Dick skrev nyss ett inlägg om hur kvinnor – inte män – förtrycker kvinnors sexualitet.

Själv har jag under en längre tid letat runt kring studier om mäns och kvinnors klädval (främst) på jobbet, och hur vårt klädval påverkar hur vi bemöts. Det har visat sig mycket bökigare än jag hoppats.

1. Inte många studier finns om kvantitativa skillnader mellan hur män och kvinnor klär sig, t.ex. beträffande hur mycket hud som kvinnor vs. män exponerar.
2. De studier som studerar hur bemötandet av kvinnor påverkas av deras klädsel utgår praktiskt taget alltid ifrån hypotesen att kvinnor ’straffas’ om de klär sig för provocerande; man mäter då huvudsakligen de bedömningar som man förväntar sig kommer bli mer negativa vid manipulationen.
3. Nästan inga studier går in på varför, om nu kvinnor straffas för att de klär sig ’provocerande’, så många kvinnor fortfarande gör det.

Detta inlägg får tjäna som ett litet delresultat av mitt grävande. Några intressanta studier har jag absolut hittat.

Först vill jag bara repetera vad mina egen arbetshypoteser är:

1. Utgångspunkten är att kvinnor har ett automatiskt egenvärde som kvinnor, medan män behöver visa sig användbara för att ha ett värde. Riktigt framstående män har dock ett mycket högt statusvärde, men inte högre än att det kan rivas direkt om de visar sig behandla kvinnor illa.
2. Klädstilen på arbetsplatser brukar syfta till att framhäva den anställdes funktion, snarare än dess personliga värde.
3. Både män och kvinnor har dock ett privat incitament att inte helt reduceras till en funktion; då är man lättare att byta ut.
4. Allt helt bli reducerad till en funktion torde upplevas som mer ’straffande’ för kvinnor, då denna värdering i sig är lägre än den automatiska kvinnoidentitet som de startade med.

Några studier som tycks ge stöd för detta är:

An ERP Study on Decisions between Attractive Females and Money (Zeng et al 2012)

Experimentet studerar manliga försökspersoners hjärnaktivitet när de ombeds välja mellan att få pengar och att titta på en vacker resp. sexig kvinna. Det var upplagt så att pengavalet var det optimala (om de ville titta på vackra kvinnor kunde de sedan köpa sig tid att surfa på nätet). Men beslutstiden blev tydligt utdragen när de hade möjlighet att titta på en sexig kvinna direkt.

These results were consistent with the notion of evolutionary theory that the erotic signal can easily attract males’ attention, and this played an important role in mating and reproducing decisions for human beings.

The undermining effect of facial attractiveness on brain responses to fairness in the Ultimatum Game: an ERP study (Ma et al 2015)

Manliga försökspersoner fick spela The Ultimatum Game, som testar hur känsliga personer är för rättvisa erbjudanden. Det går ut på att man får ett erbjudande av en fiktiv person att dela på en pott pengar enligt någon viss fördelning (t.ex. 50-50, 40-60, 10-90, etc.) Om de tackar nej får ingen pengarna. Om man vill ha så mycket pengar som möjligt, skulle det rationella vara att alltid tacka ja, men det visar sig att de flesta tackar nej till erbjudanden som är väldigt snedfördelade.

Empirical studies have demonstrated that proposers typically offered approximately 40% (fair offers) of the total money, and responders were more likely to reject 20% or less of unfair offers (Güth et al., 1982; Camerer, 2003; Sanfey et al., 2003; Oosterbeek et al., 2004). In addition to irrationality within humanity, several social factors influence individuals’ fairness considerations, such as social distance (Campanhã et al., 2011; Wu et al., 2011a), initial ownership (Wu et al., 2012), self-contribution to income (Guo et al., 2014), social exclusion (Qu et al., 2013), and social comparison (Wu et al., 2011b, 2012).

Det visade sig dock att om personen som presenterar erbjudandet är en vacker kvinna, blir män betydligt mer benägna att acceptera buden. Det är speciellt tydligt för orättvisa erbjudanden. Där ser man också på reaktionstiden att männen får brottas lite mer med sitt sunda förnuft – de vet att de i vanliga fall troligen skulle säga nej till budet. I fallet med oattraktiva kvinnor syntes ingen signifikant skillnad i reaktionstid mellan de olika buden (se bild).

The behavioral data indicated stable RT results in the unattractive-face condition when the subjects responded to five offers, which suggests they followed a clearly defined strategy when bargaining with the unattractive-face group (similar to a previous study of fair and unfair offers Polezzi et al., 2008). However, a remarkable fluctuation in the RT was identified during the attractive-face condition, and the subjects delayed their decision making in the unfair conditions (1:9, 2:8, and 3:7) and responded quicker to the fair offers (4:6 and 5:5). More importantly, the subjects hesitated more when they received an offer (1:9) from an attractive allocator compared with when an unattractive female proposed an offer (4:6).

När vi nu har etablerat att mäns omdöme tycks grumlas en del när den motsatta parten är en attraktiv kvinna – mannens benägenhet att gå med på annars orättvisa förslag ökar signifikant som en funktion av kvinnans skönhet och/eller sexighet.

Vem hade kunnat ana det?

Kvinnor, tycks det. Nästa studie:

Unbuttoned: The interaction between provocativeness of female work attire and occupational status (Howlett et al 2015)

Här var försökspersonerna kvinnor, en blandning av studenter och yrkesaktiva. De fick titta på bilder av andra kvinnor (ansiktet bortsuddat) som sades vara antingen sekreterare eller chef. På de bilder som var själva målet för studien (andra bilder var distraktion) hade några av kvinnorna ’provokativ’ klädsel: kjolen slutade strax ovanför knäna i stället för strax under, och två blusknappar var uppknäppta i stället för bara en.

Det visade sig att kvinnorna bedömde inte minst chefen som klädde sig provokativt som mindre kompetent. Bedömningen kom dessutom väldigt fort: 100 ms räckte för att nå signifikans, och längre exponeringstid gjorde ingen skillnad.

The differences between the styles of dress were very subtle; nonetheless target females wearing the more ‘provocative’ clothing were judged more negatively overall. This effect was largely due to the high status target female (senior manager) being rated significantly more negatively in provocative clothing than in less provocative clothing. The ratings for the low status target female (receptionist) were similar for both types of clothing. The analyses indicated that dressing provocatively is most detrimental for females in a higher status position, but affects judgements less of females in a lower status position. The employed group – comprised of female participants who were older, had full-time jobs and higher 24 salaries – also judged target females more negatively than students regardless of clothing or status.

Författarna går sedan in på hur kvinnor ’objektifieras’ och straffas för att de ’råkar’ klä sig lite provokativt. Jag vill hellre föreslå, t.ex. genom att ställa ovanstående studier bredvid varann, att kvinnor mycket väl vet att de kortsiktigt förbättrar sitt förhandlingsläge gemtemot män genom att ’förstärka’ sin kvinnliga utstrålning – ’objektifiera’ sig själva om man så vill.

Detta har rent logiskt två effekter:

1. Kvinnor för in ett annat budskap i förhandlingen: ”se mig mer som kvinna än som funktion”, dvs de ber om att få bli bedömda på andra premisser än ren kompetens. Detta får lätt som följd att man lägger mindre vikt vid deras eventuella kompetens och antar att de kompenserar för något lägre kompetens.
2. Andra kvinnor vet mycket väl vad som pågår, och irriterar sig på att den andra använder sig av ’fula tricks’ för att nå längre, inte på kompetens, utan på andra, egentligen ovidkommande, kvaliteter.

För lite vidare läsning på ämnet konkurrens mellan kvinnor, rekommenderas denna artikel i Psychology Today

Second, high status and very attractive women need less help and protection from other women and are less motivated to invest in other women (who represent potential competition). Thus, a woman who tries to distinguish or promote herself threatens other women and will encounter hostility. According to Benenson, a common way women deal with the threat represented by a remarkably powerful or beautiful woman is by insisting on standards of equality, uniformity, and sharing for all the women in the group and making these attributes the normative requirements of proper femininity.

Det som ovanstående studier inte visar är som sagt hur stor andel av kvinnor som klär sig lite mer provokativt på jobbet, men vi kan löst betrakta en annan faktor: hur många kvinnor går osminkade till jobbet?

Beyond any attractiveness measures, cosmetics may help women create certain favorable social perceptions. Indeed, a recent experiment revealed that women pictured wearing cosmetics were evaluated as healthier, more confident, and even having greater earning potential than the same women wearing no makeup (Nash, Fieldman, Hussey, Leveque, & Pineau, 2003). This suggests that makeup has a potentially useful role in strategic self-presentation.

Se även Makeup at Work – Negotiating Appearance Rules in the Workplace (Dellinger 1997):

When asked about their makeup practices, 14 women said they wear makeup everyday at work, 2 said they wear it most of the time, and 4 said they never or almost never wear makeup to work. […] Many of the women who wear makeup daily report that they do not consciously think about their use of cosmetics. They suggest that it becomes ”a routine”, ”a habit”, or ”unconscious”. […] None of the women interviewed recalled a specific written requirement for makeup use even when their workplace was regulated by a formal dress code policy. Women said that they themselves – as opposed to formal regulations – determine what constitutes an appropriately attractive appearance and whether they attempt to meet those standards. In other words, the women believed it was their personal choice whether or not to wear makeup. Nonetheless, many women experience or perceive they will experience negative consequences if their makeup is not properly applied. They expressed three major concerns: Respondents felt that women who do not wear makeup do not appear to be (1) healthy, (2) heterosexual, or (3) credible.

I artikeln noteras att kvinnor som sminkar sig upplever att omgivningen tror att de är trötta eller sjuka när de inte sminkat sig, och även att de inte gillar att se sig själva i spegeln när de är osminkade.

But also there’s a little bit of facade in that I don’t need it at home. I’m comfortable at home with my family, but I wouldn’t be comfortable to come to work everyday without makeup on. So it’s also just that … I don’t know, not quite real … I feel more confident when I have my makeup on. I feel sort of self-conscious if I – there’s I’m sure a few occasions where my husband will talk me into going to the store or something real quick without makeup on, but I’m real uncomfortable like that.

Som kontrast kan man lyssna på radioprogrammet Mitt vackraste jag på P1 idag, där den manlige reportern går på en skönhetssalong, och reflekterar över hur han aldrig egentligen brukar tänka på hur hans ansikte ser ut.

Som avrundning kan sägas att bilden blir lite komplex. Det är tydligt att vackra kvinnor får förhandlingsfördelar gemtemot män. Vill kvinnor dock ’bättra på’ eller framhäva sitt utseende, finns risken att motparten uppfattar det som att de vill styra om uppmärksamheten bort från deras kompetens till deras kvinnlighet/sexualitet. Det får lätt följden att män – och kvinnor – uppfattar dem som mindre kompetenta, och kan även leda till rena bestraffningar från kvinnor.

Långsiktigt är det nog bättre att lära sig att tydligt markera att man vill bedömas utifrån kompetens, och det innebär att man inte bara motstår frestelsen att jaga kortsiktiga fördelar genom att artificiellt bättra på eller framhäva sitt utseende, utan troligen att man strävar åt andra hållet: signalerar att man vårdar sitt utseende men inte mer.

Frågan debatteras ofta och hett, men väldigt sällan vågar man sig in på vilka fördelar kvinnor får genom att hänga på utseendehetsen. Däri ligger rimligen förklaringen till varför det är så svårt att stå emot.