När karta stämmer med verkligheten
avatar

Inledning

De läsare som följt mig ett tag ser att man som jämställdhetsdebattör – om ens karta stämmer med verkligheten – kan visa och belägga ”strukturerna” man ser. Jag ser belägg för mina antifeministiska genusteorier varje dag och jag tänkte skriva ett lite lättare inlägg om ett sånt belägg jag råkade ramla på.

På Tv3 startade den 28 oktober 2014 säsong två av en serie som heter Inte OK. Det är ett svenskt humorprogram som handlar om vett och etikett, vilket lyfts fram med hjälp av humor, inspelade sketcher och diskussioner mellan programledarna Felix Herngren och Emma Knyckare (som ersatt Brita Zackari från säsong ett). Det är ingen serie jag följer, men när vi skulle se på Netflix i torsdags (15/10 -15) så såg jag ett par minuter av det avsnittet som är intressant för GenusDebatten.

Tv3 – Inte OK

Jag har transkriberat några delar av programmet men jag rekommenderar att se hela, i synnerhet nu när svensk kultur i ifrågasätts lite här och där. Att inte svenskar skulle ha en kultur är naturligtvis kvalificerat skitsnack. Som alla andra kulturer är den påverkad av andra kulturer, en liten bit här och en liten bit där som tillsammans med vårt historiska arv skapar en mix som är vår svenska kultur här och nu. I det här avsnittet tas saker upp som hur man interagerar med andra, vad man ”får och inte får” göra utifrån hur nära ens vänskap är med den man interagerar med. Det är inget som gäller universellt, det är en viktig del av svensk kultur – seder och sociala koder. Nu till det som är intressant för GenusDebatten:

SIFO har gjort en undersökning till oss och den handlar om vilken egenskap som män och kvinnor sätter högst när man ska välja en vän och då visar det sig att kvinnor tycker tillit är absolut viktigast – inte helt otippat. […] För män är också tillit viktigast, men det är betydligt lägre stapel där än hos kvinnor.
[Felix Herngren 3:48–4:07]

Tillit kvinnor vs män

Tillit kvinnor vs män

Felix Herngren fortsätter: En stapel som däremot är väldigt stor hos männen det är gemensamma intressen.
Emma Knyckare: Okej, så man skulle kunna sammanfatta det som att män hellre hänger med en golare som samlar på hockeybilder, har jag fattat det rätt då?
Felix Herngren: Bra analys där.

Gemensamma intressen, män

Gemensamma intressen, män

I en del av programmet som kallas Gäst hos Felix är Henrik Schyffert gäst och ämnet som ska diskuteras är vänner.

Henrik Schyffert berättar att han ska iväg och festa på en konsert tillsammans med en vän (Fredrik Lindström). Han säger:

Vi har ju hårdrocken gemensamt, jag och Fredrik. Vi hamnar jättemycket i att vi kan sitta och prata om gamla Saxon-basiter och så där. Sen har vi inte så mycket mer. Och då tänker jag så här att några av mina bästa polare är som jag bara har i en specifik genre. [5:13–5:27]

När karta stämmer med verkligheten

Det här är en av de mest avgörande pusselbitarna för att förstå genussystemet – kvinnlig kontra manlig homosocialitet. Det är inte bättre eller sämre, det är olika och har olika för- och nackdelar.

Kvinnlig homosocialitet – kollektivism – är att umgås kring relationen i sig man ska förstå den andra och dennes privata situation. Därför är det viktigt att känna till detaljer om den andras privata sfär, t.ex. att veta om bästa väninnans moster är allvarligt sjuk, man gräver i varandras känslor och speglar sig i varandra. Därför är vänskapen mellan väninnor av mer privat karaktär vilket gör att behovet av tillit är högre och därmed en viktigare egenskap.

Detta har fördelen att det fungerar som ett extra socialt skyddsnät, vilket vi ser speglat i myntets andra sida där majoriteten på samhällets absoluta botten, t.ex. uteliggare, är män. Men den kvinnliga vänninnegemenskapen medför en nackdel vad gäller samhällets topp. I en planerad och påbörjad serie inlägg kommer jag avhandla Alice Teodorescu sommarprat mer ingående, här vill jag lyfta en sak:

Om vi försökt förstå oss själva lika väl som bästa väninnan [ca. 45 min]

Vi har alla 24 h om dygnet, sju dagar i veckan. Det här att ”försöka förstå […] bästa väninnan” är en tidsslukare. Likaså är strävan att leva upp till ”väninnornas nivå” av städning med mera en tidsslukare jämfört med manlig homosocialitet. Det är saker man måste välja eller välja bort. Så här säger styrelseproffset Peggy Bruzelius om detta:

Visst, det finns män som bromsar. Men framför allt är det kvinnorna som tackar nej. Jag vet inte hur många gånger jag har mött kvinnor som tackat nej till topposter för att de har andra prioriteringar i livet. Som mentor kan jag bli besviken. Men på ett mänskligt plan … tja, jag kan förstå dem

Ska man kunna konkurrera om positioner i den absoluta samhällseliten måste man lägga sitt liv på det, annars gör någon annan det. Ju högre samhällsposition ju mer krävs avkall på annat i livet. Alla val innebär konsekvenser och vi som samhälle behöver lära oss respektera att fler kvinnor än män ”har andra prioriteringar i livet” och att det medför olika utfall. Det är inget samhällsproblem, alls.

Manlig homosocialitet – individualism – är att umgås kring sak så som Henrik Schyffert beskriver. Det har nackdelen att det fungerar dåligt som socialt skyddsnät, fördelen är att det bygger upp ens sakkompetens. Beroende på vad man har för gemensamt intresse, så är vissa intressen sånt som efterfrågas av samhället. Och det fungerar då som en mycket effektiv livslång skola för yrkeslivet. Säg att det gemensamma intresset är musik. Medan väninnorna lägger tid på att ”försöka förstå […] bästa väninnan” så använder polarna den tiden till att repa. Och man ”mansplainar” för varandra: ”Hur gjorde du det där?”, ”gör så här istället” osv.

Det fina med denna skola är att den inte är könsexkluderande, tvärtom. Men för att de tjejer/kvinnor som är sak-orienterade ska känna sig välkomnade behöver de förstå skillnaden i homosocialitet. Att byta ut den feministiska jämtälldhetskartan i politiken mot en karta som stämmer överens med verkligheten och göra detta till en allmänkunskap – redan i skolålder – skulle vara en välinvesterad jämställdhetssatsning. Istället vill man slänga ännu mer skattemedel i samma galna tunna som inte fungerar, t.ex. det här:

Ja, en ny feministisk myndighet! Låt oss få kvinnors psykiska ohälsa att fortsätta stiga genom att jobba mer på att vägra respektera deras livsval!  Bildkälla https://mrsstrawberry.wordpress.com/2011/12/15/hej/

Ja, en ny feministisk myndighet! Låt oss få kvinnors psykiska ohälsa att stiga ännu mer genom att fortsätta vägra respektera deras livsval!
Bildkälla

Kommentarer

När karta stämmer med verkligheten — 36 kommentarer

  1. Som vanligt grymt och bra saker att ta upp.
    Själv vill jag förbjuda uttrycket mansplaining, eftersom jag anser att det är en grundläggande sak för mänskligheten att dela information. Vill vi få pojkar att läsa mer så (och de läser oftare fakta) kan vi inte skambelägga förståelse och kunskap. Uttrycket mansplaining är ju essentiellt ”anti-pluggkultur”.

  2. Hej.
    Är det rätt transkiberat, ”…hänger med en golare…”? Golare är mig veterligen slang för tjallare. Knappast första val av häng, om det inte gäller hänga upp.

    ’Mansplaining’, brrr! Heter det ’gaysplaining’ om en homosexuell vän förklarar något för mig då? eller jag för honom? Vilket anti-intellektuellt och irrationellt fjoms.

    Jag brukar förklara för klasser att den som tar plats får plats, och den som väntar på att bli tilldelad utrymme får fortsätta vänta. Givetvis i beaktande av sådant som att begära ordet, talartid och vanligt hyfs. Vidare brukar jag förklara att om du är beroende av att någon annan ger dig utrymme att utöva din egen vilja, har du egentligen varken makt eller vilja, utan har lurats in i beroendeställning.

    Ser fram emot nästa del. Kanske något om hur kvinnor mobbar varandra? Har en väninna som är svartlistad inom sitt yrke för att hon bröt mot ledarhönans order genom att vara bättre än de andra kvinnorna på arbetsplasten. Jag skulle vilja påstå att kvinnorörelsens stora misstag är att ständigt förhålla sig till män för att avgöra hur de menar en kvinna kan/får/bör vara. Då blir det ju alltid ’jämfört med’ eller definierat i motsatsförhållande. Ungefär som att se katter och hundar som ett motsatspar istället för två varianter på ett tema.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  3. Nja, skulle nog hävda att kvinnors tillit och lojalitet är mer byteshandel och opportunism, och lättare överges om bättre möjligheter ges. Män är i regel mer lojala både mot män och kvinnor, en nödvändighet för att överleva och kunna slås på slagfälten i forna tider.

    En annan kommentar:

    But then again, they were women—I don’t quite get it, but it’s like all the girls were sticking up for each other and covering for each other, even though they weren’t really close friends. It’s almost as if they felt they needed to cover up the tactics that women use, and keep the men from knowing about them—as though there was a driving need they had to keep men in the dark as to the true nature of women.
    There’s two dynamics going on here. One is that even though the Sandberg of the world are all about open hypergamy (because “Fuck you, I got mine” is the zeitgeist of our time), the rest of the women who are more average need the tactics and strategies to remain hidden for as long as possible in order to optimize THEIR hypergamy. Hence, don’t talk about what other girls do or the guys might get wise to your plans.
    The other is the social intelligence of women playing their political games. They k of the politics of the situation. “If I cover up for her, then in the future when I need to test a branch swing, she’ll cover for me.”
    It’s not that they’re banding together in the fashion men do. Men operate on a totally different system. Women perform actions for each other accruing political influence like a currency. Later they will spend it with the same circle to purchase favors. They are mercenaries and politicians, not a standing army loyal to one another.
    The military instills a great deal of military solipsism in men; this strengthens the incredibly important bonds among the military, but creates a massive blind spot when dealing with women or anyone else that plays political games.

  4. @Rikard:
    Ja, hon säger, ganska tydligt dessutom, ”golare” [4:15–4:20, exklusive reklam]. Förmodar att det är någon ny 08-variant för fjortisar av ”polare”.

  5. Kan det vara så att Emma anser att golare är just en tjallare, en person som bryter tilliten och då män inte värderar tillit lika högt som kvinnor utan hellre efter gemensamma intressen (Dock lägre än tillit…)

    Ungf : Så män umgås hellre med någon de inte litar på men med samma intresse än någon de litar på utan gemensamma intressen.

  6. Jag vill minnas att jag för länge sedan i ungdomen, i väldigt macho sammanhang, lärde mej att golare specifikt inte hade några polare och rent av var en utdöende art.

  7. @Robbelibobban:

    ”Kan det vara så att Emma anser att golare är just en tjallare, en person som bryter tilliten och då män inte värderar tillit lika högt som kvinnor utan hellre efter gemensamma intressen (Dock lägre än tillit…)”

    Med ”golare” menas sannolikhet en person som sprider vidare saker som sagts i förtroende. Kort sagt en person som bryter den sociala sekretessen. Tjejer vill kunna skvallra fritt om närstående personer och det går inte om det finns risk att vad som sägs sprids bortom kamratsfären. Observera att den som säger det också utgår från att killar umgås som om de vore tjejer. Hon förstår inte att killars sätt att umgås av naturen leder till ett mindre BEHOV av tillit.

    ”Ungf : Så män umgås hellre med någon de inte litar på men med samma intresse än någon de litar på utan gemensamma intressen.”

    Det var nog den innebörd hon tänkt sig ja men den är hur som helst felaktig och visar bara hur dålig hon är på att förstå män. Män föredrar BÅDE tillit och gemensamma intressen. De umgås inte hellre med någon de inte litar på än de umgås med någon de litar på OCH har gemensamma intressen med. Det var jämfört med tjejer som tilliten var lägre, det var inte jämfört med gemensamma intressen den var lägre. Det ena ersätter INTE det andra hos killar – det är bara hos tjejer som det gör det.

  8. @Hrafninn/Larsson:

    Ja, de syns. Har du Safari så testa en annan webbläsare.

    @Alla:
    Jag har sett era kommentarer (t.ex. ’golare’), men det behövs lite mer tid för att utveckla det resonemang som behövs. Jag ska försöka hinna det imorgon. Smile

  9. Ska man kunna konkurrera om positioner i den absoluta samhällseliten måste man lägga sitt liv på det, annars gör någon annan det.

    Det är väl just detta som kvoteringsivrande feminister inte accepterar? De vill kunna nå toppositioner och åtnjuta fördelarna med det, utan att behöva göra några uppoffringar (studier*, arbetstid, familjeliv, fritid). Ha kakan och äta den, alltså.

    *) Med studier räknar jag då ingenting med prefixet ”genus-”.

  10. Angående Golare:

    ”som att män hellre hänger med en golare som samlar på hockeybilder”

    – Det är ju exakt det de presenterat statistik om (även om de verkar ha tolkat den jävligt kreativt). Män värderar liknande intressen högt men inte tillit så högt. Hennes exempel är ju en golare (låg tillit) och samla på hockeybilder (samma intresse).

  11. @@skonaglomska:

    Själv vill jag förbjuda uttrycket mansplaining

    Förstår det, men jag har ett syfte med att använda inom citationstecken. När det manliga och kvinnliga sättet att kommunicera krockar så finns en påtaglig risk att en del kvinnor upplever sig överkörda och att mannen gör så för att köra över. En del kvinnor lever också med villfarelsen att kvinnors sätt är bättre (oavsett vad det gäller), när det bara är olika.

    Så mitt syfte med ”använda inom citationstecken” är att inte förneka att fenomenet finns samtidigt som jag visar på att fenomenet inte är något dåligt, tvärtom.

    @Rikard, Robbelibobban och Erik:
    Angående ”golare”

    Det är ett humorprogram. Kort innan säger man ”För män är också tillit viktigast”, så för mig var det som MJ beskriver som ”tolkat den jävligt kreativt” = ett skämt. Det tilltalade min humor och därför tog jag med det. Det borde jag kanske tydliggjort i inlägget. Smile

    Om jag på en ”vad är viktigast för din överlevnad?” svara syre så innebär det ju inte att jag inte tycker mat är viktigt också. För män väger ”tillit” och ”gemensamma intressen” nästan jämt och de som svarat det ena skulle i stort alla välja det andra som näst viktigast.

    Erik skriver:

    Hon förstår inte att killars sätt att umgås av naturen leder till ett mindre BEHOV av tillit.

    Det är sant, men där är ytterligare en faktor som påverkar. Det jag kallar hederskodex, i det ligger bland annat att en man ska ”vara schyst” (utan att vara ”en mes”). Det gör också, menar jag, att tillit inte lika ofta blir viktigaste egenskapen.

  12. Att hon använder golare visar på ett bra sätt varför kvinnliga homosociala strukturer kan vara så hämmande och förtryckande så fort det utvidgas från två individer till flera individer.
    När man då ska interagera i ett större nätverk och gräva i känslor t,ex på arbetsplatser så leder det alltid till att man känner sig sviken eftersom man just ska tala om sina känslor för andra i nätverket vilken då pratar om vilka känslor det gav henne osv,det vanligaste ordet jag har hört när kvinnor pratar om sådana sammanslutningar är att hon är falsk,vem som är falsk brukar ha ett roterande schema som med jämna mellanrum byts ut,där nya vänskapsband knyts och olika pakter störtas och byggs upp pga en misshaglig kommentar,blick eller att något som berättats i förtroende bryts dvs golare.
    Det man inte verkar förstå är att alla är lika falska och golare eftersom det kvinnliga kollektivistiska grävandet i känslor leder till att det som berättats i förtroende även berättas i förtroende till andra,det är ju smörjmedlet för maskineriet.

  13. För att uppnå 100% jämställdhet al’a feministisk tolkning så ser jag bara 2 möjliga vägar.

    1. Att ungar tillverkas i ett labb och uppfostras av staten (kommunistisk drömscenario?)

    2. Nuvarande metod där man gör det enklare för kvinnor att nå toppen samtidigt som man förtrycker både kvinnors och mäns intressen.

  14. @Ninni: Hej.
    Jag blev mest förvånad. För mig, med min bakgrund, är golare något du antingen har vattentäta belägg för innan du kallar någon för det, eller så vill du ha bråk. Därav frågan.

    Vet inte hur bra det stämmer idag (eller öht) men jag minns från uppväxten att det i killgängen fanns vissa saker du inte sa, vissa gränser du inte trampade över (och definitivt inte lät någon trampa över) för då blev det bråk. Denna form av gemenskap släppte bara in kvinnor (eller flickor egentligen) antingen som flickvänner eller som jämlikar om hon visat att hon var lika bra som grabbarna, en i gänget som man kan lita på. Respekt kunde du få även om du förlorade ett bråk, eftersom du visat dig villig att stå på dig och försvara din heder.

    Kanske därför jag har så lätt för att få kontakt med invandrarelever; miljonprogrammets förorter odlade och/eller bevarade en svensk hederskultur:
    Förolämpa inte någons föräldrar, stjäl inte av kamrater, gola inte, svik inte gänget, förolämpningar och kränkningar skall (måste!) bemötas med kraft. Visa att du vågar, typ.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  15. @Ninni:

    Frågan är väl också om inte män tolkar ordet tillit annorlunda än kvinnor. Om man istället hade frågat om ”lojalitet” så tror jag att fler män hade tyckt att det var viktigast (och även kvinnor tror jag). Lojalitet har i vart fall i mina umgängen en mycket viktig roll och jag tror att män har mycket svårare att acceptera illojalitet från vänner än vad kvinnor har.
    (Man kan väl säja lite grovt att tillit ger en förväntning på vad någon ska göra och lojalitet ger en förväntning på vad någon INTE ska göra)

  16. Kors. ”Golare” hade jag tills idag bara hört hos Guillou och möjligen GW Persson.

  17. @Kristian:
    ”Golare har inga polare”
    Men det är ju ganska välkänt tjuvslang. Kommer från Goltupp, en tupp som springer runt och skriker hela tiden, som blev slangbenämning för angivare och golare är slang av slangordet goltupp.

  18. @Kristian:
    Nästan samma för mig. Jag visste vad det betydde, och hade väl intryck av att det främst var argot (förbrytarslang) framför allt i Fjollträsk, ungefär som MJ säger, men jag tror aldrig jag har hört det användas i verkliga livet. När jag var liten hette det ”skvallerbytta bing-bong” vilket förbyttes till ”tjallare” när man växt ur barnstadiet.

  19. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
    Ni har rört er för lite i förbrytarkretsar. Förbrytarslang som jag använder i mitt vardagliga språk är:
    Gola = Ange
    Vattna ner = osant ange eller ange utan egen vinning (eller som jag använder det = löst skvaller)
    Beckna = Sälja olagligt
    Tjacka = Köpa olagligt
    Bomma = Låna
    Plit = Fångvaktare
    Knas = Något håller på att gå fel
    Tjabo = Tönt/Klant/idiot
    Volta = Fängelsestraff (Kaffevolta = kort fängelsestraff: man hinner bara ta en kaffe innan man är ute)
    Hawaii = Ingen ordning (hawaii-regler t.ex. är felaktiga eller påhittade regler i kortspel)
    Väsen = bråk
    Knall = Bli flyttad mot sin vilja (enbart mellan anstalter)
    Mucka = Blir frigiven från straff

    Men mycket av det som var förbrytarslang förr är väl allmänt gångbart vardagsspråk? Som kåken, snut, bängen, tjack, pundare, torsk, stålar, puffra, lax (1000kr), kirra m.m.

    Men det här hamnar otroligt OT märker jag.

  20. @MJ: Hej.
    Tror du inte att mycket av den slangen kommer från Mälardalsregionen och Stockholm ursprungligen? Det är bara där jag stött på regelbundet bruk av termerna, uppblandat med södertugg (heter det väl?) och knoparmoj.

    Här i Skåne finns helt underbara uttryck som ’fubbikajaevel’, ’patteglytt’ och ’knastahue’ samt ’lappjävel’, det sista används gärna om alla som kommer från en by längre norrut än du själv. Smile

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare
    Ps. Om detta är för OT så radera det. Ds

  21. @Rikard:
    nehe du, här har vi som policy att inte radera folks dumheter, utan skammen blir befäst androm till skräck och varnagel.

  22. @Rikard:
    Mycket av kåkslangen kommer från söderslang, månsing, romani m.m. det är ju förbrytarna som tagit med sig slangen in och konserverat den i sin egen subkultur. De ord som kommer in i kåkslangen nu är ju ord från invandrarspråken. Vissa saker är ren kåkslang och kan ha hängt med länge. Plit är t.ex. ett verktyg som man grep runt halsen på fångar med och ledde dem i ett skaft med. Använt flera hundra år om fångvaktare. Tjabo är romani.

    Språk och kultur fängelserna är i stort sett det samma i hela landet.

  23. Hej.
    Tack för flera informativa svar, alltid kul att dela kunskaper. Ville lämna ett tips (ifall någon till äventyrs inte känner till det): Projekt Runeberg. Svensk etymologisk ordbok.
    http://runeberg.org/svetym/

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  24. @Rikard:
    Den tackar jag för! Tar gärna emot fler tips av liknande slag.
    Något som jag saknar oerhört i svenska ordböcker är just ordens deriveringar. Som översättare slår jag mycket i lexikon och ordböcker, och deriveringarna är viktiga, utan dem får man inte en fullständig förståelse av orden, och de gör ofta att man enkelt och lätt kan ta till sig andra ord med besläktat ursprung.
    (Nu är ju ganska många ord gemensamma med engelskan, eller nära besläktade med ord som uppenbart har samma rötter, så man kan ganska ofta reda ut även svensk etymologi med hjälp av en bra engelsk ordbok).

  25. ”Men för att de tjejer/kvinnor som är sak-orienterade ska känna sig välkomnade behöver de förstå skillnaden i homosocialitet. Att byta ut den feministiska jämtälldhetskartan i politiken mot en karta som stämmer överens med verkligheten och göra detta till en allmänkunskap – redan i skolålder – skulle vara en välinvesterad jämställdhetssatsning.”
    Håller med. Vi kvinnor är mycket bra på att lägga på oss ”måsten” och ha idéer om hur det SKA vara. Till exempel att man måste vara mamma för att vara fulländad som kvinna. SvD har just nu en serie om att ångra föräldraskapet. Det ryms mycket sorg i läsarberättelserna.
    http://www.svd.se/det-ar-en-skam-att-inte-vara-alskad/om/att-angra-foraldraskapet

  26. @MJ: Plit verkar vara samma ”verktyg” som byling.

    Angående invandrarspråk hade rollspelet Nya Mutant en ordlista för sin cyberpunk-värld. ”Jallis” är en överhetsperson, efter arabiskans ”Jalla jalla”, skynda på.

  27. @ChristinaG: Tråkigt.
    Har ofta tänkt att här i väst skulle det i mångt och mycket vara lättare att vara kvinna än man – Om det inte vore för andra kvinnors krav och förväntningar.

    Inga-lills historia är väldigt ledsam. Kommer att tänka på ett stycke i Portnoy’s Complaint där huvudpersonen träffar en jordnära kvinna utanför sin vanliga storstadsneurotiska krets (ja, ganska Woody Allen). Han blir överraskad över att hennes familj använder språk för att kommunicera och uttrycka uppskattning, inte bara för att tävla. ”God Morgon” betyder verkligen ”hoppas att tiden mellan soluppgång och tolvslag blir angenäm.”

  28. @Kristian:
    Nej, det är jag som blandat ihop dem.
    Byling är en halsbygel med hullingar på en stång som man leder folk med.
    Plit är en kort och oslipad värja som man slog folk med.

  29. @Rikard:

    det sista används gärna om alla som kommer från en by längre norrut än du själv.

    Nähä, ’lappjävel’ är en person som bor norr om trädgränsen, dvs strax norr om Höör. Människorna som bor söder om trädgränsen är skåningar även om de är norr om mig. Wink

    @ChristinaG:

    Vi kvinnor är mycket bra på att lägga på oss “måsten” och ha idéer om hur det SKA vara.

    Ja. Och framförallt är många kvinnor – inklusive mig själv före jag ”gick i männens skor” – dåliga på att se att det är vi själva som individer som lägger många ”måsten” på våra egna axlar. Att man behöver prioritera och välja bort … En sån debatt hade kvinnor varit behjälpta av … Istället är det som sker i Sverige det rakt motsatta.

  30. @Ninni: ”… En sån debatt hade kvinnor varit behjälpta av … ”
    Den behövs verkligen. Men för vissa skulle den vara ett tufft uppvaknande. T ex måste man inse att kvinnor är aktörer som gör val. Man måste inse att man inte kan få allt, speciellt inte gratis. Att det inte går att skylla ifrån sig på någon annan.