Ha Ha Ha Hatet och
Svedala Monarki eller Svelanda Autokrati
Del II – Tiden före Medborgare X
avatar

Dolfs logo

Eders Ödmjuke går rond 2 mot Sveland

Ni trodde säkert att det aldrig skulle bli något mer, men här är alltså del 2 av min genomgång av Maria Svelands bok Hatet. Jag publicerade för (hrm … alldeles för) länge sedan Del I – Prolog där jag tog upp lite allmänna förstahandsintryck av boken, dess struktur och några smärre iakttagelser som ger en försmak av vad som komma skall. I den här delen går jag mer specifikt in på och kritiserar den första halvan av boken. Jag har valt att kalla det ”Före Medborgare X” därför att delen avslutas just med att MX kommer in på scenen. Den egentliga anledningen att jag väljer denna brytpunkt har egentligen inte med MX att göra, utan kommer sig av att jag läst denna del med ett utanför­perspektiv eftersom jag inte var bosatt i Sverige under den tiden. I del 3: ”Tiden efter Medborgare X” (lite missvisande, det är väl egentligen efter Medborgare X har gjort entré, men men …) tar jag upp andra halvan av boken, där jag själv har följt debatten när den begav sig, så jag har en egen giltig kunskap att relatera till. I den avslutande del 4: ”Epilog” sammanfattar jag och tar upp diverse saker runtomkring som inte direkt har med bokens innehåll att göra, men anknyter till boken som sådan. Så är det tänkt i alla fall.
 
Men låt oss komma till saken:

Första halvan: f.MX. eller f.Sv.

Boken Hatet uppslagen med mängder av antecknade post-it lappar fastklistrade

Hatet, med mina anteckningsnoter

Om du har läst prologen så minns du kanske att jag där beskriver bokens struktur (jodå, ibland finns sådana faktiskt, det var inte Sveland och hennes medsystrar som uppfann begreppet, de bara perverterade det) och hur det förekommer små korta mellanakter mellan huvudkapitlen. Dessa mellanakter, en för varje månad med början från april och fram till och med december, är väl mest en slags emotionell gegga som binder samman kapitlen, jag tänker förbigå dem här. Skulle jag ha något mer att säga om dem kommer det att tas upp i epilogen.

I den första delen har vi 4 huvudkapitel:

  1. Vågor
  2. Könskriget – Hur feminismen blev brännmärkt över en natt
  3. Fula, maktgiriga, sexgalna – Berättelsen om världens första feministiska parti
  4. Heliga familjen – Nationell självbild och andra varbölder

Jag tänker ta upp och gå igenom kapitlen var för sig. Så vi börjar med:
 

Vågor [ì Innehåll]

Blodröda ringar (vågor) på vattenFrågan är väl egentligen om inte detta också hör till mellanakterna. Det är ett kort kapitel på bara 3 sidor, men avviker från de andra mellanakterna eftersom det inte fått en månad som rubrik. Jag föredrar dock att se det som ett kapitel eftersom det ger Svelands egen lilla kortfattade bakgrunds­historia till att hon blev feminist. Egentligen skulle man kunna kalla det en prolog, om hon inte själv redan hade använt berättelsen om det beryktade brevet med ”kniven i fittan” som ”Prolog”. Hur som helst beskriver Sveland hur hon växte upp i ett mörkblått sverige på 80-talet där

Föraktet mot 70-talets kvinnorörelse var starkt och öppet och nidbilderna av manshatande fula kvinnor utan smink (hemska tanke) som brände behåar hade viss effekt på mitt fjortonåriga sinne. [– – –] Det var med stor förvåning jag första gången såg foton på kvinnorna i Grupp 8. Där satt den ena snyggbruden efter den andra uppradade: Suzanne Osten, Maria-Pia Boëthius, Gunilla Thorgren med flera.

Eftersom de här sidorna är historiebeskrivning på det rent personliga planet finns det egentligen inte så mycket att säga om det, om det inte vore för den här mycket viktiga passusen (både kursiv och understruken emfas min):

När jag så småningom slog upp ordet feminist i ordboken och läste att det inte alls betydde manshatande, behåbrännande, ful kvinna insåg jag att jag blivit lurad. Där stod svart på vitt att feminism var en rörelse som strävade efter kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.

Scen från Clockwork Orange när Alex genomgår hjärntvätt

Föreläsning på Södertörns genusinstitution om de patriarkala strukturernas förtryck av kvinnor

Sveland tillbringade sedan tydligen 90-talet på universitet och Dramatiska institutet där hon träffade likasinnade som via ”uttalat feministiska föreläsare och kurslitteratur” kom till insikten att ”Sverige var inte det jämställda land som vi fått inbankat i våra huvuden, och vår kunskap hade tydliga luckor.” Det påminner mig lite om hur vissa kvinnor måste anlita Claes Borgström för att de inte på egen hand kan avgöra om de blivit eller inte blivit våldtagna. Personligen ställer jag mig lite skeptisk till förtryck och orättvisor man är utsatt för men förblir omedveten om tills ”uttalat feministiska föreläsare och kurslitteratur” klargör för en vilken menlöst blind idiot man är.

Det händer givetvis saker under den här perioden som har betydelse. Sveland läser Nina Björks Under det rosa täcket, jämställdhetsminister Margareta Winberg går i spetsen för en rad (katastrofala förmodar jag) politiska beslut och Gudrun Schyman byter vinflaskan till ett partiledarskap (eller var det tvärtom?).

Och så kommer vi då fram till det hemska tv-programmet 2005 som mer eller mindre utplånat feminismen från jordens yta. Åtminstone om man skall tro Sveland.
 

Könskriget – Hur feminismen blev brännmärkt över en natt [ì Innehåll]

Man lägger armen om en annan man men håller yxa bakom ryggen

Journalist (dock icke Evin Rubar) i arbete

Evin Rubars Könskriget har av Sveland valts ut som vändpunkten för feminismen och startskott för anti-feminism och ett otyglat kvinnohat. Hon beskriver Könskriget som ett reportagemord. (På engelska finns termen hatchet job, bildat till ”hatchet”, det engelska ordet för ”stridsyxa”; ett oärligt vinklat reportage vars syfte är att slakta måltavlan, inte att återge sanningen. Jag vet inget motsvarande svenskt uttryck, så jag instiftar härmed ”reportagemord” i samma anda som ”justitiemord”.) Sveland tar upp alla de typiska trixen i ett reportagemord, såsom kreativ klippning, selektiv citering, utelämnande av avgörande information som skulle ställa saken i ett annat sken osv. osv. Och det är väl just i den aspekten som jag tycker att det är otäckt. Jag är väl förtrogen med dessa trix, har gott om erfarenhet från måltavlans perspektiv och känner igen mekanismerna hon beskriver. Därför kan jag tänka mig att den oinsatte nickar och säger att: ”Ja där ser man, Könskriget var inte helt koscher när allt kommer omkring.” Sveland är dock själv journalist till yrket, så det kanske har sin naturliga förklaring att hon kan återge reportagemordets verktygslåda i användning på ett både trovärdigt och övertygande sätt. Men låt mig med ett talande exempel slå in silverspiken i kistan. Sveland säger:

När dåvarande ordförande för Roks Ireen von Wachenfeldt i en av intervjuerna uttalade att ”män är djur” visste upprördheten inga gränser. Det spelade ingen roll att intervjun handlade om en två år gammal recension av Valerie Solanas SCUM MANIFEST i Roks medlemstidning och att reportern Evin Rubar pressat henne att ta ställning för Solanas ord om att män är djur.

Enligt Wachenfeldt själv (såsom återgivet av Sveland) gick det till så här:
kvinna som går med nakna män på alla fyra kopplade som hundar

Hon frågade mig om jag ansåg att män var djur. Jag skrattade och svarade att jag aldrig ens tänkt tanken. Då pekade hon på recensionen i tidningen och sa att vi hyllade ju Valerie Solanas som skrivit att män var djur. Jag försökte förklara att det var Solanas ord och inte Roks och att recensionen hon syftade på var just en recension. Men Evin insisterade att jag som ansvarig utgivare borde stå bakom allt som skrevs i tidningen. Det spelade ingen roll hur mycket jag än försökte förklara att en bokrecension är ett uttryck för recensentens personliga åsikter och ingenting som jag som ansvarig utgivare nödvändigtvis behövde hålla med om. Vid det här laget hade vi hållit på i två timmar och det var dags att avsluta, jag var redan sen till ett möte som väntade. Och det var då jag sa det som sedan blev så omtalat och missuppfattat.

Den här kontexten som Sveland och Wachenfeldt ger till uttalandet är tacksam. Det är ju lätt att hitta avsnittet på YouTube och själv verifiera vad som faktiskt sker och sägs:

Evin Rubar: “Män är djur, och maskiner, och vandrande dildos.”, står du för det?
Ireen von Wachenfeldt: Ja, det står jag för.
ER: Män är djur?
IvW: Män är djur. Tycker inte du? Tycker inte du det?

