser vidare i mindre utsträckning är ett stort samhällsproblem som kommer att växa och växa men inriktningen på ursprungsinlägget och många av kommentarerna indikerar ett felspår och inte en lösning. Och tro mig, jag gör allt jag kan för att motverka de negativa strukturerna som ställer till det och det går ofta mycket bra. Det skulle gå mycket bättre för många andra också om lärare och skolledare generellt var mer medvetna om genusfrågor.
Bra forskningssammanställning i ämnet, för den som vill läsa mer:
http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/kunskapsoversikt–konsskillnader-i-skolprestationer-och-pojkar-i-utbildning
@Kristina:
Jag får känslan att du fortfarande tror att du är mycket mer påläst än vi och bara behöver skriva av dig här så borde diskussionen vara över. Låt mig då bara säga att vi är pålästa. Du kanske kan läsa lite artiklar på bloggen så kommer du se att vi använder oss av mycket forskning här.
Jag vill nog påstå att du inte kan belägga det där.
’Neurosexism’ är ett tramsbegrepp. Men visst kan jag gå med på att det finns mycket dålig forskning – inte minst feminister brukar vara fenomenala på att producera tendentiös forskning. Det fina med mycket av den är att man kan avfärda den redan efter att ha skummat inledningen, då det lyser igenom att de är ute efter att bevisa vad de redan tror sig veta. Helt klart övertolkas många neurologiska forskningsresultat, men det är också tydligt att flera kritiker investerat mycket prestige i att ’bevisa’ att rapporterna har fel – de går i sin tur för långt åt andra hållet.
Jag kan väl erbjuda följande följande artikel av Prof. Larry Cahill.
Att hänvisa till Google eller till DN går inte heller hem här. Hanna Fahl misstror neurologiska fynd, men inte primingstudier, som blivit rejält diskrediterade – Till och med nobelpristagaren Daniel Kahneman riktar skarp kritik mot hela fältet, även om han tror på själva principen.
Hursomhelst, var någonstans har någon argumenterat kring att pojkars och flickors hjärnor är olika? Ninni skrev tydligt i inlägget att alldeles oavsett om man tror att det beror på medfödda eller inlärda faktorer, eller en kombination, så anser Skolverket själva att valet av ämne spelar stor roll för resultatet, och att pojkar och flickor skiljer sig åt kring vilka ämnen de föredrar.
Visst, och Giudice et al demonstrerade att man genom att gruppera ihop och medelvärdesbilda över flera egenskaper kan skapa illusionen av större likheter än som verkligen finns. Genom att analysera om existerande data med multivariat analys istället för medelvärdesbildning, kom de fram till att det faktiskt verkar vara rätt lite överlapp mellan mäns och kvinnors egenskaper.
Det där har vi skrivit en hel del om, och det finns rätt mycket att säga om det. Dock har det inte så mycket att göra med det här inlägget.
Minst lika bra? Till att börja med kan man konstatera att t.ex. Stanford-Binet är kalibrerat för att ge samma IQ-medel för män och kvinnor, så det förväntade resultatet är att män och kvinnor skall ligga nära varann. Man kan också notera att det tog hus i h-e när det antyddes att vita har högre IQ än färgade (inte asiater, dock), men påståendet att kvinnor klår männen är förstås mötta med jubel – äntligen!! Så mycket, igen, för att det kvinnliga är lägre värderat…
Hur som helst, det där med att kvinnor gått förbi män på IQ-test var ett fynd av James Flynn 2012. Här får han förtydliga sig:
Så jag tycker mig kunna se att du ägnar dig åt cherry picking själv: du accepterar som fakta påståenden som har betydligt fler dimensioner än du antyder, men avfärdar andra rön, inte mindre vetenskapliga, eftersom de inte passar in i din världsbild.
Bloggen vetenskapsgrund är nog inte en jag skulle använda som referens. Jag finner hennes urval klart tendentiöst.
Sedan finns det andra sätt att mäta begåvning. Ett är Cognitive Reflection Test, där Shane Frederick påvisade väldigt tydliga könsskillnader.
Löneutvecklingen tenderar att försämras på grund av att kvinnor kommer in till ett yrke när det yrket börjar normaliseras. Och med ökad andel kvinnor kommer kraven på större flexibilitet i arbetstid, m.m., som t.ex. i läkarkåren:
Åtskilliga studier har visat att kvinnor har större benägenhet att minska arbetstiden, och ur Tidsanvändningsstudien kan man härleda att heltidsarbetande män jobbar 20% mer än heltidsarbetande kvinnor. Allt talar för att kvinnor i större utsträckning än män byter bort hög lön mot större tidsflexibilitet, kortare restid, mer hanterbart ansvar m.m. Män som å andra sidan har mer press på sig att tjäna pengar, tenderar att välja bort yrken där andelen kvinnor ökar, och i stället söka sig till branscher med hög lönespridning och möjlighet att tjäna mer genom t.ex. högre risk, mer resor, övertid, m.m.
