I inlägget I love my female privilege! lyfter Judgybitch ett youtubeklipp av Paul Joseph Watson – I Love My White Male Privilege. Den är värd att se:
Jag har tidigare skrivit om att detta med mäns påstådda privilegier. Ett exempel är inlägget Jämställdhet i förskolan, del 2: Pojkarnas ”kollektiva fördelar” , där jag går igenom de feministiska böckerna Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 och En jämställd förskola – teori och praktik av Kristina Henkel. Ett annat exempel är en serie bestående av tio inlägg som avslutade exempel på privilegier som jag har, enkom för att jag är kvinna.
Rond 1, Rond 2, Rond 3, Rond 4, Rond 5, Rond 6 Del 1, Del 2, Del 3 och Avslutning
Judgybitch har gjort samma sak som min avslutning ovan men i form av ett youtubeklipp. Vissa saker hon tar upp gäller inte i Sverige, men i stort är den giltig även för vårt land och när det görs som film … som Ulf uttryckte känslan:
Fan, den här videon med JB är närmast obehaglig att se på. Skrattet sätter sig liksom i halsen, eftersom det ligger för mycket sanning bakom det.
Jag ser allt för ofta kvinnor där jag hade velat säga, du – check your privilege, please! Senast handlade det om en kvinna som när hon fick respons på sitt agerande riktat mot henne som individ så drogs trumfkortet – kvinnohat! En klassiker.
Detta kvinnliga beteende … jag märker redan av konsekvenserna, ladies. Gör ni?
Nej, ni kan inte flyga. Det kommer att göra ont. Bränn kvinnokorten nu! Bildkälla
Jag vet precis hur jag behöver agera för att undvika betala priset
detta kommer att kosta för kvinnor som kollektiv.
Vet ni, kvinnor därute?
Här en bloggartikel inspirerad av JBs video, från en som verkar ha bränt sitt kvinnokort.
http://genxperience.com/2016/03/31/female-privilege/
Det var en riktigt vass video från Judgybitch! Tack för den!
Är ”kvinnokort” samma som ”pussy pass”?
Jag har en aning svårt att förstå detta inlägg, vädjar du till kvinnors egenintresse?
Nå, kanske det är det enda som funkar.
@utlandssvensk: kvinnokort=trumf
@utlandssvensk:
Jag har, av naturliga orsaker, inte samma känsla för de olika språken, men rent spotant så upplever jag dem inte som ”synonymer”, men överlappande. Läste du inlägget som var länkat under ”En klassiker”?
@straightmansburden:
Syftet med inlägget var att lyfta ”en riktigt vass video från Judgybitch”.
@utlandssvensk:
Ninni bad mig besvara den där igår, men jag hade sån jädrans huvudvärk så pallade inte mer med än två ord och ett likhetstecken.
Men, ”pussy pass” är väl mer vad man på svenska skulle säga ”frikort”, eller (för oss gamla Monopolspelare, ett ”Du slipper ut ur fängelset”-kort). Typ, torka dig i ögonvrån, snyfta lite, fladdra med ögonfransarna och le snällt mot trafikpolisen så river han böteslappen och låter dig komma undan med en tillsägelse.
”Kvinnokortet” är mer myntets andra sida, en slags trumfkort som används så fort det handlar om något negativt som drabbar en kvinna. Typ, Mona Sahlin tvingades att avgå som partiledare ”bara för att hon är kvinna”. Så fort någon kvinnlig politiker eller tjänsteman kritiseras så är det ”för att hon är kvinna”. Om en kvinna inte får jobbet (men en man får det) så är det ”för att hon är kvinna” osv.
Jag skulle nog mest klassa ”pussy pass” (eller frikortet) som en social mekanism på individnivå, där vi är benägna att döma män hårdare medan vi generöst låter kvinnor gå fria fast vi vet att de är skyldiga.
”Kvinnokortet” är mer det vi ser i det offentliga rummet där det används av feminisminfluerade som ett retoriskt trumfkort avsett att effektivt avsluta diskussionen och ge segern till den feministiska sidan.
Kvinnokortet får väl anses vara ganska effektivt och accepterat i dagens sverige. Eftersom det till sin natur inte är falsifierbart så blir det ganska svårt att bemöta när det ligger helt i linje med konsensus.
Den känslan av maktlöshet, den känslan av att vara ”tillvalet”,”förbrukningsvaran”,den utbytbara i den moderna familjekonstellationen.
Den rädslan för utanförskapet, det enda utanförskap som är fult och tillåtet att driva med (vit medelålders ensam man).
Den rädslan att de egenskaper som jag är bra på förlöjligas och förkastas när de inte är behövda kontra att jag förlöjligas och förminskas när väl de egenskaperna efterfrågas (som de i slutändan ändå alltid görs) och jag i skam förträngt att jag förvaltar dem.
Det är några av de orsaker som gör att jag (oftare än jag borde) ställer mig själv frågan, -vill jag verkligen finnas i den här verkligheten?… ibland så känns det som att världen inte har plats för oss ”överprivilegierade”.
Ps. Det är ingen machonorm som hindrar oss män ifrån att prata.. det är de lyssnande öronen som tycker vi pratar om fel saker. Ds.
@Mattias: blir berörd av det du skriver.
Du behövs! Det vi INTE behöver är de som gör sig ”roliga” på mäns bekostnad.
@Mattias: @ChristinaG:
”Mattias: blir berörd av det du skriver.
Du behövs! Det vi INTE behöver är de som gör sig “roliga” på mäns bekostnad.”
Varför behövs Mattias, eller någon annan vit, medelålders man? Budskapet under de senaste 20-30 åren har varit rakt motsatt.
Och om han behövs, varför ska han anstränga sig det minsta? Viken uppsida finns det? Vad kan han vinna? Vem kommer att uppskatta hans insats?
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Tack så mycket för en utförlig förklaring!
@Mattias:
Ja, så är det. Önskar vi kunnat ta en öl ihop, du och jag.
Vår samtid är vidrig mot er “överprivilegierade”. Så är det.
Jag förstår känslan av att världen inte har en tydlig plats, men man kan vända på det. Om världen inte har en plats åt er, kan du TA en plats i världen som är din och för din egen skull och där det är ditt välbefinnande som står i centrum och ger livet mening och innehåll för dig?
Förvalta det du är bra på med stolthet! Egenskaperna är dina, för din skull och du äger dem. Andras agerande kan du inte välja, bara hur du förhåller dig till det. Låt inte andras agerande styra ditt liv. Är det givande för dig, förvalta mer. Mer medvetet, mer fokuserat. Har du något som går att förvalta i grupp, så som klubb, där du kan möta respekt för ”bra på”?
Min poäng är: Vi kan inte påverka världen, men vi kan påverka hur vi förhåller oss till rådande situation och fylla livet med saker som gör livet värt att leva. Jag tror du skulle må bättre och – med tid och träning – riktigt bra av ett mer egocentriskt förhållningssätt till livet.
På vägen – en låt att bära med dig:
Problemet är att män pratar ”på fel sätt”. Dvs inte på ett ömkande, snyftande sätt.
Sen kan det vara att män överlag inte vill prata om känslor men kanske mer om situationen istället ?
@Chr Ewrk:
Det är lite komplext, men det finns anledning att tro att kvinnor och män resonerar olika i moraliska beslut, vilket rimligen färgar hur de pratar, speciellt om känsliga saker. Inte minst feminister menar detta, oftast med Carol Gilligan, ”In a Different Voice”, som referens.
Det finns flera studier som funnit empiriskt stöd för Gilligans hypotes. Ett exempel är Cognitive and behavioural frequencies of justice and care on moral dilemmas between males and females (Varvatsoulias 2015), se bif. bild.
(Man kan iofs fundera över hur denna kvinnliga syn på moral främst tycks ha systerskapet som kompass, och komma med en säkerhetsventil där vissa personer/grupper kan avfärdas som ’osårbara’ och därför utanför deras konsensus.)
JudgyBitch ger sin egen variant av det i sin senaste video om varför kvinnor inte borde få rösta.
@Utlandssvensk
”Varför behövs Mattias, eller någon annan vit, medelålders man? Budskapet under de senaste 20-30 åren har varit rakt motsatt.”
I verkligheten behövs män. De av oss som tror att familj, grannskap och samhälle skapas gemensamt av män och kvinnor, behöver vita, medelålders män. Jag tror faktiskt att vi är i majoritet i Sverige, men vi hörs inte så mycket. Budskapet från en skränig minoritet är att män inte behövs. Jämfört med hur mycket de skränar har de inte fått igenom så mycket. Tyvärr är det för mycket ändå. Tips till dig som bor utomlands är att inte bara läsa DN, SvD och tabloiderna, utan läsa lokalpress också. Där sker andra samtal.
”Och om han behövs, varför ska han anstränga sig det minsta? Viken uppsida finns det? Vad kan han vinna? Vem kommer att uppskatta hans insats?”
Varför inte för sin egen skull? Tillfredsställelsen med att ha gjort ett gott dagsverke. Riktigt folk uppskattar det han gör, inte den skräniga minoriteten i storstan. Det finns kvinnor som gärna delar liv med en vit, medelålders man.
@ChristinaG:
”Varför inte för sin egen skull? Tillfredsställelsen med att ha gjort ett gott dagsverke.”
Det fungerar inte så bra med nuvarande skattesystem. Total skatt hamnar lätt kring 75% om man anstränger sig lite och många män upplever nog att de i princip bara är mjölkkor i ett system som på alla sätt motarbetar dem. Själv skulle jag må fysiskt illa av att betala in skatt i Sverige.
PS
Mina tidigare frågor var självklart retoriska och jag håller helt med dig om att män behövs om man ska ha ett fungerande samhälle. Men man har länge gjort precis allt för att minska mäns motivation att anstränga sig.
DS
@Ulf T:
Hon hamrar på! Ytterligare en bra video.
Nu var det väldigt grundläggande aspekter som hon tog upp, dvs. skillnaden i moraluppfattning och hur man definierar vad som är sant och falskt. Kanske är detta något av grundbulten till hela problematiken och det låter intuitivt rimligt. De studier du lyfte fram verkar även stödja hennes argumentation.
Mycket tänkvärt! Vi får grubbla vidare på detta.
Jättebra att ni lyfter fram en till antifeministisk kvinna som gillar misogyni och tycker inte ska ha rösträtt. Det är representativt och ärligt av er.
@Axel Edgren:
Den vanliga feministiska taktiken; attackera personen så att ni inte behöver diskutera sakfrågan. Bravo. Mycket ärligt och representativt av dig.