Svar på Ida Östensson inlägg på SVT-Opinion om Mansrollen och Pojkars skolresultat
avatar

Den 8 Mars på skriver Csaba Bene Perlenberg på Göteborgsposten under rubriken ”De förlorade pojkarna”. Där argumenterar han för att det behövs samma åtgärder i skolan för pojkar som en gång infördes för flickor. Den 12 Mars publicerar SVT Opinion en replik från Crossing Borders ordförande Ida Östensson (et al.***) med rubriken ”Mansnormer leder till pojkars dåliga skolresultat”. Östensson avfärdar Perlenbergs påståenden och påstår att med mer feminism så förbättras pojkars skolresultat. Detta är ett anmärkningsvärt påstående för det går med lätthet att visa det inte stämmer.

***Inlägget skrevs av Ida Östensson, Karen Austin och Roberth Maier Ericsson, för enkelhetens skull kallas de i inlägget Östensson et al.

Östenssons tidslinje stämmer inte

När Ida Östensson et al. påstår att mansnormen leder till dåliga resultat för pojkar måste de först mena att pojkar alltid varit sämre än flickor på att studera och att pojkar blivit bättre och bättre studenter i det moderna samhället. Detta låter initutivt bra att säga men när vi tittar på faktiska siffror är det ett påstående som visar sig vara helt felaktigt. Pojkar var tvärtom bättre på att studera förut medan de är sämre på det nu. Ida Östensson et al. påståenden förutsätter antagandet att mansrollen är starkare idag och blir svagare ju längre bak i tiden man kommer. Det går inte ihop.

Om det var förr i tiden som mansrollen var svag varför kallas det då den ”traditionella mansrollen”? Då borde det tvärtom betraktas som mer modernt att vara mer könsrollsenlig. Jag tror att ingen på allvar skulle försöka argumentera för att den traditionella mansrollen blir svagare och får mindre påverkan ju längre bakåt i tiden vi kommer. Alltså går det heller inte att hävda att den traditionella rollen gör män sämre på studier, medan de var bättre på det förut vid en tid då de normer som man hänvisar till bevisligen måste ha varit klart starkare.

Vilken sorts pojkar når framgång?

Östensson et al. framställer det som att ju mer en pojke motsvarar mansrollen ju mer sannolik är han att vara dålig på studier. Men det antagandet är i direkt konflikt med en mängd testosteron-studier där både män och kvinnor med särskilt höga halter av testosteron tvärtom visat sig vara de som klarar sig bäst i karriärsinriktade uppgifter. En särskilt talande studie av Ernst Fehr visade att kvinnor som fick testosteron – tvärtemot vad man väntat sig – blev mer rättvisa i Ultimatumspelet medan kvinnorna i kontrollgruppen som trodde de fått testosteron (men fått placebo) blev mer orättvisa.

”We think their belief that they had received testosterone, and that testosterone promotes aggression, gave them an up-front excuse to act more aggressively,” says Fehr.

Vill man hävda att det finns ett orsakssamband mellan mansrollen och pojkar som presterar dåligt i skolan är vidare det minsta man kan begära att man presenterar double-blind studier som undersökt hur väl “manlighet” vetenskapligt förutsäger vilka pojkar som presterar bättre/sämre i olika studierelaterade uppgifter. Double-blind innebär bland annat att forskarna själva inte skall veta vilka pojkar som presterat bra tidigare i livet. De skall förutsäga studieresultat enbart på basis av faktorer som kan kopplas till mansrollen. Ida Östensson et al anger faktorer som skall användas.

”att inte kommunicera med ord, att inte visa eller prata om känslor, att vara fysisk och praktisk” (SVT Opinion)

Ursäkta, men var är de data som styrker påståenden som att blyga tystlåtna pojkar skulle vara sämre på att studera än utåtriktade pratsamma pojkar? Och var är de data som styrker att fysiskt starka, praktiska pojkar måste vara intellektuellt sämre?

Csaba Bene Perlenberg och Vetenskapen

Det är en sak att tycka saker, en annan att ha vetenskapligt stöd för dem. När Csaba Bene Perlenberg menar feminism i skolan haft negativ inverkan för pojkar är det inte bara tidsmässigt som den förklaringen är bättre än Östenssons idéer. Professor Cristopher Cornwell, David B. Mustard & Jessica Van Parys visar i IZA-rapporten “Non-cognitive Skills and the Gender Disparities in Test Scores and Teacher Assessments: Evidence from Primary School” att pojkars försämrade akademiska resultat är sammanknutna till en övergång som lärare gjort till så kallad icke-kognitiv utvärdering.

