Jag har redan berättat om mitt minst sagt stormiga uppbrott från mina barns far i ett tidigare inlägg och hur jag själv valde att utifrån rådande situation göra det i mitt tycke bästa av situationen.
Jag tänkte här fortsätta att låta er läsare ta del av ytterligare några smaskiga detaljer ur mitt förflutna genom att backa tiden och berätta om en omständighet som fick minst sagt långsiktiga konsekvenser.
Efter att min dåvarande sambo hotade med att slänga vår 10-månaders dotter i sjön flyttade jag med buller och bång ifrån honom och han polisanmäldes av socialförvaltningen för misshandel. Själv hyste jag egentligen ingen önskan att han skulle anmälas även om jag naturligtvis kände mig både kränkt och utsatt för övergrepp. Jag ville bara komma därifrån och slippa mer bråk. Men eftersom misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal och jag hade dokumenterade fysiska skador var det inte jag som hade den avgörande rösten i frågan om händelsen skulle anmälas eller inte. I så fall hade jag behövt ljuga och påstå att det aldrig hade hänt och det var något som jag varken kunde eller ville göra.
Jag har också berättat att jag stod i ett ekonomiskt beroendeförhållande till honom eftersom jag hade gått i borgen för en stor summa pengar som han hotade med att jag skulle få betala. Två månader efter att vi hade separerat kom han hem till mig för att jag ville att vi skulle reda upp våra ekonomiska mellanhavanden. Min önskan var att bli avskriven från allt ekonomiskt ansvar genom att han hittade någon annan som kunde gå i borgen för hans skulder.
Vår dotter är vid det här tillfället ca 1 år gammal. Min före detta kommer hem till oss och han är väldigt arg och upprörd för att han har blivit anmäld för misshandel och står åtalad. Jag upplever honom som väldigt aggressiv även om han inte tar till fysiskt våld just den här gången. Situationen som uppstår är då att han kräver att jag ska gå med på sex. Jag vill inte. Jag säger nej minst 25 gånger och jag upplever att han bara blir alltmer aggressiv. Han säger något i stil med: ”Om du inte har sex med mig kommer jag att bli ett lika stort djävla psykfall som du är.” Han tar tag i ett prydnadsföremål som han hotar med att slänga i väggen. Till slut säger jag: ”Ja, ok då för helvete!”
Jag ammar fortfarande vilket lär vara ett naturligt skydd mot att bli gravid. Jag äter p-piller, visserligen mini-piller, men det är det som rekommenderas till ammande kvinnor. Jag har sex mot min vilja, trots att jag flera gånger sagt nej. Jag vill absolut inte detta men det sker i alla fall.
Några veckor senare upptäcker jag att jag är gravid! Det var ungefär det värsta som kunde hända i det läge jag befann mig just då. För mig var det av naturliga skäl en riktig katastrof. Taskigare utgångsläge får man leta efter: nyseparerad, ensamstående, en nära förestående misshandelsrättegång. Jag har en minst sagt inflammerad konflikt med den blivande barnafadern. Dessutom är jag snart färdigutbildad och har blivit erbjuden en drömtjänst men villkoret är att jag tackar ja och börjar direkt när min utbildning är klar.
När jag berättade om detta var omgivningens dom mot mig väldigt hård: ”Hur fan kunde du ha sex med där idioten och dessutom bli på smällen?” Lösningen var för de flesta självklar: ”Du måste göra abort! Något annat alternativ finns inte.”
Abort var också det som jag själv såg som den enda rationella lösningen. Jag talade ändå om för min före detta att jag var gravid och hans omedelbara reaktion var att han ville att jag skulle behålla barnet. Han motsatte sig sig direkt och kategoriskt att jag skulle göra abort. Han ville och krävde att jag ska behålla barnet.
Jag beställde tid på sjukhuset och praxis är att man då får prata med en kurator innan, dels om själva ingreppet och dels om valet att göra abort. Någonstans i anständighetens namn tyckte jag ändå att min före detta borde få vara med på det samtalet. Han var fortfarande helt emot att jag skulle göra abort och jag började tveka och visste varken ut eller in, vad jag själv ville eller inte ville. Hemma fanns min dotter. I mig växte ett liv som genetiskt var hennes helsyskon. Det hela slutade med att jag åkte hem och sa att jag ville tänka lite till.