När Sveland intervjuas av Birger Schlaug i UR:s En bok, en författare – Hatet (som Schlaug lustigt nog inleder med: ”Varför har du skrivit den här bibe… boken just nu?”) säger hon om just denna ordväxling att hon inte tycker att orden är provocerande. Vilket är ganska symptomatiskt för henne. I hennes värld är det väl bara provocerande om man frågande höjer ögonbrynen när man hör talas om hennes Greklandsresor. Jag kan inte annat än beundra hennes osedvanliga förmåga att förminska de mest fatala dumheter från den egna sidan och blåsa upp petitesser och bagateller till folkmordsproportioner när det kommer från dem som inte går i hennes koppel. Det framgår hur som helst att Evin Rubar inte frågar von Wachenfeldt om hon ställer sig bakom recensionen av SCUM-manifestet, utan att frågan är om hon ställer sig bakom själva uttalandet. Det framgår också lika klart och tydligt att det är den frågan som Wachenfeldt svarar på, och hon ger till och med eftertryck åt sitt svar när hon tillspetsat lutar sig framåt och ber Evin om medhåll genom att emfatiskt upprepa: ”tycker inte du?” Och det finns inga tecken på att Wachenfeldt skulle vara pressad eller bortkollrad. Det som kan iakttas i klippet motsäger skarpt Svelands och Wachenfeldts berättelse. Skulle Wachenfeldt mot all förmodan ha fallit till föga och uttalat sig på detta sätt därför att hon blev ”pressad” av Rubar, kan jag bara rekommendera en lämplig kurs i personlig integritet.

Detta är ett ganska karakteristiskt exempel på den verklighetsfrämmande retorik som genomsyrar Svelands bok.

en av relativitetsekvationerna

Det finns riktig vetenskap,
och så finns det genus”vetenskap”

Hon går sedan vidare och tar upp de fruktansvärda konsekvenser detta program fått för feminismen. Och med all förlov sagt, om feminismen skakas i sina grundvalar av att en, (med betoning på singularis en, ett, 1, uno, eins, one …), en reporter gör ett reportage på två gånger en timme så kan inte feminismen ha stått på särskilt stabil grund. Kan någon föreställa sig att en reporter med ett reportagemord på 2×1 timme skulle klara av att skaka fysiker och förpassa dem till intelligentians ödemarker där de finge begråta att att Einsteins relativitetsteori hystats på soptippen att förmultna tillsammans med gårdagens porr? Knappast. Att ett enda reportage får en sådan genomslagskraft är kanske i sig inget bevis för att det skjutit in sig på ett lovvärt byte, men det är minst sagt tankeväckande att reportaget trots att det är omvälvande kontroversiellt fortfarande står sin grund. Ett reportagemord är i hög grad, om det skall vara effektivt, beroende av att den som blir reportagemördad inte har några, eller högst begränsade, kanaler och möjligheter att föra fram sin motbevisning som vederlägger reportagemordet. Feministerna behärskar det offentliga rummet och har både media och myndigheter bakom sig, hade könskriget verkligen varit ett reportagemord hade det varit en smal sak för feministerna att utan några större ansträngningar vederlägga det.
Bild på Eva Lundgren, med Roks symbolen

Gåta: Hur många häxor krävs för ett satanistiskt nätverk?
Svar: 1!

Jag hoppar över hur återverkningarna av Könskriget bland annat fruktansvärt orättvist har drabbat en viss stackars missförstådd och trakasserad genusprofessor, teologen Eva Lundgren (fast hon var visst professor i sociologi, men whatever, hon ägnade sig i alla fall åt så kallad *harkel* genusforskning när hon inte i sin teologiska iver var ute i skogarna och letade efter kvarvarande rester av barnlik från de satanistiska nätverkens kannibaliska sexriter); jag nöjer mig med att konstatera att Lundgren är så viktig att hon är nämnd minst 45 gånger och går vidare till nästa stora händelse:
 

Fula, maktgiriga, sexgalna – Berättelsen om världens första feministiska parti [ì Innehåll]

Minnesvärt: TV-programmet Min sanning har under 4 säsonger och 32 gäster (8 per säsong), haft med minst en uttalad feminist varje säsong; 3 av dem: Schyman, Winberg och Witt-Brattström har haft direkt betydelse för Fi:s tillkomst. Därutöver har Linda Skugge och redan nämnda Nina Björk medverkat och feministiska förtecken anas för många fler gäster. Dyker månne Sveland själv upp i säsong 5?

Det är faktiskt ganska roligt att läsa det här kapitlet. Och det är omöjligt att kommentera det utan att göra jämförelser mellan Fi och SD, dels för att de två partierna i någon mån utgör motpoler i svensk politik, dels, och framför allt, därför att Sveland själv gör en polarisation mellan de tvenne som aldrig mötas skall. Bilden är inte bara polariserad, den är också ett sant fotografiskt negativ där svart vänts till vitt och vitt till svart.

Sveland inleder med att beskriva hur Gudrun Schyman ville starta ett feministiskt folkbildningsprojekt och hur detta var väl förankrat hos jämställdhetsminister Margareta Winberg, dock föll projektet igenom på grund av politiskt motstånd. Men det var ur detta frö som Fi växte fram. I boken citeras Tiina Rosenberg när hon återger hur hon kontaktades:

Ebba Witt Brattström ringde mig och bad mig att gå med och jag såg en möjlighet att få utlopp för min vänsterfeministiska frustration genom att engagera mig i Fi. Nu kommer det här med feministisk vänster tänkte jag. Hoppades jag. Alltså inte kvinnornas vänster utan feminismens vänster. Jag drabbades av detta att revolutionen kanske ändå är möjlig. Och det såg ju bra ut, opinionsundersökningar visade att 16 procent kunde tänka sig att rösta på Fi och det fanns en enorm entusiasm och visionär framtidsanda. [Tiina Rosenberg]

Sveland beskriver entusiasmen, hur invandrarkvinnan Devrim Mavi, redaktör på en fackförenings­tidning tackar ja till att bli Fi:s talesperson och hur Gudrun Schyman ler mot vårsolen tills det förhatliga Könskriget då kommer och sätter käppar i hjulet. Vilket givetvis drog igång ett drev, tonen förändrades, Fi:sarna utmålades som manshatare, och det stackars nystartade partiet föll från 16 % till 3 ‰. (De borde kanske ha köpt ett par räkmackor från SD som bara envisas med att växa, trots både stalinistiska utrensningar i partiet och filmade järnrörs­skandaler med partiets främsta företrädare.)

Höns som spelar bordtennis i hönshuset mot en räv

Feministiska ”hens” organiserar sig mot patriarkatet

Ovanpå det mediala föraktet och skriverierna pågick interna strider och maktkamper inom Fi. I samband med kongressen valde Ebba Witt Brattström att hoppa av och gick ut offentligt i tevesoffor och nyhetsprogram med sin kritik.
Genast hakade medierna på i såväl skrift som bild. En satirteckning visade en bonde som betraktade hönor som rusade åt alla håll, varpå han sa: ”Dom organiserar sig!” Genast väcktes också anklagelser om att Fi själva förstärkte de fördomar som finns om kvinnor.

Ett flertal sidor ägnas sedan av Sveland åt ”helvetet” som bryter löst, stackars Devrim Mavi beklagar sig över journalister som förlöjligar och förvanskar allt vad som sägs och frågar: ”Ska din dotter få heta Kjell?” För att strö ytterligare salt i såren uppmanar tydligen journalisterna Fi:sarna att noggrant redogöra för sin ekonomiska politik. Något som Devrim aldrig hört ske i Sverigedemokratiska sammanhang. Till och med den härdade Gudrun Schyman blev tydligen ställd av hätskheten, och då särskilt hatet och homofobin som vällde fram mot Tiina. Och givetvis sexualiseras det. När Fi:sarna driver idén om 6 timmars arbetsdag är man så oförskämd i medierna att man använder rubriker som ”Hellre pengar än sex” (Expressen) och ”Illavarslande sexfixering” (Borås tidning). Som läsare lider jag med Fi:sarna. Man vågar sig till och med på att, under sexistiskt sliskiga rubriker som ”Nu blir det drag under pumpsen”, ställa frågor till Gudrun Schyman om utseendets betydelse i politiken och menar på att Tiina Rosenbergs skulle vara ett problem för att hon vill ”dölja sin skönhet”. Aldrig hade jag väl kunnat tro att journalister skulle falla till sådana avgrundsdjup av oärlig ondskefullhet i sin förmedling av en snedvriden och förvanskad verklighet. Men där ser man, det infernaliska hatet mot feministerna känner inga gränser.

Fotavrtyck ovanpå toner

En felplacerad fotnot!

Inget parti kan förstås överleva ett så fruktansvärt fientligt och koldioxidrikt klimat utan förluster. Den enorma stressen det innebär att vara feministisk företrädare tar sin tribut. Efter interna strider i Fi pallar Ebba Witt Brattström inte längre trycket, utan lämnar skutan. Och stackars Tiina drabbas av ett öde värre än döden, en felplacerad fotnot:

I samma veva blev jag anklagad av Johan Tralau för att en fotnot i min avhandling var felplacerad. Inom akademin är det en oerhört allvarlig anklagelse så skadan var redan skedd i och med att misstanken väcktes och offentliggjordes.

jämställdhetsfeministern

Är månne Sveland och jämställdhetsfeministern en och samma person?

Det är nästan så man börjar undra om Maria Sveland egentligen är en pseudonym för Jämställdhetsfeministern. Är Sveland verkligen så urbota korkad så hon tror att folk köper det där? Nu har jag ingen erfarenhet av utgivning av akademiska avhandlingar (jag har däremot varit med om att trycka om böcker på grund av alltför sent upptäckta fel, en dyrbar historia) men det begriper alla med en IQ över rumstemperatur att en akademisk karriär inte går åt skogen på grund av en felplacerad fotnot. En felplacerad fotnot, om den anses viktig, hanteras med att man säger ”Oups, bidde visst lite fel där” och trycker upp ett errata, eller en liten klisterlapp med en korrigering som man smäcker fast på avhandlingen eller skickar ut till dem som redan fått den. Märkvärdigare än så är det inte.

Jag ska avsluta analysen av detta patetiska kapitel med två talande citat och ett par snabba kommentarer om dem.

När medieanalysföretaget Observer för DN:s räkning undersökte hur Fi skildrats i de största svenska dags- och kvällstidningarna från december 2004 till september 2005, konstaterades att en tredjedel av bevakningen varit negativ. Junilistan däremot hade sedan det bildades bara fått en tredjedel av den negativa publicitet som Fi fått utstå. Det var uppenbart vilka politiska frågor som utmanade det svenska samhället mest.

Junilistan på stan

Jaha, junilistan kör med gult och vitt,
se tänk, det visste jag inte.

Jag var som sagt var inte här under den aktuella tiden, men min spontana reaktion är ungefär ”åh fan, finns det ett parti som heter Junilistan också?” Jo, det visste jag faktiskt, men jag har ingen som helst aning om vad Junilistan står för. Kan inte påminna mig att jag sett något om dem i media överhuvudtaget. Så om de fått en tredjedel av den negativa uppmärksamhet som Fi har fått tycker jag synd om dem, med tanke på att de totalt inte verkar ha fått en hundradel av den uppmärksamhet Fi:sarna fått. Eller det kanske var annorlunda 2005?

Berättelsen om hur medierna möjliggjorde Sverigedemokraternas politiska framgång genom sin okritiska bevakning är en historia som någon annan får berätta. … Att döma av mediernas bevakning av dessa två partier [Fi resp. SD] ansågs det mer hotfullt med ett feministiskt perspektiv på politiken än ett rasistiskt.

Maria Montazami tillsammans med Gudrun Schyman

Finn fem fel: Jimmie Åkesson har lyckats värva Maria Montazami till SD

Ja just det, Jimmie Åkesson är ju med och får sola sig i svenska folkets beundran med de övriga deltagarna i ”Let’s Dance”, får ge sin personliga redogörelse i ”Min sanning”, är gäst i ”Montazamis med vänner” (vilket leder till att Maria Montazami deklarerar att hon nu är Sverigedemokrat), får träffa sin dubbelgångare i ”Att vara” och är med i ”Schulman show” och ”Partaj”; för att bara nämna några enstaka tv-program av underhållningstyp eller intervjukaraktär som Åkesson deltagit i, medan stackars Gudrun Schyman bara blivit grillad i ”Betnér direkt” förutom när hon ställs mot väggen i nyhetsinslag och bespottas av antonistiska programledare med epitet som extremist, rasist och sexist i debatter. Och det förstår vi ju alla att även om Schyman åter skulle komma in i riksdagen som partiledare för Fi så skulle hon få sitta ute i kylan medans Åkesson smörjer kråset på Nobelfesten. (Jag skulle gärna vilja veta var Schyman satt och tryckte under Nobelfesterna när hon var partiledare för V.)

Jag undrar seriöst om inte Sveland är mogen för en madrasserad cell. För inte fan är det väl någon människa vid sunda vätskor som menar på att Sveland svammel om hur SD lyfts och Fi motarbetas har någon som helst förankring i den verklighet som omger oss? Att SD nu ändå lyckats bli vårt tredje största parti medans Fi knappt är en flugfjärt på den politiska kartan säger snarare att gemene man inte är lika korkad som Sveland.
 

Heliga familjen – Nationell självbild och andra varbölder [ì Innehåll]

Sveland frågar sig i detta kapitel: ”Om inte ens jag i världens mest jämställda land lyckades leva och älska jämställt, vad sa det i sådana fall om mig?” Det kan man ju verkligen fråga sig. På något bakvänt sätt tycker jag nog att Sveland också lyckas besvara frågan, till förfång för Sveland själv, för svaret är långt ifrån smickrande.

Talibaner beväpnade med raketgevär

Sverige eller Talibanistan, omöjligt att säga utan ytterligare ledtrådar

Givetvis tas frågan om våldet mot kvinnor upp här. Sveland träffar bland annat Yakin Ertürk, FN:s speciella rapportör om kvinnovåld, och diskuterar frågor som varför våldet mot kvinnor ökar, femicide och varför kvinnor globalt fortfarande lever under så fruktansvärda förhållande. Ganska förutsägbart så framhåller Yakin Ertürk på sant feministiskt manér hur förhållandena är likadana överallt i världen, fast i Sverige där allt är annorlunda är kvinnor ändå förtryckta. Att Sveland denna vägen anländer i ett visst berömt tal om svenska män som talibaner förvånar säkert ingen.

Men om vi nu lämnar våldet åt sidan så sammanfattas en stor del av kapitlets innehåll i följande citat:

Upprördheten som kom upp till ytan i samband med Bitterfittan avslöjar konflikten som Gudrun Schyman och Yakin Ertúrk är inne på, varbölden som ligger där och ömmar, alldeles synlig men ändå förbjuden att vidröra, eller ens benämna. … Åter igen var männen och papporna frånvarande. Skulden och ansvaret lades på mammorna. … Som så ofta i kvinnorörelsens historia är det kvinnors ansvar både att formulera problemet och komma med lösningen. Medan männen kan fortsätta glida fram i lugn och ro, befriade från såväl ansvar som förändring.