Pojkar får alltså bättre betyg av lärare när lärare har en mall de tvingas rätta sig efter och inte får sätta betyg efter vad de gillar bäst. Detta är helt i linje med Csaba Bene Perlenbergs påpekande att pojkar även får bättre betyg när prov rättas anonymt. Detta är i sin tur helt i linje med påpekanden i Maria Nycanders uppsats “Pojkars och flickors betyg. En statistisk undersökning” som redan 2006 uppmärksammade att könsskillnaden minskar för varje faktor som hindrar lärare att ge känslomässiga omdömen. Pojkar fick sämst betyg av sina lärare, bättre betyg vid nationella prov och bäst betyg vid deltagande i PISA.

Mansrollsförklaringen skärskådad och kritiserad

Att den traditionella mansrollen orsakar dåliga skolresultat hos pojkar är ett falskt påstående. Det är idag när mansrollen är svag pojkar har svårt att studera medan pojkars studieresultat var bättre förr i tiden när mansrollen var starkare. Starkare mansroll korrelerar alltså inte med sämre studier. Flickors studieresultat är för övrigt också klart sämre idag då skolresultaten som helhet är sämre, pojkar råkar bara ha drabbats värre av det. Som professor Cornvell påpekar förklaras könsskillnaden i hög grad på att flickor favoriseras på icke-kognitiv grund.

Boys who perform equally to girls on reading, math and science tests are nevertheless graded less favorably by their teachers. However, this less favorable treatment essentially vanishes when non-cognitive skills are taken into account. s.23

Att pojkar som motsvarar det traditionellt manliga genom ex. att vara tystlåtna eller fysiska också skulle vara sämre intellektuellt är något som skall bevisas, inte bara antas. I brist på data är detta bara fördomar mot tystlåtna människor. Här kan man också undra vad Sveriges dövas riksförbund anser om Östensson et al. påstående att det finns en korrelaton mellan att inte kommunicera med ord och akademisk förmåga.

Vad som däremot uppenbarligen finns är en korrelation mellan personer som utgår från en särskild könsrollssyn och deras försvar av diskriminerande och negativ särbehandling av specifikt pojkar och män. Dessa personer har en modell som gör att de gärna sprider fördomsfulla påstående om män medan de framställer sig som personer som förespråkar jämställdhet och är kritiska mot ”könsroller”.

Så här tycks deras könsrollssyn se ut:

* Problem som män/ pojkar har är deras eget fel för det är de som skapat det traditionella samhället (patriarkatet) som skapar rollen som skapar problemen. Sålunda skall det moderna samhället inte göra någonting för männen. Samhällets jobb är att försvaga männen så mansrollen försvinner. Männen bemöts som agerande part. Exempelvis hos Ida Östensson et al.

Det är framförallt unga män som super, slåss och skiter i skolan

* Alla problem som kvinnor/ flickor har är de däremot offer för då kvinnor inte skapat samhället (patriarkatet) som skapar rollen som skapar problemen. Sålunda betraktas allt som kvinnor har problem med som problem som det moderna samhället skall lösa åt kvinnorna. Kvinnor bemöts som reagerande part. Även detta ser vi exempel på från Östensson et al. Gällande psykisk ohälsa skriver de

Detta kan bland annat förklaras med att tjejer får lära sig att de inte kommer att få något gratis

Männen agerar ”super och slåss” och har därför eget ansvar att ändra beteenden som har negativa konsekvenser. Kvinnorna mår psykiskt dåligt men de bara reagerar på vad andra sagt åt dem och har därför inget eget ansvar att ändra på beteenden som har negativa konsekvenser för dem.. Kvinnors problem skall lösas åt dem av samhället. Pojkars problem skall lösas genom att de får mindre att säga till om. Killar skall hjälpas genom att styras, ordet Östensson et al. använder för detta är ”förmås”

”Vad vi vet idag är att tjejer utsätts för mer sexuella övergrepp och unga killar för mer fysiskt våld. En feministisk fråga blir då hur vi kan förmå fler killar och unga män att söka hjälp och vilja förändra sina beteenden.”

Tillägg 16/3: Kopplingen mellan ovanstående citat och nedanstående text blev lite oklar, här är mitt förtydligande. Unga killar utsatta för fysiskt våld har givetvis inget som helst ansvar att förändra varken sitt beteende eller brottslingens.

Feministisk brottsbekämpning?

Låt mig nu en gång för alla påpeka felet med den metod som Östensson et al förespråkar. Leif GW Persson har upprepade gånger agerat folkbildare i frågan. Då var det gällande DNA-register men samma principer gäller här. Om polisen testar 100% av befolkningen för att hitta kanske 5% som begått brott så är det dels ett gigantiskt slöseri med resurser att granska de 95% som inte har begått något brott och dels en kränkning av integriteten för övriga 95% att begära DNA-tester av folk som inte ens är skäligen misstänkta. Polisens REVA-projekt led av samma fel.

Det stannar dock inte där. Även om vi bortser från det enorma resursslöseriet och den grova integritetskränkningen så berättar GW att det finns det ett till – ännu större problem. Nämligen att det inte ens är en bra metod från första början. Det finns inget sätt att se till att det är de personer som är mest skyldiga som blir de bäst träffade måltavlorna, så det finns inga garantier att man med denna metod ens når brottslingarna alls. Tvärtom, ju mer tid man lägger på folk som inte är brottslingar ju lättare har brottslingarna att försvinna i mängden.

 

Kommentarer

Svar på Ida Östensson inlägg på SVT-Opinion om Mansrollen och Pojkars skolresultat — 38 kommentarer

  1. Hur hänger det sista stycket om brottsbekämpning ihop med det som står innan? Håller med om det som står men undrar hur du kopplar skolan till brottsbekämpning.

    SvaraSvara
     
  2. Du sniffar på det men skulle vilja lägga in att den stora övergripande orsaken till att pojkars betyg minskat, eller snarare till att hela skolan fallerat, är postmodernismens intåg. Feminismen är ju bara en del i detta lurendrejeri där kunskap inte finns o allt är rätt. (bara man tycker rätt..)

    SvaraSvara
     
  3. Christina G:

    ”Hur hänger det sista stycket om brottsbekämpning ihop med det som står innan?”

    Jo, så här hänger det ihop. Östensson et al. påstår att mer feminism i skolan löser pojkars problem. Detta är avslutningen av deras text.

    ”Det som behövs för att få bukt med problemet är alltså mer feminism – inte mindre.”

    MEN så här ser det ut när de först beskriver vilka problem de pratar om och sedan hur den praktiska tillämpningen av feminism skall se ut. Kom ihåg vad inlägget säger sist av allting.

    ”Vad vi vet idag är att tjejer utsätts för mer sexuella övergrepp och unga killar för mer fysiskt våld. En feministisk fråga blir då hur vi kan förmå fler killar och unga män att söka hjälp och vilja förändra sina beteenden.”

    Vad detta betyder är att pojkars skolresultat enligt dem inte skall lösas alls (annat än som biverkning till saker de vill göra), ett helt annat problem skall lösas. Den ouppmärksamma läsaren kan här luras att tro de skriver jämställt men läser man noga så framgår det tydligt att följande två problem inte skall lösas ALLS: 1) Pojkars dåliga skolresultat 2) Pojkars fysiska våldsutsatthet.

    De enda problem som Östensson et al. överhuvudtaget visar intresse av att hjälpa till med är som följer: 3) Pojkars våldsbrottslighet 4) Flickors våldsutsatthet. Och metoden som de vill lösa 3) och 4) med är alltså att ”FÖRMÅ” unga killar att vilja förändra sina beteenden. Detta bevisar att de inte pratar om 2) för Östensson et al. menar knappast att det är de våldsutsatta pojkarna som skall förändra sina egna beteeenden (det vore victom blaming). Det är alltså endast ett problem de vill hjälpa pojkar med: ATT SLUTA SLÅ (helst innan de börjat) Det är här som Leif GW Persson delen och liknelsen med DNA-test/REVA kommer in i bilden.

    Givetvis vet inte Östensson et al. vilka pojkar som kommer att slå senare i livet. Vad de pratar om är alltså att utbilda bortåt 95% pojkar som aldrig kommer att slå någon i förhoppning om de 5% som kommer att göra det skall lyssna.

    Som jag med hjälp av Leif GW Persson har förklarat är detta a) ett vansinnigt slöser med resurser b) en kränkning av integriteten (om jag inte slagit någon varför skulle nån feminist få slösa bort min skoltid på att förmå mig söka hjälp för vad jag inte gjort?) och slutligen c) så är det inte ens en bra metod för man vet inte vilka pojkar som slår. De tvingas alltså utbilda alla pojkar i att förmå sig söka hjälp och det finns inget som säger att de få som är mest våldsbenägna pojkarna skulle lyssna.

    Slutligen så har vi våldtäktsmannen Kapten Klänning som levande bevis på att det inte spelar någon roll hur mycket utbildning en pojke med dragning åt våldsbrott får av genusvetare i hur fel det är att begå dem.

    SvaraSvara
     
  4. @Erik: tack för förtydligandet.

    Angående: ”Vad vi vet idag är att tjejer utsätts för mer sexuella övergrepp och unga killar för mer fysiskt våld. En feministisk fråga blir då hur vi kan förmå fler killar och unga män att söka hjälp och vilja förändra sina beteenden.”
    Vilket beteende är det pojkarna ska ändra så att de får mindre med stryk? Tycker de anklagar offret här.

    SvaraSvara
     
  5. @ChristinaG:

    Vilket beteende är det pojkarna ska ändra så att de får mindre med stryk? Tycker de anklagar offret här

    Här? Det är standardförfarande för dessa människor. T.ex ”antipluggkultur” lägger skulden på pojkarna. Det är inte skolan som misslyckas med att engagera pojkarna det är pojkarna det är fel på.

    Det är så hela tiden. Pojkar/män orsakar problem, både det som pojkar och som flickor far illa av. Flickor drabbas av faktor utanför dem själv som GER dem problem.

    SvaraSvara
     
  6. @ChristinaG:

    ”Vilket beteende är det pojkarna ska ändra så att de får mindre med stryk?”

    Hjälpa slagna pojkar? Inte en chans! Utöver att få med de slagna pojkarna på att babbla om att ändra mansrollen så är feministerna inte det minsta intresserade av att göra något för att hjälpa de pojkar som får stryk. Tvärtom så är det bra för feministerna att pojkar får stryk så länge mansrollen är kvar för feministerna vill ju skylla att stryket händer på mansrollen.

    Om man däremot löser problemet med stryk och har kvar mansrollen så är det ju dåligt för feminismen. Därför är de intresserade av män som slår men inte av män som blir slagna.

    SvaraSvara
     
  7. Man kan ju också visa på att pojkar/killar som växer upp utan manliga förebilder tenderar att utöva mer våld.

    Det är alltså FRÅNVARON av manlighet som är problemet i de fallen.

    SvaraSvara
     
  8. @MK:

    ”Man kan ju också visa på att pojkar/killar som växer upp utan manliga förebilder tenderar att utöva mer våld. Det är alltså FRÅNVARON av manlighet som är problemet i de fallen.”

    Nja, det är ju inte pojkar som växer upp utan manliga förebilder som utövar mer våld, det är pojkar som växer upp utan pappa som utövar mer våld. En förebild kan vara vem som helst, svarta samhällen i USA är fulla av manliga förebilder med allt från musiker till elitidrottare och nu även Presidenten själv. Det hjälper inte ett dugg med bara förebilder, det är föräldrar som krävs och med alla ensamma mammor och fattiga föräldrar som har tre olika jobb är det inget mysterium varför fängelserna blir fulla av unga svarta män.

    SvaraSvara
     
  9. @Erik:

    Givetvis vet inte Östensson et al. vilka pojkar som kommer att slå senare i livet. Vad de pratar om är alltså att utbilda bortåt 95% pojkar som aldrig kommer att slå någon i förhoppning om de 5% som kommer att göra det skall lyssna.

    Bill Burr förklarar det bra i ”There is NO reason to hit a woman!”, se från början till ungefär 0:40.

    SvaraSvara
     
  10. Pingback: Meninismen är här! | Susanna's Crowbar

  11. @ChristinaG:

    Vilket beteende är det pojkarna ska ändra så att de får mindre med stryk? Tycker de anklagar offret här.

    Jag tolkar det som att de menar att de ska ”förmå” pojkar att inte vara våldsamma, och därmed blir färre pojkar misshandlade och färre flickor utsatta för sexuella övergrepp.

    För det är ju bara pojkar som slåss och våldtar – i deras genusfiltrerade värld.

    När min dotter var i tonåren hotades hon och andra flickor av ett tjejgäng som söp och bråkade i stället för att gå i skolan. Vissa blev slagna. (Mobbningen upphörde efter att jag pratat allvar med gängledarinnans mamma.)

    En bekants tonårsdotter blev allvarligt misshandlad av ett tjejgäng för några år sedan. Men det var väl patriarkatets fel det också …

    Det borde väl inte vara svårt att rita en graf över pojkars skolresultat och införandet av genus-”vetenskap” i skolan? Jag är rätt övertygad om att korrelationen kommer att vara mycket stark. Hur man kan inbilla sig att mer feminism är lösningen på problem som orsakats av feminism är för mig en gåta.

    SvaraSvara
     
  12. @Erik:

    Kanske mer korrekt att prata om närvarande manlighet? Dvs problemet är frånvaron av närvaron av manlighet. Razz

    Dvs människor i ens direkta närhet. I brist på en fader kan ju faktiskt t.ex. en idrottstränare också fungera som en (positiv) förebild.

    SvaraSvara
     
  13. Ja man ska komma ihåg att dessa lärare som nästan bara är kvinnor har fått lära sig att vi lever i ett samhälle med patriarkala strukturer och könsmaktsordning,där män alltid är överordnade och kvinnor alltid är underordnade.
    Att dessa lärare då medvetet eller undermedvetet favoriserar tjejer är något högst normalt och naturligt.
    Problemet är att vi inte lever i ett patriarkalt samhälle där den kompensatoriska skolan endast blivit diskriminerande pga att verklighetsanalysen är fel,när Ida Östensson säger att vi behöver mer feminism i skolan så säger hon att vi behöver ännu mer diskriminering.Man ska komma ihåg att Sverige redan idag har dom största skillnaderna mellan pojkar och flickors betyg av länderna som ingår i PISA undersökningarna,man kan säga att Sverige har dom mest ojämställda skolorna i västvärlden.
    Idas lösning på problemet är att ge ännu mer pengar till dom som skapat problemet,visst svenskt utbildningsväsen liknar alltmer ett skämt men det borde även för svenskar vara ett alltför magstarkt skämt att vilja ge mer pengar till dom som är problemet med svensk skola,istället för till dom som har lösningar på problemet.
    Men det är ju klart feminismen har ju länge velat upphöja tro,myter och fördomar till vetenskap genom genusvetenskap och velat förflytta Sverige till före upplysningstiden,så stolleriet kan säkert fortgå en tid till tills man kört Sverige som kunskapsnation i botten,om man tittar på historien så har olika ismer klarat av det förut så Sverige ska nog med hjälp av feminismen också klara av det.

    SvaraSvara
     
  14. Att killar presterar 20% sämre är den siffra som oftast används, men vad döljs bakom denna siffra. Finna det någon djupare statitisk att tillgå.
    Tex Invandrarkillar. Hur mycket drar de ner siffran? Just denna punkt är ytterst intressant och jag tror det är en stor anledning till det ras vi har.
    Men här är ju rädlsan så stor för att peka ut en grupp att man hellre klumpar ihop dem så det ser ut som ALLA har blivit sämre.

    Hur ser översta skiktet ut?
    Hur ser normalfördelningskurvan ut?

    Som gammal lärare så tror jag ändå att betygen sätts till tjejer fördel och det beror på flera faktor.

    KANSKE DESSA:
    Flickor klarar av att sitta still lite mer.
    Betygskritierierna är utformade så det gynnar den som inte sticker ut åt något håll.
    Killar tenderar lite oftare att vara hafsiga och det missgynnas i betygssystemet. De är snabba och effektiva, men det betalas inte alls, tvärtom, det ses med förakt.

    De lyckas alltså optimera sitt arbete och på många arbetsplats är detta en enorm fördel. De får saker gjorde, medan tjejer tenderar till att vara noggranna och få EN sak gjord till 100% procent, medan killar får 4 saker gjorde till 95%.

    SvaraSvara
     
  15. @Trolletplit:

    Intressant poäng. Och framför allt kan man inte säga att invandrarkillar måste ”skärpa” sig, för då är man helt plötsligt ute på hal is.

    Frågan är om man är ute på hal is för att det blir rasistiskt, eller för att feltänket då blir jäkligt tydligt.

    SvaraSvara
     
  16. @Trolletplit:

    ”Att killar presterar 20% sämre är den siffra som oftast används, men vad döljs bakom denna siffra. Finna det någon djupare statitisk att tillgå.”

    Innan man börjar gräva ner sig i siffor måste man ha koll på helhetsbilden. Kom ihåg att alla elever i Sverige presterar sämre idag både jämfört med tidigare svenskar och med andra länder. Pojkar är värre drabbade av skolans nedgång än flickor men som Professor Cornwell påpekar så brukar den könsskillnaden minska påtagligt så fort utvärdering inte är icke-kognitiv (exempelvis i PISA-tester) så sannolikt är skillnaden i faktisk kompetens lägre än vad skolan påstår den är. Det är lätt att börja prata om specifika grupper men om vi sätter pojkar i Finland mot flickor i Sverige vad händer då?

    ”Tex Invandrarkillar. Hur mycket drar de ner siffran? Just denna punkt är ytterst intressant och jag tror det är en stor anledning till det ras vi har.”

    Det är lätt att tro det men det är felaktigt enligt Per Kornhall som studerat statistiken. Han skriver i sin bok om utvecklingen i nationella provet på matematik. Här är talande citat från boken Barnexperimentet Svensk skola i fritt fall (2013)

    ”Det finns en utbredd missuppfattning att siffror av det här slaget beror på att vi har fler invandrarbarn än tidigare.”…”Om man undantar den första och andra generationens invandrarbarn förändras siffrorna bara marginellt. Till exempel blir då andelen godkända 2011 18 procent istället för 19 procent”

    Andelen elever som inte klarar nationella provet har på knappt tio år ökat från 9% till 19%. Det är möjligt att andelen invandrarbarn försvårar undervisningen men det är viktigt att komma ihåg att när undervisningen blir sämre/svårare pga invandrare så försämras även svenska barns resultat så skillnaden blir mindre än folk tror.

    ”Men här är ju rädlsan så stor för att peka ut en grupp att man hellre klumpar ihop dem så det ser ut som ALLA har blivit sämre.”

    Ibland är det så ja men inte alltid. Totalt har alla svenska elever (inklusive flickor) blivit sämre. Det finns stora interna skillnader men folk tar ofta miste på VAD skillnaderna består av. Den stora skillnaden i skolan är inte invandrare vs svenskar. Heller inte pojkar vs flickor även om den är påtaglig. Den stora skillnaden är akademikerbarn vs icke-akademikerbarn. Kort sagt den sociala rörligheten har försämrats kraftigt. Skall det gå bra för dig i dagens skola skall du har föräldrar som kan lära dig, skolan har blivit sämre och sämre på undervisning mycket eftersom man satsar mer på vad som en lärare jag känner kallade ”skolans SOCIAAAALA uppdrag”

    ”Hur ser översta skiktet ut?”

    Akademikerbarn, bäst för flickor och andra starka grupper.

    ”Hur ser normalfördelningskurvan ut?”

    Sämre för arbetarbarn, sämre för pojkar, sämre för andra svaga grupper.

    ”Som gammal lärare så tror jag ändå att betygen sätts till tjejer fördel och det beror på flera faktor.”

    Det beror huvudsakligen på EN faktor, Icke-kognitiv utvärdering av elever. Annars hade inte pojkar blivit bättre i nationella prov och mycket bättre i PISA. Pojkar har också konsekvenst varit bättre än flickor på högskoleprovet.

    ”Flickor klarar av att sitta still lite mer.”

    Så enkelt är det inte. 1) Man säger att betygen handlar om kompetens som läsning och matematik. Om de handlar om att sitta stilla så ljuger man om vad skolan faktiskt sysslar med.

    2) Flickor sitter still när saker intresserar dem. Pojkar kan sitta stilla lika länge när saker intresserar dem. Pojkar kan sitta stilla timmar framför dataspel har lärarna tänkt på det? Inte sällan dataspel som inkluderar mängder av text.

    3) När Maria Nycander ringde provkonstruktörer 2006 så berättade de att de mycket väl visste att pojkar och flickor var bra på olika saker. Proven konstruerades med en mix av saker flickor gillar bättre och saker pojkar gillar bättre. Lärare har inte alls samma höga kompetens. De kan presentera enbart saker tjejer gillar i klassrummet. De flesta lärare har samma kön som flickorna som kan sitta stilla, nån som ser ett problem?

    ”Betygskritierierna är utformade så det gynnar den som inte sticker ut åt något håll.”

    Observera att medan skolan och feminister som Ida Östensson hävdar att anti-pluggkultur betyder tjejer är duktiga studenter får vi här intrycket av en ”antikunskapskultur” hos lärare/skolan där betygen handlar om att trycka ner saker skolan ogillar. Inte undervisa elever i att läsa, skriva, räkna och liknande mätbar kunskap.

    ”Killar tenderar lite oftare att vara hafsiga och det missgynnas i betygssystemet. De är snabba och effektiva, men det betalas inte alls, tvärtom, det ses med förakt.”

    Precis, men som Maria Nycander påpekade, en hel del av det här är oförenligt med skolans egna regler om rättvisa och likabehanding. Man har gett sig själv undantag.

    ”De lyckas alltså optimera sitt arbete och på många arbetsplats är detta en enorm fördel. De får saker gjorde, medan tjejer tenderar till att vara noggranna och få EN sak gjord till 100% procent, medan killar får 4 saker gjorde till 95%.”

    Ja fast man skall komma ihåg hur det här med generaliseringar fungerar. Det här drabbar inte bara pojkarna det drabbar även de flickor (färre till antalet javisst men ändå väldigt många) som fungerar likadant. Det stämmer vidare utmärkt på den här kommentaren där den drabbade är en kvinna (kommentatorens fru) http://genusdebatten.se/darfor-ar-socialvetenskapen-trasig-kampen-mot-censur-bias-och-radsla-i-universitetsvarlden/#comment-170581

    Sedan har vi ett antal akademikerbarn av bägge kön som inte drabbas av skolans allmänna nedgång för deras undervisning sköts mer av föräldrar än av lärare.

    SvaraSvara
     
  17. Bra kommentar Erik, som förtjänar ett bra svar. Jag försöker hinna med det imorgon.
    Det svaret kommer innehålla vad det är vi mäter eller snarare vad vi inte betygsätter.
    Förr kunde jag använda denna liknelse.
    Sveriges juniorhockeylandslag var alltid tämligen usla, men A-laget levererade alltid bra.
    Sverige som land sjunker, men likväl så blir resultatet i vuxen ålder bra.
    Numera så presterar juniorerna bra….

    Det sjunkande resultat består av så många variabler, men självklart Ligger anledningen mest på lärarkompetens. Deras utbildning och underlaget är inte i takt med samhället i övrigt.

    Mer och bättre kommentar ges förhoppNingsvIs i morGon och få från datorn så att stavningprogrammet inte stoppar in stora bokstäver här och där.

    SvaraSvara
     
  18. tjejer får lära sig att de inte kommer att få något gratis

    Har svårt att få detta att gå ihop med de miljoner och åter miljoner som satsas enbart på flickor och kvinnor.

    SvaraSvara
     
  19. Ngn ovan påpekade att kvinnor ofta är noggrannare än män men också långsammare. I skolan är det en bra egenskap men på arbetsplatser kan det vara bra att kunna jobba snabbt. En självupplevd anekdot:

    Jag sökte två jobb och urvalsprocessen pågick parallellt. Den ena sköttes av tre kvinnor. Jag fick gå på fyra intervjuer och göra ett urvalstest och lämna in (minst) tre referenser. Efter 9 veckor erbjöd de mig jobb. Den andra rekryteringen sköttes av två män. De gjorde två intervjuer med och tog två referenser och erbjöd mig ett jobb efter tre veckor. Jag tog det senare jobbet för jag vill jobba med folk som beslutsföra.
    Det är bara ett enstaka fall men det visar fördelen med att kunna jobba snabbt också.

    SvaraSvara
     
  20. @Patrik:

    I verkligheten så är det oftast bättre att leverera 80% av optimum på halva tiden än 95% av optimum på dubbla tiden.

    SvaraSvara
     
  21. Hade varit roligt att se en replik från Östensson och Co på detta.
    Men det är nog väldigt osannolikt att de skulle ha kurage nog för det antar jag?

    Men bra skrivet är det!

    MVH

    SvaraSvara
     
  22. @Kristian:

    Har svårt att få detta att gå ihop med de miljoner och åter miljoner som satsas enbart på flickor och kvinnor.

    Precis, men snart hamnar dom att lära sig det.

    SvaraSvara
     
  23. Det kanske är så enkelt att flickor får bättre betyg för att de jobbar hårdare då och på ett sånt sätt som passar i en undervisningssituation. Männen får högre lön på jobben för att de jobbar på ett sånt sätt som passar i arbetslivet. Ingen är diskriminerad och det behövs inga genusinsatser varken i skolan eller på arbetsplatserna. Däremot behövs det en uppryckning av undervisningen i skolan för att komma tillrätta med de sjunkande resultaten överlag. Både pojkars som flickors resultat behöver höjas och skolan måste klara av att ge barn till icke-akademiker en bra undervisning.

    SvaraSvara
     
  24. @Patrik:

    ”Det kanske är så enkelt att flickor får bättre betyg för att de jobbar hårdare då och på ett sånt sätt som passar i en undervisningssituation. Männen får högre lön på jobben för att de jobbar på ett sånt sätt som passar i arbetslivet.”

    Nja, så enkelt är det inte. När det handlar om skolbetygen så pratas det extremt mycket om saker som har ingenting med undervisning att göra. Så här beskriver etnologen Jonas Frykman det hela:

    ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc.”

    Rent praktiskt kan man inte kalla detta en undervisningssituation. Det är i lika hög grad en situation som handlar om annat som olika människor har prackat på skolan medan de har bantat bort undervisning. Det finns dock en mycket bra poäng med jämförelsen du gjorde, Professor Baumeister har uppmärksammat att pojkar dominerar extrema positioner åt bägge håll. När man pratar om genomsnittlig lön så passar skolan flickorna bättre för dess högstanivå ligger väldigt lågt.

    Arbetslivet å sin sida passar pojkarna bättre för där ligger högstanivån skyhögt. Sålunda när vi gör en jämförelse av ”medel” så kan de bästa pojkarna i arbetslivet tjäna så bra att de drar upp alla pojkars medel, i skolan däremot så finns ingenting ovanför högsta betyg så där påverkas medelsiffran negativt. Effekten blir uppenbar när man tittar till USA:s fortune 400. En lista av de rikaste personerna som domineras massivt av män och vars samlade tillgångar är större än den fattigaste halvan av USA:S fattigaste 150 miljoner människor (halva befolkningen)

    ”Ingen är diskriminerad och det behövs inga genusinsatser varken i skolan eller på arbetsplatserna. Däremot behövs det en uppryckning av undervisningen i skolan för att komma tillrätta med de sjunkande resultaten överlag. Både pojkars som flickors resultat behöver höjas och skolan måste klara av att ge barn till icke-akademiker en bra undervisning.”

    Givetvis stämmer det inte att ingen är diskriminerad. Socialpsykologer har i åratal forskat i de mekanismer som leder till diskriminering av olika personer och grupper. Saken är dock den att vi nu ser en DUBBEL diskriminering av män och pojkar. Först blir de diskriminerade i det att andra människor skapar problem åt dem. Sedan blir de diskriminerade igen när folk som jobbat med kvinnlig underrepresentation vägrar att göra samma sak för män och pojkar.

    SvaraSvara
     
  25. @Trolletplit:“Betygskritierierna är utformade så det gynnar den som inte sticker ut åt något håll.”
    Jag påstår att skolan är utformad så att den gynnar den som inte sticker ut åt något håll. Så var det med ”gilla olika” i praktiken.

    @Tommy: De vill att man tolka som att pojkarna är problemet, men det är inte det som står rent språkligt.

    SvaraSvara
     
  26. Erik:
    ”Den stora skillnaden är akademikerbarn vs icke-akademikerbarn”.
    Ja, får mig att tänka på den här intervjun med Ebba Witt Brattström:
    http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2014/Nummer-2-14/Har-kan-studenterna-lasa-och-forsta-en-text/
    ”Hon får något smått lyriskt i blicken när hon ombeds beskriva sina studenter.
    – Förutom på betyg tas de även in på ett särskilt prov, där det gäller att bland annat analysera litteratur.
    – De kan läsa en text och förstå vad den betyder. När de kommer hit har de läst klassikerna, förstår ironi och språk­liga bilder.
    – Dessutom är de mycket seriösa i sina studier och den femgradiga betygskalan ger rättvisare betyg än i Sverige.
    Hur var det då i landet på västra sidan Östersjön?
    – Du hade ofta studenter som var synnerligen illa förberedda för högre studier. Framför allt språkligt, de hade problem till och med att förstå instruk­tioner.
    – Så fanns det ju de som var bra, oftast beroende på familjebakgrunden. Klas­skillnaden har helt enkelt slagit igenom i svenska skolan.
    – Och på universiteten måste man sän­ka sig till de sämres nivå, för man får ju betalt fullt ut bara för dem som exami­nerats och pengarna behövs för att betala lärarlöner. Systemet är i alla avseenden kvalitetssänkande.”

    SvaraSvara
     
  27. Pingback: Att välja fritt är stort, att välja vad andra vill är större | WTF?

  28. @ChristinaG:

    De vill att man tolka som att pojkarna är problemet, men det är inte det som står rent språkligt.

    Det har du rätt i. Jag ansträngde mig och gjorde en välvillig tolkning. Smile

    “Vad vi vet idag är att tjejer utsätts för mer sexuella övergrepp och unga killar för mer fysiskt våld. En feministisk fråga blir då hur vi kan förmå fler killar och unga män att söka hjälp och vilja förändra sina beteenden.”

    Jag tror att de helt enkelt förutsätter att samtliga förövare av sexuella övergrepp och fysiskt våld i första meningen är pojkar. Det är antagligen så givet för dem att de inte anser att det behöver skrivas ut. Med det i bakhuvudet kan man välvilligt tolka andra meningen som att det är dessa förövare som ska förmås att söka hjälp – inte offren.

    Men jag håller med dig: det är absolut inte entydigt.

    SvaraSvara
     
  29. @Tommy:

    ” Det är antagligen så givet för dem att de inte anser att det behöver skrivas ut. Med det i bakhuvudet kan man välvilligt tolka andra meningen som att det är dessa förövare som ska förmås att söka hjälp – inte offren.”

    Nej den tolkningen funkar inte för Östensson et al. vet inte vilka förövarna är från första början. De måste alltså rikta sig till alla killar. Precis som de dummaste debattörerna vill DNA-testa hela Sveriges befolkning för att hitta några få skyldiga brottslingar. De fattar inte att det är en barnlek för de få skyldiga personerna att komma undan i mängden. GW Persson skrev en hel bok om hur korkat det är att basera en polisutredning på DNA-tester. Talande nog är det i hans handling Evert Beckström som vill DNA-topsa varenda jävel (Lindamordet)

    Talande nog hör det till naturen att den form av kollektiv psykoterapi som Östensson et al. verkar förespråka är ännu mindre tillförlitlig för brottsbekämpning än DNA-tester. Logiken är väldigt enkel. Det är de redan skötsamma pojkarna som lyssnar mest och det är de redan olydiga pojkarna som lyssnar minst.

    SvaraSvara
     
  30. Vad Ida Östensson ägnar sig åt är kollektiv bestraffning dvs om en person i klassen har stulit något och om man inte kan finna förövaren så ska hela klassen straffas för brottet.
    Detta tänk har man i moderna länder frångått men det vill feminismen återinföra,åtminstone för halva klassen dvs pojkarna.

    SvaraSvara
     
  31. I debatten om vilket kön som är mest diskriminerad kommer tyvärr alltid kvinnoperspektivet att segra. Kvinnor är mindre och fysiskt svagare än män och får därmed alltid underdogrollen och sympatierna. Diskrimineringsindustrin och feminismen bekämpas bättre genom att man ignorerar dem och inte ger dem någon som helst uppmärksamhet. ”Vem drabbas mest”-debatten är väldigt tråkig och jag tror att de flesta kvinnor tröttnat på den också. När det gäller skolan är inte skillnader mellan pojkar och flickor intressanta utan problemet är – som många ovan påpekat – de sjunkande resultaten överlag. Det borde bara en gemensam uppgift för både kvinnor och män att jobba för en bättre skola. Om våra söner och döttrar får en dålig utbildning kommer välståndet i Sverige att sjunka och vi som skriver här kommer att få en fattig ålderdom. I arbetet för en bättre skola behövs ingen genusteori och ingen könskamp utan samarbete mellan könen.

    SvaraSvara
     
  32. Intressanta punkter och föredömligt uppställt.

    Ville SVT-Opinion inte ta in inlägget?

    SvaraSvara
     
  33. @Patrik:
    Vi måste inte acceptera att någon försöker spela på sympatierna och förstärka rollen.

    SvaraSvara
     
  34. Pingback: Svär Inte I Den Feministiska Kyrkan | Löjesguiden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting