PISA-ras och Kognitiv oförmåga hos studenter – Media i förnekelse om skolans situation
avatar

I Söndagskrönikan på DN skriver kulturchefen Björn Wiman om hur ”Den svenska skolan ger mindre kunskap men mer självkänsla”  I texten där Wiman kommenterar Sveriges ras i PISA, så finns till allmän beskådan hur även svensk journalism uppvisar minskad kunskap parat med hög självkänsla. Wiman har inte bara fel i vad han säger, han tror dessutom att han inte har fel.

Sverige hör som bekant – tillsammans med bland annat USA – till de länder som genomgående får ganska låga resultat i Pisa och liknande kunskapsmätningar. Ändå fortsätter Sverige att vara ett av världens mest innovativa länder, inte minst jämfört med många av de länder som hamnar högt i Pisastudierna, som Singapore och Sydkorea. Varför?

Jag har redan gett den svenska journalistkåren svaret på den här frågan, fast i ett annat sammanhang där de inte heller lyssnade.. Då var det Alexandra Pascalidou på P1 Debatt ”Hur mycket ojämställdhet tål Sverige” som gjorde påpekandet att då högskolan har mer än 60% kvinnor – hur kan det bara vara kvinnor på 25% av stolarna i näringslivets styrelser? Svaret på den frågan är att deras data för högskolan visar hur det ser ut IDAG men medelåldern i näringslivets styrelser är cirka 50 år så skall man bedöma fördelningen  på det sättet (en metod som i sig har problem) så motsvarar det högskolans data för 30 år sedan.

Här är det istället DN:s Björn Wiman som undrar hur Sverige kan få bottenresultat i PISA men ändå vara bland världens mest innovativa länder. Svaret på den frågan är att PISA 2012 inte mätte kunskap hos vuxna människor utan hos grundskoleelever. Efter att Sverige hade rasat i PISA så gick det först tre år medan den generationen var i gymnasiet. Först efter dessa tre år, när vi nådde 2015–2016 så når de fulla effekterna av PISA 2012 till Sveriges högskolor och universitet. Vilket Cornucopia jredam har bloggat om: ”Nu kommer 90-talisterna in på universiteten – med 13-åringars kunskapsnivåer”.

1: Kognitiv oförmåga i högre utbildning

Denna generation vet inte längre att meningar startas med stor bokstav och avslutas med punkt. De kan inte läsa och ta till sig enkla instruktioner. Och nej, detta handlar alltså om svenskfödda barn till svenskfödda föräldrar och är inte en invandringsfråga, utan en skolfråga. Och ja, de har alltså fått minst godkänt betyg i svenska på det avreglerade nyliberala friskolegymnasium de gått i tidigare…

Cornucopia hänvisar till KTH- Universitetslektorn i Medieteknik Daniel Pargman (som bloggar på engelska). Det värsta i sammanhanget är att beskrivningarna är från 2013 och kommer från en artikel i SULF:s (Sveriges Universitstlärare och Forskare) medlemstidning vars framsida hade beskrivningen: ”Studenters kognitiva oförmåga förändrar lärarrollen”. Universitetslektorn Ebba Lisbeth Jensen (PhD Humanekologi, Malmö Universitet) skriver i artikeln om utmaningar som skapas av studenternas kognitiva oförmåga. Så här löd Pargmans respons på Jensens frågeställning:

How should university teachers, without sacrificing academic quality, teach students who can’t read, can’t make themselves understood through written language and who have problems understanding simple instructions?” My counter-question (in line with the blog post I wrote way back) would of course be ”what do these people do at a university in the first place?”

Ja vad gör de på universiteten egentligen? För att förstå det måste man förstå vad det innebär att betrakta vetenskapen som en social konstruktion. Det kommer jag att återkomma till i annat inlägg, men låt oss för närvarande återvända till DN Kultur. Poängen här är hur Björn Wiman verkar begå felslutet att förutsätta att svenska skolans situation styrs av ”Karma”. Det spelar ingen roll hur dåliga Svenska elever blir på en sak. Det måste finnas något annat som svenska elever blir bättre på istället: DN-krönikan fortsätter.

Pisa undersöker inte kreativitet, nyfikenhet eller äventyrslystnad. Inte heller mäter det självförtroende. En ofta förbisedd aspekt av Pisaundersökningarna är nämligen att de inte bara mäter vad eleverna kan, utan också vad de tror att de kan. Och här ligger länder som Sverige och USA högt – i Pisa 2012 har exempelvis svenska elevers intresse, självuppfattning och motivation ökat, medan den reella kunskapsnivån i matematik har sjunkit. Tillspetsat kan man säga att den svenska skolan är bättre på att lära ut självkänsla än matematik.

Detta kan sägas inkludera DN:s egen krönikör. Björn Wiman är enligt min mening inte bara dålig på att förstå och beskriva förhållandet mellan data för skolan (PISA) och data för Sverige på internationell elitnivå. Han verkar också vara dålig på att förstå – att han är dålig på att förstå det. Wiman inte bara saknar svaret i krönikan, han har också hittat han på ett eget svar där det är Sverige och USA som får höga betyg i att studenter som inte kan något men tror de kan mer än alla andra ”vågar utmana normer”

Åt detta skulle man förstås kunna utbrista i ett rått hånskratt – en nation av uppblåsta unga besserwissrar som förväxlat utbildning med inbillning – men man skulle också kunna pröva att se den höga självuppfattningen som en värdefull mänsklig egenskap. Kanske är det till och med denna starka självkänsla som gör att så många unga svenskar vågar utmana normer, ta risker och investera i nya projekt, stå på sig mot kritik och nedhållande tankesätt.

Som jag redan förklarat är detta påstående meningslöst. För det första så handlar diskussionen inte om effekterna av hög självuppfattning (självkänsla). Vad vi pratar om är kombinationen av hög självuppfattning OCH låg kunskapsnivå – vilket per definition innebär ”narcissism”. För det andra så har den generation som vi pratar om inte hunnit bli gammal nog att ta risker, investera i projekt eller stå på sig. Det enda de hunnit bli gamla nog är att dominera högre utbildning. Beträffande Wimans hänvisning så har han rätt i en sak: Sverige håller på att ta efter USA. Vad detta innebär kan ni läsa om här i The Guardian: ”Parents who praise children too much may encourage narcissism, says study”.

2: Fallet Dick Harrison

Vidare så innebär kombinationen av låg kunskap och hög självkänsla att vi fått den sorts nyhetsstoff som Dich Harrison berättade om i Magasinet Neo ”Kränkta av fakta (2014-01)”

Jag är professor i historia med en stor dos undervisning och tentarättning på schemat. Det gör att jag, högst motvilligt, tvingas inse att vad som för ett par decennier sedan definierades som allmänbildning i dag räknas som exklusiv kunskap. När jag dristar mig till att ställa tentamensfrågor om romerska riket för grundstudenter får jag svar som får mig att kippa efter andan. För det första kan många av mina studenter inte stava till imperiet. De skriver ”rommarriket” eller, ännu värre, särskrivet som ”rommar riket”. Dess mest ryktbare individ stavas inte Caesar utan ”Ceasar” och den titel som namnet utvecklades till stavas i omkring en tredjedel av tentamenssvaren ”kjesare”.

Observera att texten publicerades redan 2014. Det har alltså redan gått två år sedan Harrison skrev i Paulina Neudings tidning om sina erfarenheter. Det skulle dröja tills början på 2016 innan frågan återkom. Denna gång publicerade han sina synpunkter i SvD Debatt under rubriken ”Dick Harrison: Högre utbildning är ett haveri”. Harrison berättar att studenter struntar i uppgifter och anmäler sina lärare, när han klagar till sina chefer får han höra att han som lärare skall anpassa sig efter studenternas krav. Han kontaktade då facket (ovan nämnda SULF)

När jag kontaktade facket (Sulf) fick jag veta att mina erfarenheter är normala. Det är just så här vardagen ser ut för universitetslärare. Orsakerna är två: (1) studentkårernas allt starkare maktställning och (2) institutionernas ekonomiska situation: de pengar de får till verksamheten är direkt relaterade till antalet examinerade studenter, vilket ”korrumperar” (citat) nämnda verksamhet och leder till drastiskt sänkta krav. Om institutionerna inte hänger med i betygscirkusen väljer ju studenterna bara att traska vidare till en annan högskola, där kraven är lägre.

Så den som inbillade sig att Sveriges PISA-ras skulle stanna vid PISA eller att SULF-tidningens artikel om studenters ”kogntitiva oförmåga” var någon sorts engångsfall har nog inte varit uppmärksam. Eller som Dick Harrison beskriver det ”Ingen vill att de här problemen skall offentliggöras”. Nu när jag visat hur det ser ut i den interna debatte i låt mig visa hur illa det ser ut i den offentliga debatten där det normala verkar vara total förnekelse av skolans situation. Varje försök att förespråka minsta kvalitet i fakta/kunskapsnivå betraktas som en personlig attack på de stackars studenterna. I SvD lyder responsen från Studentkåren att ”Harrison väljer att sparka neråt” I Expressen menar Professor Kim Salomonsson ”Dick Harrison-fejden är en privat vendetta”(9/2 2016).

”Det är varken moraliskt eller etiskt korrekt av Dick Harrison att gå till angrepp på studenter och kolleger. Professor Kim Salomon om en till synes lättkränkt historieprofessor.”

Universitetet har tydligen också försökt lösa konflikten genom att betala Harrison 12 månadslöner för att sluta. Istället så följde Harrison upp med artiklar som: ”Med Löfvens Pisa- högskola går vi under” (28/1 2016). och ”De skulle slå ihjäl mig” (4/5 2016) Debattinlägget från Kim Salomonsson bemötte han ”Det här börjar likna mobbning” (11/2 2016). Dick Harrison får dock stöd från Stiftelsen Academic Rights Watch. I en artikel i tidningen Dagens Samhälle bekräftar stiftelsens företrädare att Dick Harrisons berättelse inte är unik ”Dick Harrison inte ensam som utsatt akademiker”

Dementimaskineriet är nu i full gång och såväl studentkårer som ledning tar avstånd från Dick Harrisons uppmärksammade artikel om hur han motarbetats när han värnat om kvaliteten i undervisningen. Men Harrisons berättelse är inte unik utan får stöd av många liknande fall. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch

Det finns ingenting unikt i de historier som jag nu uppmärksammat. Man visste 2012 i PISA att kunskapsnivåerna sjunkit. Man visste 2013 i SULF:s medlemstidning att man hade studenter med kognitiv oförmåga på högskolan. Samma år dök Hanna Enefalks varning upp: ”Universitetslarm: Nya studenter kan för lite” 

”I värsta fall har vi en förlorad generation”, säger intervjuade Hanna Enefalk, lektor i historia vid Uppsala universitet. Hon berättar om studenter som inte vet när medeltiden var eller när Napoleon dök upp. ”De kan fråga – spelar det någon roll i vilken ordning krigen kommer?”

Man visste 2014 att Dick Harrison hade studenter som trodde Julius Caesar förde krig i Sydafrika. Man visste 2015 att lärare som ställde krav på kvalitet utsattes för anklagelser från studenterna och nu 2016 så har inget ändrats förutom att Professor Harrison hunnit skriva fler artiklar i Expressen under 2016 än det tidigare skrevs på flera år. Men det hindrade inte DN:s kulturchef att ge läsarna det helt missvisande budskapet att det är bra för Sverige som nation att ha studenter med lägre kunskapsnivåer – bara de har hög självkänsla.

Den åsikten anser jag vara uttryck för en total förnekelse om skolans situation. Många talar nu om särskilda åtgärder inför nästa PISA undersökning. Vad de dock inte verkar inse är att sådana åtgärder inte löser något av dessa problem. För det första så har de elever som fick de ursprungliga botten-resultaten i PISA 2012 nu blivit flera år äldre. Även om det går bättre för nästa årskull så finns det en hel årskull före dem som har enorma kunskapsluckor.

För det andra och än viktigare: Att exempelvis särskilt träna IQ-tester i syfte att få högre IQ-poäng innebär inte nödvändigtvis att man bliivit mer intelligent. Det är ju inte testet som gör personer intelligentare. Poängen är att testet har tagits fram som ett hjälpmedel för att bedöma folks generella förmåga. Om folk specialtränar för att klara testet så ger testet en felaktig bild av deras generella förmåga. Det finns inget självändamål med att få hög poäng på PISA; det är bara av värde om anledningen till höjningen är att elever blivit generellt bättre på vad som mäts.

 

Kommentarer

PISA-ras och Kognitiv oförmåga hos studenter – Media i förnekelse om skolans situation — 21 kommentarer

  1. Man visste 2014 att Dick Harrison hade studenter som trodde Julius Ceasar[sic] förde krig i Sydafrika.

    Som nämndes tidigare i inlägget hette han Caesar, inte ”Ceasar”. ;D

    SvaraSvara
     
  2. @Tommy:

    Hahaha, jag hade skrivit rätt först, strax efter publicering ändrade jag för att jag läste det här citatet fel

    ”Dess mest ryktbare individ stavas inte Caesar utan ”Ceasar” och den titel som namnet utvecklades till stavas i omkring en tredjedel av tentamenssvaren ”kjesare”.

    Jag tog miste på att det där var ett normativt påstående. Det var såklart ett deskriptivt påstående av hur felen såg ut. I vilket fall som helst är det rejäl skillnad mellan att stava Caesar på en blogg och att stava Ceasar på en akademisk uppsats. För att inte tala om den följande texten i den artikeln:

    ”På frågan vad personen ifråga skall ha uträttat har jag fått svar som går ut på att han förde krig i Sydafrika och därigenom orsakade imperiets undergång.”

    SvaraSvara
     
  3. Bra!
    Jonathan Haidt har talat om ”Coddling U. vs. Strengthening U.”
    Finns på youtube.
    Förkortad textversion här: http://heterodoxacademy.org/wp-content/uploads/2015/11/haidt.transcript-of-Coddle-U-lecture.pdf

    Vad jag tror är den första artikeln om det här:
    http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2015/09/the-coddling-of-the-american-mind/399356/

    Det viktigaste ”representanten” från ”Strengthen U” har att säga:

    We do not care about your self esteem
    We will give you skills and give you opportunities to succeed
    If you succeed, you will feel proud of yourself and deserve your
    self-esteem

    SvaraSvara
     
  4. @Kristian:
    Haidt använde en mildare version av föreläsningen på en high school
    http://heterodoxacademy.org/2015/11/24/the-yale-problem-begins-in-high-school/
    ”After the first dozen questions I noticed that not a single questioner was male. I began to search the sea of hands asking to be called on and I did find one boy, who asked a question that indicated that he too was critical of my talk. But other than him, the 200 or so boys in the audience sat silently.”

    SvaraSvara
     
  5. @Erik:

    Mitt ingångsvärde är, och det vill jag vara tydlig med, att en dylik lapsus inte påverkar mitt förtroende för GD-skribenter i allmänhet eller den aktuelle artikelförfattaren i synnerhet. Smile

    Det var bara så upplagt för en kommentar eftersom precis samma felstavning nämndes i artikeln. Öppet mål, som idrottsentusiasterna brukar säga.

    Skämt åsido är artikelns ämne en oerhört skrämmande fråga inför framtiden. Jag har läst ett antal reportage om frustrerade arbetsgivare som konfronteras med de första årskullarna av curlinggenerationen som graciöst nog kan tänka sig att – mot generös ersättning – utföra enklare arbetsuppgifter (som att vara VD), så länge det inte inkräktar för mycket på deras privatliv.

    SvaraSvara
     
  6. Hej.

    Med tanke på hur betygskriterierna för de nationella proven ser ut skall ni inte vänta er någon förbättring. Inte ens för ett ‘A’ behöver du kunna stava, använda kommatecken eller undvika satsradning. Detta från proven för språk.

    Med tanke på hur skolor får sin finansiering, och även hur högre utbildnings dito, samt genompolitiserandet av densamma, finns inget hopp om bättring före en total systemkollaps.

    Alldeles för många personer har alldeles för mycket att förlora på förändringar som skulle ge bättre resultat rent objektivt sett, men sämre genomströmning av studenter.

    Det lär dock bli drag under galoscherna i politiken framöver, när endast känsloargument och slagfärdiga ‘rätta’ ord blir det som gäller.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraSvara
     
  7. Björn Wiman en tränare som tar över ett framgångsrikt allsvenskt fotbollslag och får det att sjunka till div 3 på 3 säsonger med filosofin att teknik och konditionsträning är överskattat och avskaffar det,och istället hängivet hävdar att alla ska vara med och att dom bästa i laget ska sänka sin nivå till dom sämsta för att var inkluderande och vikten av att stärka självförtroendet,inte minst det sista är viktigt eftersom man hamnat på ett sluttande plan.
    Självklart är det inget fel på hans träningsfilosofi det är bara omvärlden som inte förstår hur briljant den egentligen är,och elakt fortsätter med sitt förlegade synsätt hur ett fotbollslag ska tränas och vilka mål det ska ha dvs bli bättre och vinna matcher.
    Vi minns alla Björn Wimans bevingade ord när han sammanfattade sin träningsfilosofi,när laget sjunker som en sten i tabellen till sista plats är det bara att vända den upp och ner så är vi bäst.

    SvaraSvara
     
  8. @Tommy:

    Jag har läst ett antal reportage om frustrerade arbetsgivare som konfronteras med de första årskullarna av curlinggenerationen

    Hehe!
    Jag letar förgäves efter den där artikeln om nyutexaminerade som inte var så intresserade av exakta arbetstider eller -uppgifter, men som var väldigt upprörda över att arbetsgivaren inte tillhandahöll ekologisk mjölk.

    SvaraSvara
     
  9. Skrämmande citat ur ”Universitetslarm: Nya studenter kan för lite”:

    ”svenska studenter har svårt att förstå saker om de inte får utgå från sig själva.”
    ”Svenska studenter tycker att motstånd är något onormalt.”

    SvaraSvara
     
  10. När jag rörde mig i akademin så brukade man skämta med de amerikanska utbytesstudenterna genom att utnyttja deras förvånande stora kunskapsbrister.
    Kontakter med svenska studenter idag får mig att vilja göra samma sak igen.

    SvaraSvara
     
  11. Tror du inte det finns en viss korrelans till resultat och studenters sämre resultat till att fler utbildas och däri fler som kanske inte har det läshuvud som krävs. Asså jag tänker mig att förut när färre läste universitet så var det till en större andel studiebegåvade personer. När allt fler studerar ökar det mest bland kanske inte läshuvudena och de genuint intresserade och begåvade. Utan det är status och nåt man ska och bör göra, massor med yrken som lärare pedagoger och socialarbetare vilket jag härstammar från så finns stora yrkeskategorier där utbildade och ickeutbildade göra precis samma jobb men den utbildade lyfter en väsentligt högre lön och kanske har visst vissa fler ansvar. Men med poängen att en outbildad kan göra jobbet precis lika bra.

    Att sverige och usa är dåliga i pisa jämfört med kanske gissningsvis finland polen cuba (hittar på för att göra en poäng, mindre lyckade länder eftersom sve, usa är i absoluta toppen) är ju inte orsaken till deras storhet. sen kanske inte bra betyg är anledningen till storhet. Nordkorea skulle kunna va superdukiga på mattematik osv och skulle inte få ett blomstrande land ändå. Men en bra skola eller en korrekt kunnig befolkning är bara positivt borde va odiskutabelt så länge det inte är på bekostnad av annat såklart.

    Detta är väl inte relevant för den kortsiktiga försämringen i skolan så mycket iof kanske men en poäng ändå Smile..

    Sen undrar jag du som skriver mycket om det postmoderna diskutionsklimatet och offerkofter och allt som finns därute så skulle jag önska du grävde lite i debattklimatet kring det hemska som hände i orlando härom dagen bifogar länk längre ner. En hbtq aktivist stormar ur intervjun efter att känts kränkt då inte journalisterna betonar att det var ett hatbrott mot hbtq tillräckligt mycket.

    Det måste här kunna bli en clash mellan grupper av kränkta minoriteter m muslimer och hbtq ev fler kanske. Där vänstermänniskor kan hamna emot varandra eller en märklig och jobbig diskussion iaf. Helt onödigt och bizart som kan va rätt intressant och samtidigt jobbigt att läsa om som så mycket annat idag Smile.

    dagen när en gayklubb blev attackerad. såg en video

    SvaraSvara
     

  12. @Petter:

    ”Tror du inte det finns en viss korrelans till resultat och studenters sämre resultat till att fler utbildas och däri fler som kanske inte har det läshuvud som krävs. Asså jag tänker mig att förut när färre läste universitet så var det till en större andel studiebegåvade personer.”

    Både ja och nej, den direkta orsaken är det inte då antalet studenter ökades på 60-70 talen medan Sveriges ras i PISA skett relativt nyligen. Men indirekt var det bidragande eftersom det var hos de studenterna som de ideologier som slagit sönder Sveriges skola skapades.

    ”När allt fler studerar ökar det mest bland kanske inte läshuvudena och de genuint intresserade och begåvade.”

    Jovisst men det är inte de som rasar i PISA. Kom ihåg att PISA mäter elever på grundskolan. De som rasar i PISA är de personernas elever och barn. De dåliga läshuvudena orsakade alltså inte ras i PISA, de var inte tillräckligt många för att ha sådan påverkan. Att de däremot kom ut på arbetsplatser där de blev lärare och föräldrar gjorde det definitivt.

    ”finns stora yrkeskategorier där utbildade och ickeutbildade göra precis samma jobb men den utbildade lyfter en väsentligt högre lön och kanske har visst vissa fler ansvar. Men med poängen att en outbildad kan göra jobbet precis lika bra.”

    Det hänger helt på utbildningens kunskapsmässiga kvalitet. Problemet är ju att utbildningar som styrts av de där personerna är riktigt dåliga. De ansvariga tror helt enkelt på en massa saker som inte stämmer. Det är därför en outbildad kan göra jobbet lika bra. Normalt skall det vara så att utbildade alltid gör jobbet bättre.

    ”Att sverige och usa är dåliga i pisa jämfört med kanske gissningsvis finland polen cuba (hittar på för att göra en poäng, mindre lyckade länder eftersom sve, usa är i absoluta toppen) är ju inte orsaken till deras storhet.”

    Som sagt, PISA mäter grundskoleelever så de elever som var med som PISA raset 2012 har inte hunnit påverka Sverige varken uppåt eller neråt ännu. Det enda de egentligen har hunnit påverka är gymnasieskolor och ungdomskultur. De håller dock nu på att sänka kvaliteten på flera av högskolans utbildningar vilket Dick Harrison med flera har larmat om.

    ”sen kanske inte bra betyg är anledningen till storhet.”

    Givetvis inte, de här eleverna har inte dåliga betyg heller då det är ideologerna jag beskriver som i hög grad sätter betygen eller iaf bestämmer hur betygen skall sättas. Snarare så har de här dåliga eleverna högre betyg.

    ”Nordkorea skulle kunna va superdukiga på mattematik osv och skulle inte få ett blomstrande land ändå.”

    Nordkorea skulle inte kunna vara superduktiga på någonting. De uppfyller inte ens de ekonomiska kriterierna för att kunna utbilda befolkningen så det är helt omöjlgt för en större andel av befolkningen där att bli superduktig på matematik.

    ”Men en bra skola eller en korrekt kunnig befolkning är bara positivt borde va odiskutabelt så länge det inte är på bekostnad av annat såklart.”

    Problemet är att alla inte håller med om vad du just sade. Enligt flera av den moderna skolans guruer och profeter så är det inte positivt med kunniga människor. Paulo Freire exempelvis ser enbart rasism i utbildning. Vita verkar vara bättre på det än svarta så som ett led i motstånd skall svarta inte syssla med sådant.

