Vid diskussioner om generella könsskillnader stöter man ofta på personer som påstår att ”Likheterna är större än skillnaderna” som om detta i sig skulle vara ett argument. Det räcker dock inte för mig, jag vill veta vilka källor som garanterar att påståendet stämmer. När jag letade efter ursprungskällan upptäckte jag att påståendet ”likheterna är större än skillnaderna” hänvisar till en studie gjord av Genusprofessorn Janet Hyde.
The Gender similarities hypothesis – Janet Hyde (2005)
”The gender similarities hypothesis holds that “males and females are similar on most, but not all, psychological variables. That is, men and women, as well as boys and girls, are more alike than they are different.”
Med andra ord frågan vad orden betyder utan huruvida den specifika studie som testar hypotesen fungerar som bevisning. Och där är också poängen jag vill göra. För i en nyare studie riktar forskartrion Marco Del Giudice, Tom Booth, och Paul Irwing mycket kraftig kritik mot metoden som användes av bl a Janet Hyde
The distance between Mars and Venus -Del Giudice et al. (2012)
”The idea that there are only minor differences between the personality profiles of males and females should be rejected as based on inadequate methodology.”
Forskartrion Del Giudice et al. förkastar helt påståendena som görs av Hyde på basis av att metoden hon använde inte duger för att göra sådana påståenden. De skapade därför en egen metodik för att kunna gör aen egen bättre studie. Deras metoder beskrivs så här.
”(a) measure personality with a higher resolution than that afforded by the Big Five; (b) estimate sex differences on latent factors; and (c) assess global sex differences with multivariate effect sizes. We then apply these guidelines to a large, representative adult sample”
Det finns även en mycket intressant diskussion i studiens kommentarsfält med 14 inlägg. Där finns bland annat inlägg från Janet Hyde men även bidrag från Richard Lippa (känd från Hjernevask)
”Hyde prefers to speak of the distance between North Dakota and South Dakota. However, her metaphor may, inadvertently, reflect a truth she is unwilling to acknowledge: that if you travel from the multivariate “centroid” of one state to the other, you’ll still have a mighty long way to walk.”
Med andra ord, före 2011 existerade inte någon publicerad forskning som tog hänsyn till dessa saker. Metoden skapade forskartrion 2011 och resultaten publicerades 2012 i Plos One (Public Library of Science One). När studien presenterades i en Daily Mail-artikel fanns en bild av skillnaderna och följande kommentar:
Co-author Dr Paul Irwing, of Manchester University’s Psychometrics at Work Research Group, said: ‘It was a really surprising finding. ‘The conventional view, and my own view, was that there would have been much greater overlap, but actually there is an extremely large difference.
Den konventionella synen var alltså samma sak som den feministiska synen. Paul Irwing är inte den första forskare att se skillnader mellan vad som lärs ut i skolorna på det här områden och faktiska forskningsdata. Kända forskare som Steven Pinker och Diane Halpern har snarlika berättelser om vad som var tillåtet i klassrummen.
För rättvisans skull länkar jag Anna Norths Jezebel-artikel om studien så kan ni själva bedöma hur mycket den feministiska kritiken förlitar sig på Janet Hyde. Som avslutning vill jag påpeka att som professor i Womens studies är Hyde definitivt feminist medan någon antifeministisk motsvarighet inte existerar som kan äventyra forskartrions objektivitet.
Pingback: Manliga och kvinnliga händer | En stilla undran
Antifeministisk forskning vore kanske ett nytt vetenskapsområde?
Jag förstår att de är oense om metodiken, men jag förstår inte skillnaden och jag orkar inte läsa deras vetenskapliga arbeten. Går det att kort sammanfatta hur deras respektive metodiker skiljer sig åt, på ett någorlunda begripligt språk, för en icke-matematiker? Och vad är ”the Big Five”?
Har nu snabbt skummat igenom forskartrions artikel, men förstår just inte så mycket mer för det. Det hela verkar bygga på intervjufrågor, om jag fattat rätt, men hur har man kvantifierat svaren etc? Hur räknar man på sådant här?
Vad jag vill säga är: jag kan inte värdera legitimiteten eller relevansen i forskartrions kritik av bland annat Janet Hyde’s forskning (som jag i stort sett inte vet något alls om…).
Hopplöst ämne. Här skriver Neuroskeptic lite om det:
http://blogs.discovermagazine.com/neuroskeptic/2012/10/30/men-and-women-from-earth-not-mars-venus/#.UYeWespu1m0
Här är två aktuella studier med olika resultat:
http://www.sciencedaily.com/releases/2013/02/130204094518.htm
http://www.sciencedaily.com/releases/2012/01/120104174812.htm
@John Nilsson:
Det går absolut att sammanfatta vad de säger på begripligt språk – det är mestadels en fråga om tid och jag ville uppmuntra till diskussion hellre än skriva folk på fingrarna redan i huvudinlägget. Faktum är att det också finns ett girlwriteswhat-klipp som kommenterar forskartrions studie.
Jag kommer att följa den här diskussionen och försöka besvara specifika frågor. Den första har jag redan fått så här är svaret på vad ”The Big Five” (wikipedia) står för.
* Openness (öppenhet)
* Conscientiousness (samvetsgrannhet)
* Extraversion (extraversion)
* Agreeableness (vänlighet, värme)
* Neuroticism
Som framgår av Daily Mail-länken användes i ”The distance between Mars & Venus en egen skala med 15 olika faktorer
Jag såg en dokumentär där man under ett års tid fick följa en kvinna som ville bli man som fick/får testestoron.
Under resans gång fick hon göra teoretiska prov där hon inte gjort bra ifrån sig t.ex i mattematik och logik förbättrades hennes resultat avsevärt medans dom språkliga försämrades lite men inte så mycket antagligen eftersom hon redan hade det med sig.
Hon som nu blivit han sa att han inte trott att det skulle vara så stor skillnad på hur man tänker och agerar såg på problem känslor och lösningar mellan kvinnor och män han var nästan lite chockad och hans sambo hon tyckte det blivit problem eftersom att han blivit som en helt ny person som hon knappt kände igen i t.ex diskussioner.
@Erik
Hur gjorde de för att mäta egenskaperna? Framgår det av studien att egenskaperna är medfödda?
@Johan Grå:
Den andra studien du länkar till är väl samma som Erik talar om i inlägget?
Man kan notera att ”Men and women are from Earth”-studien gör åtminstone ett av det som lyfts fram som felaktigt ovan: tittar på en egenskap i taget.
Dessutom tycker jag att de var lite oärliga i sin presentation. De ägnade sig åt att försöka ta reda på hur många enskilda egenskaper som kan ses som ’taxoner’, dvs där man kan avgöra med hyfsad säkerhet utifrån mätresultatet om subjektet är en man eller kvinna. De kom fram till att några egenskaper faktiskt ger så tydliga skillnader. Men även i flera andra fall var skillnaderna stora, även om de inte enkelt kunde klassas som ’taxoner’.
Utåt har man marknadsfört detta som att man hittade fler likheter än skillnader, men det är ju avhängigt på deras rätt speciella definition. Det var onekligen så att de hittade betydligt fler områden där skillnaderna, om än ofta påtagliga, inte var så stora att man kunde ’artbestämma’ utifrån utfallet. Sådant kunde man göra utifrån kroppslängd, muskelstyrka, vad man tyckte om aktiviteter som boxning och manikyr m.m., men att överlappet är lite för stort för det i andra avseenden betyder ju inte säkert att män och kvinnor ens där var så oerhört lika varann.
Dessutom valde de bara studier där man haft högst en 40:60 ’ojämlikhet’ i urvalet, vilket möjligen ger en bias redan där. I extremområden kan det nog vara svårt att få till representativa urval med jämn könsfördelning, och det är dessutom möjligen så att studier främst ger sig på områden där det inte a priori är uppenbart att överlappet kommer att vara litet.
Sedan är det ju ingen nyhet att det på många områden är svårt att hitta statistiskt signifikanta skillnader i medeltal mellan grupper av män och grupper av kvinnor.
@michael:
Detta med hormonernas betydelse tror jag ganska mycket på. Utan att gå in på det mera i detalj, så har mina egna hormonnivåer varierat något, utifrån (ofrivilliga) medicinska omständigheter, fast det för min del snarast rört sig i motsatt riktning (än i det exempel du ger), med ett något förhöjt värde på ett mera ”kvinnligt” hormon och kanske en motsvarande sänkning av något ”manligt” dito också. I takt med detta, tycker jag att jag blivit något mindre ”tävlingsinriktad”, och att min ”drift” inte gör sig påmind riktigt lika tydligt som tidigare. Detta, och i synnerhet det sistnämnda, gör att jag förhåller mig rätt skeptisk (och negativ) till när kvinnor uttalar sig som experter och uttolkare av manlig sexualitet, och om hur ”tvingande” – eller ”inte tvingande” – som denna kan upplevas av män. Jag har åtminstone, i mig själv, upplevt rätt stora variationer härvidlag.
Olika hormoners respektive nivåer i kroppen kan säkert påverka annat också, och riktigt ”självupplevt” kan väl det hela bara bli, om man testat att bada sin hjärna i lite slags ”hormonblandningar”, vid olika tidpunkter. Att helt bortse från denna högst påvisbara och påtagliga biologiska faktor, genom att enbart fokusera på sociala faktorer, när man pratar om likheter och olikheter mellan könen, torde hur som helst vara ett ganska onödigt, och möjligen också betydelsefullt eller avgörande misstag, tänker jag.
@Erik:
Okej, tack så länge.
Detta är alltså den senaste och mest trovärdiga forskning som vi har på ämnet. Nästa gång Ingemar gens ställer frågan vilka skillnader det finns mellan män och kvinnor så kan man räcka upp handen och hänvisa till denna studie. Gens hela föreställning är just nu en enda lång föreställning om ett påstående som forskning alltså inte håller med om.
Kommer du ställa in dina föreställningar nu gens ?
@Ulf T:
Det var inte tänkt så mycket som diskussion. Jag råkade bara få de länkarna i ett annat flöde och så sammanföll de med Eriks artikel.
Neurocritic tycker jag dock gjorde en vettig analys, framförallt om att det är för tidigt att säga något och att studier av faktiskt beteende är mer intressant.
En annan aspekt är att för att kunna studera ett fenomen måste man ha någon form av teori eller hypotes om det. Vill vi studera könsskillnader måste vi ha en hypotes om hur de borde se ut. Få inom forskningen har det och att då bara studera egenskaper i allmänhet för att se om det finns någon skillnad blir tämligen meningslöst. Så vitt jag vet är den enda sammanhållna psykologiska teorin om könsskillnader den evolutionspsykologiska och studier som utgår från den är därför mest intressanta.
Fler länkar:
http://www.psychologytoday.com/blog/sexual-personalities/201302/when-is-sex-difference-real
Här är videoklippet där Girlwriteswhat kommenterar studien Del Giudice et al.
@Torstensson:
Jag vet inte vad Gens brukar säga och du kan nog inte enbart hänvisa till Eriks artikel men nog finns det bättre studier som tyder på olikheter än som tyder på likheter. Exakt vad olikheterna beror på, eller hur de ser ut, är svårare att säga något om och jag antar att det är livlinan socialkonstruktivisterna håller sig till. Det och att de endast diskuterar med redan frälsta.
@Johan Grå:
Det där var verkligen en riktigt bra länk
http://www.psychologytoday.com/blog/sexual-personalities/201302/when-is-sex-difference-real
Och ja som väntat rår den senaste studien av Carothers & Reis inte alls på studien gjord av Del Giudice, Booth & Irwing från 2012.
För att inte tala om påpekandet att Carothers & Reis faktiskt bekräftar evolutionspsykologiska teorier.
@Erik:
Hans blogg står på min läslist och av vad jag sett skulle du nog uppskatta den. Han har intressant CV också.
@Anonym:
”Hur gjorde de för att mäta egenskaperna? Framgår det av studien att egenskaperna är medfödda?”
De mätte egenskaperna med en metod som kallas ”Multivariat faktoranalys” I praktiken innebär det att deltagarna svarar på frågor som associeras till en eller flera faktorer. Den gamla analysmetoden visade få eller inga könsskillnader i femfaktorteorin eftersom ”the big five” inkluderar könsskillnader som tar ut varandra. Exempelvis inom ”extroversion” har kvinnor betydligt mer varm extroversion och män betydligt mer dominant extroversion.
Eftersom könsskillnaden är i fördelningen av egenskaperna så hänger svaret på din andra fråga på vad man anser om egenskaperna i sig. Att förespråka alla människor kan tränas att vara lika extroverta på samma sätt ligger på ungefär samma bevisnivå som att förspråka alla homosexuella kan tränas hetero. Det är lättare att hävda det borde gå än att faktiskt genomföra det i praktiken och mig veterligen har varken det ena eller andra gjorts någonsin på riktigt.
@John Nilsson: Det är helt naturligt att testosteronnivåer ändras över tid. Unga män/hannar har höga nivåer. Här gäller det att tävla. En del har helt klart för höga nivåer och vet inte att bida sin tid. De har strukit med historiskt. Antingen i tvekamper eller olyckor. Har man låga nivåer blir man inte vald.
Vi människor är ju lite speciella med våra hjälplösa barn med stora huvuden. Strategin att bara tänka på att para sig fungerar sällan eftersom barnen inte överlever om inte båda hjälper till. Därför ser man också ett stort fall i testosteronnivåer efter parbildning och barn. Det har varit gynnsamt för de män som minskat på sitt jagande efter nya kvinnor och tagit hand om det man har. Både för att det är lättare att få para sig en gång till och för att om det går bra med första barnet är det en bra kvinna att satsa på, med de stora förlossningsrisker vi människor har. Sen kan det ändå löna sig att hoppa över skaklarna om tillfället bjuds. Det är i denna dualism mellan jakt och hålla kvar vi män finns på en glidande skala. Det skulle vara intressant att mäta testosteronnivåers ändring efter skilsmässa.
Sen sjunker testosteronnivåerna naturligt med ålder också. Ganska naturligt att man lugnar ner sig uppåt 40årsåldern även om man är singel.
Möjligt att någon länkat denna tidigare. Men vad säger man om detta?
”Psykolog: Sluta försöka göra barn könsneutrala
Vi måste behandla pojkar och flickor olika – för att ge dem samma chans i livet”
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article16139583.ab
Lite både ock och varken eller, eller?
@Mia.:
Grundbudskapet är givetvis helt rätt, det är skadligt för barns välbefinnande och framtida lycka att försöka göra dem könsneutrala och det är mest skadligt för pojkar dels eftersom det normala när man förespråkar könsneutralitet vanligen är att pojkar och flickor skall vara som flickor och dels för att flickor som hamnar på glid får mycket mer hjälp av samhället.
Men sedan blir det helt fel i artikeln. Flickor är vanligen redan ”rätt” så den vanliga könsneutrala skolan ger flickor empowerment (uppmuntran) medan man utsätter pojkarna för vad som inte kan kallas annat än kollektiv psykoterapi i syfte att hindra den där onda hemska vita hegemoniska manligheten att utvecklas och tyvärr uppvisar även Alf B Svensson samma unkna manssyn.
Det här är idiotier. Pojkar behöver inte tränas att inte trycka ner andra för pojkar trycker normalt inte ner andra. Det finns en minoritet pojkar som trycker ner andra och dessa gör det för att de belönas för det, inte för att de saknar ”träning” i att det är fel. Skolan diskriminerar redan pojkar både i betyg och intressen och därmed tappar pojkar sugen för att satsa på skolan. Åter är det en fråga om vad som belönas och uppmuntras.
De två sista påståendena är trams. Oavsett hur mycket vi tränar människor så kommer olika talang att leda till att olika människor är bra på olika saker. Dessutom saknas konkreta definitioner och avgränsningar för vad emotionell intelligens och social kompetens överhuvudtaget innebär. Den här sortens luddiga begrepp har funnits i alla tider. För ett antal år sedan forskades det massor på KARISMA och man kom fram till absolut ingenting, tidigare så fanns det kurser i CHARM som heller inte ledde nån vart.
Karisma/Charm är nämligen ”traits” (egenskaper) det enda utbildningar påverkar är ”knowledge” (kunskaper) en skola som försöker påverka folks egenskaper är överhuvudtaget ingen skola. Vidare om nu emotionell intelligens är något som kan läras ut, varför godtar vi att människor är korkade? Varför tvångstränar vi inte upp korkade människors intelligens på samma sätt – om nu sådan intelligens-träning existerar?
Emotionell intelligens bygger inga vägar av asfalt.
Intressant!
Om det nu existerar tydliga skillnader mellan könen, så kan man fråga sig vad som följer därav. Somt är förstås uppenbart, som t.ex. att yrkesvalen tenderar att bli lite olika på gruppnivå.
Men sedan kommer det intressanta: Förekomsten av betydande skillnader mellan könen talar faktiskt för någon from könskvotering inom politiken av den anledningen att samhället är till för alla och beslut måste fattas på ett sådant sätt att större gruppers perspektiv är inrymda i beslutsprocessen. Ifall hälften av befolkningen säger si pch andra hälften så (för att generalisera)så kan jag faktiskt inte med bibehållen ärlighet säga att de mer konkurrensinriktade som säger si ska dominera över mindre konkurrensinriktade som säger så.
Märk väl att detta resonemang inte kan dras ut över alla områden i samhället. Inom näringsliv, t.ex, är det inte självklart att alla ska representeras. Det kan förvisso vara lönsamt, men i slutändan måste detta visas genom vinst.
Det paradoxala i det hela är att ifall det inte skulle förekomma nämnvärda skillnader mellan män och kvinnor så skulle ingen kvotering behövas, eftersom det ena könet på ett fullgott sätt kan representera det andra. Nåja, i sanningens namn så är väl överlappningen mellan könen och de individuella olikheterna så pass stora att det är trevligt med olika människor. I annat fall skulle det räcka med att bara känna två människor – en man och en kvinna – för att veta allt. Fler bekantskaper än så skulle bara vara upprepningar.
@Mia.: Jag gillar det inte. Det där är kompensatorisk genuspedagogik.
@Torstensson:
Jag är inte bara asfaltsläggare, jag är …… också
Allmänt
Jo jag tyckte det kändes lite mishmashigt och okonsekvent. Men samtidigt tyckte jag den gav anledning att ”jogga hjärnan”.
Spridda skurar: T ex detta att män ska kontrollera sin aggressivitet. Är det inte vad man gjort i den traditionella mansrollen, man ska inte slå flickor typ? Det är iaf vad jag vuxit upp med till skillnad från vad radikalfeminister tycker sig ha hört ”patriarkatet” säga. Sen finns det ju inget som hindrar att man i takt med ökad jämställdhet (och ökat våld bland tjejer) säger att det naturligtvis gäller alla. Och sen detta med att uppmuntra tjejer och be killar backa. Fine men att man ser till att det inte går överstyr åt något håll. Och att man ser kollektiv men samtidigt inte blir blind för individerna (lugna killar och pushiga tjejer) Och blir ju lite konstigt att i ena meningen säga att man ska motivera killar att ta mer ansvar i skolan och i nästa konstatera att de behöver en annan sort ledarskap typ.
@Rick:
Håller med och ja särats- och likarts- (för att generealisera) är iaf för mig den ständiga källan till paradoxer.
@Mariel:
Ja mest sympatiskt är ju individkompensatoriskt sas
@Rick:
Det där stämmer inte alls. Det är lätt att tro det eftersom det låter så bra men när man analysera påståendet ser man att det grundar sig i ett grova felslut och önsketänk där man vill ta för givet att vinnarna från en kvoterad grupp skulle vara representativa för den gruppens generella egenskaper. Dvs om en kvoterad grupp består av 10% miljonärer så vill man tro att när man kvoterar 10% får man 1% miljonärer (1/10 av tiondelen)
I själva verket är de redan konkurrensstarka personerna i den kvoterade gruppen de som kommer att dominera de kvoterade platserna och sedan kommer de att gynna de personer som är som dem själva – inte de som bäst representerar den egenskap som generellt stämde mer på gruppen. Inte nog med det, de svagaste från den icke-kvoterade gruppen är de som kommer att kvoteras bort.
Så man kommer i praktiken bara att ha gynnat de starka på de svagas bekostnad.
”Förekomsten av betydande skillnader mellan könen talar faktiskt för någon from könskvotering inom politiken av den anledningen att samhället är till för alla och beslut måste fattas på ett sådant sätt att större gruppers perspektiv är inrymda i beslutsprocessen.”
Helt felaktigt. De kvinnor som kvoteras in är inte kvinnor som automatiskt representerar gruppen kvinnor. Det är redan en viss typ av kvinnor som söker sig till toppskiktet som isåfall gynnas och dessa kvinnor har mer gemensamt med de män som också sökt sig dit. Ingen skulle tex hävda att Thatcher representerade lågutbildade kvinnor.
@Erik:
Eftersom jag höll med Rick så tar jag mig friheten att tycka till.
”Det där stämmer inte alls.”, svara du.
Det stämmer inte helt svarar jag. Jag tror t ex att det visst finns en poäng med flerpartisystem även om de valda inte till 100% är representiva för gruppen de representerar.
Edit …och Torstensson
Mia
Hur vet du att majoriteten kvinnor inte vill bli representerade av en man? Bara för att en kvinna talar eller rör sig som kvinna b betyder inte att kvinna b skulle röstat på henne. Att representera handlar inte om att likna. Norges kvinnor älskar Gogh Rasmussen och fann honom som representativ för deras upplevda känsla kring hur snygg han är. Dessa kvinnor röstade alltså fel?
På det stora hela kan det ju konstateras att män gör vad kvinnor vill att de ska göra. Det är tex viktigare för kvinnor att den som representerar deras önskeman( prinsen man gifter sig med) beter sig annorlunda än den man som beter sig som hennes väninnor. Samma mekanism ser du i politik, jag menar på att bara för att kvinnor röstar på män betyder inte att dom själva drar nackdel av det.
@Mia.:
Men nu förväxlar du partier man VÄLJER med folkgrupper man TILLHÖR. Det är en helt annan regel som gäller partier än som gäller medfödda folkgrupper.
Om argumentet för kvotering var generella skillnader mellan grupperna så vad skulle skillnaden vara att kvotera in en person som inte alls motsvarar de generella skillnaderna mellan grupperna? På vilket sätt var den ”folkgruppen” mer representerad? Om exempelvis män är minoritet, på vilket sätt blir män representerade av att skicka in den mest feministiska man man kan hitta?
Män blir väl tvärtom representerade av den person som bäst motsvarar deras värderingar oavsett vilket kön den personen har? Det visar väl om något det faktum att en av de mest omtyckta personerna i MHR (men´s humans rights) är Karen ”Girlwriteswhat” – en kvinna. Och en av de mest avskydda personerna är feministen David ”Manboobz” Futrelle – En man.
Mitt ursprungliga resonemang bygger på ett antagande om betydande könskillnader. Märk väl att jag ingalunda säger att detta vore fallet.
Ifall betydande könsskillnader förekommer så måste samhället rimligtvis uppfattas som ett slags federation, som består av de grupperna män och kvinnor. Den som vill kan jämföra med t.ex. Belgien, där två nära nog lika stora grupper har delat politiken itu. Men man kunde också göra en jämförelse med t.ex. internationell fotboll. Alla länder får ha 11 spelare på plan, oberoende av hur stort landet är. Tyskland har ca. 8 gånger fler invånare än Sverige och följaktligen är det betydligt svårare att få representera Tyskland än Sverige. Matematiskt är det möjligt att Tyskland skulle kunna ställa upp 8 lag som är jämbördiga med det bästa Sverige kan komma upp med. Är inte detta orättvist mot alla de duktiga tyska spelare som inte får delta?
Nu tror jag emellertid inte på att könsskillnaderna är så fruktansvärt stora, även om de inte heller är negligerbara. Det jag säger är att det är skäl att inte ideologisera denna fråga från vårt håll heller (den är alldeles tillräckligt ideologiserad från andra sidan redan).
@Torstensson kl 14.17
Du skriver: ”De kvinnor som kvoteras in är inte kvinnor som automatiskt representerar gruppen kvinnor.”
Observationen är riktig, men du gör ett felslut. Om vi antar att könsskillanderna är tillräckligt stora så uppfattas inte skillnaderna inom gruppen som avgörande. Det är stor inbördes skillnad mellan t.ex. invånarna i den amerikanska delstaten Nebraska, men ändå har de en viss kvot i Senaten och för elektorer i presidentvalet. Denna kvot favoriserar i regel små delstater. På motsvarande sätt är det betydligt svårare att bli representant för Tyskland i Europaparlamentet än att bli det för Sverige. För att inte tala om Estland.
@Erik kl. 13.10
Du säger
”Dvs om en kvoterad grupp består av 10% miljonärer så vill man tro att när man kvoterar 10% får man 1% miljonärer (1/10 av tiondelen)”
Inte så. Om man av någon anledning anser att det är viktigt med att kvotera in miljonärer (egentligen en förvånansvärt rimlig tanke)så förrättas valet bland dem som faktiskt är mijonärer.
@Erik:
Ja det stämmer men min poäng (liknelse) var att jag tro på en bredare representation än tvåpartisystem t ex. Men precis som Rick var inne på så behöver detta inte gälla i övrigt i samhället men väl i beslutande organ på riks och lokal nivå. Detta då det finns en psykologisk effekt. För jag tror inte att alla män skulle vara helt bekväma med att riksdagens alla stolar upptogs av kvinnor även om det bara var GWWar
@Rick:
”Mitt ursprungliga resonemang bygger på ett antagande om betydande könskillnader. Märk väl att jag ingalunda säger att detta vore fallet.”
Nej, men forskningen jag presenterat i inlägget av Del Giudice et al säger att betydande könsskillnadef föreligger.
”Ifall betydande könsskillnader förekommer så måste samhället rimligtvis uppfattas som ett slags federation, som består av de grupperna män och kvinnor.”
Nu behöver jag dra lite grunder tror jag. Samhället består av människor som sluter sig samman i syftet att få vissa uppgifter gjorda så bra och effektivt som möjligt. Den del av detta arbete som sker i enlighet med marknadskrafter kallas för kultur. Den del av detta arbete som styrs av människor kallas staten.
Exempelvis om vi har fem byar där ingen av dem har råd att ha en smedja är det logiskt att bygga en stad med en smedja i mitten av byarna som de sedan använder gemensamt. Smedjan blir skattfinansierad, varje by skjuter till sin andel för att bygga staden och driva smedjan. För att se till smedjan sköts rättvist och riktigt bildas ett råd (regeringen) i staden dit vardera by skickar ett antal representanter, alla byarna plus staden utgör därmed en statsbildning och tack vare den kan de dra nytta av en smedjas fördelar trots att ingen av dem hade råd med en sådan.
Rådets första uppgift blir att utse en chef för smedjan. Betänk nu att du är i en rådsmedlems stövlar. Hur bestämmer du vilken enda person som blir chef för smedjan? Din röst har maximalt 20% inflytande (om alla medlemmar från samma by är överrens) och du har pressen från hembyn för de vill ha produkter från smedjan.
Hur går du tillväga?
”Men man kunde också göra en jämförelse med t.ex. internationell fotboll. Alla länder får ha 11 spelare på plan, oberoende av hur stort landet är. Tyskland har ca. 8 gånger fler invånare än Sverige och följaktligen är det betydligt svårare att få representera Tyskland än Sverige. Matematiskt är det möjligt att Tyskland skulle kunna ställa upp 8 lag som är jämbördiga med det bästa Sverige kan komma upp med. Är inte detta orättvist mot alla de duktiga tyska spelare som inte får delta?”
Jovisst, det är orättvist mot de duktiga tyska spelarna som antingen måste flytta till ett annat land eller inte får spela i landslaget Alternativet å sin sida är dock orättvist mot publiken som betalat så spelarna kan spela alls. Om de betalar för landslagsfotboll och får flera lag som spelar DIV 2-fotboll blir det svårare att sälja biljetter nästa gång.
”Nu tror jag emellertid inte på att könsskillnaderna är så fruktansvärt stora, även om de inte heller är negligerbara. Det jag säger är att det är skäl att inte ideologisera denna fråga från vårt håll heller (den är alldeles tillräckligt ideologiserad från andra sidan redan).”
Frågan var inte om könsskillnaderna var stora. Frågan var varför en kvinna automatiskt skulle vara bättre lämpad än en man att representera kvinnor om inget krav fanns på att hon hade de egenskaper som skiljer sig hos kvinnor jämfört med hos män.
Om det var egenskaperna det handlade om borde en man med de egenskaperna vara bättre än en kvinna utan dem.
Om könsskillnaderna mellan män och kvinnor vore stora, t.ex. i sättet att tänka, så finns det all anldning att utgå ifrån att en kvinna kan representera andra kvinnor bättre än en man. Min erfarenhet är dock att skillnaderna är rätt små, dvs. vi talar om gradskillnader inte artskillnader…
Ditt exempel med byarna och smedjan illustrerar precis det jag vill lyfta fram – varje by har sina reprsentanter i rådet. Vi talar om ett slags rudimentär federation. De enskilda byarna vill inte vara utan representation, även om det inte kan uteslutas att någon från en annan by skulle sköta uppgiften minst lika väl.
För egen del ser jag inte samhället som en federation och det är detta faktum som gör att jag är ytterst kritisk mot identitespolitik. Skillander mellan olika grupper finns förstås, men så länge min egen erfarenhet tyder på att kvinnor och män i det stora hela påminner om varandra (med en rad undantag)så finns det inte riktigt något skäl för kvotering.
Faktum är att Thatcher gjorde livet till ett helvete för lågutbildade kvinnor. Väldigt många av dom var ihop /gifta med en gruvarbetare(oftast lågutbildad man). Thatcher knäckte ryggraden på gruvarbetarfacken och många var de gamla gruvarbetare som hatade denna kvinna över allt annat. Det hävdas att den hårda linjen behövdes (Thatcherism) men det har jag för lite kunskap för att avgöra. Intressant i fallet är att det var genom att dra undan fötterna för redan svaga arbetare som England redde ut sin ekonomi. Jag ser inte någonstans att hennes närvaro gjorde att lågutbildade kvinnor röstade på henne. Är det inte lite av en myt att så fort en kvinna visas i toppen så får det andra kvinnor att vilja nå dit? Möjligt att det sker så med marginal-kvinnor. Men jag tror att de flesta kvinnor som män inte väljer inriktning i livet pga av vilket kön en eventuell förebild har. Snarare tror jag att Thatchers hårda stil fick både män och kvinnor att tänka över om deras egna personlighet hade passat inom politiken.
Att kräva kvotering ser jag som ett orättvist och egoistiskt tänkande av kvinnor som redan hade samma stil som de män som de konkurrerar mot.
Pingback: Evolutionspsykologi och Briffaults Lag | Aktivarum
Pingback: Cordelia Fine – Delusions of Gender och konsten att såga av grenen man sitter på | Aktivarum
Pingback: Statsvetenskap att ”tolka” jämställdisters engagemang? | Genusdebatten
Pingback: Min granskning av Anna Lindeborgs Masteruppsats i Genusvetenskap – del 3 | Genusdebatten
Pingback: Därför har forskare som påstår det är små könsskillnader fel | Genusdebatten
”8,000 Years Ago, 17 Women Reproduced for Every One Man”
https://psmag.com/8-000-years-ago-17-women-reproduced-for-every-one-man-6d41445ae73d#.71lyhj7sf
En liten graf för dem som vill prata historisk jämlikhet mellan könen.
https://cdn-images-1.medium.com/max/800/0*HHWlmC4NsiQlaldx.png
Pingback: Professor Jordan B Peterson – En fullständig filosofi om Könsskillnader, Identitet och Lagstiftning | Genusdebatten
Pingback: David Eberhard berättar hur SVT vägrar att låta tittarna se könsforskning | Genusdebatten