Jag vacklade och visste faktiskt inte hur jag skulle göra men nu hade plötsligt min före detta ändrat sig. Nu ansåg han att jag absolut borde göra abort. Vi åkte därför in till sjukhuset ännu en gång och hade ytterligare ett samtal med en kurator. I korthet slutade det med att vi fick höra att det i slutändan alltid är kvinnans val om hon vill behålla barnet eller inte. Jag kunde inte ta detta livsviktiga beslut just då utan vi åkte hem åter en gång utan att någon av oss visste om det skulle bli ett tredje besök på sjukhuset eller inte.
Det här är nog ett av de svåraste beslut jag har fattat i hela mitt liv men jag valde till slut att inte göra abort. Jag kunde inte, jag klarade det inte och någonstans inom mig så ville jag det nog inte heller. När jag väl hade bestämt mig valde jag också att stå bakom detta beslut fullt ut och ta ansvar för det själv. Jag möttes av en helt oförstående omgivning. Min före detta accepterade och respekterade mitt val. Vi har aldrig efter detta haft några dispyter om detta eller om det var rätt eller fel beslut.
Samma kväll som hela världens media basunerade ut nyheten om att prinsessan Diana omkommit i en bilolycka i Paris tillsammans med sin älskare, låg jag i en förlossningssäng. Jag hade först tänkt att åka in ensam för att föda men jag ringde till min före detta och frågade om han ville följa med och det ville han. Några timmar senare födde jag en son.
Jag har aldrig ångrat det beslut som jag tog för 17 år sedan. Inte heller har jag någonsin hört min före detta ifrågasätta mitt beslut trots att mitt val innebar att han blev underhållskyldig under en lång tid framöver.
Detta, kära läsare, är min berättelse. Hela världen vimlar av berättelser. Några är lika min, andra inte, men gemensamt är att få når bortom medierubriker eller den innersta bekantskapskretsen.
Avslutningsvis vill jag gärna ställa några frågor till er alla här på GenusDebatten:
– Blev jag våldtagen?
– Hade en samtyckeslag gjort någon skillnad?
– Borde jag ha gjort abort?
– Är detta en lycklig eller sorglig berättelse?
Brum brum önskar amazonen!
”- Blev jag våldtagen?” – Utan tvekan
”- Hade en samtyckeslag gjort någon skillnad?” – nej, du måste anmäla brottet i båda fallen.
”- Borde jag ha gjort abort?” -Nej du gör det du tycker är bäst
”- Är detta en lycklig eller sorglig berättelse?” – Våldtäkten är sorglig men vad jag förstår är barnet en lycklig del av berättelsen.
Det är mina svar.
Tre av dessa frågor kan endast du svara på.
@Ligneto:
Instämmer.
1. Nej. Möjligen sexuellt utnyttjad.
2. Nej. Det är fortfarande ord mot ord. Samtyckeslag kommer aldrig att göra skillnad.
3. Det kan bara du själv svara på, vi är alla individer som fungerar på olika sätt i olika situationer, beroende på vår personlighet och våra tidigare erfarenheter. Det som är rätt för en kan vara helt fel för en annan.
4. Det kan bara du svara på inför dig själv, samma sak här som i punkt 3, vi är alla unika individer, med unika uppfattningar om vår situation och de händelser som lett oss dit. Det är du som väljer (beroende på din personlighet och ditt tidigare bagage) om du skall vara en lycklig mamma med ett underbart barn, eller ett offer för omständigheter.
Alldeles för kort svar på en komplex situation, men ni fattar nog poängen….
1) Nej, jag är inte jurist, men jag ser inte den uppkomna situationen som våldtäkt, om det inte är så att han hotade med fysiskt våld.
2) Skillnad för vad? Om jag inte missförstod texten ovan så anmälde du väl inte? I så fall hade det inte gjort någon skillnad.
3) Det kan endast du svara på. Jag misstänker att du i efterhand inte ångrar dig, men varje beslut fattas alltid på basis av kunskaperna då. Jag kan dock säga att jag imponeras av vad jag uppfattar som din styrka.
4) Vet inte. Jag tycker nog att ”tillblivelsen” var ganska sorglig, men om vi antar att dina barn fick det bra så blev den trots allt lycklig.
Allt gott till dig och dina barn.
