Eders Ödmjuke är lite skeptiskt till polisers befogenhet
Advokat Johan Eriksson: Hovrätten till skillnad från tingsrätten har dömt utifrån hur hon uppfattade situationen och inte gjort en skrivbordsbedömning om man säger så. Det är det som skiljer de här två domarna åt faktiskt.
Reporter: Avgörande i hovrättens dom är inte om polisen faktiskt blivit hotad eller haft anledning att använda så pass mycket våld som hon gjorde, utan hur hon kan ha uppfattat situationen.
Voice-over: Polisen har sagt att hon, som ensam poliskvinna på plats, upplevde mannen som hotfull. Hovrätten skriver att det inte går att utesluta att polisen faktiskt missuppfattat situationen så att hon trodde att hon hade rätt att använda det våld hon gjorde. Därför frias hon.
Rapport 30 oktober 2014
Jussi H Lundell tog upp detta i ett inlägg idag, läs det gärna, det står en massa annat intressant i det också, men jag stjäl skamlöst rakt av – eller nästan rakt av, jag har fifflat lite med formatet – en relevant bit från honom här (och hoppas han förlåter mig):
Låt oss leka med tanken att en polisman hade slagit ner en ensam berusad kvinna med sin batong. Eller låt oss tänka tanken att mannen som blev nedslagen hade varit mörkhyad. Det hade med all sannolikhet betytt ett helt annat domslut. Det är så den feministiska, intersektionella identitetspolitiken ser ut i praktiken. Det är inte gärningen i sig som bedöms utan vilket kön och hudfärg som de inblandade har som blir avgörande. Om inte annat för att från rättsväsendets sida undvika allt för stora protester från de välorganiserade, avlönade och högljudda grupperingar som ser till sin grupps intressen (och som har fri tillgång till media). En filmsekvens som denna skulle därför med största sannolikhet betyda (och bemärk att jag här ser framför mig samma storleksförhållanden som visas i filmen, alltså en polis och ett offer som är ungefär lika stora, och att vi bevittnar samma oprovocerade och våldsamma händelseförlopp):
- En vit polisman mot en vit berusad man = sannolikt dömd polisman.
- En vit poliskvinna mot en vit berusad man = friad poliskvinna (fastställt).
- En vit polisman mot en vit berusad kvinna = omedelbart dömd polisman.
- En vit poliskvinna mot en vit berusad kvinna = sannolikt dömd poliskvinna.
- En vit polisman mot en mörkhyad berusad kvinna = omedelbart dömd polisman med efterföljande omedelbar uppsägning.
- En vit poliskvinna mot en mörkhyad berusad kvinna = dömd poliskvinna.
- En mörkhyad polisman mot en mörkhyad berusad kvinna = omedelbart dömd polisman.
- En mörkhyad polisman mot en vit berusad kvinna = sannolikt dömd polisman.
- En mörkhyad poliskvinna mot en mörkhyad berusad kvinna = sannolikt dömd poliskvinna.
- En mörkhyad poliskvinna mot en vit berusad man = friad poliskvinna.
- En mörkhyad polisman mot en vit berusad man = sannolikt friad polisman.
Och så vidare.
Som sagt, läs gärna Jussis inlägg i sin helhet, han skriver lite mer om den här saken, och tar också upp en del annat intressant, som att sverige faktiskt har en politisk fånge (fast Jussi inte uttrycker det riktigt så). Jag syftar på Dan Parks fängelsedom.
Jag tar upp de här sakerna bara för att jag har en tendens att hänga upp mig på sådana där små petitesser som ”rätten till liv, frihet och strävan efter lycka” och har vad som nästan kan liknas vid febriga droghallucinationer baserade på verklighetsfrämmande begrepp som ”likhet inför lagen”.
Ja, resultatet av ett ivrigt inkvoterande på diverse samhällspositioner och områden låter inte vänta på sig. Men varför bry sig om det? Det blev ju PK-rätt till sist. Dan Park i fängelse och en oduglig poliskvinna friad.
@barfota: Jupp, välkommen till Spegellandet.
”Hon borde ägna sig åt att byta blöjor eller något liknande istället.”
Say what?!
@Mia.: Blöjbyten kräver inte våld. Hoppas jag.
Om nu en persons subjektiva upplevelse kan få dem att bli friade, betyder inte det att det sitter en väldigt massa oskyldiga personer på diverse psykiatriska kliniker? Hon såg en elak drake o slog till den, det är det som ska räknas! Inte att det var en 4a årigt barn.
@dolf
Spelar du oförstående eller är du det verkligen?
@Mia.: Jag tog blöjbyten som en rak motpol till vad en polis sysslar med. Jag hade lika gärna kunnat säga att hon borde ägna sig åt att baka bullar. Både blöjbyten och bullbakning fyller viktiga behov, men de står i stark kontrast till att handskas med ”buset” på stan.
@Pether: Tja, om personen verkligen såg en drake, och inte bara säger det för att slippa undan, så bör väl faktiskt personen frias rent straffrättsligt, eftersom det inte finns ett uppsåt. Men samtidigt är ju personen ifråga då en ren säkerhetsrisk och bör därför avskiljas från resterande samhället.
Jag förstår Mias reaktion till fullo.
En sådan våldsam person skulle inte jag vilja ha i närheten av några barn….
Men låt nu inte det bli en pseudodebatt.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Bättre hade om något varit att säga att man kan ägna sig åt att utreda/förebygga brott istället. Det finns gott om manliga poliser som också ”känt sig hotade” av buset och i vissas ögon tagit till övervåld. Jag slår vad om att du aldrig sagt samma sak om en manlig polis, att han skulle baka bullar eller byta blöjor istället (sicket trams!). De som ska ut ur poliskåren är de som missbrukar sin makt att utöva våld.
@Anders Senior:
På Genusdebatten är detta definitivt inte en pseudodebatt.
@Mia.:
Jag skulle nog inte vilja att denne person utredde några brott som drabbade mig. Om hon tycker det är ok att bussa en tränad polishund på en redlöst berusad man som inte kan stå upp, och dessutom överösa mannen med battongslag, anser jag att polis borde vara långt ifrån hennes yrkesval.
Sen var det väl inte nåt vidare av Dolf att föreslå blöjbyte heller, vem vill ha en sån person i närheten av barn?
”De som ska ut ur poliskåren är de som missbrukar sin makt att utöva våld.”
Får inte ihop ditt citat ovan med att du tycker att hon ska utreda brott. Om du tycker hon ska ut ur poliskåren så är det väl inte nåt hon ska syssla med….
@Mia.:
Hur vet du att hon inte är en sådan person då? De brukar väl inte presentera sig själva så…?
@Mia.: Det hade jag förmodligen inte. Jag hade förmodligen sagt något i still med att de skulle ägna sig åt att sopa gator eller tvätta dass. Men @Anders Senior har faktiskt en poäng, hon är inte kvalificerad att byta blöjor, så när att kommer omkring borde hon nog ägna sig åt att sopa gator eller tvätta dass.
Att en person inte har förmåga att hantera den specifika psykiska press polisyrket medför säger inget om denna person i övrigt. Kvinnan kan vara en underbar människa under andra omständigheter, men våldsmonopolet är inte rätt för henne och det är helt galet att detta frias. En sådan person har visat sig olämpad för yrket ska inte få vara verksam på gatorna efter en sån misshandel.
@Frogfish:
Stå upp kunde han, t o m då hon beordrade honom att lägga sig ner.
http://www.youtube.com/watch?v=9Xm3F0RvIEY
@Alith:
Det vet jag naturlitvis inte lika lite som du utan överlåter åt internutredare och domstolar som har större inblick och erfarenhet att avgöra.
Allmänt
Är detta en genusdebatt eller en polisbrutalitetdebatt? En debatt om hon (eller om det varit en han för den delen) är lämplig att vara i närheten av barn är det iaf inte öht från min sida.
Polisbrutalitetsdebatt? (vilket jag tycker detta är) är isf inte en genusdebatt.
Genusdebatt? ja då den finns här förutsätter jag att det ses som en sådan, vilket jag alltså inte håller med om. Att det sen kryddas med ”intersektionellspekulationer” (?) känns närmare radikalfeministiskt och blöjkommentaren känns minst sagt ”omodern”.
@Mia.:
”Stå upp kunde han, t o m då hon beordrade honom att lägga sig ner.”
Jaha, men då gjorde hon ju helt rätt. My bad……
Den intressanta frågan för mig är inte huruvida hon skulle passa som barnskötare eller andra yrken, jag ser det som ställt utan tvivel att hon inte hör hemma i ett serviceyrke där man interagerar med andra människor.
(Även om jag för mitt inre kan se henne som barnskötare;
”Lägg dig ner unge! Jag skall byta blöjor! Nej, lägg dig ner sade jag! Nu! Annars bussar jag hunden på dig! Sista varningen!”)
Det intressanta för mig är hur samma scenario hade sett ut med andra genusalternativ, tex. en manlig polis mot en kvinnligt fyllo ur det efterföljande rättsliga perspektivet?
Jag kan även tänka mig att blanda in intersektionalitet i det, då hela iden med detta kokats ihop mestadels av feministerna, så det kan man också ta upp till debatt.
Så vad tror ni?
Hade en manlig polis också friats ur ett genusperspektiv?
(Vi kan ju för genusfrågans skull låtsas att det inte råder korruption inom polisen och rättsväsendet så vi räknar bort den faktor att de friar varann av den anledningen.)
Min egen ståndpunkt är som alltid:
Samma skyldigheter, samma rättigheter, samma regler, åt alla svenska medborgare.
@Mia.:
Dolfs kommentar om byta blöjor tycker jag är onödig.
Men frågan om huruvida situationen hade bedömts olika om polisen är man/kvinna respektive om offret är man/kvinna är väl i högsta grad en diskussion som hör hemma på GD?
@Mia.: Det som debatteras är om poliser bedöms olika beroende på deras kön.
—
För att bli lite on-topic igen:
Det skrevs spaltkilometer om händelsen när en kvinnlig fångvaktare blev ihjälslagen. Hur kommer samhället/media hantera när den första kvinnliga polisen dör i en våldsincident i tjänst?
Jag såg ett program där man följde poliser i USA både män och kvinnor,man kunde tro att dom kvinnliga poliserna skulle vara mer mjuka i sin framtoning.
Men när det gällde gripande av misstänkta så var dom oftare mer aggressiva och auktoritära i sin framtoning än sina manliga kollegor,för som dom sa att kompensera den lägre muskelstyrkan.
Det var även intressant att deras manliga kollegor oftare var betydligt mer varsamma mot kvinnliga misstänkta,detta såg man inte ett spår av hos dom kvinnliga poliserna.
@michael:
”Men när det gällde gripande av misstänkta så var dom oftare mer aggressiva och auktoritära i sin framtoning än sina manliga kollegor”
Denna uppfattning har jag fått höra ett flertal gånger från olika personer. Ofta med tillägget att ”det hade troligen gått bra mycket smidigare och enklare till om de inte provocerat så förbannat.”
Tyvärr har jag ingen egen uppfattning om detta då det ligger utanför både mitt kunskapsområde och mina erfarenheter.
Den enda bild jag har är den som jag själv sett i media, även om jag tycker mig se en viss bekräftelse av vad som sägs ovan.
Hur vanligt är detta tro, någon som kan bekräfta eller dementera?
@Mia.:
Nämen kom igen nu. Jag börjar inlägget med att emfasera ”som ensam poliskvinna på plats”, och drar sedan Jussi H. Lundells hela lista med alternativa scenarior, inklusive
Det är en sak att ni inte ser genusperspektivet i inlägg när det inte finns något, men missar man att det här inlägget faktiskt är skrivet utifrån ett strikt genusperspektiv kanske man bör fundera på om det inte är den egna läsförmågan som brister.
@Anders Senior:
Jag vet inte heller hur det är när det gäller poliser. Har för lite erfarenhet av det. Men rent generellt tycker jag att den där bossiga auktoritära ”gör som jag säger” som inte tål någon form av mothugg verkar vara ett företrädesvis kvinnligt drag.
(och, @Mia., på vilka grunder beordrade hon honom att lägga sig ner? Det är ju inte direkt så att man automatiskt får rätt att gå omkring och ge order till folk. Precis som att jag inte ser någon som helst anledning i klippet till varför hon skall gå lös på honom med batong, så ser jag inte heller någon anledning till varför hon skulle ha rätt att beordra honom att lägga sig ned. Håller dock öppet för att jag kan ha fel på den punkten.)
@dolf: Han hade tidigare slagit sönder ett fönster o sagt att han haft en bomb. Men finns inget i klippet som skulle rättfärdiga ett sådant våld då han inte visar en hotbild.
@michael:
Kan jag mycket väl tänka mig. Jag, som tyvärr har haft en ganska våldsam uppväxt, förmodligen i likhet med en massa andra män i sin ungdom, tycker mig se en trend att människor med måttliga fysiska resurser är de som är mest benägna att ta till våld.
Jag tror det beror på att de har en lägre tröskel innan de känner sig trängda, och när människor är trängda tar de till våld (de flesta. Det finns våldsfixerade idioter också).
Ett anekdotiskt exempel är min gamle granne S. S var STOR och skulle förmodligen kunna extraknäcka som mänsklig gaffeltruck nere på ASGs höglager. Var man ute och S var med så var det ALDRIG nån som bråkade, och jag har aldrig sett S använda minsta våld. Började någon tjafsa när vi var ute brukade S fråga, helt vänligt, om det var något som antagonisten ville diskutera, annars kunde han lämna oss andra i fred. Det funkade alltid.
Han skulle förmodligen ha fungerat alldeles utmärkt som ordningspolis, om han nu inte valt att ägna sig åt att bygga neonskyltar. Hade ett uppkäftigt fyllo satt sig till motvärn hade han förmodligen kunnat lyfta fyllbulten i byxlinningen och kasta in honom i piketen, utan att bussa hunden på honom eller slå vederbörande sönder och samman med batongen. Men det klarar inte en poliskvinna på 65 kg, utan hon använder verktyg (hund och batong) för att utöva övervåld, eftersom hon i grund och botten inte klarar av sitt yrke då hon saknar fysiska förutsättningar.
Det finns en film från Lars Vilks föredrag, när ett antal islamisttomtar går in och sabbar hans föreläsning, vilket leder till ett polisingripande. En kvinnlig polis går fram till en gaphals, som lagts ner av en manlig polis som håller på att sätta handfängsel på honom eller nåt, och den kvinnliga polisen sprayar pepparspray i ansiktet på honom under 10-15 sekunder. Snubben är alltså redan oskadliggjord, förpackad och klar för transport till polishuset.
@Pether: Som sagt, jag är öppen för att det tillsägelsen att han skulle lägga sig ner kanske inte var obefogad. Men jag är helt med dig på att våldet var helt obefogat och oförsvarligt eftersom han, som du så riktigt påpekar, inte uppvisar någon som helst hotbild i det här läget, och huruvida han tidigare har varit våldsam eller hotfull är irrelevant.
@dolf:
Visst kan man mycket riktigt tolka det någon skriver fel. Så – jag skrev att jag ser att den ses vara en genusdebatt men undrade/undra alltså om det är det.
Så det att det är en ”poliskvinna” (?) som överreagerar och brukar mer våld än situationen krävde samt ett antal (intersektionella?) spekulationer (några omnämnda som sannolika, andra presenterade som ”sanningar” och en ”fastställd som sann” utifrån ett (1) fall) gör det till en genusdebatt?
Ok om vi då lämnar känsla och tro, finns det någon forskning eller liknande som indikerar/bekräftar det?
@Mia.: Jag känner inte till någon sådan forskning, och tvivlar också på att det finns någon sådan, i alla fall svensk sådan. Men att forskningen saknas innebär ju inte att fenomenet inte finns i verkligheten. Jag är inte heller någon lagstiftare eller riksdagsbyråkrat som sitter i en position där jag kan beställa/beordra en undersökning, jag är bara en sketen obetald bloggare, så det ligger i sakens natur att det förekommer ett visst mått av spekulation i vad jag skriver. Men jag har heller aldrig utgett mig för att sitta på någon ovillkorad sanning.
Det sagt, jag är övertygad om det förekommer dubbla måttstockar i det här fallet, och att kvinnan ifråga är olämplig som polis, och, faktiskt, att det finns en korrelation mellan hennes olämplighet för arbetet och hennes könstillhörighet.
Vad tror du själv?
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Nej det tror jag inte, inte mer än jag tror att olämpliga manliga poliser har nån korrelation till att de är män.
Poliser brukar väl inte bli dömda överhuvudtaget för någonting alls? Varken kvinnliga eller manliga. Det har ju figurerat många manliga poliser i pressen som missbrukat sin roll, manliga poliser som inte borde vara ute i samhället alls och som borde förlora vårdnaden av eventuella barn vid en skilsmässa.
Tycker att svensk polis borde för en gångs skull bortprioritera alla brott som begås av invandrare. De blir ju ändå beskyllda för att vara ”rasister” av twitteridioterna och den förbannat vänsterinriktade journalistkåren.
Sverige kan inte hantera mångkulturen när det gäller brott. Så är det bara.