Det är inte bara Bitterfittan som skapar svallvågor och gör att Sveland som, fortfarande när boken kom ut 2007, levde i ett kärnfamiljsförhållande kritiseras för dubbelmoral, antalogin Happy, happy: en bok om skilsmässa (2011) bidrar till att Sveland beskylls för att vara en dålig mor som sätter sin egen rättighet att ”festa och ligga runt” framför familjens väl och ve.

Kanske är det bara en dålig formulering, men jag tvivlar, jag tror vi får en unik och avslöjande blick in i Svelands personlighet när hon fastslår att

Rättigheten och möjligheten att lämna din partner i exakt det ögonblick du själv vill är grundläggande för en jämställd kärleksrelation.

Om hon hade sagt ”Rättigheten och möjligheten att lämna din partner är grundläggande för en jämställd kärleksrelation” hade jag inte haft något att invända. Tyvärr tror jag inte att ”exakt det ögonblick du själv vill” utan några ytterligare kvalifikationer råkade vara pennan som slant eller att det slirade till i tankemaskinen efter en margarita för mycket.

Häxa

Den sanna Sveland?

Är man i en etablerad relation har man överenskommelser med sin partner och förpliktelser gentemot denne. Man har förvisso rättigheten, och förhoppningsvis också möjligheten, att avbryta relationen om man anser att relationen inte är hållbar. Men har du en stadgad familj med barn, bil, hus, finansiella åtaganden och gud vet vad så har du fan inte rätt att bryta i ”exakt det ögonblick du själv vill” och plötsligt utan förvarning lämna partnern med alla åtaganden och ansvar. Jag anser också att även om man bestämt sig en gång för alla att avbryta relationen så har man åtminstone skyldigheten att göra det så skonsamt som möjligt – oavsett bil, barn och hus – utan att åsamka partnern mer smärta än vad som är nödvändigt. Kanske övertolkar jag vad Sveland säger, men jag tvivlar. Jag tror att hon i denna enda mening avslöjar vilken osympatiskt känslolös och egocentriskt vidrig narcissist hon verkligen är.

Sveland avslutar kapitlet med att Medborgare X träder in på scenen genom att i ett blogginlägg fråga ”Dags att spänna hanen Maria Sveland?” Jag kan bara säga att jag sympatiserar mer med Medborgare X än jag gör med Maria Sveland.

Medborgare X avslutar inte bara detta kapitel i Maria Svelands bok, han får också avsluta min genomgång av första halvan av hatet. Men jag återkommer till Medborgare X i Ha Ha Ha hatet och Svedala Monarki eller Svelanda Autokrati; Del III – Tiden efter Medborgare X. Med lite tur blir jag klar med den delen innan jul.

 

Om Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

Hjärtlös filantrop och altruistisk cyniker                                                                                  Minimal moderering begränsad till rena nödvändigheter.                                                         Skitstövlar åker ut permanent med en fet spark i ändalykten.                                                   e-mail: dolf.gd@hotmail.com

Kommentarer

Ha Ha Ha Hatet och
Svedala Monarki eller Svelanda Autokrati
Del II – Tiden före Medborgare X
— 34 kommentarer

  1. ”Med lite tur blir jag klar med den delen innan jul. ”

    Förhoppningsvis. Razz

    SvaraSvara
     
  2. .
    I vår kortlek øver de Misandrister vilka startade och aktivt stødjer Kønskriget , motverkar en utvecklad jæmstælldhet , återigen på bekostnad av mænnens rættigheter , identifierar vi …

    -Nazifeministerna de despotiska politiska femnisterna… Spader
    -Mediafeminsterna de føraktfulla deminiserande… kløver
    -Offentliga karriær feminister de nyttiga idioterna… Hjærter
    -Mannliga feminister inom genusvældet och deras NGO,s… Ruter
    …………………..allt før att kænna igen vilka meningsmotståndare
    .
    .

    Roks Ireen von Wachenfeldt Mænn ær djur Ruter knekt

    SvaraSvara
     
  3. @Pether:
    ska lägga på ett kål så jag går iland med det. Sweat
    @Sverre:
    Tack. Fast det blir lätt så när man är begåvad. Cool
    @Per Hagman:
    Vad är Sveland då, Klöver Ess? Confused

    SvaraSvara
     
  4. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Ja…fan vet…vart i denna kortlek skall vi återfinna journalisten feministen misandristen …Sveland?Liza Marklund ligger oso bra till før esset…men sveland har gått litt længre æn att bara vara en løgnare , hon vil ju int minst att vi skall inrætta utbildninglæger før unga mænn ( ? stæmmer ??? ) att kritik av feminism skall kriminaliseras. Vad har denna lægnaktiga journalist mer hittat på ?
    .
    .’Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
     
  5. ”Att SD nu ändå lyckats bli vårt tredje största parti medans Fi knappt är en flugfjärt på den politiska kartan säger snarare att gemene man inte är lika korkad som Sveland.”

    Eller att många män är homofober, transfober och inte tycker kvinnor har rätt att abortera 13-veckorsfoster samt uppskattar politiker som säger rasistiska, homofoba och misogyna saker. Dvs., många män är faktiskt djur.

    SvaraSvara
     
  6. @Axel Edgren:
    jag menade väl mest att folk faktiskt ser igenom medias rökridåer och propaganda. Men nöff nöff på dig Axel.

    SvaraSvara
     
  7. @Amazon:
    Fogelstadsgruppen?
    Och är det på grund av mig eller på grund av Sveland de skulle rotera?

    SvaraSvara
     
  8. Sveland! Kvinnor som verkligen var banbrytande och ville skaffa sig inflytande genom utbildning

    SvaraSvara
     
  9. @Amazon:
    Tja, Sveland är väl banbrytande på sitt sätt också. Ungefär som SJ:s tåg.

    SvaraSvara
     
  10. Pingback: #fittstim och Pär Ström | WTF?

  11. Det var inte bara en felplacerad fotnot i Rosenbergs avhandling. Anklagelsen gällde flera exempel på plagiat, och det är en allvarlig sak bland akademiker.

    http://www.expressen.se/debatt/har-ar-ju-annu-fler-plagiat-tiina/

    http://mobil.dn.se/kultur-noje/recensenten-tar-till-orda/?brs=d

    Det hör kanske till saken att den ursprungliga anklagelsen kom från Ingeborg Nordin Hennel, professor emerita i litteraturvetenskap, bl.a. med forskningsfokus på 1800-talets litteratur ur genusperspektiv.

    Så det känns lite som om Sveland struntar i vem som faktiskt kom med kritiken från början, eftersom hon inte är lika lätt att hata. Osynliggör hon kvinnan/feministen Nordin Hennel för att istället få slåss mot mannen Tralau?

    Värt att notera är att Tralau inte alls vill ta åt sig äran, utan hänvisar tydligt till Nordin Hennel – klokt iofs, eftersom diskussionen gällde källhänvisningar.

    SvaraSvara
     
  12. @Ulf T:
    Hm, hade för mig att jag hade en länk som jag tänkt lägga in i det där sammanhanget. Undrar vad som hände med den? Jag slaravade tydligen bort den. Får se om jag kan hitta den (och inte glömmer bort det) till epilogen.
    Nä, det är väl ingen som på fullt allvar tror att det bara handlade om en felplacerad fotnot. Det är väl ganska uppenbart att det finns mer bakom det hela.

    SvaraSvara
     
  13. .
    Hej ALLA.

    Ge mig litt tillbakameldingar på :

    — Syftet/en med kortleken

    — 4 kriterier før Kortleken

    — egna førslag…?

    —I vår kortlek øver de Misandrister vilka startade och aktivt stødjer Kønskriget , motverkar en utvecklad jæmstælldhet på bekostnad av mænnens rættigheter , identifierar vi …

    1-Nazifeministerna de despotiska politiska femnisterna… Spader
    2-Mediafeminsterna de føraktfulla deminiserande… kløver
    3-Offentliga karriær feminister de nyttiga idioterna… Hjærter
    4-Mannliga feminister inom genusvældet och deras NGO,s… Ruter
    …………………..allt før att kænna igjen typiska meningsmotståndare.
    .
    Journalisten Sveland…kriminalisera politis kritik… Kløver Ess

    Roks Ireen von Wachenfeldt… Mænn ær djur… Ruter knekt
    .
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
     
  14. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):

    Man kan ju tycka vad man vill om andra människors åsikter, men oavsett detta så har vuxna människor i Sverige rösträtt och det avspeglar sig i opinionsundersökningar och valresultat. SD är ungefär 15-30 gånger så stort som FI och PP i opinionsundersökningarna. (”Övriga partier” brukar det kallas, de ligger på 1-3% och domineras av just Feministiskt Initiativ och Piratpartiet).
    Jag kommer inte att rösta på någon av dem i höstens riksdagsval. PP möjligen, i EU-valet.

    Det spelar inte någon roll hur mycket invektiv och avhumanisering av väljarkåren man kräks ur sig, det politiska landskapet ser ut som det gör, och förmodligen blir det en ny minoritetsregering efter höstens riksdagsval.
    Vi har två 25-30% partier (m, s), två halvstora 10%-are (mp, sd) och fyra ganska profillösa småpartier varav några hänger på spärren (c,kd,v,fp).

    SvaraSvara
     
  15. Svelands uppvæxt…
    ”Hur som helst beskriver Sveland hur hon växte upp i ett mörkblått sverige på 80-talet där …”
    .
    — Mørkblått..? tja det fanns ju ett uttalat behov av reformering av tidigare liberala krafter men speciellt ..mørkblå.. var ju nu inte denna transformation. Dæremot føll o førsvann muren mellan væst o øst Europa som en føljd av denna transformering , vilket æven innebar en børjan på demokratiseringen av øst Europa.
    Kvarvarande rester av den tidigare sovjetiska diktaturen kan vi nu se i form av… Sveland. Eller som j sjøstedt…denna kommunist kramare.
    .
    Per Hagman.

    SvaraSvara
     
  16. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): ”jag menade väl mest att folk faktiskt ser igenom medias rökridåer och propaganda. ”

    Att SD är homofober, transfober och har störst antal nazister och rasister i politikerkadern är ”mediers propaganda”? Men visst, ”Ljusets Fiender” finns till vänster. LOL.

    SvaraSvara
     
  17. Ja, det Filip och Fredrik kallar DDR-Sverige kallar Sveland mörkblått. Moderaterna var bara med i regeringen till maj 1981. Sedan såg det ut så här:

    1981-05-19
    1982-10-08 Thorbjörn Fälldin Koalition: Centerpartiet, Folkpartiet
    1982-10-08
    1986-02-28 Olof Palme Socialdemokratisk
    1986-03-01
    1990-02-26 Ingvar Carlsson Socialdemokratisk

    Sossarnas sämsta notering var 43,2.

    1982: 45,6 %
    1985: 44,7 %
    1988: 43,2 %

    Vad är årtiondena efter 1980-talet i Svelands ögon? Blåsvarta? Rödsvarta? Bruna?

    SvaraSvara
     
  18. .
    Eva Lundgren professor i sociologi o teologær i sin teologiska iver sannolikt fortfarande ute i skogarna och letar efter kvarvarande rester av barnlik från de satanistiska nätverkens kannibaliska sexriter.
    Lundgren blev senare i det nærmaste akademisk avrættad av Uppsala universitet.
    .
    Likletarhændelsen med sina inslag av kannibalism var verkligen ytteligare en spik i den femnistiska likkstan.
    .
    .
    .

    Prof Eva lundergren.
    Hjærter 5
    BarnLikLetare o Kannibaltroeende.

    ( eg seglar denna statstjænstemann i en egen grupp før sig sjælv , men eftersom kortleken er begrænsad får hon om int annat hamna der tillsvidare.
    ev kan hon få hamna i det norska familjetrædet )
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
     
  19. Sossarna var faktiskt svagare på 70-talet än på 80-talet, men Sveland kanske bara räknar partier till vänster om sossarna som icke-blåa partier.

    1973: 43,6 %
    1976: 42,7 %
    1979: 43,2 %

    SvaraSvara
     
  20. Bra skrivet som alltid. Lägger till länksamling.

    Mörkblått 80-tal?

    1979: Borgerliga blocket 175 mandat mot 174
    1982: Röda blocket 186 mandat mot 163
    1985: Röda blocket 178 mandat mot 171
    1988: Röda blocket 177 mandat mot 152, mp 20

    SvaraSvara
     
  21. Dolf skriver…

    ”Kanske övertolkar jag vad Sveland säger, men jag tvivlar. Jag tror att hon i denna enda mening avslöjar vilken osympatiskt känslolös och egocentriskt vidrig narcissist hon verkligen är.”
    .
    — Att få gøra vad man vill utan att ens Vilja ta hænsyn till omgivningens førutsættningar tyder på en i grunden empatiløs individ.
    Inte sællan vill just denna typ av individ vara , den dominierande i sina relationer. Hær skall inte finnas en dialog utan den dominerande monologen.
    Samtidigt vill hon med sitt , nyckfulla obehæskade labila , beteende styra sin omgivning.
    Omgivningen skall reagera positivt på alla de lynniga utfallen.

    Jag tænker…stackars barn till denna… kvinna eller hon kanske bara ær en medborgare , inte en kænnande kvinna.
    .
    Per Hagman.
    .

    obalanserad, nyckfull, ombytlig, oberäknelig, vrensk, obehärskad, labil

    SvaraSvara
     
  22. @Lavazza:
    80-talet var rött, s hade regeringsinnehavet från hösten-82 och resten av 80-talet. Sen kan man ju alltid tjafsa om kanslihushöger, europaanpassningar m.m. men icke desto mindre. Det ”röda” 70-talet var betydligt blåare.

    Att prata om ett mörkblått 80-tal är direkt lögnaktigt, men Maria Svelands förhållande till verkligheten är ju synnerligen avslappnat…

    SvaraSvara
     
  23. Pingback: Medial mög i val med kval | Genusdebatten

  24. Pingback: Sveland i farten igen: Kvinnornas Befrielsefront | Genusdebatten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting