Att räkna med rätt axiom
avatar

Detta är min andra och sista del om Johan Ehrenbergs debatt i Aftonbladet.

Del 1 hittar ni här. Missa inte heller Eriks inlägg Johan Ehrenberg är av samma skrot och korn som Hugo Schwyzer.

Feminismen står någonstans på två sociala ben, med sin huvudsakliga bas i två olika grupper av kvinnor. Den ena är en grupp ovanligt maskulina kvinnor som med rätta undrar varför kvinnor har färre maktpositioner än män. I stort sett är dessa som män i sitt sätt att tänka och bete sig. Inte sällan kan de visa en viss frustration över att det är så svårt att engagera andra kvinnor även i ganska banala saker, som att skriva tidningsartiklar.

Den andra gruppen spanar inte på männen på samma sätt, de tror att kvinnors egenskaper på något sätt är överlägsna männens för att de ”inte startar krig” mm. I deras ögon framstår män som lätt korkade. Dock är det sällan kategori sällan får något alls uträttat, det brukar stanna som diskussioner väninnor emellan.

Ehrenberg lutar sig numera mot sistnämnda grupp. Men då han själv ”på manligt manér” sticker ut och tar konflikt så blir han samtidigt en vandrande självmotsägelse. Men sådant fungerar ofta i politiken. Hans utlägg om ”bastuklubbarna” är som klippt och skuret för de som vill raljera utan att behöva förstå. Men några svar kan ges:

  • Vi är mitt ute i en ekonomisk kris utan att någon börjat skramla med vapnen mot grannländerna. Det värsta vi sett så långt är grekiska ”Gyllene gryning”, och det är ingenting mot hur det hade kunnat vara.
  • Nog har det gjorts en del i klimatfrågan, men det får erkännas att det är en blandning mellan verkliga resultat och skenbara. ”Klimatkompenserad mjölk” är ett skämt, men skulle man få odlat kött att fungera så vore klimatfördelen uppenbar. Klimat är en fråga om tusentals detaljer, klart att det hänt en hel del om man bryr sig om att titta. Men ingen enskild sak är speciellt stor. (Titta tex på hur mycket mer strömsnåla dagens processorer eller monitorer har blivit, eller hur telefoner får mer enhetliga laddare osv.)
  • Vi pumpar in pengar i banker som riskerar att haverera, ja. Det är inte välgörenhet utan ett försök att förhindra ett större ont. Vi vill inte ha ett Europeiskt Fannie Mae eller Freddie Mac. Vidare har kraven på banksektorn har skärpts betydligt under denna kris. Allt för ”bättre lycka nästa gång”.

Om kvinnor kan hantera frågan bättre så är det bara att kliva upp på scenen. Ingen enda regel hindrar dem. Ingen kvotering finns åt något håll. (Om den av Ehrenberg påstådda kvoteringen verkligen finns, så får någon gärna hänvisa till i vilket offentligt protokoll jag kan finna denna. Jag kommer att begära ut och publicera det.)

Passiv skuld

En annan av Ehrenbergs hörnstenar är att alla män är skyldiga till alla andra mäns brott. I stora drag bemötte jag det i min förra text. Men det finns olika sätt att angripa frågan. Varför skulle en kvinna som passivt ser på vara mindre skyldig än en man i samma situation?

Bara den utgångspunkten underkänner kvinnors kompetens att agera. Men sanningen är givetvis att man bara kan vara ansvarig för sina egna beslut/handlingar oavsett kön. Att klandra alla män för vissa mäns brott är lika klyftigt som att klandra alla invandrare för ”invandrares brott”. Men det argumentet skulle Ehrenberg aldrig ta i sin mun. Det är dock olika sidor på samma mynt.

Rätt axiom

Om män och kvinnor hade varit likadana så hade Ehrenberg haft rätt. Men det skulle ha varit en meningslös poäng eftersom att ingen skillnad mellan könen ens skulle ha uppstått. Vi är dock på många sätt olika, och har generellt olika preferenser och beteenden. Dock ligger inte skillnaden i intelligens, men inte sällan i hur vi använder den. Män fokuserar oftare på ett enda ämne än kvinnor. (Hur många kvinnliga datanördar har du känt?) Män jagar i större utsträckning framgång, men kvinnor oftare jagar framgångsrika. Det ökar chansen för vår avkomma. (Se föregående text.) Det är klart att det avspeglar sig i våra livsval. Allt annat vore häpnadsväckande. Det viktiga är dock att man kan välja annorlunda.

Rätten att välja sitt liv är viktig, inte vilket val man sedan gör.

Teo

Kommentarer

Att räkna med rätt axiom — 10 kommentarer

  1. Bra skrivet, det här känns löjligt att det ska behöva vara kontroversiellt för vissa. Men det bör väl vara ungefär lika många som sympatiserar med Ehrenberg som röstar fi kanske, inte så många asså. Men det var den mest delade artikeln den dagen på AB vilket är lite rysligt tycker jag Smile

  2. Ja feministisk maktanalys är att försöka på ett rationellt sätt förklara varför det är rätt att bete sig svinigt mot vita heterosexuella män på samma sätt som mobbare hittar på orsaker för att mobba en person för att rättfärdiga sitt sviniga beteende för sin omgivning men ett svin är alltid ett svin även i feministisk klädnad för man ska komma ihåg att skiten sitter lika hårt under kläder som är nya där skenet kan bedra för en kort stund innan man känner igen den välbekanta stanken av en självgod mobbare som rättfärdigar sitt sviniga beteende genom att anamma en isms retorik som bygger på vi och dom och därför är som klippt och skuren för mobbare.

  3. @Petter:

    Du har rätt, de är inte så många. Enda orsaken att jag bryr mig är att han ändå är ganska känd, och jag har rört mig i liknande kretsar själv en gång i tiden.

    Teo

  4. Pingback: Att gruppera och gruppera rätt | Genusdebatten

  5. Jag har också (likt Teodor?) ett förflutet inom feministiska organisationer, även om det var länge sedan nu. Tidigt i somras började jag på riktigt revidera min uppfattning och håller just på att åter bygga upp min världsuppfattning ifrån grunden.
    En sak som jag reagerat över den senaste veckan är att det verkar saknas en riktig lobbyorganisation, en tankesmedja i egentlig mening, för den här typen av åsikter i Sverige. Om en sådan finns så gör den sig inte direkt hörd i debatten. Att genusdebatten och andra bloggar finns och för fram sitt budskap är bra, men det krävs ett aktivt intresse för att hitta hit. En tankesmedja/organisation skulle kunna samordna ett aktivt inlägg i den allmänna debatten, som samtidigt ger individuella debattörer lite mer trygghet och mod.
    Finns någon sådan organisation som jag bara missat? Om inte, finns det intresse för att skapa en sådan?
    Notera att det här är frågor som jag ställer för att jag är nyfiken i största allmänhet, jag är inte säker på att jag skulle ställa mig i korselden själv i dagsläget, men em vet vad som händer i framtiden?

  6. Nej, ett stavfel, en bokstav som föll bort! Jag avlider i skammens krampattacker! =(

  7. @kollen

    Jag håller med, jag önskar det här tänket kommer upp på den politiska dagordningen, kanske reklam för genusdrbbaten är en bra början? Eller organisera sig mer politiskt, men först skulle man kanske behöva bli fler kanske eller iaf se om det finns stöd för detta hos opinionen? Tragiskt att Pär ström la av, han fick ju iaf några tillfällen att briljera i media!

  8. @Kollen + Petter

    Någon sådan tankesmedja finns inte vad jag vet. Män är dåliga på att försvara sig kollektivt, det finns ingen gruppkänsla på basis av kön.

    Ha inget hopp till medier. De backar ur så fort de inser att man inte kommer låta sig styras. När de har jagat mig (i andra frågor) har jag några gånger framfört dealen: ”Ni får era nyheter, vi får vårt budskap förmedlat”. Då har de stuckit direkt, de brukar vara helt ointresserade när det inte är deras spelregler.
    Sitt budskap förmedlar man bäst av egen kraft, och medierna får agera bäst de gitter. Bra ideer når ut med tiden ändå.

    Teo

  9. Pingback: Att räkna med rätt axiom - UmeNytt.se - Nyheter Sverige

  10. Pingback: Johan Ehrenberg är av samma skrot och korn som Hugo Schwyzer | Genusdebatten