Här är en andra del på resonemangen från ”Ett litet inlägg om manshat”. Jag fortsätter att använda citat från Charlottes svar på Certatios inlägg. Här kommer jag att tillbakavisa flera påståenden på basis av avsaknad av relevans. På vanlig svenska betyder det att jag ifrågasätter dess betydelse för vad som diskuteras. Charlottes svar fortsätter med följande kommentar:
”Och det är väl det här som liksom skulle betecknas som avsaknaden av maktperspektiv. För grejen är att så långt tillbaka vi kan följa historien och med någon så när precision avgöra hur folk hade det har den vita västerländska mannen varit på toppen i Sverige.”
Vita Västerländska Män: Ett idag vanligt förekommande argument ofta kombinerat med hänvisningar till ospecificered historisk period. Men om vi går tillbaka några årtionden är västerländsk en värdelös beskrivning eftersom man då bland annat vill ha med italienare och greker i debatten. Alltså man vill att greker och italienare skall vara på ena sidan och vita svenskar på andra. Går vi tillbaka några årtionden till så är vit en värdelös beskrivning eftersom man då vill ha med finnar, polacker och judar enligt samma modell.
Med andra ord är begreppen vit och västerländsk inte relevanta för ”så långt man tillbaka vi kan följa historien i Sverige” De tappar i själva verket sin relevans för Sverige bara vi går ca 30-40 år tillbaka i tiden. Här kan man tro att Charlotte saknar kompetens men som påvisas i inlägget om hennes doktorsavhandling kan man inte förklara de här missarna på det sättet. Hon har på andra håll gjort oerhört bra analyser. Hur uppstår då enligt mig den här diskrepsansen.
Maktperspektiv: Vad är det egentligen?
Jo, när jag ser missar som ovan från personer jag vet har kompetens på ämnet är min tes att de här teorierna som hon säger man ”måste” följa tvingar fram dumma påståenden hos forskare och andra som inte vill eller vågar ifrågasätta deras lämplighet. Problemet med begreppet ”maktperspektiv” är att det ofta bara visar sig vara kodord för marxistiskt konfliktperspektiv. Som bloggen ”Gender, Culture & Society” skriver i sin kritik av genusforskaren Jeff Hearns bok ”The culture of oppression”
”Hearns framework – one which shades all human relationships as essentially conflicts – seems to exclude any possibility of conceptualizing a relationship of cooperation across difference.”
Maktperspektiv kan då lika gärna bytas ut mot konfliktperspektiv. Kategorier som ”vit” och ”västerländsk” är inte särskilt relevanta i avsaknad av konflikt med icke-vit och icke-västerländsk. Exempelvis när finländska vinterkriget bryter ut hur ser maktperspektivet ut? Är västerländsk en relevant beskrivning då? Är vit en relevant beskrivning då? Nu talar vi inte om ”så långt tillbaka i historien man kan se” vi pratar om för ynka 75 år sedan.
De bägge kategorierna verkar i mina ögon mest handla om att framställa män (som kön) i dålig ljus via associering till de senaste 30 årens invandringsdebatt. Med andra ord så försvinner dessa kategoriers historiska relevans så snart Sveriges invandringspolitik inte längre är främst icke-vit. Den här kopplingen mellan genusteori och att framställa manligt kön i dåligt ljus ser vi ännu tydligare hos Henrik Arnstad med boken ”Älskade Fascism” . Under rubriken ”En fascist är ung, våldsam – och man” kan i DN läsas:
”Att vara man i moderniteten ”är att vara normbärare”, skriver historikern Yvonne Hirdman. Detta gäller överallt. Men även Hirdman framhåller fascismen som en extremisering av maskulinum.”
Yvonne Hirdman är betydligt mer känd som genusforskare än som historiker.
Hennes bok – som både Ninni och Genusföljaren kommenterat här på GD – används som genusvetenskaplig kurslitteratur. Här ser vi alltså en tydlig koppling mellan genusforskning och att framställa män i dåligt ljus via historiska etiketter. En som reagerade på detta var Joakim Modig. Hänt i Sverige publicerade ett svarsinlägg ”Den typiska fascisten är kvinna – en pik till bluffhistorikern Arnstad” Hans inlägg är ett utmärkt exempel på mitt påstående att maktperspektiv leder till hat för tycker man Modigs text ger en representativ bild av kvinnor så finns övervägande risk för misogyni här.
Summering: Den typiska fascisten är en kvinna, en feminist, hon skyr förpliktelser men ser sig som självklar förmyndare över andra, hon lever ofta hedonistiskt men ser sig – och andra kvinnor som ytterst skötsamma. Vanligen jobbar hon i media där hon gapar om strukturer för att få en ursäkt att trots kvinnors usla akademiska prestationer kvotera in kvinnor överallt. Hon idoliserar mördaren Valerie Solanas för hon har ingen uppfattning om objektiva värden – ens i rättssystemet. Allt bedöms efter förmågan att skada huvudfienden – den vite mannen. (Kvinnor måste sluta med denna fascism /Red)
Om man bedömde kvinnan som kön utifrån det här missvisande tramset så vore det inte alls konstigt om det ledde till kvinnohat. Det här är dock kvinnan bedömd på exakt samma sätt som förespråkare av maktperspektiv vill bedöma mannen.. Så här ser det ut när Nina Ruthström gör samma missvisande trams fast tvärtom:
Det är ju nämligen så här att om man tittar på vilka som tar för sig, vilka som kvoterar in andra män istället för att ge kvinnor chansen, som överlåter hemarbetet till kvinnorna, som köper sex, misshandlar och begår sexuella övergrepp så ser man att de kommer från olika samhällsklasser, är av olika åldrar, med olika personligheter, bor på olika platser i världen och arbetar med olika saker. Den enda gemensamma nämnaren är att de är män…. Män måste sluta med detta förtryck!
Observera det sista stycket där hon gör klart att det inte är de berörda männen som hon ger ansvar för förtrycket utan män i allmänhet (Män måste sluta). Enligt samma logik som jag just har presenterat kommer Ruthströms text pga sitt maktperspektiv att leda till manshat hos många som läser den.
Så varför förespråkar då genusforskare maktperspektiv? Ja den frågan får gärna vem som helst utbildad i ämnet förklara.
OT: ”Förhudsläkare”, ett fint ord för någon som könsstympar pojkar.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2209481-forhudslakare-forlorar-legitimation
Bra Erik,
Oavsett om påståendet är rätt eller fel, Arnstadts eller Ruthströms, så är frågan, hur är planen? Vilka åtgärder planeras? Hur skall vi göra män till acceptabla varelser?
Nu är det inte så. Att deras påstående är rätt. Men frågan är fortfarande relevant.
Vad vill ni med det här egentligen Genusforskare?
Tja, till att börja med: Det är, rent faktiskt, i realiteten, fundamentalt lögnaktigt och direkt vilseledande att benämna våra intellektuellt underutvecklade riks-äckel, våra marxistiska, hatmånglande, systematiskt verklighetsförnekande yrkeslögnerskor forskare.
Pingback: Om Researchgruppens (fd. AFA doku) och Expressens Kartläggning och Uthängning | Aktivarum
Att framställa sig som offer är ett enkelt och effektivt sätt att tillskanska sig makt som rättfärdigar förtryck av andra för vem vill granska och kritisera ett offer.
Angående länken ”Den typiska fascisten är kvinna – en pik till bluffhistorikern Arnstad”.
Efter att ha besökt sidan ifråga kan jag konstatera att den verkar till större delen bestå av uppdiktade nyheter med syfte att smutskasta, och både i artiklar och kommentarsfält återfinns tämligen grovt anti-semitiska uttalanden. Oavsett hur underhållande texten är så ser jag inte att det skulle gynna GD att referera till den här formen av webplatser. Åtminstone skulle jag vilja ha en disclaimer, när jag har för vana att klicka mig in på de flesta länkar som förekommer här.
I övrigt, tack för ett intressant inlägg.
+1
Så varför förespråkar då genusforskare marxistiska konfliktperspektiv? Ja den frågan får gärna vem som helst utbildad i ämnet förklara.
I synnerhet efter den massiva empiri som finns vad gäller marxistiska idéer om hur samhällsteorin praktiska konsekvenser visar att den är ren bullshit. Sovjetunionen 1917-1989, och Kina 1949 till Deng Xiaopings nedmontering av den statliga detaljplanekonomin. De marxistiska idéerna har ju uppenbarligen inte fungerat, och i flera fall lett till regelrätta folkmord, t.ex. där ukrainska bönders motstånd mot att få sin jord stulen (”kulaker”) orsakade folkmord via svält på 1930-talet. Marxistisk konfliktteori omsatt i praktiken, 10 miljoner ihjälsvultna i Sovjetunionens bördigaste områden…
@Zweifel:
Nu förstår jag inte riktigt din kritik. Jag behöver nog förtydliga det som jag trodde framgick redan i inlägget. Uppdaterade därför med orden ”missvisande trams” både gällande Modig och Ruthström. Så här är inlägget tänkt att läsas:
Citatet från Hänt i Sverige finns i inlägget som exempel på hur strukturella texter (maktperspektiv) som skapar kvinnohat ser ut.
Citatet från Nina Ruthströms blogg finns i inlägget som exempel på hur strukturella texter (maktperspektiv) som skapar manshat ser ut.
Givetvis hämtade jag kvinnohat från en oseriös källa. Poängen är ju att seriösa källor inte tar in strukturella beskrivningar av kvinnor så det finns ingen ursäkt att beskriva MÄN på det sättet. GD stödjer varken kvinnohat eller manshat och mitt inlägg förkastar bägge.
Fast om man läser Nina på rätt sätt så framgår ju den svarta humorn rätt tydligt ändå. Det hon säger är egentligen att det är ok att vara förbannad som kvinna och feminist och hon skriver hur jävla argt hon vill på sin egna blogg. Hon avsluta det alltmer accelererande raseriangreppet mot män med att citera och länka till tokstollen Fanny Åström varpå hon ”Psykosskrattar”. Tror inte Nina håller med Fanny om att ”alla män förtrycker alla kvinnor” eller att generaliseringen om män i angivet citat är särskilt lyckad utan det är bara lite svart satir uttryckt i frustration för att nån sagt åt henne att ta det lite lugnt och inte vara så kontraproduktiv. Typ.
@wigwag:
Fast om man läser Nina på rätt sätt så framgår ju den svarta humorn rätt tydligt ändå.
Jag ser det inte. Jag ser samma fullständigt totalt vidriga sexism som jag ser allt för ofta från feministiskt håll.
Orsaken till att jag inte ser ”den svarta humorn som är rätt tydlig” när jag läser är att jag inte är förblindad av det som Alison Tieman kallar threat narrative, vilket Erik översatte till offerperspektivets makt och han skriver om det bla här.
I klippet nedan tar Alison Tieman, upp det där med ”det är bara humor” (3:50):
@wigwag:
Nej, verklighetens människor fungerar inte på det sättet.
Det spelar ingen som helst roll om humorn framgår eller inte. Hatiska åsikter och attityder sprids givetvis utmärkt med humor. Det finns mängder av humor om n_grer, j_dar och liknande som ingen skulle tycka bör tillåtas för att det finns ett ”rätt sätt” att läsa dem.
Det enda jag gjort är att applicera den åsikten konsekvent på alla grupper. Inte bara vad än för grupper som smygmarxister tycker skall räknas som svaga och ha särskild rätt att slippa svart humor. Sedan var poängen inte att Ninas inlägg var Manshat, poängen var att Ninas inlägg i ett sammanhang av flera liknande inlägg skapar manshat.
@Erik: Fast humorn har sin udd mot arga feminister i det här fallet och inte mot män som grupp.
@wigwag:
Är det en ursäkt för vidrig sexism, att udden är mot feminister?
Jag misstänker att vi människor är predisponerade till hat på gruppnivå. Hos vissa indivder kan man rentav tala om ett behov av hat och dessa griper genast en möjlighet till grupphat, medan andra går igång betydligt långsammare. Ytterst få är dock helt utan denna hatpotential.
Vad vi ser inom feminismen är just utnyttjandet av hatpotentialen. I detta fall mot ”vita heterosexuella män”, men hatet kunde antagligen styras i någon annan riktning.
@wigwag:
Den där beskrivningen stämmer varken med texten i övrigt, sammanhanget eller kommentarerna den fått. Den humor som tillskrivs arga feminister kommer helt enkelt från dig – inte från texten – en annan person läser samma text och bygger hatiska attityder mot män som kön, mot samhället och kulturen. Att du klarar att läsa den och se något annat hjälper ju inte gällande alla andra som inte är som dig och som läser som folk gör mest.
Det här är ytterst en fråga om psykologi, skillnaden mellan hur människor tror sig fungera och hur människor verkligen visat sig fungera. Nobelpristagaren Daniel Kahneman skriver en hel del om detta i boken ”Thinking fast and slow” Det handlar framför allt om ”the psychology of avaibility” människor tar vad än för bild som är mest tillgänglig som typisk sanning.
Ett tydligt bevis är ett antal tester som visade hur människor utifrån en viss beskrivning kan tycka det är mer sannolikt den människan är en ”bank teller and active in the feminist movement” än de ansåg det sannolit att den människan var bara ”bank teller” Det här är heller inte ett fel som begränsas av utbildning. Även när testet gjorts på forskare så har de gjort samma felaktiga antaganden. Anledningen är att människor har lättare att minnas – och därmed associera till – saker i berättarform.
@Erik:
Kritiken består främst i att sidan som länkas är grov anti-semitisk, om detta ges ingen förvarning och jag vill inte besöka sådana sidor på min arbetsdator. Särskilt med tanke på att det inte var länge sedan en medarbetare var nära att ha fått sparken för att frekventerat just den typen av sidor. Detta är inte unikt för min arbetsplats utan något som förekommer på flera platser, vilket du med säkerhet är medveten om (med tanke på dina senaste inlägg på Aktivarum).
@Erik & co
”Summering: Den typiska fascisten är en kvinna, en feminist, hon skyr förpliktelser men ser sig som självklar förmyndare över andra, hon lever ofta hedonistiskt men ser sig – och andra kvinnor som ytterst skötsamma. Vanligen jobbar hon i media där hon gapar om strukturer för att få en ursäkt att trots kvinnors usla akademiska prestationer kvotera in kvinnor överallt. Hon idoliserar mördaren Valerie Solanas för hon har ingen uppfattning om objektiva värden – ens i rättssystemet. Allt bedöms efter förmågan att skada huvudfienden – den vite mannen. (Kvinnor måste sluta med denna fascism /Red)”
———————————————————————————-
Det här är lite av en självrannsakan då jag vill från er sida få klarhet i vad som är mitt å ena sidan ”befogade avståndstagande” eller å andra sidan utmynnar i generalisering (kvinno)hat ovan som Erik beskriver.
Min syn på stycket ovan:
DET HÄR ÄR FEMINISM SÅ LÄNGE INGEN TAR AVSTÅND FRÅN BETEENDET!
Alltså ska man acceptera att feminismen ska kunna vara mångfasetterad fast dem inte officiellt tar avstånd från vissa radikala uttryck?
Varför frågar jag så här konstigt?
Svar: Jag tycker att det viktigaste för mig är att stanna här i mitten i den här frågan, och inte glida ut till något som inte kan anses tillmötesgående för kvinnor generellt.
Hoppas ni förstår vad jag menar.
@Zweifel:
”Kritiken består främst i att sidan som länkas är grov anti-semitisk, om detta ges ingen förvarning och jag vill inte besöka sådana sidor på min arbetsdator.”
Ok, först och främst så visste jag inte att sidan var antisemitisk (förrän nu när du sagt det)
Jag visste att den var oseriöst skriven för det är i stort sett ingen seriös sida som gör mot kvinnor vad seriösa sidor utsätter män för men i övrigt har jag inte ens läst på sidan och jag kan omöjligen läsa vad huvudsidan står för varenda gång som jag länkar till en text av relevans för det inlägg jag skriver. Länken har ingen koppling till huvudsidan överhuvudtaget.-
Så det enkla svaret är att jag inte visste vad sidan stod för när jag länkade den och länken har som syfte att visa var citaten kommer från. Inte att stödja åsikter som sidan ifråga står för (ingen aning varifrån den iden kommer, ingen som förespråkar den har någonsin förklarat var den kom från). Länken ifråga hittade jag för övrigt på DN eller SvD.
”Särskilt med tanke på att det inte var länge sedan en medarbetare var nära att ha fått sparken för att frekventerat just den typen av sidor.”
Men hur resonerar arbetsgivaren då? När en person exempelvis tittar på en discovery-dokumentär om nazismen, tar arbetsgivaren för givet att personen är nazist då? När jag samlar information på de galnaste feministbloggarna (Shed light, Dahmer etc) tror folk att det är ett tecken på att jag stödjer deras påståenden? Det handlar ju om att ange referenser.
”Detta är inte unikt för min arbetsplats utan något som förekommer på flera platser, vilket du med säkerhet är medveten om (med tanke på dina senaste inlägg på Aktivarum).”
De inläggen handlar i och för sig varken om att besöka en sida eller att länka till den. De handlar om det absurda med massmedier som å ena sidan tycker det viktigt att mördares identitet skall skyddas men å andra sidan att personer som eventuellt begått brott med långt lägre straffskala än mord skall fråntas den rätten. Antagligen enligt principen att ”statuera exempel”
Man har alltså en idé om vilka brott som är värst som är i strid med hela svenska rättsystemets straffskala. Detta är mycket allvarligt.
Problemet som jag kan se här är att arbetsgivare missförstått vad internet är för någonting. Internet är i grunden ett bibliotek. En bok (hemsida) är i sig inte ett uttryck för värderingar hos läsaren. Hur många gånger folk lånar vissa böcker säger ingenting om huruvida boken fick positiva eller negativa omdömen.
När man använder besök på sidor för att bedöma de här sakerna så har man alltså en mätmetod som ger falska utslag.
@Erik:
Jag beskyller dig givetvis inte för att främja antisemitism.
Lustigt nog ställde jag min överordnade just den typen av fråga. Har själv en hel del litteratur på ämnet WWII med fokus på nazismen, skulle jag då vara nazist? Naturligtvis inte. Svaret jag fick var något åt hållet att litteratur av det slaget är dokumentativt skildrande medan sidor som avpixlat främst frekventeras av de som sympatiserar med den formen av åsikter. Det var en så befängt förklaring att jag blev helt stum. Har åtminstone ytterligare ett par i min bekantskapskrets som blivit inkallade till chefsfolk för deras surfvanors skull.
För några år sedan hände sånt här endast i de fall någon använde sin arbetstid för att besöka pornografiska sidor, eller kunde kopplas till barnpornografi. Det är en enorm ängslighet, särskilt bland de mest ansedda, större företagen. Under inga omständigheter vill de hamna i en situation där deras företag omnämns i samband med den här typen av åsikter.
Dina inlägg på Aktivarum berör den sociala (åsikts-)kontroll som utövas genom bland annat media, det är en annan sida av myntet, ändock samma mynt. Uthängningarna av icke politiskt aktiva småföretagare som publicerades i expressen är som jag ser det på samma tema.
@Zweifel:
”Jag beskyller dig givetvis inte för att främja antisemitism.”
Skönt, och tur det, för jag kommer att skriva om ”Ljusets Fiender” och där berättas om personer som har främjat antisemitism på riktigt. Flera av dem har etablerade positioner i massmedia.
”Lustigt nog ställde jag min överordnade just den typen av fråga. Har själv en hel del litteratur på ämnet WWII med fokus på nazismen, skulle jag då vara nazist? Naturligtvis inte.”
Självklart! Annars kunde ju en forskare bara undersöka positiva fenomen. Negativa fenomen skulle man inte få inhämta information om och de skulle därför gå fria från granskning.
”Svaret jag fick var något åt hållet att litteratur av det slaget är dokumentativt skildrande medan sidor som avpixlat främst frekventeras av de som sympatiserar med den formen av åsikter.”
Ja och som sagt, det bevisar att de inte förstår på grundläggande nivå vad internet är för någonting. Mein Kampf är ingen dokumentativ skildring. Betyder det att man skall hålla sig borta från den på bibloteket?
”Det var en så befängt förklaring att jag blev helt stum. Har åtminstone ytterligare ett par i min bekantskapskrets som blivit inkallade till chefsfolk för deras surfvanors skull.”
Ja det är verkligen en helt absurd förklaring. Vad tycker egentligen ledningen om att idiotförklara sig själva med sådana påståenden? Det kan ju inte vara kul för dem att säga nåt som en 12-åring skulle se igenom (Men pappa, folk läser ju inte bara saker för att de gillar dem…)
”För några år sedan hände sånt här endast i de fall någon använde sin arbetstid för att besöka pornografiska sidor, eller kunde kopplas till barnpornografi.”
Javisst, internet har haft ett antal internetboomar. Första var sex och porr, andra var nedladdning och mp3, sedan har vi haft Google, och nu sociala medier (youtube, facebook, twitter etc)
”Det är en enorm ängslighet, särskilt bland de mest ansedda, större företagen. Under inga omständigheter vill de hamna i en situation där deras företag omnämns i samband med den här typen av åsikter.”
Själv undrar jag varför andra minst lika vidriga åsikter skulle vara mer okej? Varför skulle förespråkare av angivarsamhällen vara finare? Kanske är dags att hänga ut dem också? Företagsnamn och namnen på cheferna som behandlar sin personal som om de vore STASI-kommendanter. Häng ut dem bara! Kan de så kan vi!
Ironiskt nog är ju den största faran för arbetsgivare att bli uthängda med namn att råka ut för samma autonoma vänster vars CIA-wannabees nu erbjuder dem en inblick i anställdas privata tankar. Det är alltså den mest extrema kapitalisthatade vänstern som näringslivet går till sängs med.
Det blir upp till liberala tänkare att bekämpa både kapitalister och neo-kommunister som bägge genom någon slags ödets ironi nu vill ha ökad social kontroll av medmänniskor.
”Dina inlägg på Aktivarum berör den sociala (åsikts-)kontroll som utövas genom bland annat media, det är en annan sida av myntet, ändock samma mynt.”
Det är ju inte media som utövar kontrollen ifråga längre. I takt med att folk har flyttat sina diskussioner till alternativa medier och sociala medier är det ju framför allt autonoma vänstern och deras lobbygrupper som deltar i debatten.
”Uthängningarna av icke politiskt aktiva småföretagare som publicerades i expressen är som jag ser det på samma tema.”
Nja, saken är ju den att gammelmedia även har ekonomiska motiv att försöka skrämma bort människor från alternativmedier. En journalist satt i radio och pratade om hur folk minsann skall vara medvetna om att ”hatsajterna” inte har något grundlagsskydd som de fina medierna har. Anledningen till det är dock väldigt enkel: Skall man ha grundslagsskydd så är man tvingad att a) ha ansvarig utgivare och b) förhandsmoderera.
Om man inte förhandsmodererar så har man inte ansvar för någonting som skrivs i kommentarsfälten förutom väldigt grova brott…. Det är den som skriver som har ansvaret. Läs själv, här står det svart på vitt varför gammelmedierna hotas av sidor utan förhandsmoderering.
http://juridikbloggen.wordpress.com/2011/09/02/ansvar-for-kommentarer-mm-pa-hemsida-gastinlagg-av-jur-kand-benjamin-o-boman/
@Erik:
Ur artikeln på juridikbloggen:
…intressant inte minst med tanke på Expressens senaste drev mot anonyma kommentatorer på nätet.
@Ulf T:
Jag hoppas de uthängda anmäler Expressen och ansvarig utgivare. Det behövs en fet markering mot media nu, de har svinat sig bra länge. Under flera år nu har de jagat folk med ”fel” åsikter och syftet med det är att skrämma folk till tystnad. Det är ett gigantiskt demokratiproblem att våra media inte vet sin plats och sitt uppdrag.
@Ninni:
Ja när s.k liberaler lierade sig med vänsterextremister och började dela upp människor i det goda och onda näthatet där vänsterextrema blir domare för vilka som ska hamna i ett åsiktsregister har man svikit liberalismen med sitt samarbete och därigenom gett sitt godkännande till att ett sådant register upprättats att man på expressen inte förstår hur absurt detta är säger en hel del och att andra medier inte kritiserar detta visar tyvärr hur stark åsikts koncensus som råder inom media vilket bara det är ett stort hot mot demokratin.
När liberala släppte in marxistisk maktanalys bakvägen genom feminismen så fastnade man med skägget i brevlådan eftersom samma analys går att applisera på det mesta där individ byts ut mot kollektiv och där staten ska stärkas på individers bekostnad för den goda sakens skull.
Men kollektivens trubbiga verktyg leder alltid till att individens rättigheter kränkts eftersom man rankar hjälpbehov efter vilket nummer man har på skalan där vita heterosexuella män står längst ner på skalan och anses inte vara berättigade till hjälp enligt staten.
När en stat anser att rangordna människor i kollektiv är rätt är den inte längre en liberal demokrati utan har på ett försåtligt sätt utan demokratiska val drivit den till ett marxistiskt synsätt där individen alltid är underställd kollektivet.
Förövrigt när man hör någon tala om maktanalys så är det nästan alltid av personer som vill ge sig själv rätten att bete sig svinigt mot andra vilket dom aldrig skulle komma undan med annars lite grann som mobbaren som hittar på saker för att rättfärdiga sitt sviniga beteende.
Det ironiska är att Ruthström här egentligen är inne på helt rätt spår. De individer som sysslar med ovanstående saker har ingen enhetlig bakgrund eller vissa gemensamma egenskaper. Dock missar hon en aspekt: de har heller inget enhetligt kön, vilket innebär att man inte kan generalisera kring dem som en grupp överhuvudtaget. Personer av kvinnligt kön ägnar sig nämligen åt exakt samma saker som här radas upp, dvs. att kvoterar in andra kvinnor (kvinnonätverket Helga), att överlåta hemarbete åt andra, att köpa sex (”semesterromans på Bali”),misshandel (vilket som bekant en nyligen publicerad undersökning visat)etc.
Pingback: Expressens uthängning av kvinnohat – Hatade kvinnor eller hatade för att de är kvinnor? | Genusdebatten