Inledning
Som jag citerade i del 1, så menar Kristina Henkel att det inte är så viktigt om saker beror på biologi eller socialisering i pedagogiskt genusarbete.
[…] I read books and journal articles written from a variety of viewpoints. That gave me a perspective that most academic psychologists don’t have—a bird’s-eye view of the entire field. Sometimes things can be seen from a middle distance that aren’t visible from close up. (Harris, 2009, s. 52)
Med denna a bird’s-eye view så ser jag hur avgörande det är att verkligen ha ena ögat på biologisk forskning i genusarbete. Har man inte det så kommer man ofrånkomligen stånga barnens (främst pojkars) huvud i väggen, menar jag, då man frångår hantering som utgår från signalerna från barnet i det jag citerade i tidigare inlägg:
The effects the socialization researchers are interested in are parent-to-child effects: the parent has an effect on the child. There are also effects that go in the opposite direction: the child has an effect on the parent. Child-to-parent effects, I call them.(min emfas) (Harris, 2009, s. 65)
Det finns många saker i dessa böcker som får varje varningssignal att larma i mig. Jag kommer ta upp en sak och vill förklara varför jag väljer just denna. Jag valde att skriva om ögonkontakt, dels för det är lätt att visa upp den biologiska grunden till fenomenet, dels för att man efterfrågat hur jag anser man bör hantera barn. Här kan jag med en anekdot visa ett exempel på min syn på barnuppfostran. Så detta inlägg fyller även en funktion som svar till Johan Grås och Mariels frågor.
Ögonkontakt is a girl thing
Det finns en biologisk teori om autism som heter ”the extreme male brain”. Den teorin menar att om maskuliniseringsprocessen i fosterstadiet går överstyr så blir barnet autistiskt. Ett utmärkande drag för autism är oförmåga att hålla normal ögonkontakt.
Man har, bland annat som ett led i att belägga eller förkasta denna ”the extreme male brain”-tes, gjort forskning på ögonkontakt i låg ålder och den visar att det finns en könsskillnad, där flickbebisar söker mer ögonkontakt än pojkbebisar. Denna och denna är ett exempel på sådan forskning.
Detta, och mer därtill, bemöts av Cordelia Fine i boken Delusions of gender, vilken Erik har skrivit om här. Forskarnas bemötande av den boken finner ni här och här.
Föräldrarna kan också märka att ögonkontakten är sämre än normalt redan hos det lilla barnet. (Angående Fragilt X-syndrom, citatet är hämtat här )
Ett fel i x-kromosomen ger alltså bristande ögonkontakt, vilket tyder på att x-kromosomen har med ögonkontakt att göra. Det vill säga, det blir lättare avvikelser hos pojkar.
Vi är, på en mer eller mindre undermedveten nivå, medvetna om detta, att ögonkontakt är ”a girl thing” vilket jag vill visa med citat hämtade från en tråd på nätet där detta diskuteras:
(Jag modererade bort två radbyten i första citatet)
Iaf, killar är inte tränade i denna konsten. Jag beundrar verkligen tjejer som kan hålla ögonkontakt som om det vore normalt.
När jag själv gör det så känns det som om mian[sic] ögon ska åka in i huvudet. Måste koncenterar[sic] mig till fullo för att orka göra det.
Men för tjejer betyder det mycket att man ser dem i ögonen när de säger något viktigt, själv kollar jag hellre ut genom ett fönster. (-Satanisten 19 May 2006 09:49)
Du får träna, att kunna se någon i ögonen är viktigt.
Och tjejer fastnar för det ju..
(-Cheeky 24 May 2006 12:15)
Vet, håller på att öva. Men då kan jag inte prata lika bra och att lyssna blir jag lite sämre på. Men jag övar varje dag
(-Satanisten 31 May 2006 17:27)
Det här är, menar jag, ännu ett motbevis mot mantrat ”mannen är norm”, för vår kommunikationsnorm, bland annat angående ögonkontakt, utgår från vad ”tjejer fastnar för” och killar/män anpassar sig.
Det finns alltså orsak att ha i bakhuvudet att vad gäller ögonkontakt så är pojkar (som kollektiv inte individ) biologiskt och medfött sämre än flickor.
Anekdot:
Vår son är/var en ”sån pojke” som hade betydande problem med ögonkontakt. Människor i vår omgivning störde sig på hans avsaknad av ögonkontakt. Som Kristina Henkel (del 2) mycket riktigt konstaterar så ökar den psykiska misshandeln av pojkar med stigande ålder och försöken att rätta honom för hans bristande ögonkontakt blev allt mer osmakliga och allt mer frekventa. Man försökte alltså tvinga och pressa honom till ögonkontakt. Det gav mig huvudbry och jag funderade mycket på hur jag skulle hantera det. Och så här valde jag att agera en dag när vår son, då runt 5 år, satt och pratade med mig i mitt knä och tittade på allt annat än mina ögon.
Jag: Jag har märkt att du inte tittar i ögonen.
Och då stelnade han till och vred ansiktet mot mig och ansträngde sig för att ”vara duktig”, men ögonen for runt som på bilden nedan.
Så jag skrattade lite mjukt och sa: Du behöver ju inte titta i mina ögon, det spelar inte mamma någon roll, gör som känns bra för dig.
Han slappnade märkbart av varvid jag fortsatte: Jag har märkt att folk säger till dig. Vet du varför de säger till?
Han: Nä ää?
Jag: Ögonkontakt ingår när man pratar med varandra. Om man inte tittar så tolkas det som att man inte lyssnar.
Han, med tydlig förvåning: Men, mamma, jag lyssnar. Jag lyssnar med mina öron, mamma.
Jag: Ja, vännen, jag vet det. Men jag tänkte ge dig ett tips som kan hjälpa dig. Om du vill kan man titta här (pekade i min panna precis ovan ögonbrynshöjd), det kan kännas skönare för dig. Och den du tittar på märker inte det.
Det var ett tips som hjälpte honom, utan att pressa honom, och han fick snabbt in vanan att titta folk i pannan. När jag skulle skriva detta så fråga honom hur det var med ögonkontakt nu. Så här lyder hans svar:
Jo oo, det fungerar bra … eller … om något är viktigt eller svårt och jag måste lyssna noga och koncentrera mig, då stör det och då kan jag tappa det ibland. Men normalt fungerar det bra.
Notera samstämmigheten med ”Satanisten 31 May 2006 17:27” citerat ovan.
Vi har alltså individer, vanligen av manligt kön, där vår ögonkontaktsnorm är en besvärande norm. Jag vet på rak arm tre män (inkl. min son) som pratat med mig om detta, så det kan inte vara helt ovanligt fenomen. Dessa individer hade behövt en ökad tolerans för sin avvikelse. Men på grund av total okunskap och ignorant attityd inför biologisk forskning så riskerar dessa självutnämnda ”genusexperter” göra situationen värre för dessa individer med följande tips till läsaren:
Sök ögonkontakt med alla barn och låt det ta tid när du pratar med dem. (Henkel, 2009, s. 100)
För att:
Prolonged eye contact makes babies uncomfortable. (Harris, 2009, s. 140)
(Som ni ser i tidigare citat, så gäller detta inte bara ”babies”.)
Om det tipset Kristina Henkel följs så kommer barn som, likt min son, tycker det här är jobbigt, bli och uppleva sig ännu mer pressade att följa normen, för att folk kommer, i all välmening, envisas med att söka ögonkontakt istället för att i större utsträckning och intuitivt anpassa sig efter barnets signaler. Därför måste man ha en ögat på biologisk forskning i genusarbete.
Härskartekniker
Detta har för individer med denna problematik blivit värre på samhällsnivå, för med kvinnors inträde på arbetsmarknaden så dök också termen ”härskartekniker” upp från feministiskt håll:
Många härskartekniker är väldigt subtila och manipulativa. Ett talande exempel är när någon tittar ner och bläddrar i sina papper under ett möte när du pratar, i stället för lyssna på dig. [källa]
Men, som min son så klokt påpekade, man lyssnar med öronen. Notera att dessa manliga individer talar om att det är svårare när det är viktigt och att ögonkontakt gör det svårare att lyssna.
Det här med härskartekniker det kommer, menar jag, leda till mycket otrevligheter på arbetsmarknaden för kvinnor. Hur?
En fiktiv Olle, är chef och är en person som har den här problematiken med ögonkontakt. Första gången någon (läs: kvinna) hänger upp sig på att han bryter ögonkontakten för att titta ner i sina papper och han anklagas för att använda sig av härskarteknik, så tänker han: ”Det gjorde jag kanske? Får försöka bli bättre på det.”
Andra gången, så anmäler han sig till en kurs om härskarteknik.
Tredje gången så är han så medveten att han vet om att ”inte lyssna” och ”härskarteknik” är en falsk anklagelse.
Eftersom det i huvudsak är ”tjejer [som] fastnar för” (läs: tycker är viktigt) med ögonkontakt så blir det från ”kollektivet kvinnor” den här typen av klagomål kommer. Och Olles tanke tredje gången blir ”Kvinnor är fan hopplösa att arbeta med!”
Tror ni han anställer en kvinna nästa gång om han har chans att välja?
Slutord
Vi märker bara av normer när de ställer till problem för oss. Och eftersom detta arbete bedrivs av feminiserade individer så är det de normer som ger män (och maskuliniserade flickor/kvinnor) problem det man är blind för och åtgärderna försvårar livet för maskuliniserade individer. Detta är en förklaring till fenomen som pojkarnas sjunkande studieresultat och ”men on strike”.
Detta är extra problematiskt då det, som jag tidigare nämnde, absorberats inom skolverket och där leder till mobbing av pojkar.
Tanja Bergkvist och Pelle Billing har skrivit var sitt inlägg om Kristina Henkels arbete. Tanjas hittar ni längst ner i detta inlägg och Pelles hittar ni här.
—
Harris, J. R. (2009). The Nurture Assumption (2nd Revised and Updated Edition uppl.). Simon & Schuster, Inc.
Kristina Henkel, M. T. (2009). Ge ditt barn 100 möjligheter Istället för 2 – om genusfällor och genuskrux i vardagen. OLIKA förlag AB.
Pingback: Jämställdhet i förskolan, del 3: Biologi i bakhuvudet - UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal
Såna här inlägg borde läsas av många fler.
Så man skulle kunna säga att när någon uppmanar en man att se dem i ögonen så är det en härskarteknik och särskilt när lärare använder det mot små pojkar.
Bra Ninni. Detta är ett av de ämnen jag anses vara viktigast, en hjärtefråga.
”Notera att dessa manliga individer talar om att det är svårare när det är viktigt och att ögonkontakt gör det svårare att lyssna.”
Håller helt med detta. Jag har många gånger också svårt för ögonkontakt, SPECIELLT när det ska sägas något viktigt så att man måste fokusera. Nästan så att man vill blunda helt!!
@JonasBsson: Ja faktiskt. Vem ska bestämma var man ska vila blicken. Som Ninni skrev så lyssnar man ju med öronen!
Jaha… ännu en grejs om puttar mig mera åt det feminina hållet
Om någon börjar bläddra bland papper när jag pratar så tar jag det som att dom inte lyssnar. Tycker det är viktigt att dom tittar PÅ mig, behöver händelsevis inte vara i ögonen men åt mitt håll åtminstone 
Annars tolkar jag det som att dom inte håller uppmärksamheten på mig 
@Mariel:
Det här med kvinnors överordnade makt, den är svår att förstå innan jag lagt ut hela bilden. Men här ser du ett exempel på hur denna överordnade makt fungerar
Det är tjejer/kvinnor som fastnar ögonkontakt
Och killar/män kämpar för att leva upp till deras förväntningar.
Vad är det kvinnor vanligen attraheras av?
En god försörjare och försvarare, intellekt, konstnärlighet, fysisk styrka, stabilt psyke, hårt arbetande.. osv. osv.
Den makt man ser hos vissa män är en följd av att de lyckas leva upp till ”drömmannen”. Den man som inte klarar uppfylla dessa kriterier i tillräcklig utsträckning kommer inte att få barn.
Är det en makt att vara pressad att fylla upp andra könets kriterier för ”god partner”?
Då tänker ni kanske, ja men det går ju på båda håll. Men nix, det gör det inte. Jag avviker massor från ”Kvinnan”. Man tycker det är häftigt. Män, som kollektiv, har inte krav på att vi ska passa in i en viss snäv mall. Därför är vår cirkel så mycket större än männens dito.
Det här kommer jag styrka och utveckla allt eftersom under hösten. Var bara en liten förhandstitt.
@Chr Ewrk:
Då är detta bra för dig att ha i åtanke
@Ninni: Ja det kan man väll säga. Men sen funderar jag på att om man bläddrar i papper så är det faktiskt en signal på att man inte bryr sig och inte koncentrerar sig iomed att man ägnar sig åt en annan uppgift samtidigt. Forskningen du tog upp säger inget om att hålla på med en annan uppgift samtidigt som man inte tittar i ögonen. Det är svårt att förklara vad jag menar
Tack Ninni.
Hur många ggr jag blivit beskylld för att inte lyssna när jag inte borrat in mina ögon i den jag pratar med ska vi inte bara nämna. Är så trött på det. Joe Rogan tar för övrigt upp det här när han blir påhoppad av en argsint feminist som mitt i allt avbryter honom och uppmanar honom att se i hennes ögon när han pratar med henne. Hans svar var något i stil med ”My eyes dont have to be locked on to you, to make contact, when I talk I look around and its ok”.
Fan jag gillar Joe Rogan hårt.
Egentligen kan man väl säga att det är en härskarteknik att kräva ögonkontakt av någon. Likaså när jag bläddrar i papper eller rättar till kroppen etc så är det ju då jag lyssnar som mest. Jag och många med mig klarar ju uppenbarligen av det där. Jag brukar titta upp i taket också med händern apå huvudet om någon pratar med mig och jag kan tänka mig att en hel del tycker det är arrogant. Men tro mig, jag lyssnar när jag gör det.
Joe Rogan visar prov på sin integritet och säger vad han tycker om uppmaningen ”Look me in the eye when I talk to you”.
Svaret är något i stil med ”Dont tell me where to look, Im not your dog!”
Känslan av att ögonen åker in i huvudet känner jag väl igen. Har ”lärt” mig att man ju faktiskt inte behöver hålla konstant ögonkontakt under ett samtal, utan det är okej att titta bort, så länge man fortfarande verkar lyssna på vad den andre säger. Innan så såg jag bara två valmöjligheter, där antingen ögonen eller öronen ”lyssnade” på den som talade.
När jag själv talar, har jag fortfarande mycket svårt för ögonkontakt. Uppskattar därför de personer som kan konsten att verka intresserade med kroppen och rösten och inte ögonen.
Hogan.
Ja det säger han också. Ett klassiskt klipp snart det där. Ser folk som lägger upp det på sin facebook fortfarande osv. Kul !
Ifall någon undrar så är jag är en av de personer som har berättat om andra människor som tjatat om att jag skall glo folk i ögonen när jag var yngre. Jag har även förklarat att deras påståenden att visar man är med i samtalet är nonsens. Ju mer man anstränger sig för att hänga med i samtalet ju mindre tittar man folk i ögonen, ju mer energi man lägger på att glo folk i ögonen (när det inte är naturligt) ju mindre energi lägger man på samtalets innehåll.
Samma princip förklaras här på ”The rules revisited” riktad mot kvinnor som letar män som uppvisar självsäkerhet.
http://www.therulesrevisited.com/2011/12/more-confident-he-is-less-he-likes-you.html
Vi kan kalla det energibalansteori.
Uppmärksamhet på andera personens ögon = Lägger mindre energi på innehållet
Hög självsäkerhet: Mindre viktig situation, ej oroad att fucka upp.
Det roliga med den där videon är ju lite också när den nedtryckta killkompisen kommer och Joe säger ”You´re the guy that likes to be slapped?” haha. Han påminner mig om de fåtal killarna på genusvetenskapskursen. Dom som verkligen är ”slapped by feminism”.
Själv beter sig den där kvinnan precis så som deras egna nidbilder är av män. Burdus, högljud, härskartekniker etc. Så ur det perspektivet så blir videon också en bild av hur jag uppfattar rådande jämställdhetsklimat i Sverige. Männen ska förtryckas och hålla sig i bakgrunden och kvinnorna ska odla sina egon.
Är det rättvist?
Erik
Du har berättat tidigare om blyghet. Var du blyg eller uppfattade folk dig som blyg för att du inte tittade dom i ögonen? Jag uppfattar dig inte som blyg och det grundar jag på att du vågar ta debatter med vem som helst. Du ringer till Aschberg i ett program. (Aschberg har konfroterat rätt många och tryckt ner dom i skorna) och du samordnar jämställdhetsträffar. Jag ser ingen blyghet i detta, jag ser mod och hög självsäkerhet.
Detta har man ju fått höra ett antal gånger. Jag har till och med lagt till mig att berätta för folk att ”när jag tittar bort, upp i taket, så innebär det att jag koncentrera mig på vad du säger, inte att jag inte lyssnar”. Det har faktiskt hjälpt ganska bra måste jag säga. Aldrig blivit kallad oförskämd av personer som jag förklarat det för.
@Chr Ewrk:
Du lyckas bra, för jag är med på tankegången
Jag vet inte om det är gjort sån forskning, men baserat på anekdotiska bevis (så ta det för vad det är värt) så skulle jag säga att för dessa individer så gäller det i synnerhet när de ”pysslar med annat”. Du ser det också bland kommentarerna här.
Anekdot:
Vi noterade att grabben behövde ha något i händerna när han var väldigt liten, så vi köpte en leksak som gick under benämningen ”pillebollen”. Det var en liten gummiboll med taggar överallt.
Under en period (ca. 3-6 år) var han fullständigt galen dinosaurier, så istället för normala barnsagor så läste jag ur ett dinosaurie-uppslagsverk (för vuxna) för honom, från pärm till pärm. (Inte på en gång såklart)
Så en dag läste vi om Velociraptor. Det är en liten, snabb köttätare, som man tror jagar i flock. Och när jag läste om Velociraptor, så den här lilla bollen, det blev allt mer frenetiskt. Så jag tänkte att han kanske tyckte det var för läskigt, så jag frågade om han ville sluta läsa och leka istället. Men det ville han absolut inte.
Tillslut hade han den bollen liksom ända uppe vid ögonen och stirrade på den och drog i den ena taggen efter den andra.
Sen när pappa kom hem en stund senare, så rusade han till honom för att återberätta vad vi läst. Han hade stenhårt memorerat berättelsen för att det var spännande.
När han lyssnar på ljudbok så håller han alltid på med något ”pilleri”.
Det här är ett socialt handikapp. Min son har lärt sig hantera det så det inte märks, men andra har större problem. Om vi ”normal-fungerande” får förståelse för dessa ”halvautister” så blir det lättare för oss att förhålla oss till och därmed underlättar deras situation. Lite motsvarande att vi bygger ramp åt rullstolsbundna.
Sen kan ju ”pyssla med annat” bero på ouppmärksamhet också. Men om man inte per automatik dömer det som ointresserad, så kommer man notera att dessa individer har lyssnat.
I mångt och mycket är det så jag ser på genusfrågan. Förståelse för varandras problematik ger en ökad acceptens.
När jag tittar in i ögonen på kvinnor när vi diskuterar mer än vad gemeneman brukar och vad som är norm så blir dom istället osäkra och börjar fladdra med blicken och kan ibland få för sig att jag är mer intresserad av dom än som vän.
@David Holman:
Det har faktiskt hjälpt ganska bra måste jag säga. Aldrig blivit kallad oförskämd av personer som jag förklarat det för.
Det kan jag tänka mig, förståelse är liksom nyckeln
Bra metod!
Det här med att titta i papper tycker jag är lite värre än att bara titta åt ett annat håll, för i papperen finns i regel text som stjäl den intellektuella kapacitet som krävs för att fokusera på att lyssna. Själv har jag väldigt svårt att tillgodogöra mig vad någon säger samtidigt som jag läser något annat.
Ett knep kan vara att blunda när man ska lyssna på någon, så att alla konkurrerande informationsflöden stängs ute.
@Ninni: Ah okey
Men frågan är vad är normen? Jag din text som att det var normen bland män och killar att koncentrera sig genom att inte titta i ögonen. Men är det inte normen utan mer undantag än regel så förstår jag att folk reagerar som dom gör. Kanske kan vara en idé att då förklara för personen man pratar med hur det ligger till.
Sen erinrar jag mig nu när vi talar om det att när jag var yngre så var det lättare att hänga med i samtalet när man inte stirrade personen i ögonen. Men jag tror det berodde för att det blev så personligt, det krävdes också rätt mycket tankekraft. Tolkade även det som att man inte blyg och dåligt självförtroende. Man har ju alltid hört att man ska titta folk i ögonen
Nu för tiden är det mer, som jag tolkar det iaf, någon sorts kraftmätning när man diskuterar och stirrar i ögonen på folk, och det jag blivit bättre på dessutom.
Blev lite personligt detta men så får det bli! Skriver ju inte så många kommentarer ändå
@Chr Ewrk:
Men frågan är vad är normen? Jag din text som att det var normen bland män och killar att koncentrera sig genom att inte titta i ögonen. Men är det inte normen utan mer undantag än regel så förstår jag att folk reagerar som dom gör.
Det är inte normEN, olika kulturer har olika normer. Det som är avvikande beteende i Kenya, kan vara vår norm.
Jag skriver en notering, för den här vill jag förklara tydligare än vad som går i kommentarsfält, finns en poäng i det. Tack för du hjälpte mig att peka ut det
Det blir inte förrän någon gång nästa vecka tror jag.
Ska lägga till en sak för övrigt: jag tittar inte alltid bort när jag lyssnar, bara när jag måste koncentrera mig riktigt mycket. Vad jag då gör är att analysera vad personen säger samtidigt som personen säger det. Analysera vad något innebär och liknande. Är det en vardaglig situation så har jag, personligen, inga problem med att titta folk i ögonen.
Tror detta är en viktig distinktion att göra.
———————
Jag påminns också om Göran Person som blev kallad det mesta för att han, när folk pratade, började vandra runt i rummet. Många påstod att han endast gjorde detta när han lyssnade på kvinnor som en härskarteknik gentemot dem. Detta är förmodligen bara bekräftelsebias som ligger bakom, han gick nog runt när både män och kvinnor pratade, men kvinnorna såg det som ett problem medan männen inte uppfattade det som det för dem själva.
@Chr Ewrk:
En komplettering till min tidigare kommentar
Jag skrev:
Om vi ”normal-fungerande” får förståelse för dessa ”halvautister” så blir det lättare för oss att förhålla oss till och därmed underlättar deras situation.
Det är ju naturligtvis inte bara deras situation som blir bättre med ökad förståelse. För det är naturligtvis grymt irriterande att uppleva att någon inte lyssnar när man berättar något.
@Ninni: Alright! Det ska bli intressant att läsa. Men när jag skriver ”vad som är normen” så syftar jag på den i Sverige
Skulle nog ha förtydligat det kanske 
Fan va bra Ninni! Du borde försöka få den publicerad, fler måste få läsa detta!
@Petter:
Tack
Jag vet inte om ni tänkt på att mina inlägg struktureras. Jag har alltså en mindmapp jag jobbar efter när jag skriver i genusbiblioteket. Det är liksom ett stort pussel jag vill visa motivet på och i genusvetenskapen har jag hittat all det stöd jag behöver för att visa och förklara mina antifeministiska teorier. (Nej, kära genusvetare. Ståndpunkten är inte fast. Er litteratur har fått mig att modifiera min ursprungliga ståndpunkt. Den har blivit ännu mer antifeministisk. Så tack för rådet ”Läs på!”. Det har hjälpt väldigt mycket. Ödets ironi.)
Jag lutar allt mer åt att sammanställa det i en bok när jag är klar. Dels för det ger andra möjligheter till fördjupade förklaringar, men även för att ge hela pusslet i en enhet, inte bara spridda inlägg som faller undan i glömska.
Så kanske blir det så, om jag kan.
Det stämmer: Det är svårt att hålla längre ögonkontakt med en attraktiv kvinna under samtal, särskilt om det är något komplicerat. Jag behöver se bort då och då för att samla mina tankar. Däremot är jag helt avslappnad när jag inte är attraherad.
Det går bra att följa med i dokument samtidigt som man (jag) lyssnar. Inte alla föredragshållare trollbinder sina åhörare… Att sitta och lyssna uppmärksamt, och se engagerad ut, när en feminstisk föredragshållare vräker ur sig skit om män, är självskadebeteende.
OT som vanligt när jag dyker upp…
http://goteborg.etc.se/debatt/jamstalldhet-kraver-politiska-reformer
Vid en arbetsintervju var en gång väldigt medveten om detta med ögonkontakt och fokuserade på att få till det och ge ett seriöst intryck. Jag koncentrerade mig så mycket på det att jag inte insåg att jag inte hört ett ord av vad människan sagt; ögonkontakten tog upp all mitt fokus. Samtidigt framstod jag sannolikt som en stirrig amfetaminpundare. Sedan dess struntar jag fullkomligt i alla tips beträffande att ge ett så bra intryck som möjligt vid arbetsintervjuer, jag gör mitt bästa på mitt sätt.
@Zweifel: Kan inflika att jag är en man och intervjuaren var kvinna.
OT igen…
http://tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2013-09-05-vart-tar-kvinnorna-vagen.html
Apråpå detta med ögonkontakt: Minns en gång när jag var på en dejt med en kille. Han tittade in i mina ögon konstant (utan att överdriva). Det var asjobbigt. Jag fick till och med säga det. Han sa nått i stil med ”Jag har lärt mig att man ska se på den man pratar med”. Jaja till en viss gräns! Det blev inga fler dejter…
Det här med ögonkontakt är ju faktiskt riktigt intressant.
Om man håller en ständig ögonkontakt så uppfattas det nog oftast som riktigt obehagligt.
Det finns teorier som säger att om man håller mer ögonkontakt med någon när man själv pratar och mindre när den andra pratar så uppfattas man som mer dominant.
Observera Rogan videon som postades ovan, i början så lyssnar han på vad hon säger, samtidigt som han hela tiden iaktar annat som händer. Men när hon börjar med uppenbara attacker på honomsom person så ger han tillbaks, och då kan vi snacka om ögonkontakt. Observera hur hon till och med ryggar tillbaks och vänder ansikt bortåt för att undvika ögonkontakt.
(episoden med killen som berömer Joe kan vi lämna därhan, men den var väldigt intressant)
På slutetger hon bara upp.
Frågan är: ägnade sig herr Rogan åt härskarteknik här?
Självklart.Detta är maniga härskartekniker. Det är en stor skillnad mellan vad genus/feministisk vetenskap har kommit fram till är ”manliga härskartekniker”
Typ detta dravel http://ami.bibliobi.com/harskar.htm
Och äkta manliga härskartekniker. Manliga härskartekniker går ut på att sätta sig över en annan person, på ett sätt som gör att alla kan se det.
Om man kollar på hur feministerna ser manliga härskartekniker så kan man rätt lätt se att det handlar om projektion. (För referens, se valfri feministisk debattartikel/bloggdrapa/twitter)
Att stirra stint i någons ögon uppfattas ofta som aggressivt/utmanande, inte bara för människor.
Härskartekniker är inte manliga, när någon pratar om ”manliga” härskartekniker så handlar det om att tillämpa dubbla måttstockar och lyfta fram och kritisera när män använder härskartekniker samtidigt som man ignorerar när kvinnor gör samma sak. Anklagelser om härskartekniker är dessutom oftast inget annat än tillämpning av härskartekniken ”Påförande av skuld och skam”.
@En annan andreas
Det du pratar om är ju den feministsika teorins ”manliga” härskar tekniker definierade i http://ami.bibliobi.com/harskar.htm.
1.Osynliggörande
2.Förlöjligande
3.Undanhållande av information
4.Damned if you do and damned if you don’t eller Hur du än så gör du fel!
5. Skam- och skuldbeläggning
De här teknikerna är ju riktigt långt ifrån den traditionelt manliga könsrollen som feminister vänder sig mot.
De härteknikerna är ju ett typiskt exempel på ett passivt agressivt tillvägagångsätt för att få överhand. Och jag förstår inte överhuvudtaget hur de kan få det till ett ”manligt” beteende.
Den här mallen är förövrigt mycket rolig att applicera på feminister när de försöker sig på att argumentera. Det är vädigt sällan de kommer med något argument som inte kan kategoriseras som någon av de fem vanligaste härskateknikerna.
Vad jag menar är egentligen att det här mest är kvinnliga härskartekniker som de projicerar på män. Män håller sällan på med sånt här..
@P:
Håller absolut med. Det där är kvinnors sätt att göra. Subtil mobbing liksom.
@HoGan: Vem är denna Joe Rogan? Är jag väldigt off om jag inte vet det? Sjukt intressant och kul video, hon försökte med alla tänkbara metoder att förminska honom, hon till och med försökte klappa honom på kinden… Men jäklar vad defensiv hon blev när hon märkte att det inte funkade!
Ja vi vet ju alla hur mycket genusteoretiker svamlar eftersom dom missat biologi och fastnat i sociala konstruktioner.
Män har inte lika mycket ögonkontakt som kvinnor för att inte verka hotfulla medans kvinnor tittar mer i personers ansikten och ögon för att avläsa sinnesstämning och eventuella hot kvinnor ler även mer än män i möten med andra personer och helst då mot män för att visa att hon inte utgör ett hot ett sätt att visa undergivenhet vilket självklart är hårt för feminister att höra.
Detta sker per automatik utan att man tänker på det man kan säga att det sitter i ryggraden vilket ett flertal studier visat.
Detta biologiska arv förs även in när ny teknik förs in i människors liv t.ex datorer som först var ett manligt domän där endast text var viktig men när allt fler kvinnor intresserade sig så upplevdes den väldigt kall därför behövdes något som även visade sinnesstämning därför uppfanns smileys hjärtan osv för att fylla detta behov och vi vet väl alla vilka som använder sig mest av detta
MiT: lustig artikel du länkade till. Författaren verkar mena att det finns en naturlig nivå för hur många kvinnor det ska finnas i olika branscher och jobb. Det verkar dock som att det finns rätt antal kvinnor i riskyrken.
@MiT: Joe Rogan är en stå upp-komiker, var program ledare för Fear Factor och är kommentator för UFC.
Fick så mycket skit för att jag inte tittade på läraren när jag gick i grundskolan.
Tydligen var det mycket viktigare än att jag alltid klarade alla prov, fastän jag aldrig pluggade och då menar jag verkligen aldrig.
Nu har jag lärt mig att det funkar om jag sitter och gör anteckningar, då slipper jag få skit för att ”gör något annat” och så bibehåller jag fokus.
Dessutom så fastnar informationen bättre, jag behöver i princip aldrig läsa anteckningarna för det räcker med att jag gör dem och skiten går knappt att läsa ändå.
En annan positiv bieffekt är att lärarna verkar tycka att man framstår som väldigt seriös och engagerad i ämnet, det skadar ju aldrig
David Holman och Ninni !
Det där är en viktig poäng du gör. Jag hade hoppats att Ninni kunde göra ett inlägg om just den saken. Jag vet inte om det varit uppe innan men vi har ju diskuterat det på forumet. Att när kvinnor blir utsatta för samma beteende som män vanligtvis blir utsatta för så händer det att kvinnan ifråga anser att hon blivit kränkt medan en man säkerligen inte ens noterade det om det hände honom. Det där börjar bli en rätt vanlig beskyllning nuförtiden och det är också väldigt tröttsamt att behöva höra.
Jag blev själv beskylld för detta av en kvinna tidigare i mitt liv. Jag hade snurrat runt (jag var frustrerad över hennes argument) och då pekade hennes tjejkompis på mig och sa ”se nu använder du härskarteknik”. Tro mig, jag var frustrerad och knappast sugen på bråka.
Ninni, snälla skriv ett inlägg om detta, du kanske kan nå fram till andra kvinnor om det kommer från dig. Ulf T kan väl hjälpa dig hitta data för det är han fenomenal på märker jag. I beg on my knees.
@Torstensson: Ja, precis. Ibland behöver man göra något för att inte ta ut frustrationen på personen i fråga, vilket kan tolkas som en härskarteknik. Jag personligen kan bli väldigt högljudd när jag diskuterar med någon, oavsett kön och oavsett ämne. Detta är något som mina vänner påpekar för mig och ber mig sänka rösten och då sänker jag den oftast. Men det kan lätt tolkas som en härskarteknik att ”försöka överrösta någon”.
@David Holman:
Ja det kan även hända mig ibland men det är aldrig som en härskarteknik utan för att jag blir ivrig att få säga min åsikt.
David
Man kan ju fylla på med hur många exempel som helst. Som från förregående vecka. En kvinnlig arbetskamrat frågar mig om jag vill ha lite mat som hon fått av kocken. Jag svarar ”nej för fan” och menade absolut inget illa, tonläget var inte barskt utan mer som att ”nej , det är ju din mat, den har jag inte gjort mig förtjänt av”.
Hon tolkade det som att jag var otrevlig och antagligen för att jag anävnde ordet ”fan”. Hon blev stött men jag orkade inte ens förklara mig utan bara kilade vidare.
Vi har ju haft en inlägg om hur män och kvinnor diskuterar men kanske dags att damma av det och betona detta ? Speciellt i tider då somliga kvinnor går in på yrken där män är i majoritet fortfarande. Det kan ju inte vara lätt för kvinnor att förstå och det kan inte vara lätt för män att behöva be om ursäkt hela tiden heller.
Mycket intressant artikel!
Har själv inte funderat på ögonkontakt så mycket. Utom när man ser Leif GW Persson på TV som snurrar runt och tittar på allt utom den han pratar med. Och nu fick jag en annan insikt till detta med.
Däremot så vet jag att det förväntas att man ska titta på den som talar vilket gör att många anser mig vara en bra lyssnare då jag kan titta dem i ögonen och fundersamt rynka pannan ibland, och nicka med. Folk älskar att vända sig mot mig vid föreläsningar då jag vet exakt hur man signalerar ”bekräftelse”. Samtidigt kan jag erkänna att vissa gånger så lyssnar jag verkligen inte på personen. Om det talas om ekonomin den senaste kvartalet, eller vad det finns för nyheter på den där bilmodellen så är mina tankar någon helt annanstans.
@Torstensson:
Ninni, snälla skriv ett inlägg om detta, du kanske kan nå fram till andra kvinnor om det kommer från dig. Ulf T kan väl hjälpa dig hitta data för det är han fenomenal på märker jag. I beg on my knees.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva …
Vi kanske kan göra så här, du skriver en anekdot och skickar till mig så skriver jag mina reflektioner utifrån den. Så kan jag höra med Ulf om han har tid (vet han har häcken full). Vad tror du om det?
@David Holman och @michael:
Överhuvudtaget upplever jag att män sällan använder sig av härskartekniker, utan att det här med härskartekniker är misstolkningar av ett beteende/en kultur man inte förstår.
@Trollan:
Mycket intressant artikel!
Tack
Utom när man ser Leif GW Persson på TV som snurrar runt och tittar på allt utom den han pratar med
Leif GW är ett utomordentligt bra exempel och en annan intressant reflektion är att dessa tre män (varav vår Erik är den ena) påminner om Leif GW i annat med. Högt intellekt och logiskt resonemang. Alltså, hur de framför budskap med en extrem saklighet.
Folk älskar att vända sig mot mig vid föreläsningar då jag vet exakt hur man signalerar ”bekräftelse”. Samtidigt kan jag erkänna att vissa gånger så lyssnar jag verkligen inte på personen.
Jag får väl också erkänna. Det är min största svaghet (och största styrka i andra aspekter). Jag är en tänkare som har väldigt lätt att glida in i min egen tanke-bubbla och det syns inte på mig.