Josefin Utas mottar GenusDebattens Toleranspris
avatar

Lördagen den 12 september fick Josefin Utas, kommunpolitiker (MP) i Sollentuna, debattör och tongivande twittrare, motta GenusDebattens Toleranspris vid ett evenemang i Stockholm. Prisets syfte är att bekräfta personer som är sanna förebilder för jämställdhet, tolerans, acceptans och att uppmuntra människors olikhet samt att motverka hat och inskränkthet.

Toleranspriset är tänkt att delas ut varje år vid denna tid, det officiella datumet för prisets instiftan och utdelande är 1 september, valt som en markör mot intolerans och i åminnelse av andra världskrigets inledning, en svart fläck i mänsklighetens historia.

Josefin UtasVerk av Susanna Varis

Josefin Utas.
Verk av Susanna Varis

Det är nu första gången priset delas ut, och Josefin Utas har utsetts till pristagare. Hon har visat sig vara en värdig företrädare för sann tolerans i sitt beteende och bemötande när hon interagerar med såväl vänner som åsiktsmotståndare. Hon umgås över ideologiska skiljelinjer och partipolitiska gränser. Hennes debatterande och agerande kännetecknas av en ödmjuk beredvillighet att alltid försöka förstå och uppnå samförstånd även med sina motståndare och hon har därmed kommit att uppskattas av företrädare inom alla politiska läger. Det är svårt att tänka sig någon i den offentliga debatten inom landets gränser som bättre personifierar tolerans än Josefin Utas. Genom sin mjuka, glada och vänliga framtoning är hon en inspiration för alla som vill ha en bättre värld.

Ett bra initiativ av Genusdebatten att skapa ett toleranspris i en tid då det florerar så mycket dåligt beteende, hat och till och med hot, både på nätet och ute i samhället. Vi behöver fokusera mer på det positiva och hur vi får det som är bra att växa.

Jag är förstås jätteglad och stolt över att ha fått motta det här priset. Det enda jag går på egentligen är att försöka bete mig så som jag vill att andra ska bete sig mot mig. Jag brukar tänka att det är skillnad på ”sak” och person. En människa är så mycket mer än bara en åsikt i en sakfråga. Det är en fantastisk känsla att avsluta en diskussion med någon på ett bra respektfullt sätt, trots att man kom fram till att man tycker olika.

Man måste inte göra som alla andra. Man måste inte hålla med alla om allt. Det är inte fel att propagera för sin sak eller försöka påverka andra. Men att göra det genom att bete sig illa och trycka ner andra förlorar vi alla på.

Utöver själva priset fick Josefin Utas också motta ett porträtt skapat av konstnären Susanna Varis.

GenusDebatten.se är en politisk blogg, främst inriktad på jämställdhetsfrågor utifrån en frihetlig och tolerant utgångspunkt med respekt för individens naturliga rättigheter. Den startades i oktober 2012 av Erik Wedin, administrativ sekreterare, som alltjämt ingår i redaktionen, men ägs och drivs numer officiellt av Anders Ericsson, till vardags översättare. Bloggens tiotalet skribenter kommer från olika bakgrund och har olika politiska hemvister. Gemensamt för dem är att de ställer sig bakom kravet på formell jämställdhet och är kritiska till dagens jämställdhetspolitik. Toleranspriset instiftades, som en del av GenusDebattens strävande för ett bättre och friare samhälle, på initiativ av Dick Wase, författare och sekreterare i den ideella sammanslutning som står bakom GenusDebatten.

Kommentarer

Josefin Utas mottar GenusDebattens Toleranspris — 22 kommentarer

  1. Vad roligt, kul! Josefin Utas skrivande andas ett verkligt engagemang för social hållbarhet, som är ett av miljöpartiets tre stora mål, vid sidan om ekologisk och ekonomisk hållbarhet (som jag minns det). Jag tycker mig kunna urskilja en djupt humanistisk och empatisk grundinställning även gentemot ideologiska motparter, som går utöver att vara ”tolerant”, en inställning jag annars mest har mött i de kristna sammanhang, där en ickevåldslig läsning av de bibliska texterna görs.

    Det gläder mig mycket att en person som Josefin Utas uppmärksammas på detta sätt av Genusdebatten. Utas förtjänar förvisso mera uppmärksamhet än vad Genusdebatten i dagsläget antagligen kan ge henne, men det är ju ett steg på rätt vägen att hålla fram henne och hennes tankar, i det alltmera polariserade och polariserande samtalsklimat, som råder i det offentliga.

    Att Josefin Utas vill ta emot Genusdebattens toleranspris, är väl också något man kan gratulera Genusdebatten till, eftersom inte alla vi som skriver här (mig själv inbegripen), alltid når upp till den nivå av respekt och tro på sina medmänniskor, som Utas verka visa andra i sitt bemötande. Eller vad säger ni?

  2. @John Nilsson:

    Ja, det är förstås så att vi har diskuterat möjligheten att den eventuelle pristagaren inte skulle vilja ha en utmärkelse från oss, så det gläder oss att hon blev glad. Wink

    Det var också väldigt kul att träffa henne. Även om hon är trevlig online är hon det ännu mer IRL.

    Själv har jag aldrig velat acceptera tanken att jag skulle stå för intolerans och hat. Jag försöker att följa samma principer här som i min yrkesroll – om inte annat, blir det mindre att förklara den dag man skrotar pseudonymen. Om jag professionellt kan uppfattas som hederlig, hjälpsam och kompetent (även om jag också är känd för att vara en envis rackare), så borde jag representera det även här.

  3. Jättekul att det är hon! Hon är så fantastiskt förnuftig!

    Dock har jag sett att hon får ta emot en del skit på Twitter. Frown Kan det påverka hennes uppdrag?

  4. En mycket värdig pristagare !
    Hon är verkligen ett föredöme vad gäller tolerans
    och respekt för andra människors åsikter !
    Kul också,som sagt var, att hon ville ta emot priset.
    Är nog inte många som skulle våga göra det eftersom ni som driver bloggen
    ifrågasätter radikalfeminismen mm.

  5. @Alith:

    Jag tror inte det är någon fara. Det blåser upp ibland, med små grupper av gapiga twittrare som vill få henne utesluten ur partiet. De har inte lyckats hittills.

    Själv hade jag trott att hon skulle bli hårdare ansatt, och av det jag sett än så länge känner jag mig inte orolig för hennes skull.

  6. Hej.
    En välförtjänt utmärkelse till Josefin Utas. Gratulerar, till både henne och juryn.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  7. Pingback: Refugees not welcome anymore i Tyskland? | WTF?

  8. Perfekt! Josefin Utas bild borde finnas i NE under uppslagsordet ”integritet”. Om någon är värd ett toleranspris är det hon.

  9. @Ulf T: Tack för den lilla inblicken i mötet.

    Min inställning är väl att ”de goda” i till exempel flyktingdebatten, kanske inte är så goda som de själva tror, medan ”de onda” rimligen inte heller är så onda som de ofta utmålas vara (och kanske själva har kommit att tro med tiden).

    Kanske är generositeten mot flyktingar – ”vi har råd att ta emot flera flyktingar”, ”Sverige är ett rikt land” etc – ibland en generositet med andras pengar, så att säga. ”Vi har råd” betyder i själva verket ”du har råd” eller ”de rika har råd”. Och kanske är den oro och ilska som ibland riktas gentemot invandrare, mer en reaktion på en överhet som bestämmer saker över ens huvud och avsätter en hel del resurser till nytillkomna svenskars integration, men lämnar de som har bott här länge utan stöd i den nya situationen?

    Pappa och mamma staten ger liksom tusan i att förklara för det äldre syskonet att det är ett nytt litet barn på väg, som kommer att ta föräldrarnas tid och kraft i anspråk, så det äldre barnet finner sig bara övergivet och får hantera detta bäst det kan – om liknelsen är begriplig. Vad jag menar är att motståndet mot invandring och flyktingmottagande nog mera grundar sig i denna övergivenhetskänsla bland många ”infödda” svenskar (många ”äldre syskon”), och i ett slags ”syskonrivalitet” gentemot de nytillkomna och nytillkommande svenskarna (de nya ”småsyskonen”), snarare än att det skulle vara vara fråga om regelrätt främlingsfientlighet eller rasism.

    Om vi förstår att ”det första barnet” upplever osäkerhet och kanske fientlighet inför föräldrarnas egenmäktiga val att sätta en ny familjemedlem till världen, utan att ha konsulterat det blivande ”äldre syskonet”, varför förstår vi då inte att ”äldre” svenskar kan känna sig övergivna av staten när den fattar ”egenmäktiga” beslut om invandring och flyktingmottagande, och kan känna osäkerhet och kanske fientlighet gentemot ”nyare svenskar”? Vi kallar ju inte våra förstlingar i späd ålder för ”främlingsfientliga” eller någon slags ”rasister”, för att de, var och en för sig, kanske reagerar känslomässigt på att behöva dela sina föräldrars uppmärksamhet med ett nytt yngre syskon.

  10. Josefin skulle bli kanon som ledare för MP. Dels har hon intelligensen som krävs för att ta bra beslut, dels kan hon argumentera på ett sätt så att de värsta yrbollarna kan hållas tillbaka för en mer sansad politik för miljön.

    Idag överskuggar andra frågor helt miljön. Ta bara en sån sak att så oerhörda pengar lyfts ut från energiområdet och ändå satsas knappt något på alternativa drivmedel eller energiområden. Man eldar glatt sopor tillsammans med regeringen utan protest, trots att det är konstaterat miljöfarligt då vi eldar vid för låg temperatur för att förbränna farliga ämnen, 800 grader istället för 1200 grader som egentligen krävs.

    Kalkbrytning däremot ska man stoppa till varje pris vilket är inte så lite konstigt. Samma sak gäller de oerhörda summor som läggs på vägtrafik samtidigt som man inte satsar fem öre på tågtrafiken. Enda området MP öht lyckats få genomslag på är invandring och högre skatter. Miljön verkar numera vara klart sekundär och mer en gimmick.

    Hoppas innerligt att Utas får chansen, hon behövs i MP som en motpol till alla knasbollar som just nu styr. Då kanske jag skulle rösta på dem igen tom.

  11. @Daniel:
    ”Då kanske jag skulle rösta på dem igen tom.”

    Jag har också röstat Mp tidigare, men Romsons Almedalstal förra året var sista spiken i kistan för min del. Vi får väl se om det blir någon mer gång framöver.

  12. Pingback: Bloggen Genusdebattens Toleranspris | Susanna's Crowbar

  13. Pingback: I Toleransens tecken: En intim afton med Josefin | Genusdebatten

  14. Pingback: Jämställdhet börjar med ärlighet | Genusdebatten