Det här inlägget handlar inte om vad vi allmänt kallar ”Nördkultur” utan om de saker jag kommit fram till genom att bemöta de sexistiska analyser av nördkultur som populariserades av Anita Sarkeesian på Feminist Frequency. Min metod för att bemöta missvisande analyser har varit att ersätta dem med egna rättvisande analyser. Det här inlägget är ett försök att få med så många som möjligt av de slutsatser jag dragit under arbetets gång.

Den senaste kritiken mot nördkultur och gamers har mest gått ut på att nördkulturen skulle uppmuntra män till negativa beteenden. Ovan bild spelar perfekt på just sådana fördomar om män. Argumentet att negativa beteenden skulle uppmuntras går dock helt emot det faktum att en övervägande majoritet av de utpekade spelkaraktärerna är skurkar som blir jagade av polisen. Det blir som att säga att det uppmuntrar till stöld att vara skådespelare och spela skurk. Som om vi inte redan vet bankrån och mord är fel.

1. Manlighet

En av de första saker jag insåg när jag började applicera Baumeisters principer på könsforskning var att begreppet nörderi – i den form det vanligen används – är kopplat till det manliga könet. Nördar är inte en sammanhållen grupp, det är en mängd olika grupper som inte sällan betraktar andra nördar med skepsis och den i stort sett enda gemensamma faktorn utöver ett brinnande intresse för ett visst ämne är att de flesta är av manligt kön. Observera att jag då menar nörderi i den form det vanligen används som benämning för diskussioner om dataspel, anime, serietidningar etc.

Detta blir ännu tydligare när man tar hänsyn till de tydliga likheter som finns mellan å ena sidan riktiga nördar vilka jag kategoriserar ”Soft maleness” och å andra sidan så kallade sportfånar som jag kategoriserar ”Hard maleness”. Vad är sportstatistik om inte nörderi över relativt oviktig information? Det är dock betydligt oftare vid representationer av Hard maleness som beteendena ifråga uppmuntras utifrån, beundras av publik etc. När det handlar om Soft maleness handlar det oftare om saker som beskrivs som fåniga, barnsliga, töntiga och onödiga och bara uppskattas internt.

2. Mansdominans

Ett vanligt kritiskt argument är det om för många män i publiken. Men mansdominans behöver inte skapas genom att kvinnor diskrimineras. Mansdominans skapas precis lika effektivt genom att kvinnor väljer bort de saker män gillar som kvinnorna tycker är barnsliga, töntiga och värdelösa, vilket är precis de egenskaper som brukade tillskrivas nördar i popkulturen som den brukade se ut. Det skiljer sig inte från när tjejerna i min klass beslutade sig att ha tjejmiddag. Eftersom de gjorde det så var tjejer inte med på den grabbiga fest som blev konsekvensen av tjejernas val.

Tidigare så brukade argumentet vara att nördarna var losers men nu när nördkulturen blivit värd riktigt stora pengar kommer media springande med ”kritik” och påstår nördar och deras intressen är onda sexistiska förtryckare istället. Det är som om tjejerna på tjejmiddagen i exemplet ovan plötsligt kände sig diskriminerade över att inte ha del i vad killarna gjorde under tiden. Detta fast det från början inte var killarna som var ointresserade av att ha tjejerna med. Det var tjejerna som valde att vara för sig själva, rimligtvis etfersom det var så tjejerna ville ha det.

3. Objektifiering

Påståendet att kvinnor blir objektifierade lever i sin tur på att enbart vissa sexuella former av objektifiering räknas. Eftersom objektifiering vanligen fördelar sig så att kvinnor behandlas mer som smycken medan män behandlas mer som redskap leder den begränsningen i sig till könsdiskriminering av män. Ett redskap är inte en person mer än ett smycke är det. Detta blir extremt tydligt när man diskuterar Trafficking (Människohandel & Slaveri). Det faktum att kvinnor oftare utsätts för sextrafficking leder lätt till ignorans gällande andra former vilket inte minst märks i språket. En liten jämförelse här:

Fotbolls-VM i Brasilien: Över 40 000 utländska kvinnor fraktades in i landet**

Fotbolls-VM i Qatar: Minst 450 indiska gästarbetare har dött***

Ibland blir trafficking av män så grov att den inte kan ignoreras. Såväl inför Vinter-OS i Ryssland 2014 som inför kommande Fotbolls-VM i Qatar 2022 (***) har det kommit rapporter om hur arbetare från utlandet utsätts för omänsklig behandling. Observera dock att när det handlar om dessa former av trafficking kallas offren oftast ”arbetare” (eller absurt nog gästarbetare) inte ”män.” När det däremot handlar om människohandel för sexuella syften inför Fotbolls-VM i Brasilien 2014 (**) kallade man däremot offren för ”kvinnor”. Där reducerade man dem inte till vad de fraktats dit för att göra.

Women are human beings, men are human doings – Warren Farrell

4. Könsdiskriminering

Som jag påpekade i Danmarks röst: Sexism som begrepp associeras naturligt till sexighet och sexualitet – inte till att det ena könet behandlas sämre än det andra. Det är bara när vi medvetet om och om igen tjatar om hur sexism faktiskt betyder könsrasism som inte folk som hör begreppet tänker på saker som hur sexiga kvinnor används i reklam. Ingen är immun mot detta, minst av allt ERK, Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam, som verkade beskriva reklam som sexistisk mer på basis av hur lite kläder kvinnor i reklamen hade än baserat på någon jämförelse av könen.

ERK:s uppgifter är numera hos Reklamombudsmannen. Men varför gjorde ERK så? Det handlade sannolikt om deras ideologiska tillhörighet och hur jättehemskt det av vissa antas vara för kvinnor att företag använder professionella modeller för att dra uppmärksamhet till sina varor. Att det tvärtom handlar om diskriminering av manliga modeller tycks de inte haft en tanke på. Sexighet är en egenskap som de flesta associerar till kvinnor. Studier av eye-movement-tracking visar att heterosexuella kvinnor spanar in nakna kvinnors kroppar även när det finns nakna män i samma bild.

Marta Meana had men and women watch erotic pictures of contact between a man and a woman and tracked the participants’ eye movements. She found that men and women focus on different aspects of the sexual event. Men looked at the women, while the women watched the two genders equally. They concentrated on the man’s face and the woman’s body.

5. Sexism på riktigt

Att kvinnor i reklam bär sexiga underkläder bevisar alltså inte att kvinnor behandlas sämre än män.. Påståendet ger inte ens grund för en jämförelse med män. Att ena könet behandlas sämre än det andra kan bara visas av komparativa könsanalyser. Exempelvis gällande våldsbrott och liknande övergrepp kan man dels visa om konsekvenserna skiljer sig och dels genom hur antalet offer skiljer sig. Innan vi går in det ämnet så pröva att gissa vilket akademiskt fält som kraftigt motsätter sig komparativ könsanalys?

Det finns, som tidigare påpekats ingen kontroll- eller jämförelsegrupp av män. Det är, från Wahls utgångspunkt, naturligt. Eftersom den kvinnliga underordningen är ett axiom för avhandlingen, inte något som skall bevisas av den, finns ingen anledning att konstruera en jämförelsegrupp. En jämförelsegrupp skulle kunna ha stört axiomet. – Elitfeministerna s.52

I boken Elitfeministerna beskriver Susanna Popova spelet kring Anna Wahls doktorsavhandling och hur Professor Maud Eduards uttryckte uppskattning över att få opponera på en feministisk text. Vid framläggningen visade sig en rad motsägelser och oklarheter men givetvis godkände feministen Eduards feministen Wahls avhandling ändå efter att Wahl hade motiverat sig med de rätta kodorden som ”postmoderna influenser” och ”strukturer”. Syftet med forskningen var aldrig att bevisa att kvinnorna hade det sämre än män. Det förhållandet togs för givet som grund för hur intervjuade kvinnors svar skulle tolkas.

”Wahl konstaterar att hon ibland tolkar kvinnornas angivna svar på ett sätt som skiljer sig från hur kvinnorna faktiskt svarat. Hon uppger att hon ”gått bakom kvinnornas svar” och att det ibland kan vara svårt att skilja mellan svarstyperna och hennes egna tolkningar.” – Elitfeministerna s.52

6. Riktig komparativ könsanalys av våld

För den vars vetenskaplighet inte förblindas av ideologisk flumteori blir det helt uppenbart varför personer som Anna Wahl inte tycker manlig kontrollgrupp behövs. Vad studier på våldsbrottslighet faktiskt visat är dels att kvinnor får lägre straff för samma brott och dels att det i regel är många fler manliga än kvinnliga våldsoffer i alla kategorier utom en – vilket råkar vara den sexuella våldskateorin. Det kan alltså förutsägas att personer som utgår från könsmaktsaxiom kommer att peta in ordet sexuell framför allting som handlar om våld.

Det finns dock en tämligen uppenbar invändning som jag tänker avsluta med. Vilka sakliga argument finns egentligen för att sexvåld är värre än våld? Vad består förresten det sexuella av när den som dödas i ett dataspel som går ut på dödande är en kvinna som bär badkläder? Vad är sexuellt med det egentligen?