Om någonting är talande för dagens medieklimat är det rubrikerna på Johan Ehrenbergs bägge inlägg. För tio år sedan gapade han att ”Alla män ansvarar för våldtäkterna” och pga att denna artikel nyligen blev mest läst på debattsidan har han nu återkommit med ”Män förmår inte att göra världen bättre”. Men om detta är sant varför skulle personer då lyssna på Johan Ehrenberg? Han kan ju inte göra världen bättre – det säger han själv. Ahh, men med män menar han inte sig själv så klart.
Teo har redan skrivit två inlägg om felsluten i Ehrenbergs resonemang. Därför kan jag fokusera mig på bakgrunden. För att förstå sig på manliga feministrer som Ehrenberg så behöver man inte gå längre än till andra mer kända manliga feminister. Här skall vi titta på Feministprofessorn Hugo Schwyzers förklaringar på varför han beskrev manligheten på det sätt han gjorde. Schwyzer bröt nyligen ihop på Twitter när hans personliga situation uppdagades. Han erkände att han var en bedragare och berättade i en intervju att hela hans feministiska verksamhet hade syftet att göra honom beundrad av kvinnor.
Was your work designed to please a certain school of feminism but never a realistic model for men?
Well, yes. I think primarily I wrote for women. I designed my writing primarily for women. One of the things that I figured out is the best way to get attention from women was not to describe women’s own experience to them because they found that patronizing and offensive. Instead it was to appear to challenge other men, to turn other men into the kind of boyfriend material, father material, or husband material that women so desperately wanted. Most women have a lot of disappointment in men. And I very deliberately want to go to the place where that disappointment lives and present to them a counter-narrative of something possible. I mean, I really would like to change men. It is not so much a lie that I didn’t believe a word I was saying.
Hår framgår tydligt vad problemet är.Det finns inga krav på att vad feministiska föreläsare säger är sant eller ens grundat i någonting annat än att publkens gillande. Hugo Schwyzer kunde agera som feministisk föreläsare för det enda viktiga var publikens emotionella respons och där blev han en expert på att säga rätt saker för att de skulle beundra honom. I intervjun med Thedailybeast beskriver han metoden och den kvinnlga psykologi som han spelade på.
But on some level you were telling an audience what they wanted to hear knowing that women were reading it and not men?
Exactly. I always wrote for women but wrote in a really backhanded way where it appeared I was writing for men so that it would not appear too presumptuous and instead it would make me look better. And that required presenting myself as the ideal husband, father, and reformed bad boy. My point is that I was writing for women because I wanted validation from women. The way to get validation from women was to present an idealized picture of what is possible for men.
Naturligtvis innebär denna idealiserade fantasiman som behövs för att dessa personer skall kunna ljuga åt sig kvinnlig bekräftelse att verklighetens man hela tiden måste beskrivas som oduglig och otillräcklig. Hmmm kan det finnas en koppling mellan denna kvinnliga beundran och feministiskt manshat tro? Faktum är att modellen är snarlik med hur många kvinnor inte tycker riktiga män duger så den främsta manliga källan till sexuell tillfredställese ofta blir att mannen tvingas ljuga. Sedan har vi det här med ”reformed bad boy” gissa vem/vilka det stämmer på?
Hur ställer sig då Ehrenberg själv, han är förstås ett dygdemönster? Nej, inte alls, han skryter faktiskt med att han själv har förtryckt kvinnor:
”Jag vet att jag, om jag går in i ett rum, värderas och behandlas annorlunda än om jag är kvinna. Jag vet att jag lättare blir lyssnad på, jag vet att jag genom att tala med manlig kollegialitet kan köpa mig ett samförstånd mot kvinnor som utmanar mig. Jag vet att jag är väl tränad i det manliga översitteriet, jag har själv suttit i tv-rutan och använt just de exempel på härskarteknik, nedtystanden och fördummanden av kvinnliga debattmotståndare som de feministiska texterna talar om. /…/ Jag tror jag delar detta med många andra radikala män.”
Och gissa vilken respons detta erkännande fick från de feministiska kvinnorna? Givetvis blev de upp över öronen förälskade i Ehrenberg, och Linton, och de andra femnistiska männen som skrutit om sina svinaktiga beteenden. Eftersom dessa feministkvinnors normala bild av män antingen är den av oduglingar eller elakingar så belönar de paradoxakt nog de manliga feminister som beskriver män på det sättet och sig själva som reformerade oduglingar och / eller elakinga skyldiga till allt feministerna klagar på.
Mannen som inte varit elak är i feministiska ögon falsk och oärllig. Mannen som skryter med svinaktigheter är äkta och ärlig. Manshat har alltså blivit ett feministiskt tvång där ingen får bekriva män positivt eller ens neutralt. Endast genom ständigt negativa och hatiska beskrivningar om män kan man upprätthålla tron på sin egen påhittade idealiserade man. Genom att få feministiska kvinnor att kära ner sig i en fantasiman får man dem allt mer besvikna och arga på verklighetens man.
Samtidigt som de klagar på en värld där könen behandlas olika skulle de själva aldrig acceptera att män skapade en fantasibild av kvinnor och föraktade verklighetens kvinnor på det sätt de gör mot män. Så inte ens sina egna påståenden om att könen skall behandlas lika klarar dessa hycklare av att motsvara. De är själva en del av problemet de gnäller över.
Det är alltid lika intressant när feministiska män är patriarkala och ägnar sig åt härskartekniker mot andra män så applåderar feministiska kvinnor det beteendet så mycket betydde deras tal och hyllandet av att skapa en ny man utan dessa egenskaper.
Men det är som alltid med feminismen samma gamla könstereotypa tänk där kvinnor ska utnyttja män med makt och våldskapital här då i verbal form i egna syften vilket skett genom historien i årtusen och vissa män bredvilligt ställt upp på för kvinnors gunst ja ju mer man studerar feminismen desto mer ser man hur könskonservativ den är.
Pingback: Johan Ehrenberg är av samma skrot och korn som Hugo Schwyzer - UmeNytt.se - Nyheter Sverige
Klockrent! Jag förstår inte hur AB kan släppa igenom en sån artikel, pinsamt efterbliven analys och hat projektiserat som i denna. Det borde bli rammaskri, men sparka ”upp” är helt Pk i samhällsdebatten. Feminismen är inte jämställdhet!!!
@Petter:
Precis, och det är ju grymt frustrerande att feministerna har tolkningsföreträde när det gäller vem som får sparka på vem inom begreppet ”sparka uppåt”.
Debattøren den socialistiska juristen kvinnokamps Johan… Ehrenberg.
Denna absurda paradoxala debattør.
Att han cyniskt utnyttjar den feministiska kønspolariserade debattekniken med skuldbelæggande som huvudinstrument , i syfte att inhøsta særartsberømmelse , ær kænt. Samma metodik som Polischefen o Hugo Schwyzers
( feministprof )drev med. Antar att det er med samma bakgrund och instællning vissa personlighetssvaga mænn blir, universitetsgenusfeminister.
.
Per Hagman .
.
Intressant. Nog för att många i sin jakt på kvinnor ljuger lite eller justerar sanningen en smula med påhittade höga inkomster eller photoshoppade profilbilder på datingsiter. Men de som bygger en karriär på sådana lögner ligger i en liga för sig.
Men ändå… samtigt berättar de i princip öppet vad de gör. Folk låter sig bländas av lögnerna för att de vill tro. Vist vore det skönt om alla livets elenden kunde skylla på något annat, männen/patriarkatet. Därmed så fråntas man själv ansvaret för sitt liv och sina val, det berodde ju på ”någon annan”. Men det är bara bländverk, när ridån går ner och ljuset i salongen tänds måste man inse att allt bara var ett spel.
Kvinnor är lika intelligenta och kompetenta som män. Och därmed också ansvariga på samma premisser. ÄVen ansvariga för att de valt att tro på den ”bländande talaren/prefessorn/redaktören.
Teo
Finns sjukt många passionerade och uppriktiga manliga feminister dock. Inbilla er inte något annat.
Huruvida Johan Ehreberg är äkta vara eller inte kan bara han svara på.
@He(rr)n:
Mycket möjligt men vem har påstått att de inte är uppriktiga? Frågan är inte hur ivrigt de själva tror på skiten – utan huruvida det finns belägg för att vad de påstår stämmer. Ju dummare människa ju lättare att övertygat tro på saker utan några som helst belägg för dem. Ju intelligantare människa ju svårare att vara övertygad i total brist på bevis.
@Erik:
Nja, i övrigt väldigt intelligenta människor och även högutbildade sådana kan svälja trender med hull och hår utan det minsta bevis. Snarare är det väl så att de ofta har mindre behov av att förstärka sin status med de senaste trenderna.
Intelligens i sig gör inte så mycket, det som gör människor svårare att övertyga är om de har en rationell/vetenskaplig inställning och världsbild, den kan man sen antingen ha från början eller träna sig till. Den är dock inte direkt kopplad till intelligens.
Två saker finner jag extra intressanta här:
1. ”Instead it was to appear to challenge other men”. D.v.s. Hugo gjorde sig populär bland kvinnor genom att utmana andra män. Att utmana andra män för att vinna uppskattning hos kvinnor är en klassisk manlig könsroller som funkar även hos feminister om man gör det på rätt sätt! Allt är som vanligt således…
2. Ehrenberg kallar sig själv för ”radikal man”. Finns det något hos honom idag som är radikalt? Han är ju ett mähä i mittfåran så det stänker om det. Han försöker leva på gamla ”meriter”. Han lever i sitt eget förflutna då ETC kanske var något litet nytt faktiskt. Det är MYCKET länge sedan.
@Petter: Personligen är jag inte förvånad att Aftonbladet publicerar sånt skräp. De är ju fullständigt nere med feminismen sedan ett antal år tillbaka. Inte minst på sina kultursidor med Åsa Lindeborg i spetsen.
Den bör bojkottas i största möjligaste mån tillsammans med DN på grund av deras kulturdel. SvD och Expressen står inte långt efter men ligger för min del lite ovanför papperskrogsnivån.
Pingback: Ehrenberg och den feministiska blindheten | Certatio
Pingback: Unga kvinnors sjuka drömmar – Och svårigheten att debattera kvinnofrågor | Genusdebatten
@Per Hagman:
Sent svar, men ändå: Johan Ehrenberg är varken jurist eller ekonom, har har 9-årig grundskoleutbildning och har inte ens gått i svenskt gymnasium.
Han är inte heller personalvetare, läkare, socionom eller biolog.
Däremot har han sex konkurser under 2000-talet bakom sig.
Han är solklart en bedragare och antagligen mytoman.