På Vänsterpartiets kongress 2002 höll Gudrun Schyman det tal som blivit allmänt känt som ”Talibantalet”.

[Kvinnoförtrycket] tar sig många uttryck. Diskrimineringen och kränkningarna ser olika ut beroende på var vi befinner oss. Men det är samma norm, samma struktur, samma mönster, som upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige.

Jag är långt ifrån expert på muslimska kulturer, men allt fler tecken jag ser tyder på att Gudrun Schyman har alldeles rätt i att det är samma mönster som ligger till grund för att genussystemet ska upprepas och reproduceras – där som här. Men hur ser mönstret ut?

I artikeln ”Hur kan du missa kvinnoförtrycket?” skriver Sara Mohammad:

När jag var 6 år blev jag könsstympad med ett gammalt rakblad utan bedövning. Under hela min uppväxt bestämde mamma hur jag fick klä mig. När jag blev 16 år tvingades jag bära slöja för att få börja på gymnasiet. [min emfas]

Mamman bestämde alltså hennes kläder, men hur är det med könsstympning? I en rapport kan man läsa följande [s. 184]:

Who supports and perpetuates these practices of female genital surgery? The available evidence points strongly and consistently toward women. [min emfas]

Och på sidan 183 framkommer vad männen anser:

Nearly all of the men reported that they preferred the wife who had not had the genital surgery. In cases in which the wives differed in the extent or severity of the operation, the men preferred the wife with the lesser operation. These findings converge with Lightfoot-Klein’s (1989) observation that the men preferred wives who enjoy sex. Shandall (1967) concluded that “something other than men’s sexual satisfaction must be at stake in continuing the practice”

(Att det i huvudsak är kvinnornas beslut tycks även gälla omskärelse av småpojkar, åtminstone i USA.)

Artikeln fortsätter:

Varje fredag fick vi höra imamer mana på våra pappor och bröder att begränsa vår frihet för männens heders skull. När jag blev 17 år var det min tur att bli bortgift mot min vilja. Min 18-årige bror riktade en laddad Kalasjnikov mot mitt huvud för att tvinga fram detta äktenskap med en mycket äldre man, som jag aldrig hade sett förut. [min emfas]

Vad gäller ”männens heders skull” så misstänkter jag – utifrån min erfarenhet av hur män och den manliga sidan av genussystemet fungerar – att Sara Mohammad inte riktigt förstått den manliga sidan av det islamistiska genussystemet. Jag tror inte på att piskan som imamer använder för att hålla män inom sin könsroll i huvudsak är ”männens heder”, jag misstänker att den som används är ”familjens heder” – helt enkelt för att den senare, men inte den första, är effektiv för att få män att göra saker de egentligen inte vill. Så fungerade till exempel white feather. Vi har en genusaxel där det i ena änden finns skam och hån för att mannen inte är ”en riktig man” medan vi i motsatta änden har heder för att han är ”en riktig man” och detta pressar från tidig ålder in männen i deras könsroll. ”En riktig man” är en man som beskyddar familj, barn, kvinnor och samhälle och sätter sin egen vilja och sitt eget bästa i andra rummet. Skam är en mycket effektiv metod, vi människor är känsliga för skambeläggning, och detta (man skulle kunna kalla det: #heforshe, #heforfamily respektive #heforsociety) är en av de grundläggande faktorerna i genussystemet. Det var därför det var viktigt för mig i min roll som mamma att ”inte bidra till att vår son skulle sätta kvinnor på piedestalen som skyddsvärda och internalisera sin egen roll som ’umbärlig’”. [föregående inlägg]

Men oavsett vilken piska som används så manas pojkar av imamer, varje vecka, att axla sitt ansvar som män. Hur skulle du må av en könsroll där du var pressad att rikta ett laddat vapen mot huvudet på din syster? Jag har ”en bunt” syskon, jag kan inte för mitt liv föreställa mig att rikta ett vapen mot någon av dem. Jag skulle krossas känslomässigt av det … Jag antar att de har höga självmordstal bland (unga) män. Det är inte ett offer i den beskrivna situationen, det är två!

Men helt klart är att pojkar är en glömd grupp, trots att de är nästan lika utsatta som flickor, säger Marita Minell som har lett undersökningen. [Källa]

Har man i ”utsatta” räknat med den typen av situationer jag pekade ut ovan? Det betvivlar jag.

Toklandet skriver om ett reportage på Aktuellt (24/8, 21:00):

Detta fruktansvärda som visades i inslaget verkar Bouraleh ta med en klackspark, man kontrollerar bara av välvilja enligt honom! […] Och DET är otäckt eftersom de verkar vara ganska nöjda med hur det ser ut… Han står leende och pratar om att det är välvilja…

Det må vara en – ur vårt perspektiv – konstig och förtryckande kultur, men välvilja och #heforshe är vad jag anar i inslaget så här på kulturellt avstånd. I inslaget intervjuas en muslimsk man, han säger [ca 2:45]:

De ser en kvinna med långt hår som inte har sjal, man ser hennes hår, det är attraktivt. Men en kvinna som täcker sitt hår hon är inte lika attraktiv. Hon är mer självre… hon respekterar sig själv åtminstone [mer] än en tjej utan.

Hur många av er heterosexuella män här har – för er egen skull – något mot att se attraktiva kvinnor på stan? Åh, inte en enda? Ni tycker det är trevligt med ”kvinnlig fägring”? Oj, så förvånad jag blir. Varför skulle muslimska män fungera fundamentalt annorlunda? Även missriktad välvilja är välvilja och jag betvivlar inte ett ögonblick att detta är riktigt jobbigt för människorna det drabbar.

Det som i inslaget kallas ”självutnämnda moralpoliser”, de är ett problem för både kvinnor och män i området:

Männen som går emot deras tolkning exempelvis så säger man ”alkoholist” till honom, kvinnorna som inte går [med tolkningen kallas] ”hora” eller ”hon är med svenskarna” [ca 1:00].

Min insikt i muslimsk kultur är som sagt begränsad, men inte mer begränsad än att jag förstår att ”alkoholist” är en grov förolämpning för en muslimsk man. Dels säger det att han inte är en bra muslim som (miss)brukar alkohol, dels innebär ett missbruk att han inte är förmögen att axla det ansvar för familjen som ligger på honom. Rent spontant skulle jag gissa på att det är en kränkning direkt jämförbar med ”hora” för en kvinna.

I början av detta inlägg lyfte jag kvinnornas makt i frågan om omskärelse och klädsel. Lägg till det Dicks utmärkta inlägg Det är kvinnor – inte män – som förtrycker kvinnors sexualitet:

I summeringen säger Baumeister & Twnge bl a att, influenserna som begränsar kvinnlig adolescent sexualitet är kvinnliga … Vuxna kvinnor förefaller att vara mer förkastande av föräktenskaplig sex och annan kvinnlig sexualitet än män … Sammanfattningsvis så har de direkta undersökningarna tillhandahållit tydligt stöd för den kvinnliga kontrollteorin (teori 2). Den manliga kontrollteorin (teori 1) tillbakavisades regelbundet.

Och ytterligare en pusselbit finns i gästinlägget Myten om patriarkalt förtryck i Iran.

Jag har transkriberat ett stycke av Karen Straughan [ca. 6:50]:

Fundamentalist Christians in the USA vilify Islamists by claiming they mistreat and abuse their women and militant Islamic imams vilify Americans and radicalize their young men by claiming westerners mistreat and abuse their women. Oh my goodness, it’s like both sides can justify attacking the other based on the fact that they mistreat and abuse their women. I mean, I’m kind of detecting a pattern here. So when you say people just didn’t do that sort of thing; when that sort of thing was “taking care of women” in their society, you know, and when you say that this was a revolutionary idea – well, maybe it was, but given how “same old, same old” a lot of these revolutionary ideas about protecting and taking care of women turn out to be when people actually look into them and the history … I’m gonna want conclusive proof of this “revolutionary nature” of Jesus’s edict before believing it in any way was revolutionary for the time. Now you can go ahead and call me cynical, but fool me once – shame on you! Fool me hundreds of thousands of times over hundreds of thousands of years … you get my drift.

Jag ser, liksom Karen Straughan, ett återkommande mönster. Genussystemet medför problem för både män och kvinnor och som Gudrun Schyman säger – det tycks vara snarlika strukturer där som här om än mycket hårdare uppdelning i könsroller. Men feminism är inte ett fungerande verktyg, då dess analys är felaktig.

Nu tänker ni kanske ”men imamerna och moralpoliserna är män”?
Det är riktigt men jag skrev i föregående inlägg att ”Män både agerar själva och används som kvinnors sköldar och vapen”. Det finns ett talesätt: ”bakom varje stor man står en kvinna”. Bidrar fruar och mödrar bakom kulisserna genom att skambelägga och pressa på sina manliga släktingar om de inte vill agera enligt vad som anses vara ”en god muslimsk man”?

Både flickor och pojkar drabbas av hedersförtryck och både män och kvinnor är delaktiga i att upprätthålla hedersnormerna. Hedersproblemtiken [sic!] upprätthålls i ett kollektiv, en familj/släkt, där skyldigheter och rättigheter gentemot varandra är viktigare än den enskilda individens vilja. [källa]

Som Karen Straughan säger (lyssna på hela klippet!): ”I’m gonna want conclusive proof” med djupgående sociologiska studier för att tro på att det är annorlunda i detta fall – utan djupgående forskning så ser man bara den synliga ytan med (vissa status)mäns agerande och ur ena könets perspektiv missar man problembilder för det andra könet som i sin könsroll har ”ta skit och tig”.

Det är bättre, menar jag, att tala om ”hedersförtryck” än att begränsa det till ”kvinnoförtryck”. För att komma tillrätta med de mycket tragiska problem vi ser i vissa områden i Sverige av idag behövs en bättre analys av och förståelse för genussystemets uppbyggnad – på ett generellt plan och de mer specifika dragen i denna muslimska subkultur – än vad feminism kan erbjuda.