– Blev jag våldtagen? Ja
– Hade en samtyckeslag gjort någon skillnad? Ingen aning
– Borde jag ha gjort abort? I just ditt fall blev det bra till slut. Jag har läst om andra kvinnor som inte haft tillgång till abort efter våldtäkt, som sedan när barnet väl varit fött försökt döda barnet.
– Är detta en lycklig eller sorglig berättelse? Avgör själv. Det är bara du som ska leva ditt liv.
Ja jag tycker faktiskt att det var våldtäkt han hotade dig och dina ägodelar för att få sin vilja fram, men samtidigt verkar du vara ett ex på att alla våldtagna kvinnor inte blir handikappade psykfall för resten av livet som radikalfeministerna verkar tro.
En samtyckeslag hade nog inte gjort någon skillnad eftersom att ord står mot ord avgörande hade nog i stället varit om ex någon granne hade hört honom hota dig.
När det gäller aborten kan jag säga som så att det var nog den första fråga där jag insåg att feministerna ljög. I abortdebatten hävdades det ju alltid från feministiskt håll att det är inget liv det är bara en liten cellklump, men redan i vecka 6 har fostret ett hjärta som slår. Abort är dock tillåtet att göra ända till vecka 18 och ytterligare några veckor med socialstyrelsens tillåtelse. i vecka 18 är fostret i stort sett helt färdigutvecklat och ser ut som en baby det är bara tillväxt som behövs för att det ska klara att leva utanför livmodern. De flesta aborter görs runt vecka 10 och även då kan man klart urskilja att det är en liten människa. Tidigare i graviditeten påminner alla djurs foster om varandra oavsett art
I berättelsen ”Kränkta mammor och frånvarande pappor eller inte?” säger du ”mina barns pappa” och i den här berättelsen säger du att de är halvsyskon. Hur många fäder har dina barn egentligen. Om det rör sig om flera fäder vem har begått övergreppen som beskrivs i dina berättelser.
Till dina frågor:
1) Ja, det borde betraktas som en särskilt utsatt situation.
2) Ja, han hade friats från våldtäkt eftersom du sa ja till slut.
3) Ja.
4) Det är en tragedi.
Jag svarar bara på den första frågan i rubriken. Ja jag kommer alltid försvara kvinnans enväldiga rätt att besluta om abort eller inte. Och det oberoende av skäl, kränkt, våldtagen, för att man tror att man skyddar barnet från att växa upp i en troligen dysfunktionell miljö, för att barnet inte ska bli ”faderlöst”, av ekonomiska skäl eller för att det helt enkelt inte passar i livspusslet etc etc.
Abort eller inte och om så i vilken vecka drar man gränsen? Jag respekterar alla åsikter i frågan då det inte finns någon ”sanning”. Denna person har jag dock svårt att respektera.
http://www.upworthy.com/a-dude-trying-to-ban-abortions-is-asked-a-question-he-never-considered-its-so-obvious-it-hurts-8
– Blev jag våldtagen?
När du sa nej så började han uppträda våldsamt. Du verkade anse att det fysiska våldet han hotade dig med var värre än det sexuella våldet han begärde, varpå du sa ja. Det skulle mycket väl kunna vara våldtäkt, eller åtminstone någon form av grovt sexuellt utnyttjande.
– Hade en samtyckeslag gjort någon skillnad?
Jag är inte inläst på frågan, men jag skulle tro att det hade blivit lättare att få honom dömd om han måste bevisa sin oskuld.
– Borde jag ha gjort abort?
Det är helt upp till dig, men han borde också ha haft det alternativet eftersom han inte är dömd.
– Är detta en lycklig eller sorglig berättelse?
Ja.
@Emil: Du har nog helt missuppfattat mitt inlägg. Mina barn är helsyskon och har samma pappa.
@Amazon:
Detta står i din redogörelse, jag reagerade också på detta:
”I mig växte ett liv som genetiskt var hennes halvsyskon.”
Så Emil har inte missuppfattat såvitt jag kan se.
@Anders Senior: Aha, skrivfel från min sida. Ändrar bums. Tack för påpekandet!
Våldtäkt är ett juridiskt begrepp, så här säger lagen, BrB 6:1 – 3
§1 Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
§2 Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.
§3 Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år.
Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2013:365).
