Eftersom fråga 17 blivit ”en snackis” och just den frågan gör mig lite sorgsen, så vill jag snabbt slänga ihop ett inlägg om min syn på saken. Detta inlägg kommer att avvika fullständigt från min vanliga ton, här möter ni privatpersonen Ninni ☺
Frågan löd:
1. Tycker du att det är ett jämställdhetsproblem att a) kvinnor gör mer oavlönat hemarbete än män (gäller personer i parförhållanden, med eller utan familj) b) mammor är mer föräldralediga än pappor?
Varför blir jag sorgsen av den? Jo, för jag menar att fokus på 50/50-tänk gör att folk riskerar missa målet och har blivit förledda av maktelitens politiska manipulation.
Livet består av tre delar:
Livets delar – en balans som kräver kommunikation och lyhördhet.
Målet är att få en tillfredsställande balans mellan dessa delar där familjen är en samarbetande enhet. Hur balansen ser ut, hur man fördelar ”blå och grönt-måste” varierar från familj till familj. Vem trivs bäst med sitt yrkesarbete? Man behöver ha in en viss inkomst för att få en ekonomisk balans i livet, vem tjänar mest? Genom att denna tar huvuddelen av det gröna området, krävs mindre tid totalt för det inflöde av pengar som behövs för att ro den gemensamma skutan.
I den blå delen kan man välja att antingen spendera mer tid och minska på utgifterna eller att ha högre utgifter och få mer tid över. Till exempel är hemmagjord husmanskost både godare och nyttigare än halv- eller helfabrikat och det är billigare. Man bör också diskutera och fråga sig själv hur städat ”rätt nivå” är. Varför tycker ”jag” (vanligen kvinnan) att det måste vara städat till just den nivån? Är ”rätt nivå” städning för väninnornas skull eller för egennyttans skull?
![Ibland seglar den gemensamma skutan på lugnaste hav, ibland river storm i seglen och det känns som man ska gå i kvav, men målet – harmonins land – är värd att kämpa för. [bildkälla ]](https://i2.wp.com/genusdebatten.se/wp-content/uploads/2013/10/storm.jpg)
Ibland seglar den gemensamma skutan på lugnaste hav, ibland river storm i seglen och det känns som man skall gå i kvav, men målet – harmonins land – är värd att kämpa för. [bildkälla]
Vem som gör vad i blått och grönt område, kvittar. Ger det en ekonomisk obalans och otrygghet inför framtiden, lös då det dilemmat gemensamt!
För mig och min man ligger föräldraskapet i delen kvalitetstid. Vår son är inget arbete, han är den renaste glädje och lycka och vi prioriterar båda tiden med honom högst av allt, både var för sig (mamma–son och pappa–son) och gemensamt (föräldrar–son). Även om den ena av oss skulle ha stått för hela den gröna delen och den andra för hela den blå (Det var egentligen tänkt så för oss, min man ville vara hemmaman, jag ville göra karriär, ödet ville annorlunda.), så består veckan av cirka 110 vakentimmar och det ger gott om tid över för den yrkesverksamma att knyta an med barnet/barnen eftersom hela den blå delen då rimligen ligger på den hemmavarande.
Tätt efter tiden med sonen kommer på andra plats vår relation som man–kvinna. En gång för något år sen skrev jag en dikt på min privata blogg (den är hemlig eftersom den skulle röja min anonymitet). Den dikten handlade om mina känslor för min man och den lycka det ger mig att vara älskad av just Honom. Då hade vi varit tillsammans i drygt 20 år. I kommentarsfältet kommenterade en kvinna i min bekantskapskrets ”Ni är helt sanslösa! Hur bär ni er åt för att behålla glöden?!?”
Det är inte första gången vi får den kommentaren. Svaret på den frågan är allt annat än 50/50-tänk, svaret finns i denna låt, för så lever vi.
Nu är jag hårt drabbad av romantiska vibrationer, så jag måste även lägga in en låt som på pricken beskriver mina känslor för min man.
Det här är målet!
Kommentarer överflödiga… strålande skrivet, Ninni!
Bravo Ninni.
Det finns massor av aspekter på det här, inte bara ur jämställdhetsperspektiv.
Jag antar att de flesta familjer, eller människor överhuvudtaget, vill ha så mycket kvalitetstid som möjligt. Dessutom vill man ha en del ekonomiska resurser att spendera på sin kvalitetstid, låt oss kalla det ”röda kvalitetspengar”. Sen finns det ”blå tid” men också ”blå pengar”, alltså nödvändiga utgifter som mat, hyra, el, bränsle, kläder, hygienartiklar m.m.
”Gröna pengar” är inkomster. Vi får dem för att vi säljer en del av vår röda tid, och faktiskt även en del av den blå.
Man kan ha lite olika livsstrategier här. 1995-2000 var jag egenföretagare, och tjänade mycket pengar. Mycket ”gröna” pengar alltså. Men den ”gröna tiden” var också väldigt stor. Jag lät andra ta min ”blå tid” mot betalning, och den ”röda” sålde jag. Med facit i hand sålde jag den för billigt, för röd tid är MYCKET mer värd än blå och grön.
Visst, jag hade sexsiffriga månadsinkomster MEN de gick åt att betala människor som minskade min ”blå” tid. Och desvärre var min ”röda” tid inte speciellt stor.
Den som tycker att jag hade det på tok för bra, med årsinkomst på över miljonen, fundera på NÄR jag kunde unna mig nåt kul för de pengarna…
Man har roligt på sin ”röda” tid, men den hade jag ju sålt, så den blev ”grön”.
Nej, det är en dålig prioritering. Slutsatsen är att jag tog för LITE betalt för min gröna tid. Jag skulle tagit ännu mer betalt och köpt mig mer röd tid, eller helt enkelt vägrat sälja min röda tid.
Men nu kommer ett annat problem. OM jag vägrat sälja så mycket tid till mitt företag så hade jag fått mindre inkomster, och då hade jag inte kunnat leja bort så mycket av min blå tid. Att låta andra sköta sitt ”blå” arbete är dyrt (dyrare på 90-talet innan RUT) p.g.a. skattekilarna, så då hade jag varit tvungen att ta MER betalt för min ”gröna” tid, så att jag enbart kunnat öka den ”röda” tiden. Men nånstans finns en smärtgräns för vad mina kunder var villiga att betala, och det var den verkligen begränsningen.
Om man vill ha mycket ”röd” tid, lite ”blå” tid, och minimera sin gröna tid, då måste man ta väldigt bra betalt för sin gröna tid. ”Blått” arbete är dyrt!
Det finns några ekonomiska och praktiska problem med att ha en stor skillnad i betalt arbete och obetalda ”måsten”. Problem som den medvetne givetvis kan åtgärda.
– Pensionspoäng. Den som är hemma kommer få en lägre pension. Speciellt om den gemensamma ekonomin upphör. Ser man familjen som en enhet sätter man förslagsvis undan en privat pensionsuppsparing.
– Den som ska få in baconet riskerar att behöva jobba mycket borta, övertid och ta andra kostnader för att täcka upp. Hitta en balans som passar båda.
– Ett arbete betyder också ett socialt liv. Många hemmafruar förr upplevde en isolerad tristess när hushållsmaskinerna tog över. Därav också ett galet ideal med broderade örngott och annan terapi. En bra social kontaktyta är viktig.
– Pengar är makt och frihet. Återigen viktig att se familjen som enhet och inkomsterna fördelas. Den som är hemma och sparar pengar ska också ha ekonomisk rörlighet.
– En inkomst ger frihet att avsluta ett förhållande. Det är bra att ha ett ben kvar i yrkeslivet och möjlighet att gå upp i arbetstid vid behov.
– För specialiserad arbetsfördelning ger en svaghet om en av olika anledningar inte kan göra sin del hemma. När farmor blev för dålig för att laga mat fick farfar gå kurs. Tidigare generationer var betydligt mer hjälplösa om den ena åkte bort. Speciellt män har idag koll på de ”kvinnliga” uppgifterna. Ytterst få män under 50 kan inte fixa varm mat eller tvätta sina kalsonger. Betydligt färre kvinnor som byter olja på bilen eller rensar hängrännor. Gräsänklingblues med Povel Ramel blir allt mindre aktuell.
Att man inte fördelar arbetet exakt 50/50 är både omöjligt, onödigt och en meningslös konflikthärd om man inte också delar på tolkningsföreträdet. Däremot är det en fördel att ha en fot i både arbetsliv och hemarbete av båda sorter.
Vackert, men din uppdelning av tid i grafer påminner mig om den där scenen i Torsk på Tallin när han norrlänningen skulle göra en snarlik redovisning för sin dejt (om ni kommer ihåg)
Ytterligare ett perspektiv:
Man kan dra ner sin ”gröna” tid och sina ”gröna” pengar genom att göra så mycket som möjligt själv. Om man är beredd att lägga en massa tid på göra mat från grunden upp, bo på 1950-talsstanard med 2 vuxna och 2 barn i 2 r.o.k; skippa Internet, mobiler, bil, låta barnen ärva kläder, laga och lappa så blir de ”blå” kostnaderna små, men den ”blå” tiden stor. De ”gröna” intäkterna blir små, men den ”gröna” tiden blir ganska liten. I alla fall om man kan sälja sig någorlunda dyrt.
Jag blir faktiskt ganska irriterad när folk påstår att ”man klarar sig inte på en inkomst nuförtiden, men det gick på 1950-talet”. Lever man på gedigen 1950-talsstandard klarar man 2 barn och 2 vuxna på en metallarbetarinkomst. Givetvis får man välja bort sådant som inte 50-talsfamiljen hade, som TV, internet, bil, färdigmat, egna rum till barnen, nya cyklar till ungarna, modekläder, utlandssemester, halvfabrikat i köket, diskmaskin m.m.
@MarcusE:
Snabbversionen:
Se till att maximera den GEMENSAMMA röda tiden. Jobba av den blå tiden så fort det går, se till att få så bra betalt som möjligt för den gröna tiden.
Jag är nog skadad efter egenföretagandet, tid är pengar och pengar är tid, man blir smärtsamt medveten om det när man är företagare.
NÖF står för närhet, ömhet & fritid (8 timmar per dag)
@Anders/AV:
Klockrent. Jo, ”kompetensspridning” av hemarbetet är viktigt av de skäl du skriver.
Sen kan man ju tycka att t.ex. matlagning är kul (jag gör det, sambon också..) vilket gör att den aktiviteten hamnar nånstans mellan ”rött” och ”blått” i vårt hushåll.
Bra skrivet Ninni och gratis till all kärlek du verkar ha i livet!
*grattis
@Magnus:
Jovisst… men det krävs mer än dubbelt så hög lön än när båda drar in lika mycket, på grund av skattesystemet och att man avskaffat sambeskattningen.
Exempel:
Ena parten jobbar, tjänar 50 000 kr/mån brutto (färre än 3% gör det). Av någon anledning bor de i Sorunda. Då blir det 32 877 kr i månaden efter skatt.
För att få ut hälften i skatt, 16438 kr, skall man tjäna ca 21 400 kr brutto (över 30% tjänar minst så mycket, strax över medelinkomsten). Ett par som tjänar 21400 kr/mån brutto båda två drar alltså in 42 800 kr/mån totalt före skatt, men har lika mycket kvar som den som ensam drog in 7 200 kr mer brutto.
För att på en lön matcha ett par som tjänar 30 000 kr/mån var (en bra, men inte sensationell lön – ca 14% tjänar åtminstone så mycket), måste man upp i 78 000 kr/mån, vilket endast ca 0.6% av befolkningen mäktar med.
Det går att leva på en lön, men det är betydligt svårare, allt annat lika.
Ett försök att förklara. Den vänstra pajen är tiden. Den är lika stor för alla, men inte inkomsterna, som är den högra pajen. Storleken på den högra pajen varierar. Den blå delen av den högra pajen är sådant man måste betala, den röda är pengar man kan välva vad man vill använda till, ”kvalitetspengar”.
Utan kvalitetstid är kvalitetspengar värdelösa, och utan kvalitetspengar kan man inte göra speciellt mycket med sin röda tid.
http://i44.tinypic.com/2nl4x9u.jpg
@Ulf T:
Jag tror du missade att Magnus skrev att man var tvungen att sänka utgifterna också
göra mat från grunden upp, bo på 1950-talsstanard med 2 vuxna och 2 barn i 2 r.o.k; skippa Internet, mobiler, bil, låta barnen ärva kläder, laga och lappa
Det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna…
@JonasBsson:
Nejdå, det missade jag inte. Det bejakades genom ”jovisst”.
Min kompletterande poäng var att det ändå är så att en lön inte alls räcker lika långt som samma totallön delat i två delar, på grund av det progressiva skattesystemet.
@Magnus:
tror du missar på en punkt. Skall man leva billigt i dagens samhälle är den första priorititeten utöver rena överlevandsnödvändigheter internet. Bara det faktumet att man kan betala räkningar, göra andra bankärenden, handla över internet (som sparar in dyrbara resor, åtminstone om man som jag bor på landet), sköta kontakter med företag och myndigheter via e-mejl innebär kostnadsbesparingar som betalar själva nätet och en billig dator. Dator och internet kan desstum ersätta både tv, telefon och musikanläggningar. Dator och internet kan erbjuda förströelse och läsning. Det går att tjäna pengar över nätet. (Har man bara kunskaperna kan man t.ex. börja arbeta som frilansöversättare utan initiala investeringskostnader, och med väldigt låga produktionskostnader. Det är inte lätt. Men det går.)
Är man ensamstående som jag kan man också få någon form av socialt liv via internet. (Inte det att jag är så jäkla asocial, men jag bor i ett litet samhälle utan några som helst sociala mötesplatser, finns inga fik, ingen affär, ingen fabrik. Bara några hundratal personer spridda i ungefär lika många villor där alla har sina egna famijer de spenderar kvällarna med framför tv.)
Så ska man leva billigt skall man definitivt ha en dator och internet.
Jag skulle vilja säga att, i dagens samhälle, är en dator och internet det absolut viktigaste efter bostad och mat.
Bra skrivet Ninni. Precis som du skriver så måste man tillsammans ta ansvar så att den kvalitetstid man vill ha blir av. Man kan inte resonera utifrån åsikten att det bara är blå tid, eller servicetid, som skall räknas för att vara ansvarstagande. Vem som gör vad är egentligen oväsentligt men det är fortfarande kvinnor som föder de allra flesta barnen vilket ger en önskad eller oönskad rivstart in i föräldraledigheten. Att vid denna tidpunkt själv få bestämma inom familjen vad som kan fungera bäst verkar till att uppröra många. Jag har exempel på människor som rasar över att människor själv avgör fördelningen av föräldraledigheten men som gladeligen gör ett skamlöst undantag för sig själv när den tiden kommer.
De värsta exemplen är de som slaviskt följer en uppdelning av arbetet utan någon som helst tanke på konsekvenserna. Det är underbart att se din berättelse som klart visar vad som är värdefullt i livet, tillfredsställelsen av att leva i ett fungerande ömsesidigt förhållande. Sedan må Gudrun Schyman et consortes ha en annan uppfattning som vilar på helt andra grunder, de stackarna!
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Ja, internet är helt nödvändigt i dagens Sverige, viktigare än TV och bil. Nån snorkig kändis twittrade om ”Hur fan kan en uteliggare kunde ha råd med en smartphone?”
Svaret är ju ganska självklart: För att det är mycket billigare än att köpa en bostadsrätt där han kan plugga in bredbandet.
Men nu vill Radi-otjänst i Kiruna ha 2000 kr om året för att uteliggaren har möjlighet att glo på SVT Play om han skulle vilja det, på kontantmobilen han fick av sin bättre bemedlade syster när hon bytte upp sig.
OT rant, sorry.
@Kjell:
Tack.
@Magnus:
Japp, tror jag med. Men allt för många glömmer det i vardagens jäkt.
Där en annan kvinna köper handväska nr 102, så nöjer jag mig med mina tre och ”köper” en timmes picknick i skogen med familjen istället. Det finns inget val som är ”Det rätta”, vi köper också ”onödiga” saker (i synnerhet god mat. Oxfilé är gott!), men att göra övervägda ekonomiska val med ”tid < -> pengar” i bakhuvudet är viktigt.
@Anders/AV:
Ja, man behöver tänka efter.
Och det finns verkligen inget rätt eller fel för allt beror på ens privatsituation. Om min man hade hetat Zlatan Ibrahimovic så hade min inkomst varit som en droppe i Atlanten. Kanske hade han varit villig att sponsra och säkra min ekonomiska trygghet? Då hade jag struntat i egen inkomst och ägnat heltid åt ”Blått”, GD och annan jämställdism-aktivism, för det är vad jag hade velat om möjlighet fanns.
Det är en överhängande risk att det blir en onödig konflikthärd, även om man försöker dela tolkningen. Jag skottade aldrig snö, klippte häcken och träden eller ens gräsmattan under alla år vi bodde i hus (Vi flyttade till lägenhet enbart för att få mer röd tid). Det av den enkla orsaken att min man är råstark även bland män, jag är en liten svag plutta, fysiskt tunga arbeten är mycket lättare för honom. Hur vägs dessa fysisk tunga arbeten mot diska, dammsuga och damma? Hur räknar man ut den ekvationen?
@MarcusE:
Tack.
Har inte en aning vad det är för något.
@Magnus:
Ja, precis så
@Petter:
Tack
@Magnus:
Sant, men man ska inte glömma att många saker är mer eller mindre gratis.
Jag älskar läsa (Det hade ni ingen aaaaaaning om.
). Jag började läsa högt för min son redan under graviditeten eftersom fostren hör. Min man älskar det, när jag läser högt alltså. Både han och sonen finner det avkopplande. Just nu läser jag Eragon, del 4. Vi släcker ner, tänder några stearinljus och läslampa och så sitter alla tre tillsammans och kopplar av med boken. Hur mysigt som helst.
Eller så går vi ut och går, hand i hand och pratar eller bara delar tystnaden. Helt gratis och som bonus är det hälsosamt.
Släck tv’n och spela sällskapsspel?
Det är de små, små detaljerna i vardagen som ger ”det” för oss. Och de är ofta gratis eller iaf billiga
@Bengt Andersson:
Tack
Precis så.
Dessvärre sprider de sin dynga mycket väl i vårt samhälle.
Ja Ninni och feminister vill inskränka och försvåra för personer som du din man och erat barn att välja vad som passar bäst för er och varje familj eftersom för feminister är ni inte personer av kött och blod med egna drömmar med svårigheter sorg och glädje som gör varje familj unik utan för dom är ni bara en siffra i en kolumn där 50/50 i statistiken ger dom tillfredsställelse av att ha makt att påverka människors liv utan en tanke på hur fyrkantig deras mall är där familjerna som alla slipats av livets vattenströmmar olika hårt å mjukt kort å länge varmt å kallt och därför tagit olika form vilket är obekvämt för feminister som anser att det är enklare att banka ut alla familjer till fyrkantiga klossar med samma storlek eftersom det då blir enklare att bygga deras drömsamhälle där jämställdhet blivit synonymt med att slipa bort olikheter mellan män och kvinnor för jämställdhetens skull.
@Ninni:
Observation 1: Vafan ska du med tre handväskor till? Eller du menar att du har en du använder och två gamla i reserv i garderoben, för att det känns synd att slänga fungerande saker?
Observation 2: Snöskottning, gräsklippning, vedhuggning etc räknas inte till obetalt hemarbete, då Maria Sveland och hennes södermalmsgrannar som dikterar det politiska samtalet, aldrig sett såna aktiviteter utföras i verkligheten. Eller så problematiserar de hur vita män utesluter kvinnor och invandrare från såna aktiviteter och skapar unkna manliga bastioner. Tänk Maja Aases krönika om Dieselmannen.
Hej, Ninni.
Först måste jag säga att jag avundas dig din kärlek och hoppas att den skall vara för evigt.
För oss tog kärleken slut efter cirka tjugo år och saknaden efter kärlek kan vara stor ibland.
För att sen komma in på det som jag vill kommentera, hade egentligen tänkt att skriva det i den andra tråden men den tog ju nästan abrupt slut efter att du författat detta.
”Man bör också diskutera och fråga sig själv hur städat ”rätt nivå” är. Varför tycker ”jag” (vanligen kvinnan) att det måste vara städat till just den nivån? Är ”rätt nivå” städning för väninnornas skull eller för egennyttans skull?”
Kan detta vara en av förklaringarna till att ”män” drar sig för att välja vara hemma, det är svårt att leva upp till vad hon tycker skall utföras samt hur det skall utföras.
Jag upplevde det så, när jag hade t.ex. dammsugit så företogs en inspektion (inte riktigt som i lumpen, med vita handskar) och då fanns det alltid något ställe som jag hade glömt. Samma sak med olika andra sysslor i hemmet.
Vi män och kvinnor har nog inte riktigt samma syn på hur vissa saker skall utföras och därför är det enklare att ta ett steg tillbaka, göra karriär och försöka öka den monetära möjligheten att köpa sig mer röd tid.
Sen är det så också när det gäller andra saker, fast åt andra hållet, t.ex. sköta bilen, sätta upp hyllor eller andra mer praktiska göromål.
PS.
Jag vet att jag generaliserar en hel del men har utgått mest från vad jag upplevde under 20 års tid.
@Håkan: ”Jag upplevde det så, när jag hade t.ex. dammsugit så företogs en inspektion (inte riktigt som i lumpen, med vita handskar) och då fanns det alltid något ställe som jag hade glömt. Samma sak med olika andra sysslor i hemmet.” Det handlar inte om hur jobbet är gjort, det handlar om tolkningsföreträde. En härskarteknik, helt enkelt.
@Bashflak:
Vafan ska du med tre handväskor till?
jag väljer efter vad jag har på mig i övrigt.
Jag kom på när jag skrivit att jag har fyra. Ett set i läder, med en liten (storlek med en större plånbok) och en större i samma modell, de köpte jag i Grekland någon gång under sent 80-tal eller tidigt 90-tal. En köpte jag när jag hade glömt ta med mig till en semester i Sverige typ 2005 och en har jag fått av en kvinna som köpt och aldrig använt, den hade bara blivit liggande i ett skåp.
Vad ska jag med dem till? En nackdel med min klädstil (figurnära) är att det i princip aldrig finns fickor på mina kläder, så jag använder alla fyra. Inte samtidigt dock
Så jag har köpt tre på 30 år. Jag tror vår ekonomi överlever det ;D
Snöskottning, gräsklippning, vedhuggning etc räknas inte till obetalt hemarbete
Aj! Tänkte inte på det, det var ju hans hobby! Och där gick jag med dammtrasan och led. *Inser genast hur förtryckt jag är*
Att det överhuvudtaget faktiskt finns en del obehagliga kontrollfreaks som anser att hur samhällets alla individer fördelar sina sysslor i sitt eget hem är en statlig angelägenhet, är, i sig, bara det, djupt bedrövligt.
OT:
http://www.expressen.se/gt/ledare/jamstalldhet-kraver-politiska-reformer/
Anders AV
” Ett arbete betyder också ett socialt liv. Många hemmafruar förr upplevde en isolerad tristess när hushållsmaskinerna tog över. Därav också ett galet ideal med broderade örngott och annan terapi. En bra social kontaktyta är viktig ”
hahaha. Det är alltså därför!? Jag köper det, kulturer och kulturella fenomen är ju en produkt av nya betingelser eller vissa betingelser. Kommer man in i ett hus eller hem där det bor två gamla pensionärer i Sverige så ser man dessa broderier överallt. Örngott som du sa och sen alla de miljontals ”Morgonstund har guld i mun”-broderier. En annan klassiker är väl den där ”Egen härd är guld värd” och sen har vi ”Mor lilla mor vem är väl som du …”
Bolåneräntan på franska banker på franska rivieran (som samarbetar med handelsbanken) är 1.0 procent. Säsongen där är 20 veckor. Köp en lägenhet där och betala lånet med det ni drar in från turisterna som hyr den för 7000 kr i veckan. Bara ett tips.
@MiT: Ah. MFJ är ute och svamlar floskler igen. ”Maskulinitetsnormen ett stort problem även för oss män. Vi är många som inte känner oss hemma i denna norm och som har känt oss tyngda av den på grund av de förväntningar vi har på oss genom det kön vi råkat födas till att bära.”
Men ge fan i att odla den då! Är det några som odlar en bild av negativ manlighet är det just MFJ och andra radikalfeminister. De målar upp en karikatyr av manlighet, som en enda allenarådande mix av Leif i filmen Jägarna, fotbollshuliganer och dr Mengele, och kritiserar manlighet utifrån det. De är ju inte friska nånstans. Bara se på alla engagerade män i samhället, alla närvarande pappor. Vi behöver knappast hålla Thomas Wetterberg i handen för att bryta mot hans uppmålade ”maskulinitetsnorm”. Tycker man det är tyngande att bryta mot den har man allvarliga personliga problem. Sök terapi eller lås in dig själv för andras säkerhet. Eller lär dig att gå din egen väg oberoende av andras förväntningar. DET är manligt om något, att kunna säga ”Fuck you, jag skiter väl i vad du tycker om att jag syr kläder”. Vi andra har inga problem med vår manlighet och knappast vår omgivning heller. Tänk om dessa stollar kunde älta sina demoner med sin terapeut istället för att blanda in andra män i sin problemställning.
@Ulf T:
Räcker till vad? Självklart räcker inte EN lön till att leva på den standard man hade på 1970-talet (jag är uppvuxen då) men då var hemmafrun på utdöende. 1,5 – 2 inkomster i familjen möjliggör sådant som ansågs som ren lyx 20 år tidigare: bil, TV, köpa färdigbakat bröd, semesterresor, egna rum till barnen m.m.
Jag tog ett snack med min mamma, som är född 1938, om hur hennes uppväxt var, och hon växte upp på 50-talet. Morfar var kommunalarbetare (stensättare, senare VVS), mormor jobbade lite som körsnär och hade en liten porslinsverkstad så hon var inte renodlad hemmafru utan drog in en del deg hon också. Ganska mycket upptäckte vi när hon dog…
Mycket snack. Låt oss göra en budget baserat på en familj i Linköping,
med mamma som inte jobbar, pappa (specialarbetare på SAAB med 26 000 brutto), en 8-årig son och en 10-årig dotter. De bor lite bättre än 50-talsstandard, 3 r.o.k. i Ryd i Linköping, barnen delar ett rum, mamma och pappa har ett rum, och man har ett vardagsrum vilket är lite over the top för en arbetarfamilj på 50-talet. Mamma lagar all mat själv, man köper råvaror men väldigt sällan bröd, halvfabrikat, aldrig nånsin helfabrikat, äter helt kött på söndag. Visst, mamma får lägga 3-4 timmar per dag bara på matinköp och matlagning/bakning men nu var det 50-talistisk arbetsinsats i hushållet som gäller! Fritis för barnen finns inte. Bil är bara att glömma, och media är prenumeration på Corren samt en fast telefon. Jag har dragit ner 10% på KoVs klädbudget, men ska det vara 50-tal så lappar och lagar mamma, kläder ärvs, och nya kläder köps enbart när det är nödvändigt. Semester betyder att göra några picknickar i Trädgårdsföreningen i Linköping, eller en cykeltur till Skeda.
Hushållets kostnader:
Hyra: 5 880:- (3 r.o.k. 80 m2 Ryd Linköping)
Förbrukningsvaror: 260:-
Hemutrustning o el: 650:-
Media: 360:- (ej TV, ej internet)
Hemförsäkring: 120:-
—————————-
Summa 7 270:-
Pojke 8 år:
Mat 850:- (endast hemlagad, inga halvfabrikat eller köpebröd, fri skollunch, 75% av KoVs norm)
Kläder skor 500:- (90% KoV p.g.a. arv, lappa/laga)
Hygien tandvård 140:-
Fritid lek 600:-
Försäkring 120:-
———————
2 210:-
Flicka 10 år:
Mat 940:- (endast hemlagad, inga halvfabrikat eller köpebröd, fri skollunch)
Kläder skor 500:- (90% KoV p.g.a. arv, lappa/laga)
Hygien tandvård 140:-
Fritid lek 600:-
Försäkring 120:-
———————
2 300:-
Mamma:
Mat 1 300:- (endast hemlagad, inga halvfabrikat eller köpebröd)
Kläder skor 600:-
Fritid lek 620:-
Pers hygien tandvård 510:-
—————————
3 030 :-
Pappa personliga kostnader:
Mat 1 680:- (endast hemlagad, inga halvfabrikat eller köpebröd, lunchlåda med rester på jobbet)
Kläder skor 580:-
Fritid lek 620:-
Personlig hygien 380:-
Busskort 1 000:- (för att åka till jobbet)
—————————
4 260 :-
Totala kostnader för familjen:
Hushållet och boendet 7 270:-
Pojke 8 år 2 210:-
Flicka 10 år 2 300:-
Mamma 3 030:-
Pappa 4 260:-
——————————-
19 070:-
Inkomster:
Pappas nettolön 19 742:- (bruttolön 26 000:- skattetabell 32 kol 1)
Barnbidrag 1 050:-
Barnbidrag 1 050:-
——————————-
21 842:-
Slutsats: man klarar att leva på en lön, precis som på 1950-talet, OM
man accepterar den levnadsstandard som folk hade på 1950-talet.
Källor:
Morsan (lavnadsstandard på 1950-talet)
Konsumentverket (levnads- och boendekostnader)
RSV (skattetabeller)
Telia (telefonkostnader)
Corren (abbonemangspris)
Stångåstaden (lägenhetshyra)
@Torstensson:
”En stor kuk är en klen tröst i ett fattigt hem” har jag sett som brodyr.
@Ninni:
Gratis eller billiga nöjen finns det massor av. Det som fascinerat mig är att det sällan är folk med lite pengar som ägnar sig åt dem. Vi brukade gå med ungarna till Hemslöjdsgården eller Länsmuseets målarverkstad, där de kunde pyssla 4 timmar för 20 kronor, cykla iväg och äta picknick, plocka svamp, åka och bada i Motala m.m.
För min del skulle det vara en välsignelse att vara utan TV men övriga i hushållet har en annorlunda uppfattning, och jag behöver ju inte titta på skiten.
@Anders/AV:
Bull’s eye igen!
Jag klarar det mesta i hushållet, inte för att jag tycker det är speciellt kul att tvätta eller stryka skjortor, men jag kan det. Disken är måttligt kul, trots diskmaskin, städning är bättre. Handla är hyfsat kul om jag slipper ha med sambon som är helt desorganiserad när hon handlar. Laga mat är kul, det tycker båda. Trädgården är kul, båda kan. Bilen är såpass ny att det inte är nåt jobb med den (tjänstebil). Måla och renovera hemma är sambon bättre på än vad jag är (yrkeskunnande), men vi är rätt pyssliga båda två. Jag tycker vi har hyfsat bra ”kompetensspridning”, förutom att hon saknar körkort vilket är skit, ärligt talat. Tur man har ungar med körkort…
Magnus
Dessa broderier är ju nästan kult. Man borde ha en sådan som är från den tiden. Och så liksom inramad där nere av en träpinne. Klassiskt.
”Kaffetårn den bästa är” är en annan klassiker. Jag håner inte det, inte alls, tycker bara det är riktigt roligt. Min farmor äter inte ris ”Vad är det?” Kokt potatis ska det vara. Sinnebilden av en svensk pensionär är en klocka på väggen som låter ”tick ….tack….tick…tacckk” och sen broderier på väggen på antingen katter eller då dessa texter. Sen heter dom ofta Maj-Britt. Hahaha…så roligt att detta skulle tas upp. Iofs mest av mig själv.
@Håkan och Jon B:
Håkan skrev:
Det här upplever jag, tyvärr, inte ovanligt.
Och då blir mannen sårad, tar ett steg tillbaka, kvinnan upplever då att ”han är lat som aldrig hjälper till” och då blir hon sur och man har börjat vandra en neråtgående spiral som tär sönder kärleken.
Jon B skrev:
Man blir klokare med åren och jag ska villigt erkänna att jag gjort precis så. Men aldrig någonsin var det menat som en härskarteknik och jag insåg inte mitt tolkningsföreträde. Min man enda sonen till föräldrar hade ett medelstort företag som gick bra. Jag trodde helt enkelt att han var bortskämd och aldrig hade behövt lära sig och dessutom ”vet” ju alla hur det är med män, dom kan inte det där med städning.
Så jag sa till för att hjälpa honom att lära sig hur man gör genom att peka ut var han missade …
Och då svarade han ”okej” med den där tonen, som jag med åren lärt mig betyder ”jag orkar inte tjabba om det”, inte ”Okej, tack. Ska tänka på det nästa gång”.
Jag tror mig inte vara unik i det.
…
Ser ni vad en verklig genusvetenskap skulle kunna bidra med? Hur de skulle kunna bidra med en bro av förståelse för att underlätta styrningen av ”den gemensamma skutan” och så öka andelen par som hittar sitt ”harmonins land”? Och indirekt menar jag att det skulle sänka psykisk ohälsa och brottslighet (utan närvarande pappa är överrepresenterade), båda bidrar till elände på individnivå och är dyra poster på samhällsnivå.
Men våra politiker tycker kvotering till styrelseposter och ideologi omdöpt till forskning är viktigare, tydligen.
Er på Twitter som mannsombudet. Legg meg gjerne til.
Twittrer om menns rettigheter etc.
@Torstensson:
En svensk pensionär är född 1947 eller tidigare. En 47:a fick sin första moppe samma är Rolling Stones slog igenom, drack TT mellanöl på burk och kollade bröderna Cartwright på TV. Misstänker att ölburkssamlingen med burkar i stålplåt med söm i sidan förekommer oftare än broderier…
Det som skrämmer mig mest är att vederbörande bara är 15 år äldre än jag är. Livet är kort…
@Ninni m.fl.
Jo, apropå snackisen fråga 17..
”1. Tycker du att det är ett jämställdhetsproblem att
…
b) mammor är mer föräldralediga än pappor?”
Jag tycker det är ett uppfostringsproblem, inte ett jämställdhetsproblem.
Möjligen kan jag tycka att om samhället beslutar sig för att ett socialförsäkringssystem ska se ut på ett visst sätt (världsrekordlång föräldraledighet) så kan samma samhälle faktiskt besluta sig för att sätta ANDRA spelregler för denna försäkring också. Som liberal kan jag ju dra det ett par snäpp till, och säga att det inte är samhällets sak att
ägna sig åt inkomstbortfallsförsäkringar överhuvudtaget, och skippa föräldrapennigen helt? Fullkomlig ”rättvisa” råder, ingen får nåt, och samhället bryr sig inte om hur föräldrarna gör upp om ledigheten, så de kan fördela uttaget av sina 0:- hur de vill. Privata försäkringsbolag får sköta ersättningarna och villkoren för dessa istället, utanför den politiska kontrollen.
Men det är inte poängen här, det var UPPFOSTRINGSPROBLEMET. Dagens ungar träffar inga män utan uppfostras av kvinnor. Eftersom jag anser att kvinnor och män ÄR olika (skitsamma om vi skyller på sociala konstruktioner eller biologi, eller en mix därav) så kommer de att
lägga olika vikt vid olika delar av uppfostran. De flesta ungar går idag på dagis med kvinnlig personal, de hamnar så småningom i grundskolan bland kvinnliga lärare, mamma jobbar deltid så de ser inte pappa lika mycket – om de nu inte tillhör de 20% skolungar som bor hos en ensamstående mamma och träffar pappa varannan lördag, i bästa fall.
Jag tror inte det är bra för barn att växa upp utan manliga förebilder, så DÄRFÖR tycker jag att män borde ta ut mer föräldraledighet. Det är en dellösning på problemet.
Att barn som växt upp med liten kontakt med män mår sämre kan man se i Gunilla Weitoft-Ringbäcks långtidsundersökning av 750 000 svenska barn. Så barn från kärnfamiljer har uppenbarligen bättre förutsättningar, hur gärna än kärnfamiljshatarna försöker hävda annat. Personligen tror jag inte att kärnfamiljen räcker, utan barn behöver fler vuxna – mor-/farföräldrar, lärare, fritidsledare, fotbollstränare, musiklärare m.m. m.m.
Jag har jobbat lite med ungdomar med musik, och med ett blött finger i luften så känns det som att de stökigaste ungarna ofta kom från hem med en ensamstående mamma. Bland kompisarna i tonåren stämmer det också ganska bra. Dessutom var dessa stökiga killar ofta helt respektlösa
mot sina mödrar…
Magnus
Ja dom jag åsyftar är inte 65-åringar som åker till mallorca. Din generation hette väl Göran och fick allt gratis i livet. =). Ärligt talat så är väl ni den bortskämda generationen. Ni hade bostäder, rejäl välfärd, kom in på de utbildningar ni ville och ni kunde köpa 4-rumslägenheter central i våra storstäder för 30 000 som idag är värda 2 miljoner plus att ni då inte har några lån på dom. Så tänk på det , jag hoppas du inte blev sur för det med pensionärerna.
@Torstensson:
Min generation heter Mikael, Peter, Helene och Carina. Jag är inte framme vid pension förrän 2028, fast jag tvivlar på att pensionsåldern är 65 då. Och med mitt rätt välbetalda och inte speciellt fysiskt betungande arbete kan jag förmodligen lätt jobba några år till…
Närå, jag tar inte illa upp, bara det att tanken plötsligt slog mig vilka dagens nyblivna pensionärer är. Det är förresten årsmodell 1948, de som var 20 år när studentkravallerna rasade som värst. Undrar plötsligt hur många nyblivna pensionärer som lyssnar på Jefferson Airplane och röker på… Jag har en 68-årig faster som gillar Jimi Hendrix, det är lite coolt faktiskt.
Ett litet förtydligande bara apropå något jag skrev häromdagen. Jag tycker det är helt okej om män gör en uppoffring när de går till jobbet, OM
– det ökar deras totala lycka, och kvinnornas totala lycka
– det är ett sätt att leva upp till ett stoiskt mansideal som bidrar till att öka män och kvinnors totala lycka
– det är naturligt och bra för män att utmärka sig som stoiska
– det ökar mannens attraktionskraft
– det kompenserar för något av männens bristande sociala förmåga, dvs det är något som män kan ge till kvinnor som genererar uppskattning och bidrar till en ömsesidig respekt mellan könen
– det inte strider mot någon enskild persons önskemål, man som kvinna
En del är så snabba att avfärdiga det stoiska manliga könsidealet. Jag gör inte det, därför att 1) det kan hänga samman med biologi, inre drifter, sexualitet, mm, och 2) det är ett sätt för män att bidra med något till en relation. I den mån de är begränsade på andra sätt.
Men det förutsätter återigen att alla är med på det.
För övrigt önskar jag att någon kvinna på GD hade svarat på mina funderingar kring intim kvinnlig vänskap (i unga år) och sexualitet… Vad händer med två kvinnors vänskap när de lämnar ungdomen bakom sig? Blir den mer lik en manlig vänskap? Är det vanligt att äldre kvinnor inleder väldigt nära och härliga vänskapsrelationer på samma sätt som unga tjejer? Om inte, har det något med sexualitet att göra? Är kvinnor och unga kvinnor mer nyfikna på varandra än unga män? Eller är de helt enkelt mer varma och naturligt kontaktsökande fast på ett icke-sexuellt sätt (det är därför de inte söker sig till män utan andra kvinnor)? Eller är det en blandning?
Jag är själv ung och upplever detta som mycket mycket viktiga frågor.
@Magnus:
Räcker till den budget man gjort upp, givet den levnadsstandard man bestämt sig för att man vill ha.
Jag håller helt med om att man kan sänka sin levnadsstandard. Men alldeles oavsett vilken budget man kommer fram till att man behöver finansiera, så är det enklare att få ihop så mycket pengar netto på två löner än på en. Uttryckt på ett annat sätt, har man bara en lön, måste den lönen vara klart mer än dubbelt så stor brutto än summan av de två lönerna, om man delar lika på försörjningsbördan, för att det skall bli lika mycket att leva på efter skatt.
Man kan alltså inte få samma levnadsstandard på en lön som är 40 000 kr brutto, som på två löner som båda är 20 000 kr brutto.
@He(rr)n:
Det kommer om kvinnliga homosociala gemenskapen inom kort. Jag har tre titlar på gång om det och jag håller just nu på och liksom lägga pusslet för att det ska bli inlägg av det, så alla poäng kommer med, det blir en röd tråd och så. Jag vågar inte svara på när jag är klar, det är mycket material … men det kommer och jag tror det kommer ge dig lite svar iaf
@Ulf T:
Ja, det är korrekt, eftersom vi har ett progressivt skattesystem. Mer progressivt idag än efter Den Underbara Natten faktiskt.
Det jag reagerar på är det jag ofta hör, nämligen att ”man kan inte leva på en lön idag, på det sätt mina föräldrar gjorde”. Oftast menar man för övrigt mor- och farföräldrar. Johodå, det kan man visst det, om man är beredd att ha den levnadsstandard ens mor- och farföräldrar hade, för sådär 60 år sedan.
Men visst, hur en familj fördelar förvärvsarbete, hushållsarbete och kvalitetstid är familjens ensak.
Jag säger som Paolo:
”Man får väll prata för helvete. Hur svårt kan de va?”
@Ninni:
Varför är det alltid så att vad någon än tar upp så har du det liggande ”kommer snart”
Nästan så att jag funderar på att hata dig lite
(väldigt lite)
@Ninni:
Härskartekniker är nog sällan helt medvetna, det är bara så svårt att vara ödmjuk när man vet att man har rätt.
@Ninni: Men inte Eragorn? Neeeej, du förtjänar bättre. Bra fantasy är enligt min uppfattning ganska sällsynt eftersom Tolkien har lagt en matta över hur en story ska se ut. Mina Fantasyfavoriter är:
1) Tolkien – Obviously, och min son fick höra Bilbo första gången vid fem års ålder.
2) Donaldson – Krönikorna om Thomas Convenant, moraliskt komplex historia som inleds med att huvudpersonen våldtar en oskyldig 16-åring. Och han är HJÄLTEN.
3) LeGuin – Trollkarlen från Övärlden, en bokserie jag älskade som barn. Den ursprungliga Harry Potter. LeGuin har också en del riktigt bra noveller där toppen nog nås av ”The ones who walk away from Omelas”.
Science Fiction däremot, finns det hur mycket bra av som helst. Välj helst ”Hård SF”, som skriven av Baxter, Clarke, Asimov (även om han nog är bättre som populärvetenskapsförfattare) och, den hårdaste av dem alla, Greg Egan. Egan är en författare som suddar ut begreppen om vad det innebär att vara levande, att ha fri vilja och andra riktigt djupa frågor.
@Johan:
Har du läst Eragon eller sett filmen? (filmen är sjukt dålig, det är inte ens nästan samma story) Vi har läst Sagan om ringen, Bilbo, Harry Potter och många, många fler. Vi tycker Eragon håller förvånansvärt hög klass. I mina ögon är Christopher Paolini uppe nästan i klass med Tolkien, i synnerhet med tanke på att han bara var 15 år när han skrev första.
@Håkan:
Haha, förlåt
@Johan:
Ah, en annan som läst Thomas Covenant!
Jag håller med – mycket spännande.
Till fantasyälskarna här vill jag rekommendera den svenska romanen Svavelvinter, något av det bästa jag läst i fantasyväg.
Ninni:
Vad bra!
Johan:
”Donaldson – Krönikorna om Thomas Convenant.”
Ogilla! Fast jag har bara läst trilogin med Det enda trädet eller vad den heter i mitten. Med den långa båtresan. Inget att hänga i julgranen.
@Ninni: Jag har läst delar av Eragorn men tycker nog att det märks ganska tydligt att Paolini var bara 15 år. Karaktärerna är ganska platta. Det är inte nödvändigtvis fel, Stiftelsetrilogin av Asimov har extremt platta karaktärer men iden i boken är så häpnadsväckande underhållande att det inte gör någonting.
Fantasy har sällan bra ”ideer” (Undantaget första krönikorna om Thomas Convenant, som har en briljant ide) och kräver därför väl utvecklade karaktärer.
@Ulf T: Jag älskar den filosofiska frågan som är genomgående i boken. Om man är HELT ÖVERTYGAD om att det man upplever är fantasier, har man då moralisk skyldighet att handla på ett visst sätt? Att sedan Convenant inte är övertygad utan handlar utifrån ett nödtvång gör det hela ännu mer intressant.
@Sam Vimes: Den har jag inte läst, däremot spelade jag Äventyrspels gamla rollspel som boken är baserad på, under sent 80-tal. Det var tider det…
@He(rr)n: Men du orkade ändå läsa hela trilogin
Jag håller med dig, den andra trilogin var ett money-grab och är helt befriad från de filosofiska undertoner som är närvarande i första boken. Och Linden Avery är nog en av de mest irriterande karaktärer jag någonsin tvingats läsa om. Däremot gillar jag citatet från den andra boken av ”Brinn”, en av Haruchaierna:
”Jag hörde den befallande rösten… Men valde att inte lyssna.”
Ett mycket användbart citat.
@Ninni Du tangerar hela tiden mina tankar kring jämställdhet Ninni, känner stor samhörighet med dig och din syn.
Blir lika förbannad varje gång man hör politiker och andra prata om lågvattenmärket ”obetalda arbeten i hemmet”. Respekt för integritet och individuellt ansvar verkar vara totalt bortblåst.
Blir därför väldigt glad av att någon känner likadant som mig
Som flera säger här, kommentarer är egentligen överflödiga.
@AxLaouS:
Magnus
Vi råkar glida in på generationer nu hoppas att Ninni har överseende.
Min generation fick först Amiga 500 att leka med, dock långt från många såklart. Sen kom Nintendo 8 bit. Helt plötsligt slutade vi spela landhockey och spelade istället mario bros och inte minst ice climber. Lilli och Sussie var inne och även Tommy Nilsson prydde rummet. Vi hatade ”begagnat” som våra farsor tvingad på oss rätt mycket. Begagnat var ett skällsord. Det var extremt skämmigt. Att ha varit barn på 80-talet var nog rätt roligt, jag saknar den tiden. Då var TV3 och låt kameran gå med janne loffe carlsson inne och det krävdes ett möte av 250 hushåll när kabel-TV skulle införas i bostadsområdet. Alla kom. Många var rädda. Tyvärr kunde jag inte njuta av politiken då (den var ju extremt intressant på 80-talet) för man var ju barn. Kan störa mig lite på att jag också var lite väl för liten för att njuta av 80-talsmusiken. Vet att de tre år äldre kompisarnas brossor brukade lyssna på allt det som 80-talet förde med sig. Rent politiskt kommer jag ihåg lite från typ 12 års åldern när det handlade om Bosnien vartenda nyhetssändning. Namnet ”Tuzla” var jag sååå trött på i sammanhanget. Hur var det att dejta kvinnor på 80-talet?
nu var iofs kriget på 90-talet men iaf däromkring.
Lite offtopic, men jag noterar att Vision Göteborg och Män För Jämställdhet inte tycker att fack och arbetsgivarorganisationer ska få sluta egna avtal, utan att ”någon” (vem??) ska ta parterna i örat om de låter mansdomierade branscher få för stora löneökningar.
http://www.expressen.se/gt/ledare/jamstalldhet-kraver-politiska-reformer/
”Krafttag måste tas mot de strukturella löneskillnaderna mellan branscher och sektorer som domineras av kvinnor respektive män. Det kommer i praktiken innebära att de branscher som domineras av män av nödvändighet måste stå tillbaka i löneutvecklingen under ett antal år. Detta fungerade under de år då fackföreningarna arbetade enligt metoden om solidarisk lönepolitik, vilket tyder på att det borde fungera även i dag.”
Återigen, VEM ska ta dessa krafttag?
Ska lönebildningen, där PARTERNA facket och arbetsgivarna förhandlar UTAN politisk inblandning upphöra?
Jag är aktiv i Sveriges Ingenjörer, ett SACO-förbund, vars medlemmar är rätt välbetalda. Den största andelen är män. Varför skulle JAG låta bli att förhandla upp lönerna så högt det bara går för mina medlemmar, till förmån för t.ex. anställda i Kommunalarbetarförbundet inom LO? Jag har inte ens mandat att förhandla för kommunanställda kvinnor då det inte är min arbetsplats, mina medlemmar eller min yrkeskår?
Jag jobbar inom ett bristyrke, arbetsgivarna får bjuda över varandra för att få ingenjörer med några års erfarenhet, därför ligger en lön ungefär 17 000 högre i månaden än en undersköterskas. Eftersom ingenjörerna beskattas mer ju högre lön de har, desto mer hamnar i kommunens skattekista. Det är så att kommunalarbetarna tjänar på högre löner inom det privata!
@Torstensson:
Jag var fyllde 17 i februari 1980, så att dejta kvinnor var väl..tja, jag vet inte för jag har inget att jämföra med egentligen. Man är 17 en gång.
När man läser vad yngre män skriver tycker jag mycket låter bekant, men ibland låter klimatet hårdare idag. Kanske är tjejer bitchigare idag, mer kräsna, men jag vet inte om det verkligen är så.
Jag har en styvdotter som är 18, hon klagade bittert på att hon inte hade nån pojkvän till alldeles nyligen, då jag sade åt henne att sätta in en kontaktannons på nätet. Hon är jättesöt, ser bättre ut än genomsnittet, men hon gick ju aldrig ut! Gick hon ut, vilket hon sällan gjorde, så var det med några tjejkompisar och hon kom tillbaka vid 11-tiden och tyckte det var småtråkigt ute, för ”alla var så fulla”. Eller så gick hon ut och fikade med dem. Till slut sa jag åt henne att ”du träffar inga killar om du sitter hemma eller på Waynes Coffee. Gå ut på lördagar eller sätt in en annons på nätet”. ”Kontaktannons ÄR DU INTE KLOK!?!”
Men så gjorde hon det i alla fall, och efter en vecka kom hon hemdragandes med en kadett från Inf-SS i Kvarn. Det var fan på tiden…
Sonen är jämngammal, men han har knappt varit singel sedan han var 15.
Tre förhållandevis långa förhållanden efter varandra.
@Johan:
LeGuins övärlden innehåller de klart coolaste drakar som någonsin förekommit inom fantasy. Jag förälskade mig fullständigt i hennes drakar. De var så spot drakiska i sin karaktär. På något vis den magiska djurvärldens vikingar.
Tyvärr verkar SF annars ha slagits ut fantasy. Går man in i bibliotek och kollar SF-avdelningen (om de har en separat sådan) så är den mest fylld med fantasy. Inte för att det är något direkt fel med fantasy, men det har inte samma bredd som SF som kan spränga alla gränser.
Sen finns ju bra SF-författare som lyckas med konststycket att göra SF med fantasy-feeling eller hybrider. Tänker t.ex. på Zelaznys Skuggornas herre och den svenske helt superbe Bertil Mårtensson.
OT. En länk om att samla in pengar till en upplysningsfilm för att göra den amerikanska konstitutionen ”jämställd”. Den cirkulerar bland feminister på fejsbok. http://www.youtube.com/watch?v=sEQrpsOAaPI
Jag känner inte till amerikanska förhållanden, men här är det mannen som drar det kortare strået i lagboken.
@Magnus:
Det är nära att man börjar få konspirationsteorier angående de där två herrarna.
Hur tusan menar de att arbetare i företag A ska kunna få högre lön för att arbetare i företag B avstår sin höjning? Det finns risk att du kommer att få kämpa mot de där argumenten i kommande löneförhandlingar.
@Sam Vimes:
Inte undra på det. Svavelvinter (1987) är ursprungligen den första äventyrsmodulen i en stor kampanj till rollspelet ”Drakar och Demoner”. Boken Svavelvinter (2004) är ett slags optimal version av vad som kunde hända i äventyret där konstruktören Erik Granström återvände till redan existerande karaktärer, händelser och världsbeskrivningar.
Så först skrev han en ofullständig historia där vad som helst kunde hända utifrån de givna förutsättningarna. Flera år senare valde han ut de roligaste/intressantaste tänkbara alternativen och skrev en fullständig historia utifrån det material som sedan länge fanns. Effekten var likvärdig med att göra film på bok. En mängd saker som i åratal varit öppna ”bestämdes” för maximal effekt i ny berättarform.
Två böcker i serien är tillgängliga ”Slaktare små” släpptes 2011, två framtida delar som inte är släppta ännu heter ”Vredesverk” och ”Vanderland”
Pratar vi fantasy så måste jag slå ett slag för Robin Hobb. Hon är helt sjukt bra. Inte jättemycket fokus på fantasydelarna (även om både magi och drakar förekommer) men på en sanslöst spännande story och ett persongalleri som är i världsklass.
Jag rekommenderar de böckerna till alla jag kan, och har ännu inte hört om någon som inte älskar de böckerna, oavsett om de tycker om fantasy eller inte.
@Magnus:
Dessutom skiljer det ju sig rätt mycket på olika jobb hur lönen finansieras. I vissa fall kan man se en direkt koppling mellan personens arbete och hur mycket pengar företaget tjänar eller sparar. En skicklig daytrader kanske drar in 100 000 kr/dag mer än en medelmåttig – hur mycket högre lön är det motiverat att ge den bättre handlaren? Råd har man ju…
I andra fall är personens bidrag svårare att mäta, men man själv har kanske en intuition om att ens arbete är avgörande, om än indirekt. Själv är jag arkitekt, så det arbete jag gör brukar inte ge synliga resultat förrän månader, eller år, senare – och då möjligen i form av att andra lyckas väl med sina uppgifter.
Jag talade med sonen i morse om LoL (League of Legends), och hur de kör kampanjer med olika skins (t.ex. ”Halloween skins”). Det är uppenbart att det är en viktig del av deras affärsmodell, men det är kul att fundera på vad som möjliggör lönsamhet:
– Till att börja med måste ju spelet i sig vara attraktivt, vilket bygger på att man har ett bra koncept, och en bra spelmotor.
– Sedan behöver arkitekturen möjliggöra att man enkelt kan ’skinna’ en rollfigur, vilket bland annat bör innebära att man inte måste involvera programmerare och testa om programvaran varje gång man introducerar ett nytt skin.
– När allt är på plats anlitar man begåvade designers som kan skapa något estetiskt tilltalande inom det ramverk som man skapat.
Det konkreta, mest synliga, arbetet är ju det som den grafiska designern gör. Det mest abstrakta är arbetet på den konceptuella modellen som gör att bitarna hänger ihop på ett sätt som möjliggör enkla förändringar just i de delar som behöver kunna ändras ofta. Detta sker ofta på bekostnad av att andra delar blir väldigt svåra att ändra på (ungefär som bärande väggar i ett hus). Ett problem för arkitekterna är att det nästan alltid finns en krångligare och dyrare, men ändå framkomlig väg med en suboptimal ariktektur, och det är inte alltid lätt att härleda vad som orsakade merkostnaderna (folk kanske tror att det måste vara så krångligt).
Det är olika lätt/svårt att förhandla upp lön, beroende på vilket arbete man utför. Svårast att förhandla upp lönen har de som gör ett arbete som egentligen många andra skulle kunna göra. Lättast har de som har en specialitet som ger synliga resultat snabbt, som enkelt kan kopplas till intäkter; det är inte säkert att det är dessa personers bidrag som är det viktigaste i slutändan, men deras förhandlingssits är ofta bättre.
@Sam Vimes:
Sam Vimes? Vad borde du egentligen rekommendera? Har tyvärr inte läst Svavelvinter. Just nu sträckläser jag WoT. Väldigt mycket damer i den serien. Donaldsons första trilogi är bra, den andra, obra.
Ulf T, håller på med installationer. Skäll är en löneförmån
Det skönaste som finns är ett projekt med lite telefonsamtal och allt fungerar.
A har ju ganska mycket kvinnor, VVS finns knappt några, hade två kollegor men de slutade. Hade varit roligt med mer tjejer.
@JonasBsson:
Det fordrar att hela lönebildningsmekanismen på arbetsmarknaden görs om.
Idag brukar industriförbunden vara först ut i avtalsrörelsen, med förbund som IF Metall, Unionen, SI, Ledarna, Pappers m.fl.
Därefter försöker de förbund som organiserar servicesektorn (privat eller offentlig) hänga på, och hävda att de ska ha samma löneökningar som industrin. Men så blir det inte med nödvändighet, eller ens särskilt ofta.
Eftersom förbunden förhandlar för sig själva, eller i karteller (IF Metall, Unionen och SI-samarbete mot Almega är rätt vanligt) så struntar man ju fullständigt i vad t.ex. Kommunal-Vision-SSR mot SKL håller på med.
Så, det här två propellerskallarna i GT som hävdar att ”någon” måste se till att industrifacken, som brukar vara först ut i avtalsrörelsen, ska visa återhållsamhet, de får fanimig presentera vem denne ”någon” är.
De ska också förklara varför Saltsjöbadsmodeller, där man sedan 65 år kommit överens om att INTE HA POLITIKER INBLANDADE I LÖNEBILDNINGEN, inte är bra.
Jag tycker det är utmärkt att facket och arbetsgivarna i samråd värderar arbetet, så vi slipper ha lågbegåvade politikeridioter inblandade i arbetsMARKNADEN. Facket har inget ansvar mot någon annan än sina medlemmar.
Att facken slits sönder av interna nu-ska-vi-satsa-på-lågavlönade-kvinnor är ju avhoppet av brandmän från Kommunal ett bra exempel på. Brandmännen avkrävdes ”solidaritet” med okvalificerade kommunalanställda kvinnor, och det slutade med att de flesta brandmän bröt sig ur kommunal och bildade Brandmännens Riksförbund, en förening som tidigare bara organiserat deltidsbrandmän.
@Johan:
Jag har läst delar av Eragorn men tycker nog att det märks ganska tydligt att Paolini var bara 15 år. Karaktärerna är ganska platta.
Att du läst delar förklarar vår olika syn på det. Att karaktärerna har en tendens att vara lite platta är orsaken till mitt ”nästan” när jag skrev: ” I mina ögon är Christopher Paolini uppe nästan i klass med Tolkien”. Men det gör inget, för han har något annat som för mig är nästan extas. Ska försöka förklara med en liknelse:
Det här sättet att liksom väva ihop berättelsen, som ställer krav på en som läsare att man verkligen måste vara med och leva berättelsen, fascinerar mig. Jag tycker han är outstanding. Jag ser fram mot vad denna unga man kommer kunna skapa när åldern och erfarenhet gjort honom mer fylld som författare.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/svenska-dataspel-i-varldstoppen
Alltid denna lika utfall-vinkel…
Johan: ”Och Linden Avery är nog en av de mest irriterande karaktärer jag någonsin tvingats läsa om.”
Brrr, påminn mig inte….
@Johan:
Japp, det var tider…
@Fugen:
Honom har fantasyälskarna redan läst, eller hur?
Objektifiering av män med Lamborghini
OT: Jag måste bara få beklaga mig lite. Jag är kvinna, så det är min rättighet ;D
Jag har berättat att jag har några titlar på gång. Det är fem titlar som är planerade för tillfället.
Den som kommer sist i planeringen är forskning om män, där ni män här kommer att känna igen er.
De andra fyra. Minns ni formler som enligt Hirdman inte kan finnas?
Dessa formler är vad de fyra titlarna handlar om. Det är totalt lite knappt 1 000 sidor som avhandlar formlerna B – B och B – A. Allt jag hävdat sen dag ett på min blogg angående hur genussystemet fungerar får stöd av dessa sidor.
När jag läser så använder jag en scanpenna för att scanna citat och så antecknar kort tanken jag har. Sen skriver jag ut klipper sönder och strukturerar upp det. Nu har jag 97 citat som jag ska bygga pussel med för att skapa ett antal inlägg. Förstår ni vad det innebär i tankearbete att sortera upp alla dessa pusselbitar? Jag är helt överhettad i huvudet nu.
(Fast det är inte så hemskt. Jag tycker det är kul med utmaningar och ligga on the edge av min förmåga.)
@Ninni:
Jaha, där kom offerkoftan på. Vi som trodde du var en STÅLKVINNA.
@Håkan:
Haha!
(med tanke på den avslutande parentesen i förra kommentaren)
Japp, men jag bär offerkoftan med stil, eller hur?
Pingback: Du lever bara en gång – den gången är nu. - UmeNytt.se - Nyheter Sverige
@Sam Vimes:
Självklart
OT:
Undrar vad detta ska leda fram till, tror att det är samma Tomas Johansson som är med i utredningen Män och Jämställdhet.
http://jamstall.nu/blog/2013/10/17/natverk-ska-undersoka-den-marginaliserade-manligheten/
@Ninni:
Jag är övertygad att du bär det mesta med stil.
Väntar med spänning på nästa sändning.
Keep up the good work.
@MiT:
”Hatet” igen. Håhåjaja. Kritik är inte hat.
@MiT:
De verkar ju redan ha klart för sig vilken typ av man de kommer att hitta ”Det kan handla om de vita männen som kanske tillhör arbetarklassen och röstar på sverigedemokraterna och inte alltid känner igen sig i jämställdhetsprojektet”
Marginaliserade män får inte barn och kan därför inte ta ut någon föräldraledighet. Eller så får de ”fjorton ungar” med olika kvinnor men inte vårdnaden om en enda, och kan inte heller då ta ut någon föräldraledighet.
Pingback: Livstecken | Bashflak
Jag vet hur man kan spara pengar och få en massa tid över: Skaffa inga barn, ingå aldrig i ett förhållande eller äktenskap med någon, ät endast en måltid om dagen, gå aldrig ut på klubbar och restauranger, hyr en vind eller källarlägenhet, köp ett par kläder och gå i dem varje dag i 2 år tills du köper ett nytt par. Lev några år, förvänta dig ingenting av livet, få erfarenhet, insyn och upplysning, och sedan förbered dig på döden. Funkar för mig, i alla fall…
@Alexander. O:
Jag är helt inne på Jonathans Swifts linje. Han föreslår ju lite anspråkslöst att man ska göra ragu.
@Ulf T:
Jo, jag är ju den där gubben som gör spelmotorerna, typ.
Nu har jag inte hållt på med just spel, men jag har gjort en massa andra grejor där man i princip fått ett bestyckat kretskort, ett kretsschema och förutsättningarna att ”det finns inte EN ENDA RAD kod skriven. Bygg en loader, bygg ett operativ med preemptivekärna, bygg drivrutiner, bygg ett filsystem, bygg HMI. Jaså, finns det ingen kompilator? Men, bygg en C-kompilator då!”
Ungefär som att säga till en husbyggare att ”Tegel?! Virke?? Betong??
Du står på en massa lera du kan använda till tegel, det finns kalksten på Gotland och virket du behöver – kolla skogsdungen där borta!”