Nå, jag antar att du tycker att du med din datadump anser dig ha ’bevisat’ Könsmaktsordningen, eller något sådant. Att det upprepas dagligen att kvinnor värderas lägre än män gör det inte mer sant.
Innan du dumpar ännu mer exempel på påståenden som vi redan sett, och i flera avseenden plockat isär och avfärdat, kan vi inte istället återgå till själva inlägget, och vad det nu var som du tycker var så förskräckligt med det?
För att påminna om vad det säger: Ninni visar att Skolverket själva konstaterat att ämnesval har stor inverkan på resultatet, och att det skiljer mellan könen. Ändå ger man ett Nationellt prov i svenska där alla ämnen är tillrättalagda för tjejer. Du tycker alltså att det är helt i sin ordning att man använder Nationella provet för att ge eleverna lite ’genusundervisning’?
Dina egna observationer från skolan är säkert riktiga från din horisont, men som du säger, ovetenskapligt. Jag noterar också att din beskrivning är färgad av din uppfattning att det kvinnliga är nedvärderat. Skulle du välja ett annat perspektiv, som t.ex. att kvinnor straffar ’feminina killar’, genom att klassa dem som rätt ointressanta som partners, blir berättelsen nog lite annorlunda. Det finns massor av studier som ger stöd för att kvinnor dominerar relationssfären, den privata sfären.
Feminister brukar vifta bort det och mena att det är den yttre ’maktsfären’ som är den enda intressanta, som driver hur människor värderas. Det ignorerar det faktum att driften att bilda familj och skaffa barn är en av de starkaste vi har. Det syns inte minst på män som ger upp tanken på att söka relationer med kvinnor (t.ex. s.k. MGTOW), att de ofta växlar ned karriärambitionerna och statussökandet kraftigt. En logisk konsekvens blir att män differentierar sig från det kvinnodominerade inte för att de nervärderar det kvinnliga, utan för att de måste göra så för att bli intressanta för kvinnor.
Läs gärna Ninnis inläggsserie Ninni – Filosofen Nils. Om du är intresserad av att utmana ditt eget perspektiv, vill säga. Hittills har du verkat mest intresserad av att skriva oss på näsan att vi har fel.
@Kristina:
’Instinktiv’ var möjligen fel ord. Det testet gör är att hindra folk från att leverera tillrättalagda svar – man märker när det sker. Testet mäter ’bias’.
Det finns andra studier. Se t.ex. denna artikel:
Den s.k. ”Women Are Wonderful”-effekten anses väldigt robust, och har blivit bekräftad i flera oberoende studier.
Det återstår att förklara vad ’samhällets strukturer’ skulle bestå av, om de inte skapas och underhålls av oss. Om Kvinnor har en stark preferens för kvinnor och män har en svag preferens för kvinnor, varifrån kommer nedvärderandet av det kvinnliga?
En struktur kan inte fortleva om den inte ständigt återskapas av de män och kvinnor som utgör samhället.
Idén att det kvinnliga nedvärderas håller helt enkelt inte för granskning, när man stämmer av det mot det som går att observera. Det som däremot passar in i bilden är att kvinnor har ett automatiskt värde då de är de enda som kan föda barn; att detta värde översätts i ett skyddsvärde – män, då de inte kan föda barn, får istället försörja familjen/samhället och erbjuda beskydd. Mannens värde bestäms då av hur bra han är på detta.
Det som uppenbart nedvärderas är kvinnors agens, men det följer naturligt av förhållandet mellan agens och skyddsvärdhet: stor agens -> mindre behov av beskydd. Det lönar sig alltså för kvinnor att maximera sin skyddsvärdhet (tona ned sin agens), och för män att maximera sin agens.
Detta förklarar också varför män måste särskilja sig från det kvinnliga – där inte minst många av de kvinnliga attributen kretsar kring moderskap och fruktbarhet: en man som vill leva som kvinna har helt krasst inget värde; han kan inte göra något som kvinnorna inte kan, och saknar den centrala förmågan att föda barn. Detta är helt i linje med hur kvinnor raskt tappar respekten för män som de själva passerar i agens, vilket också återspeglas i parbildning, där kvinnor bildar familj främst med män som, ofta några år äldre, har kommit längre i karriären än de själva; även i statistiken som visar att endast prestigeutbildade män kommer i närheten av kvinnor när det gäller barnlöshet.
Detta är också helt i linje med hur kvinnor dominerar den privata sfären, och passar ihop med hur kvinnor i karriären är ängsliga för att behöva ”bli för manliga” (läs: inte tillräckligt kvinnliga). Detta är inte för att det kvinnliga är mindre värt, utan för att det är mer värt! Det manliga, i sig, är inte mycket värt. Högpresterande män har hög status, eftersom de är användbara. Det är också just högpresterande män som feminister alltid jämför med, när de vill bevisa kvinnors underordning (ett sätt att göra anspråk på kvinnors skyddsvärdhet och tona ned agensen – kvinnor behöver hjälp mot det elaka Patriarkatet). Lågpresterande män är ointressanta, och – enligt principen om manlig agens – har sig själva att skylla, precis som man skyller pojkars dåliga betyg på deras ’antipluggkultur’, samtidigt som inget dåligt som händer tjejer får skyllas på dem själva.
Logiskt faller allt på plats när man är beredd att testa det perspektivet, och man behöver inte starta drev mot aningslösa forskare som råkar producera ’fel’ resultat.
@Kristina:
Hej Kristina och välkommen!
De andra har svarat dig bra, så jag tänker inte gå in på forskning av olika slag. Du skriver:
Det är naturligt att bli chockad när man möter människor som ifrågasätter ens världsbild och det i synnerhet när det går i strid med konsensus i samhället. Men det är inte unikt i historien majoriteten haft fel. Ett klassiskt exempel på detta är Charles Darwin, hans evolutionsteorier om det naturliga urvalet och hur det utmanade då rådande konsensus om religiösa skapelseberättelser. Darwin hånades för sina teorier så till den grad att han blev psykiskt sjuk. Det är tänkvärt.
Vi tycker också frågan är extremt viktig. Därför engagerar vi oss. Om du menar allvar med att frågan är extremt viktig – vilket jag upplever att du gör – var öppen för att vi kan ha rätt och botanisera runt på bloggen lite.
Inlägget Ninni – FilosofenNils, Rond 6, Del 3: antipojkkulturens konsekvenser är ett inlägg på området pojkar i skolan.
Eftersom du tar upp Janet Hyde som ”en av världens främsta experter på området” så vill jag rekommendera två inlägg av Erik, du finner dem här och här.
@Kristina: Det mesta du skriver är intressant men när du kommer till hur du upplever de olika programmen blir du väldigt fördomsfull, om man leker med tanken att byta ut ”killar på fordonsprogrammet” till ”killar med invandrarbakrund” så hade du blivit stämplad som rasist, jag vet att du skriver att det är en grov generalisering men det är precis samma ursäkt som rasister brukar ha.
Förresten, är man en sämre person om man inte går på teater?
Jag trodde, i min enfald, att det år 2015, inte finns människor vid sina sinnens fulla bruk som blundar för den könsmaktordning som finns i samhället. Eller i alla fall låtsas som om den inte finns.
Män och det manliga har högre status i samhället och att ”det kvinnliga är uppvärderat inom den privata sfären” betyder tyvärr bara att kvinnor drar det tunga lasset när det gäller ansvaret för det obetalda hemarbetet. Alla siffror finns svart på vitt hos SCB.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/?Pk=LE0201&Dpu=True
Att säga att skolan upprätthåller en ”antipojkkultur” är rent skrattretande eftersom hela skolsystemet ju är uppbyggt för pojkar från första början. I Sverige precis som i resten av världen. Då som nu ingick ett visst mått av stillasittande.
Att temat på ett prov, vid ett tillfälle behandlar könsroller, är odelat positivt. Likadant som temat ”Kärlek”; att påstå att det är ett tjejigt ämne är jättemärkligt eftersom tonårskillar i verkligheten är lika intresserade av kärlek som tjejer är (om de inte vore det vore det skulle mänskligheten dött ut för länge sedan), även om de ibland (just pga könsrollerna) inte vågar låtsas om det. Påståendet i sig är ett sätt att upprätthålla och befästa skadliga könsroller.
Alltså; sluta genast pådyvla våra barn och unga en massa egenskaper som de inte har! Låt dem vara barn och sluta se ner på pojkar med attityden: ”Om inte ämnet intresserar dem, HUR ska de kunna överhuvudtaget FÖRSTÅ vad de läser, de små liven?”. Jag jobbar med ungdomar och har så gjort i 20 år – jag vet vad jag pratar om och den attityden är extremt förnedrande – mot pojkarna.
Jag kände först när jag kom in här att oj jag har hamnat i någon form av sekt, hjälp. Fortfarande tror jag att en ruta ska komma upp med ”Smile!!! I’ts Candide Camera!!!”. I väntan på det tittar jag på en film, som argumentationen här inne påminner mycket om. Fotbolls-VM är metafor för könsmaktordningen, sportjournalisterna är representanter för ”gammelmedia” (vad nu det betyder?!?) och jag, jag är en av SVT-tittarna som efter sändningen ringde in till SVT och upprört utropade: -JAG VAR DÄR, OCH DET HAR FAKTISKT HÄNT!
https://www.youtube.com/watch?v=PgHpwqSavZE
Lev väl och argumentera vidare – jag uppskattar hursomhelst samhällsengagemanget och uppskattar också att ni argumenterar utan tonvis med invektiv uppbyggda av kvinnliga könsdelar, vilket tyvärr är alltför vanligt
@Kristina: Hej igen Kristina,
Du är alltså Gymnasielärare? Då vet du förstås att undervisningen i svenska språket innehåller, bland mycket annat, instruktioner om hur man argumenterar för en ståndpunkt och hur man skriver en uppsats. Den viktigaste lärdomen jag tog med mig från mina dagar på gymnasiet var att man ska fokusera på ämnet. Om man har en åsikt ska man fokusera på den och inte kasta ur sig 10-20 orelaterade påståenden.
Du inledde med att ifrågasätta hur någon kan tycka att de nationella proven 2013 var fel. Vi visade, mycket tydligt, varför de var fel. Du fortsatte med att påstå än det ena, än det andra och du kryddade påfallande ofta dina påståenden med kommentarer runt hur ofattbart det var att vi inte delade din åsikt och därför, underförstått, var ganska korkade. Du inleder exempelvis ditt senaste inlägg på det sättet. Du jämför oss vidare med en sekt längre ner i texten.
Däremot står det inte länge någonting om de nationella proven 2013. Betyder det att du numera håller med oss om att proven var fel och att de inte borde utformats på det sättet? Det vore i så fall klädsamt med ett erkännande.
Du kastar ur dig påståenden som du överhuvudtaget inte bryr dig om att belägga. Det går inte att besvara dina inlägg eftersom de är för spretiga. Fokusera, välj en enskild fråga att debattera så lovar jag dig att vi kommer snabbare framåt. Och snälla, vi tycker inte att du har rätt bara för att du kallar en åsikt ”skrattretande”. Jag och Ulf gav dig mycket tydliga länkar som matematiskt statistiskt visar tydlig diskriminering av pojkar, men det är som om du inte ens märkt det. Istället svarar du att det är ”skrattretande” att tro att skolan inte skulle vara utformad för pojkar.
Hur förklarar du då lärarförbundets statistik? Är den förfalskad? Har Ulf, Skolverket, eller min länk fuskat med siffrorna? Eftersom du tror att skolan är utformad för pojkar måste du väl anse att pojkar är kraftigt intellektuellt underlägsna flickor eftersom de trots att allt är utformat enligt deras behov blir utklassade av flickorna?
Ditt påstående att läsförståelse inte påverkas av huruvida man är intresserad av ämnet är ett extremt radikalt påstående som går emot all känd pedagogik samt vad skolverket själva anser. Skolverket lägger ner mycket tid på att kalibrera högskoleproven så att de ska vara könsneutrala i exempelvis ORD-delen. Det är alltså bortkastat arbete enligt dig?
Jag tycker att du ska ägna nästa inlägg åt att dra ner på förolämpningarna och istället förklara varför Ulf’s och min länks statistik över betygsdiskriminering av pojkar är felaktig. Om du gör det så blir du min nya idol.
@Kristina:
Här är det ju faktiskt endast du som använder invektiv…
Vi blundar inte för Könsmaktsordningen. Vi har verkligen tittat, och ber gång på gång feminister producera bevis för att detta fenomen faktiskt existerar.
Eftersom vi aldrig får bevis, och dessutom hittar så mycket fakta som motbevisar Könsmaktsordningen, har vi tagit fram andra förklaringsmodeller, som inte bara ger stöd för vad vi ser, utan också kan förklara varför ni envisas med att se en kvinnlig underordning i varje företeelse.
(Dvs kvinnors känsla av underordning är ett verkligt jämställdhetsproblem. Det blir ett dubbelt problem om alla får för sig att känslan är sanning, och börjar agera utifrån den i stället för fakta.)
Det vi brukar möta istället för konkreta argument, är just förlöjligande. Det ses snarast som ett tecken på att personen inte har något på fötterna, men klänger fast vid sin övertygelse i alla fall.
Du gick ut hårt med förlöjliganden, och bad sedan om ursäkt. Det verkade lovande, men sedan återföll du i förlöjliganden. Varför?
@Kristina:
Det är värre än så, vi blundar inte vi hävdar med bestämdhet att ni har fel. Jag skriver mycket om könsmaktordning och kvinnans överordning.
Dolf skrev:
Trots intensiv forskning har man mycket svårt att belägga feministiska teorier, men den fungerar utmärkt för mig för att styrka mina teorier. Jag använder sådant material regelbundet, ibland för att visa att er ideologi saknar stöd i forskning, ibland för att styrka mina teorier.
Det kallas the devaluation theory, en i raden av feministiska teorier man har mycket svårt att belägga i forskning. I detta inlägg använder jag feministisk forskning om the devaluation theory, och forskarna själva finner resultatet ”somewhat surprising” och ”quite unexpected”. Så var finns stödet för detta?
Ja, kvinnor tar – med betoning på tar – en större del av det oskattade arbetet i hemmet. Varför?
Angående den statistik du hänvisar till så de som jobbar mest, totalt sett, är småbarnspappor. Rekommenderar Ulf Ts inlägg där han skriver om den.
Vi har allt fler så kallade hemmasittare – mestadels pojkar. Skolresultatet rasar i PISA – framförallt rasar pojkarnas resultat. Att du finner det ”skrattretande” att jag menar och underbygger(!) att det beror på en pojkfientlig kultur i skolan får stå för dig, jag lovar jag kan hålla mig från skratt. Denna mycket allvarliga situation korrelerar med genusflum och feminism, jag menar att det har ett samband. Jag läser just nu ett examensarbete som heter ”Jämställdhet bland bråkstakar och hjälpfröknar i en feminiserad skola – existerar det?”. Intresserade kan läsa den här.
Jag har kallats Hitlers kvinna, jag har smetats med Breivik – det rör mig inte i ryggen för så gör man när man saknar stöd för sin övertygelse. Tror du dina invektiv och förlöjligande kommer ha någon effekt? Ska vi försöka diskutera saker lite mer seriöst?
@Kristina:
OECD’s Better Life Index visar att kvinnor rapporterar högre livskvalitet i absolut alla kategorier.
http://www.oecdbetterlifeindex.org
Borde inte detta vara källa till reflektion? Vad är den där könsmaktsordningen egentligen, och vad har den för effekt? Just som Ninni säger pekar i stort sett all data (dvs inte teorier, påståenden, osv) på just att kvinnor verkar ha det lite bättre än män, världen över:
@Ninni:
Den enda kategori där det är jämnt för svenskar är kategorin Safety. Kvinnor och män rapporterar överfall* (assault) ungefär likvärdigt, medan män blir mördade (homocide) oftare än kvinnor.
*Det bör påpekas att den svenska statistiken visar att män råkar ut för fler fall av misshandel än kvinnor.
Det som gör att totalutfallet ändå är rättså jämnt är att kvinnor upplever mindre trygghet när de är ute och går på kvällen/natten. OECD spekulerar lite i vad detta kan bero på, men nämner inte att det kan ha att göra med att kvinnor tror att de är mer utsatta än vad de egentligen är.
Den här statistiken är inte unik för den här rapporten. Samma mönster har framkommit i flera andra undersökningar när man mäter sådant som lycka, livskvalitet, meningsfullhet osv. Särskilt intressant är det att kvinnor rapporterar högre nivåer än män även i länder där man har väldigt lågt jämställdhetsindex.
När vi pratar om könsmaktsordningen, vad är det vi mäter egentligen (dvs utgår från att det har ett inneboende högt värde), vad mäter vi inte (dvs utgår från att det inte är viktigt för människor), och vad har dessa olika faktorer faktiskt för relevans för människors välmående?
Pingback: #sommarip1: Hur långdistansfriar man till någon ”Stämd i en lägre tonart”? | Genusdebatten
Pingback: Det har ju stått i tidningen – Därför är det sant. | Genusdebatten
It’s going to be finish of mine day, but before ending
I am reading this fantastic paragraph to improve my know-how.