Kommentar
Genom prop. 2004/05:45 kom fler gärningar att bedömas som våldtäkt genom att kravet på tvång sätts lägre och genom att de allvarligaste fallen av sexuellt utnyttjande skulle komma att omfattas av våldtäktsbestämmelsen, se prop. 2004/05:45 s. 1. Samlag enligt detta kapitel föreligger då en man och en kvinnas könsorgan kommer i beröring med varandra. Sexuella handlingar mellan personer av samma kön kan alltså inte utgöra samlag, däremot likställs dessa med samlag i de flesta bestämmelser. Det krävs inte att något inträngande ägt rum, inte heller krävs sädesutgjutning. Impotens är med andra ord inte något hinder för att samlag i lagens mening ska äga rum.
Att någon sticker in ett par fingrar i en berusad och sovande kvinnas slida har ansetts utgöra en sexuell handling jämförlig med samlag, se RH 2010:37 (notera även att avgörandet skett efter reformen 2005).
Första stycket avser fall där gärningsmannen använder våld.
Andra stycket då offret är i ett hjälplöst tillstånd eller saknar förmåga att värja sig. Det ska alltså finnas ett samband mellan offrets tillstånd och offrets deltagande. Straffbestämmelsen är avsedd att skydda den som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd och till följd av detta inte kan värna om sin sexuella integritet, var och en måste ges tillfälle att själv bestämma över sin kropp. Att tjata till sig sex kan däremot aldrig bedömas som våldtäkt.
Tredje stycket avser gärningar som är att se som mindre grova. Våldets och hotets art är inte styrande för bedömningen av om brottet ska anses vara mindre grovt. Som exempel har nämnts att en person genomför ett samlag med en person som sover, men samlaget inskränker sig till att könsorganen kommer i beröring med varandra utan penetrering. Några förödmjukande eller förnedrande inslag förekommer inte och gärningsmannen avbryter sin handling när offret vaknar och markerar sitt bristande intresse av den sexuella handlingen.
Om en gärningsman tar fel på offrets ålder kan det leda det till straff enligt 1 § om misstaget är ouppsåtligt. Om gärningsmannen däremot uppsåtligt tar fel på ålder kan det bedömas som våldtäkt mot eller sexuellt utnyttjande av barn enligt 4-5 §§.
Rättsfall (26)
Lagrumshänvisningar hit (3)
Ändringar/Förarbeten (3)
2 § Den som, i annat fall än som avses i 1 § första stycket, genom olaga tvång förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling, döms för sexuellt tvång till fängelse i högst två år.
Detsamma gäller den som genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 § andra stycket med en person under de förutsättningar i övrigt som anges där.
Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt sexuellt tvång till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2005:90).
Kommentar
I denna paragraf hamnar de situationer där ett kön är i kontakt med annans kropp, till skillnad mot 1 § vilka avser fall då kön är i kontakt med annans kön.
Rättsfall (3)
Ändringar/Förarbeten (1)
3 § Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet. Lag (2005:90). ”
Om det är en våldtäkt?
Du blev inte misshandlad. Du blev hotad med att få ett prydnadsföremål sönderslaget. Jag vet inte om en domstol skulle anse det vara ett tillräckligt grovt hot (”hot om brottslig gärning”, alltså skadegörelse) för att tilltvinga sig samlag eller därtill jämförbar handling. Det är väl där ett åtal skulle ha spruckit i så fall. Jag har inte tid att läsa igenom rättsfallen på Notisum nu, men det borde finnas åtskilliga som definierar vad ”hot om brottslig gärning” är och inte är. En gissning är att dödshot, hot om att slå offret, använda våld mot offrets familj m.m. räknas som ”hot om brottslig gärning”.
Är det sexuellt tvång (BrB 6:2), som nån tyckte? Det innebär att man tilltvingar sig samlag/motsvarande på ANNAT sätt en genom misshandel eller hot om brottslig gärning. Kanske. Sexuellt tvång är dock inte detsamma som våldtäkt.
Är det sexuellt utnyttjande (BrB 6:3)? Kanske om han använt det faktum att du stod i ekonomisk beroendeställning till honom, men han verkar ju enligt dig istället satsa på att slå sönder ditt möblemang.
”Hade samtyckeslagen gjort någon skillnad”?
Nej. Du sade ju ”OK då” vilket innebär att du sagt ja. Du har alltså lämnat samtycke.
Den första frågan är viktigare, alltså varför du sa ”OK då”.
Hotades du med misshandel? Det är ett rekvisit för våldtäkt.
Hotades du med annan brottslig gärning? Det är ett rekvisit för våldtäkt.
Hotades du, fast INTE med misshandel eller annan brottslig gärning? Det är ett rekvisit för sexuellt tvång, men inte för våldtäkt.
Stod du i sådan beroendeställning till honom, att han kunde använda detta som utpressning mot dig? Det är ett rekvisit för sexuellt utnyttjande, men inte våldtäkt och inte för sexuellt tvång.
Jag såg nån blogg där man hävdar att tjatsex är våldtäkt. Problemet är bara att den som tjatar varken misshandlar eller hotar med brottslig handling för att tjata sig till sex. Det lär knappast vara sexuellt tvång heller (annan form av hot) eller ens sexuellt utnyttjande (någon form av beroendeställning).
Jag upplever berättelsen som djupt obehaglig. Jag har svårt att förstå varför man försätter sig i en situation som din, bara det att jag vet att vägen till helvetet är omgivet av goda intentioner, delvis av egen erfarenhet. Jag kommer fram till att det fanns en punkt innan berättelsen börjar som misstaget begicks – ett val du vet att du inte borde gjort.
Men sedan kommer konsekvensen. Man kan inte tänka så kring barnen. De finns där och kräver av dig ditt liv och din kärlek. Ditt fulla engagemang. Man kan inte ångra ett barn. Man har bara att gå vidare.
@Magnus: Tack för ett klokt inlägg. Jag upplevde mig helt klart hotad i den situationen som rådde och då inte enbart för sönderslagna föremål. Och jag stod i ett beroendeförhållande utifrån omständigheterna som påverkade mitt slutliga ”ja” (som inte var ett ärligt ja). Jag anmälde aldrig för jag hade verkligen inte lust att få ytterligare en rättsprocess.
Den intressanta frågan tycker jag själv är resonemanget om bakomliggande orsaker till att sånt här sker och hur man kan förhindra det.
@Larsson: Destruktiva relationer finns tyvärr, så är det bara. Och nej, jag har aldrig ångrat ett enda av mina barn, tvärtom. De är det viktigaste som finns i mitt liv!
@Amazon:
”Tack för ett klokt inlägg. Jag upplevde mig helt klart hotad i den situationen som rådde och då inte enbart för sönderslagna föremål”
Det är vad en DOMSTOL anser vara hot (”hot om brottslig handling”) som gäller,
inte hur man känner sig. Jag tycker du ska titta igenom rättsfall i Notisum om hur domstolar har tolkat detta ”hot om brottslig handling”. Domstolar läser lagtexter med närmast Asperger-aktig bokstavstolkning, och så ska det vara.
Om det du beskriver inte räcker som ”hot om brottslig handling” så är det inte våldtäkt. Däremot kan det vara sexuellt tvång, rentutav grovt sexuellt tvång.
Jag är inte jursit, men jag vet hur jurister tittar på lagtexter, och det är ”bokstavstroget”. Sedan går man på rättspraxis vad det gäller hur begrepp ska tolkas, och den kan man som sagt titta på i Notisum eller NJA.
Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning innebär alltså att det INTE förekommer hot, men att man utnyttjar någons prekära situation för att få sex.
”Ja, jag hjälper dig att få G på tentan om jag får ligga med dig”, typ. Om det nu räcker som ”beroendeställning”, jag är tveksam faktiskt. Däremot är det tjänstefel men det faller inte under BrB.
@Magnus:
Det vore för all del intressant att få ta del av lite prejudicerande fall här, men man kan tycka att det skulle väga hyfsat tungt att förövaren i situationen demonstrerade aggression (slog sönder saker) och dessutom tidigare visat sig kapabel till fysisk misshandel.
Med vissa personer kan det finnas skäl att anta att de inte skulle gå från att slå sönder saker till att misshandla personer. Jag har sådana bekanta, som slår sönder föremål när de blir riktigt arga, men även där är selektiva, så att de noggrannt väljer ut föremål som inte är så dyra. De skulle ’aldrig’ gå vidare till personangrepp; åtminstone skulle nog inte en domstol anse att risken var påtaglig, eftersom de, trots småförstörelsen, visat prov på stor impulskontroll.
Jag tycker frågan om våldtäkt är komplicerad och just därför behövs både moral och lag. Moraliskt tycker jag det är våldtäkt. Ingen ska helt enkelt sätta en annan människa i sådan vanmakt för sex eller något annat. Moraliskt tycker jag det vilar ett särskilt ansvar på män. Jag har svårt att vara helt jämställd i det. Lagligt är jag tveksam om det borde vara våldtäkt. Däremot tycker jag att det borde vara olagligt att ingjuta frukta för liv eller egendom i någon. Lagligt är det särskilt komplicerat för att jag har träffat mängder med män och en del kvinnor som känt sig hotade och gått med på att exempelvis efterskänka lån till ex. Skulle det då vara rån?
På de två avslutande frågorna svarar jag att bara du, barnet och barnens far kan svara på det, och era svar behöver inte överensstämma.
”Aha, skrivfel från min sida. Ändrar bums. Tack för påpekandet!”
Nja, nu vet jag inte hur jag ska ställa mig till den här berättelsen. Om du finner min misstänksamhet okänslig får du gärna ta bort den här kommentaren, men jag svårt att förstå var ett sådant skrivfel kommer ifrån. Även meningen ”I mig växte ett liv som genetiskt var hennes helsyskon” är underlig.
Tror det här får bli slutet på genusdebatten för mig. För många skumma skribenter.
@He(rr)n: Tråkigt att du tycker så. Jag valde att dela med mig av min berättelse för att jag tror att delar, men troligtvis inte hela, är något som andra kan känna igen, kanske inte från sig själva men vad de har hört eller läst om och för att jag tror att det kan vara intressant att se på det ur ett jämställdhetsperspektiv.
Jag finner inte din misstänksamhet okänslig. Du får känna och tycka hur du vill!
Jag skulle nog svara JA på fråga 1, för frågeställningen blir ganska absurd ifall frågan ska avgöras av huruvida prydnadsföremålet han hotade förstöra var en ovärderlig Ming-vas eller en gipsfigur från Lidl.
2) Nej, du gav ju samtycke efter viss övertalning. Frågan avgörs i stället av de hot som krävdes för att du skulle samtycka.
De andra frågorna är alltför subjektiva och personliga för att jag ska vilja lägga mig i dem.
Amazon: Berättelsen är det alls inget fel på, men ditt påstådda skrivfel fick mig alltså att känna visst tvivel över sanningshalten. Låt oss inte orda mer om saken. Jag drar mig mot dörren.
@Kollen: ”När du sa nej så började han uppträda våldsamt. Du verkade anse att det fysiska våldet han hotade dig med var värre än det sexuella våldet han begärde, varpå du sa ja. Det skulle mycket väl kunna vara våldtäkt”
Hur i HELVETE kan det vara något annat?
@susanna svensson: ” men samtidigt verkar du vara ett ex på att alla våldtagna kvinnor inte blir handikappade psykfall för resten av livet som radikalfeministerna verkar tro.”
Det här är väl ändå en djurisk och vidrig kommentar? Jag blev nersparkad och bestulen för typ tre år sedan och vågar ändå gå ut utan problem – men ska vi sluta bry oss om gatuvåldet för den sakens skull?
@Johan Grå:
Moraliskt tycker jag det är ett övergepp. Vilket slag av övergrepp det är beror på hur lagtexten är skriven och hur rättspraxis tillämpas, alltså vilka handlingar som anses överensstämma med lagtexten.
Alltså, juridik ÄR väldigt yxigt och tråkig, och lagtexten är INTE till för att sätta dit folk som betett sig allmänt svinaktigt, de måste ha varit skitstövlar på ”rätt sätt”. Folk i allmänhet har rätt svårt förstå att vissa rekvisit måste gälla för att åklagaren ska kunna väcka åtal. Våldtäkt ( och andra brott) betyder att dessa rekvisit är uppfyllda, det räcker inte att tycka att ”moraliskt sett är det våldtäkt”.
Man kan dra en liknelse. Hur många har hört det sägas att ”kör man ihjäl någon på fyllan ska det dömas som mord”. Nej, för rekvisiten för mord uppfylls inte så åklagaren KAN inte åtala för mord. Det saknas uppsåt att dödat t.ex. Därför åtalas man troligtvis för grovt vållande till annans död.
Inte mord, och inte dråp. Det finns tre brottsrubriceringar som en åklagare kan åtala för om man har ihjäl någon.
Samma sak om man tilltvingat sig samlag (eller liknande handling) – åklagaren har tre olika rubriceringar som vederbörande kan använda sig av, beroende på vilka rekvisit som uppfylls.
Sen är det ju alltid ÅKLAGAREN som har bevisbördan i brottmål, gäller alla brott. Sexualbrott är inget undantag, och det ska det inte vara heller, i en rättsstat.
Surfade runt lite om rekvisitet ”hot om brottslig gärning” som förekommer i
BrB 6:1 (våldtäkt) och BrB 4 (olaga hot). Hot om brottslig gärning ska vara hot om att bruka våld mot personen.
”Om du inte knullar mig ska jag bränna ner din sommarstuga/snacka skit om dig på jobbet/lägga ut nakenfilmer på dig på nätet/kasta ditt finporslin i golvet” är alltså inte ”hot om brottslig gärning”. Därmed blir det inte fråga om våldtäkt längre, utan om sexuellt tvång/grovt sexuellt tvång.
Skadegörelse (bränd sommarstuga och sönderslagen servis) eller förtal (snacka skit på jobbet, lägga it filmer på nätet) är visserligen brott, men inte ”brottslig gärning” av den dignitet att det duger som rekvisit för våldtäkt eller olaga hot.
Att hota med icke-brott duger inte ens till ett åtal för sexuellt tvång, utan då blir det sexuellt utnyttjande. ”Om du inte pippar mig ska jag säga till din kille att du var otrogen med Sven”, är väl ett bra exempel.
Notera att sexuellt utnyttjande kan ge upp till 2 års fängelse så det är ett hyfsat grovt brott.
Jag väljer här att presentera hur jag själv skulle besvara mina egna frågor:
1) Ja och nej
-Ja, för att jag verkligen upplevde det just då som att jag befann mig i en vanmäktig situation där mitt nej inte respekterades och där jag kände mig hotad.
-Nej, för att jag faktiskt inte ställde mig upp och bad honom dra åt helvete eller ringde polisen. Kanske hade det fungerat?
Jag tror hursomhelst att det hade varit svårt, kanske omöjligt, att bevisa en våldtäkt rent juridiskt.
2. Nej, i mitt fall hade ett samtycke inte spelat någon roll tror jag. Jag gav det ju trots att jag inte ville även om det var efter påtryckningar.
3. Ja och nej
-Ja om jag hade lyssnat på alla andra och följt samhällets normer som säger att man inte ska föda ett barn om man på förhand vet att man kommer att leva som ensamstående.
-Nej om man i stället som jag valde att strunta i ovanstående och istället gjorde det som kändes rätt för mig
4. Jag ser det idag som en lycklig historia för att jag valde att inte låta detta trycka ned mig och göra mig till ett offer för all framtid utan i stället gå vidare utan bitterhet och självömkan. Dessutom har jag två underbara barn
@Magnus Jag skiljer på moral och juridik. Vad som är omoraliskt behöver inte nödvändigtvis vara olagligt. Det är viktigt för det finns mängder av beteenden jag inte accepterar som det inte går att döma någon för och som det inte bör gå att döma någon för.
@Axel Edgren:
”Hur i HELVETE kan det vara något annat?”
Varför är det INTE (grovt) sexuellt tvång eller (grovt) sexuellt utnyttjande,
alltså, varför är det BrB 6:1, och inte 6:2 eller 6:3?
Jag tror inte att en åkagare skulle kunna åtala för våldtäkt i detta fall, däremot för sexuellt tvång. Hade Amazons ex använt hennes borgensåtagande som skäl hade det eventuellt varit sexuellt utnyttjande, fast jag misstänker starkt att en domstol anser att en borgensman får skylla sig själv, så det håller inte för att anses vara i beroendeställning.
DET kan jag av egen erfarenhet intyga, eftersom jag varit tvungen att driva ett regressrättsärende till tingsrätten, där en gäldenär undlåtit sig betala eftersom denne inte hade lust. Men det är tvistemål, inte brottsmål.
@Johan Grå:
Då ska man inte sätta en brottsrubricering på det, eller tro att en domstol kan göra nåt åt det.
Svinaktigheter är svinaktigheter, brott är brott. Det senare kan man bli åtalad för.
Ja.
Nej.
Nej.
Slutet gott, ursäktar inte vägen dit.
Uppsats. Läs
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19694/1/gupea_2077_19694_1.pdf
Fråga din sjuttonårige son om det var rätt eller fel att inte göra abort.