    SvaraSvara
     
  13. @Petter:

    Skolan har ju försämrats under de senaste åren. Det har inte slagit igenom riktigt i arbetslivet. Men om 20-30 år när våra högutbildade är enbart idioter så kommer det att märkas.

    USA har ju länge klarat sig på att: 1. Importera intellektuella från andra länder och 2. Ha en elit med högutbildade. Sverige har inte riktigt de förutsättningarna.
    Kuba har ju, mycket på grund av utbildningsväsendet, klarat sig oerhört bra under förutsättningarna. Om Sverige bodde granne med en supermakt som gjorde allt för att frysa ut och ekonomiskt isolera landet så skulle vi knappast ha högst levnadsstandard i regionen (som Kuba).
    Samma sak med Nordkorea, vilket land med usel akademi skulle kunna bygga medeldistansrobotar och kärnkraftverk under de förutsättningarna?

    SvaraSvara
     
  14. @Petter:
    Det blir inte så. Nyvänstern jonglerar reda med en massa motsägelser och kommer inte få större problem nu. Mycket av det beror dock på att de kan skilja på islamister och muslimer. De har inget problem med att kritisera islamister och jihadister.
    Att populisthögern inte kan skilja extremerna från resten av gruppen påverkar ju inte dem.

    Dessutom är det ju så att populisthögern egentligen inte bryr sig om 50 skjutna människor, Ni har ju hyllat mycket större massmord än så.

    SvaraSvara
     
  15. @Erik: Haidt skriver om kvotering på rasgrunder och vad det får för konsekvenser:
    http://heterodoxacademy.org/2016/05/12/the-amazing-1969-prophecy/

    Här ser man att de som kvoterats in klarar sig sämre, och det ”bevisar” att de inte hade något på universitet att göra. Universitet försöker ”hjälpa till” genom att ge enklare kurser. Ingen – vare sig de ”smarta” eller de ”dumma” – tror att kurserna är likvärdiga.

    Det blir intressant att se vad som händer när man gör detta för samtliga studerande. Någon talade om hur gårdagens B-uppsats blivit dagens D-uppsats.

    SvaraSvara
     
  16. Angående lågt intresse för seriöst studerande.
    Grundskolan ärju-liksom vad ordet säger en grund, själva fundamentet.
    Grundskole-anställd har spelats bort genom möjligheten att få tillträde till denna utbildning/examen, utan kunskaper.
    Mitt påstående är lika som visst del-svar till Petter, strax åvan, av artikelförfattaren om än dennes är något mera välvilligt formulerat.

    Nåväl, inget att be för, förlust av g-skolan, av naturlig anledning det behövs icke välutvecklad kunskapsnivå för de arbetsuppgifter vilket finns kvar i Sverige alltså arbetsuppgifter vilka ger Sverige ett nettobidrag, export eller konkurrens mot import och visst den ena variabeln kan till viss del mildra förlust av export.
    Kort-ågott det kommer eller pågår en insvängning som med vilken regulator som helst och/eller vår industri-tillverkning-produktion är redan eller på/i slutfas för en anpassning i sin storlek och till visst antal.
    Anpassningen är relaterad till vårt folks livsstil, inget fel med det.
    Emellertid världen är bra mycket större än Sverige och som jag läste i viss reflektion häromdagen, -” sluta engagera sig moste få luft att börja andas”

    SvaraSvara
     
  17. Pingback: Pedagogikprofessor berättar om pedagogiska teoriers ansvar för PISA-raset och skolans förfall | Genusdebatten

  18. Uppdatering: Kommer ni ihåg vad jag sade om att eleverna i PISA-raset nu är flera år äldre?

    ”För det första så har de elever som fick de ursprungliga botten-resultaten i PISA 2012 nu blivit flera år äldre”

    Inger Enkvist har nu skrivit en artikel där den utveckling jag beskrev blir verklighet på universiteten.

    https://www.svd.se/nu-ar-det-dessvarre-universitetens-tur

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting