För längesen skrev jag i ett inlägg på min blogg:

Tänk dig en tavla som är 4 m hög och 6 m bred. Du står framför denna tavla, helt intill så nära att din näsa snuddar tavelduken. Kan du se tavlans motiv?

Det är lätt att se att det är korkat att kvinnor inte fått rösta eller får köra bil i Saudiarabien eller se galenskapen i en religiös sekt du inte tillhör. Vi förundras över att häxor kunde brännas på bål, att nazismen i Tyskland kunde få med ett helt folk, att inte folket spärrade vägar med demonstrationer för att förhindra slavhandeln. Men det är inte alls konstigt egentligen.

Sociala fenomen som händer/hänt långt bort (i tid eller rum) är som tavlor vi betraktar på avstånd. Då är det lätt att se ”tavlans motiv”. Det är när vi ska försöka se sociologiskt på vår egen samtid och kultur det blir svårt. Det är då vi alla står med näsan tryckt mot den stora tavlan.

I slutet av förra seklet var jag själv en övertygad feminist. Av flera olika orsaker så började jag att ta några stapplande steg bakåt från denna ”nutidsfeminismens-tavla”. Och det var inte utan ett sting av sorg jag upptäckte att motivet på tavlan inte alls höll måttet.

Erfarenhet av den manliga sidan av genussystemet var ingången, ett uppvaknande. Men när jag väl upptäckte en så omfattande samhällslögn (feminism) så började jag ifrågasätta fler saker jag ”bara visste” och det jag mötte från media svalde jag inte längre okritiskt. Det är drygt 15 år sen … och under dessa år har saker bara blivit allt mer absurt. Jag har upplevt denna tid som politiskt syrefattig och kvävande trång i ett land som påstås vara en demokrati.

Det var en enorm lättnad för mig när jag i september 2011 hittade Pär Ströms blogg – jag hittade Er! Jag var inte längre ensam med mina feminismkritiska åsikter!
Det blev, för mig, en milstolpe.

December 2014 är ännu en milstolpe för mig – månaden då den kvävande pk-bubblan sprack!

Jag kan andas!

Så det är med ett mycket lättat sinne jag nu meddelar mina läsare att jag tar en välbehövd jul- & nyårsledigt.

Vi ses igen efter helgerna!