Att välja eller tvingas
avatar

Inledningsvis vill jag notera att jag tidigare gjorde en felaktig observation. I F!s plattform – en felaktig världsbild gjorde jag en beräkning av genomsnittlig timlön baserat på genomsnittligt antal arbetade timmar och genomsnittlig inkomst. Det jag missade var att inkomstsiffrorna jag använde var justerade till heltidsekvivalenter och alltså inte gick att kombinera med faktiskt arbetade timmar. Beräkningen är alltså felaktig, och min något arroganta kommentar om varför SCB inte presenterat resultatet får jag därmed äta upp. Så kan det gå – en påminnelse om att man bör presentera sina fynd med klädsam ödmjukhet. Smile

Jag grävde lite för att se om jag kunde landa i en robust observation om könsskillnader i timlön, men det är inte så enkelt. Baserat på deklarerad inkomst och den tidigare länkade siffran på arbetade timmar, har kvinnor lägre timlön än män. Å andra sidan blandar det ihop heltid och deltid. I rapporten Fördelning av tid och inkomst (Sanandaji & Wallen 2010) kan man läsa (min fetstilsmarkering):

Förutom arbetslösa och studenter jämför vi i tabell 13 heltids- och deltidsarbetare i Sverige. Resultaten är de väntade, de med heltid jobbar mer än de med deltid. En intressant uppgift är dock att heltidsarbetande män arbetar hela 20% mer per år än heltidsarbetande kvinnor.

Ett liknande mönster som det som gäller heltidssysselsatta återfinns för företagare och chefer, som syns i tabell 14. Båda dessa anses vara strategiskt och symboliskt viktiga fält där en större andel kvinnor kan öka jämställdheten i samhället. Många anser också att en jämnare könsfördelningen av chefer och i viss mån företagare är viktigt för maktfördelningen i samhället. Här kan vi se att manliga chefer och manliga företagare arbetar avsevärt fler timmar än kvinnliga motsvarigheter. Manliga chefer jobbar i genomsnitt 20% fler timmar än kvinnliga chefer.

Det finns åtskilliga tänkvärda observationer i rapporten. Läsning rekommenderas.

Vi återkommer dock ständigt till grundfrågan, som den t.ex. formulerades i slutet av Är kvinnor utsatta för lönediskriminering? (Meyerson & Petersen 1997):

Frågan kvarstår: Väljer kvinnor låglönearbeten eller erbjuds de enbart dessa arbeten? Mer forskning som fokuserar rekrytering och befordring av kvinnor krävs för att kunna svara på frågor kring den könssegregerade arbetsmarknaden.

Här på GD har vi i ett antal artiklar lyft fram indikationer på att kvinnor väljer i högre utsträckning än män, bristen på konkreta exempel på att kvinnor skulle hindras från att söka prestigeyrken, och det omvända: konkreta exempel på hur kvinnor uppmuntras att göra karriär och dessutom aktivt stöttas på vägen.

En rapport som förtjänar ett omnämnande är IFAU 2007:9, Hur förändras kvinnors och mäns arbetssituation när de får barn? (Louise Kennerberg). När jag läste den slogs jag bland annat av hur små skillnaderna är på många punker. Jag vill passa på att illustrera och kommentera detta.

Det författarna har gjort är att studera ett urval: kvinnor och män som fått, respektive inte fått, sitt första barn året 1999 (alla som fick barn 2000 eller 2001 har uteslutits). Dataunderlaget täcker in aspekter på dessa människor under perioden 1997–2001, dvs innan de fick barn och en tid efter.

Inkomstdeciler, män/kvinnor med/utan barn

Inkomstdeciler, män/kvinnor med/utan barn

Först till punkter där man kunde ha förväntat sig en större könsskillnad. I Tabell 1 noterar man för all del att män som fått barn tjänar 47% mer än män som inte fått barn, och motsv. skillnad för kvinnor är 40%. Männen som fått barn tjänar också 34% mer än kvinnorna som fått barn. Det som fångade mitt öga var fördelningen i inkomstdeciler. Jag lade in siffrorna i ett diagram för att illustrera. Det vi ser är att de som fått barn under året och de som inte fått det visar upp tydligt olika profil, men män och kvinnor följs åt i båda. Inkomstfördelningen för föräldrarna är så anmärkningsvärt jämn att man kan misstänka ifyllnadsfel, men om vi antar att siffrorna är rätt, återstår den slående frånvaron av könsskillnader i fördelning.

Inkomstutveckling för kvinnor med/utan barn

Inkomstutveckling för kvinnor med/utan barn

Inkomstutveckling för män med/utan barn

Inkomstutveckling för män med/utan barn

Men totalt finns ju skillnader, och ”den rykande pistolen” hittar vi på sid. 11-12. Kvinnors inkomst dippar betänkligt efter att barnet fötts, medan männens inkomst faktiskt ökar något. Varför det blir just på detta sätt kan man fråga sig, och jag vill mena att rapporten ger några ledtrådar. Minns frågan ovan: Tvingas kvinnor till detta, eller väljer de själva?.

Arbetsmarknadsstatus, män/kvinnor med/utan barn

Arbetsmarknadsstatus, män/kvinnor med/utan barn

Låt oss först illustrera siffrorna för arbetsmarknadsstatus. Här ser vi återigen att skillnaderna inte är så stora mellan könen. Dock ser vi en tendens att papporna oftare är fullt sysselsatta och att det är vanligare att mamman fortfarande är i utbildning än att pappan är det.

So what? Här är det på plats med en varning: Varje gång ni läser i en artikel att det inte är så stora skillnader, notera hur observationen förhåller sig till det som författaren försöker leda i bevis. De ‘små’ skillnaderna här är ofta ändå i ungefär samma härad som t.ex. den ojusterade inkomstskillnaden mellan män och kvinnor, och t.ex. artikeln The Distance Between Mars and Venus – Measuring Global Sex Differences in Personality (del Giudice et al 2012) illustrerade hur många små skillnader i olika dimensioner tillsammans kan leda till stora aggregerade skillnader:

When two groups differ on more than one variable, many comparatively small differences may add up to a large overall effect; in addition, the pattern of correlations between variables can substantially affect the end result.

Det jag vill påvisa här är att det framträder olika ‘strukturer’ som uppenbart relaterar på något sätt till föräldraskap, men dessa slår igenom ungefär lika mycket hos både män och kvinnor, och skillnaderna mellan könen är i jämförelse mycket små. Det är nästan så att man skulle kunna få för sig att jämställdhet råder i Sverige!!!

Men slå bort den tanken – så är det naturligtvis inte.

Häng med ett litet tag till. Rapporten kommer sedan in på resväg till jobbet. Här hade vi kanske väntat oss att vi stackars män skulle ha mycket längre väg att åka, men skillnaderna, återigen, är små. Det diagrammet visar är alltså resvägen vid två olika tidpunkter, för män och kvinnor som fick, respektive inte fick, sitt första barn 1999: innan de fick barnet respektive efter.

Pendlingsavstånd, kvinnor/män 1997 & 2001

Pendlingsavstånd, kvinnor/män 1997 & 2001

Vi kan se att både mammor och pappor pendlar 5-20 km till jobbet i något större utsträckning 2001 än 1997. Ökningen är lite större för män. Återigen kan vi förstås notera att även om skillnaden ”inte är så stor”, är tendensen att män har längre resväg till jobbet, och ökningen var dessutom lite större för män.

Nu till frågan vad som förändras när barnet kommer.

Förändring i lokalisering av bostad och arbetsplats mellan 1997 och 2001

Förändring i lokalisering av bostad och arbetsplats mellan 1997 och 2001

Rapportförfattarna försöker sig på olika förklaringar till vad vi ser, men det som var min första tanke finns inte med: Trots att kvinnors arbetssituation mer påtagligt förändrades efter barnets födelse, är det i högre grad männen som bytt arbetsplats och förändrat sin arbetspendling. Det är i linje med antagandet att kvinnor i högre grad planerar sin karriär för att det skall gå lättare att anpassa sig till föräldraskapet, dvs de hade redan valt en arbetsplats som möjliggjorde föräldraledighet, och pappan anpassar sig till kvinnans behov mer än omvänt. I inlägget Män och work/life balance tog jag upp män och kvinnors preferenser, och även Barbara Buddebergs forskningsresultat om att kvinnliga läkarstudenter i Schweiz valde specialitet tidigare och mer aktivt än deras manliga motsvarigheter – och de valde i större utsträckning inriktningar som gick bra att kombinera med familj.

Jag säger inte att det är så. Denna gång sparar jag på arrogansen. Kommentarer mottages tacksamt.

 

Kommentarer

Att välja eller tvingas — 16 kommentarer

  1. Bra Ulf jag gissar att män byter arbetsplats och ökar pendlingsavståndet även handlar om att öka sin inkomst för att trygga familjen,vilket fortfarande är en viktig del för en man och även kvinnor.

    SvaraSvara
     
  2. @michael:

    Jo, det ser ju ut att finnas en sådan tendens. Dock är det intressant hur små skillnaderna är ändå.

    SvaraSvara
     
  3. Jovisst är det och då blir resonemanget från feminister om kvoterad föräldraförsäkring intressant barn = kvinnofälla.
    Det andra resonemanget om att män kommer få mer tid med sina barn är enligt mig högst marginellt,den största reformen som fått män att umgås mer med sina barn är enligt mig delad vårdnad.
    Kvoterad föräldraförsäkring framstår allt mer som en symbolfråga utan någon större påverkan på människors liv,förutom att utsätta människor för tvång.

    SvaraSvara
     
  4. @michael:

    ”Kvoterad föräldraförsäkring framstår allt mer som en symbolfråga utan någon större påverkan på människors liv,förutom att utsätta människor för tvång.”

    Det handlar även om att ge makthavare ännu mer makt och öka skillnaden i makt mellan makthavare och befolkning. Den stora skillnaden är ju att instanser som skapades för att GRANSKA makthavare nu ivrigt vill granska landets befolkning och sola sig i makthavarnas glans. Det är ju vad hela Almedalsveckan handlar om. Att de som skall granskas får mingla med granskarna och slipper att själva granskas.

    SvaraSvara
     
  5. Intressant.

    Får jag vidareförmedla din artikel till SACO/Sveriges Ingenjörer?

    SvaraSvara
     
  6. @Erik:
    Javisst är det så under proggtiden var låttexten att staten och kapitalet sitter i samma båt,idag skulle samma låttext vara staten och kapitalet och medierna sitter i samma båt.

    SvaraSvara
     
  7. Det som gjorde att min hustru fick kraftigt minskad inkomst när hon fick barn var att hon tog föräldraledighet utan föräldrapenning det första året.

    Föräldraledighetslag (1995:584):

    Hel ledighet med eller utan föräldrapenning
    5 § En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.
    En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken.
    För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det ska tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Lag (2010:1263).

    Detta var givetvis något som påverkade hela hushållets ekonomi (vi har gemensamt lönekonto). Jag hade gärna delat på även denna ledighet men genom att denna typ av ledighet kräver hel ledighet så var det inte möjligt.

    SvaraSvara
     
  8. Pingback: Dieselmännen är tillbaka! | WTF?

  9. @Magnus:

    Självklart, om det var min artikel du menade. Smile

    (Det är ju själva grejen med att skriva på en blogg – att texten skall spridas)

    SvaraSvara
     
  10. @Ulf T:

    Ja, det var din postning. Jag tänkte använda den i samband med lönekartläggningar, som ett inlägg för att förklara dem, i den mån man kan hitta dem. Nu håller ju jag på med ett smalt segment på arbetsmarknaden, men det kan vara intressant att undersöka de här sakerna även inom det. Milgrom-Meyersson & Petersens undersökning har jag, nu är den nästan 15 år så den är lite anfrätt av tidens tand, men det fanns en del andra referenser i din postning.

    För 6-7 år sedan gjorde en av de stora bankerna en undersökning om löneutvecklingen hos unga. Där såg man tydligt att barn ”bromsade” upp löneutvecklingen för kvinnorna. I grova drag var inkomsterna väldigt lika mellan kvinnor och män i åldersspannet 23-28, sedan uppstår ett glapp (föräldrar), och efter 32 kommer kvinnorna att släpa 4-6 år efter männens löneutveckling, så att t.ex. 33 åriga kvinnor följer 29 åriga män. Glappet kvarstår under hela det yrkesverksamma livet.
    Kompenserar man för icke yrkesverksamma år (läs tjänstledig med föräldrapenning) så försvinner den största delen av glappet.

    SvaraSvara
     
  11. @Kåre:

    Det är i linje med t.ex. följande artiklar:

    Gender differences in financial risk aversion and career choices are affected by testosterone:

    Women are generally more risk averse than men. We investigated whether between- and within-gender variation in financial risk aversion was accounted for by variation in salivary concentrations of testosterone and in markers of prenatal testosterone exposure in a sample of >500 MBA students. Higher levels of circulating testosterone were associated with lower risk aversion among women, but not among men. At comparably low concentrations of salivary testosterone, however, the gender difference in risk aversion disappeared, suggesting that testosterone has nonlinear effects on risk aversion regardless of gender. A similar relationship between risk aversion and testosterone was also found using markers of prenatal testosterone exposure. Finally, both testosterone levels and risk aversion predicted career choices after graduation: Individuals high in testosterone and low in risk aversion were more likely to choose risky careers in finance. These results suggest that testosterone has both organizational and activational effects on risk-sensitive financial decisions and long-term career choices.

    A Comparison of the Career Attainments of Men and Women Healthcare Executives

    En studie av vårdchefer i USA. Fler män än kvinnor blir chefer, och männen tjänar mer. Dock är män och kvinnor ungefär lika nöjda med löner och förmåner.

    Vidare:

    In all study years, a higher proportion of men were married than women. In 2006, for example, 90 percent of men were married, compared to 76 percent of the women in the sample (table 17). For those who are married, 35 percent of the men’s spouses work full time, compared to 80 percent of women’s spouses (table 18). Men in the sample contributed more to the total family income than women. In 2006, men contributed a median of 90 percent while women contributed 60 percent to their family’s income. Thus, not only are fewer women married, but those who are married contribute less than the men do to their family’s total income. Men reported a mean of two children; women overall had fewer children, with a mean of 1.6 (table 19). Compared to men, women who do have children have older children, i.e., over the age of six

    Dvs män i prestigekarriärer är oftare än kvinnor gifta med en partner som jobbar mindre än de själva gör, och som tar ett större ansvar för barn och hushåll. Som konsekvens har dessa män också oftare små barn än motsvarande kvinnor. Som Warren Farrell har påpekat, är valet av partner en viktig faktor när man tittar på karriär- och löneutveckling.

    SvaraSvara
     
  12. Pingback: Därför har forskare som påstår det är små könsskillnader fel | Genusdebatten

  13. Ulf T: i början refererar du att heltidsarbetande män jobbar 20% mer än heltidsarbetande kvinnor. Jag undrar hur man fått fram de siffrorna; om det baseras på övertidsuttag beror det på om man får övertidsersättning eller ej, om de baseras på själskattning kan man få en ”bias” beroende på om det är betraktas som fint eller ej att jobba mycket.
    På t ex mitt jobb är de restriktiva med övertidsersättning men man förväntas lösa arbetsuppgifterna i tid, och det är bara en själv som kan ha koll på ev extra arbetstid.

    SvaraSvara
     
  14. @Christina G:

    Ulf T: i början refererar du att heltidsarbetande män jobbar 20% mer än heltidsarbetande kvinnor. Jag undrar hur man fått fram de siffrorna; om det baseras på övertidsuttag beror det på om man får övertidsersättning eller ej, om de baseras på själskattning kan man få en ”bias” beroende på om det är betraktas som fint eller ej att jobba mycket.

    Siffrorna kommer från SCB’s tidsanvändningsundersökning, och kontrollerade mot SCB’s arbetskraftsundersökning. Metodiken de använder är att deltagarna för en tidsdagbok, har jag för mig.

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting