Ibland känns det tröstlöst att jobba för verklig jämställdhet i ett samhälle där feminismen totalt dominerar och står i vägen. Sen händer det, en dag nås man av en nyhet som gör ens arbete mödan värt. Idag är en sån dag!
I en artikel på Sveriges radios sajt kan vi läsa:
I höst kommer en akutmottagning för våldtagna för första gången börja ta emot pojkar och män. Det är mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm.
Att utsatta män och pojkar ges möjlighet att få hjälp är en av de många viktiga mansfrågorna och det känns underbart att man äntligen tar ett sådant steg. I tio år år har motsvarande funnits för flickor och kvinnor.
– I befolkningsstudier har man sett att våldtäkt mot män är oerhört mycket vanligare än man tror, för den allmänna uppfattningen är ju att män inte kan våldtas. Man ser också i studier att hälsoeffekterna är större för män, både när det gäller kroppslig hälsa och psykisk hälsa.
Hälsoeffekterna är större som ett resultat av ett högre tabu. När man öppnar en sådan mottagning, så är det inte bara effekten att offer kan söka hjälp. Samtidigt är det också att erkänna att dessa offer finns och därigenom kan man minska tabun.
Det finns en sak i artikeln jag anser är lite problematisk:
– Den absoluta majoriteten av sexuellt våldsutsatta män är utsatta av en annan man.
Fördomar om män som ”alltid villiga” gör att män kan ha svårt att ens identifiera situationer som våldtäkt om förövaren är kvinnlig, men de mår dåligt och får samma följdsymptom. Man måste därför ställa konkreta frågor om handlingar i studier för att fånga upp dessa våldtäkter.
”Among male students, 11% reported only minor physical violence, and an additional 11% reported at least one incident of severe physical abuse. Similarly, 15% and 7% of male students reported perpetration of minor and severe sexual coercion, respectively. Rates of physical and sexual abuse perpetration were higher among female students, with 28% and 15% reporting minor and severe forms of physical abuse, and 20% and 11% reporting minor and severe forms of sexual coercion.” [min emfas, källa, s. 859]
Notera sexual abuse perpetration, alltså förövare inte offer. Det finns andra liknande studier som visar samma mönster:
Sexual coercion is a pervasive problem but rarely examined in men. This study examined sexual coercion and psychosocial correlates among 284 diverse adolescent and emerging adult males in high school and college. Over 4 in 10 participants (43%) experienced sexual coercion: more specifically, the participants reported: verbal coercion (31%, n=86), seduction coercion (26%, n=73), physical coercion (18%, n=52), and substance coercion (7%,n=19). Rates were comparable across high school and college students. […] Ninety-five percent of the respondents reported women as the perpetrators [min emfas, källa, abstract]
”Lucky Bastard Syndrome” ger en specifik problembild för män som utsatts av kvinnlig förövare – det är något man skrattar åt och förlöjligar! Det vet män om, varvid de håller det för sig själv. Därför är det viktigt att undvika att könsbestämma förövare för att öka sannolikheten för att alla offer i behov av hjälp söker denna hjälp.
– Det är en orättvisa att män inte får samma service när de är utsatta. De mår ännu sämre än vad kvinnorna gör, och behöver ett bättre omhändertagande än de har fått, säger hon.
Ja, det är en orättvisa som tyvärr är generell i vårt samhälle. Men detta är ett steg i rätt riktning!
Men, är det rätt att man öppnar en mottagning för pojkar som blivit övertygade att ha sex av den andra partnern ? Det handlar om ”Tjata till sig sex” ,vad jag förstår.
Införa ångervecka för pojkarna liksom för flickorna ? Hur bra är det på en skala ???
I en undersökning av cdc i usa är det lika många män som kvinnor som blir våldtagna, eller som de säger där borta, ’made to penetrate’, eftersom män inte kan bli våldtagna av kvinnor. Vi har sedan även annan forskning som säger att 60% av manliga studenter någon gång gjort något i sängen de inte velat göra, mot 40% av kvinnliga. Dvs,våldtäkt enligt feminister.
Att män skulle bli våldtagna av andra män i någon större skala har jag inget förtroende för, förutom då våldtäkter i fängelser, men sådant händer la knappast i sverige. Men i usa tror jag det va uppe i 300k per år?
Våldtäktsmottagningen på Södersjukhuset kommer att använda vad för metod. ?
I de fall där ”offret” är en könsmogen vuxen individ, som bestämt sig för att söka inom ångerveckan , för att få ett professionellt bemötande av en genusutbildat kurator ?
Kanske inte.
När blir män och kvinnor vuxna,och måste ta ansvar för sina egna handlingar ? Kanske när våra vuxna barn som haft sex slutar att kommunicera med sin sexpartner,och behöver ha en offentlig mottagning för att reda ut , och ”känna efter”
I vilket fall som. Ett nederlag på alla punkter, och ett ohämmad försök av curlande på vuxna barn som är könsmogna och tilltrodda att både rösta och köra bil, men inte släpps som vuxen för att bli ansvariga för sin egen sexualitet.
Risken är att någon , i grunden, hjärndöd pojkmottagning gör klart för pojkarna att de INTE har något ansvar för sina handlingar, liksom tjejmottagningarna inom vissa givna riksmottagningar för tjejers problematik gör klart att INGET av vad som hände egentligen är beroende av ett eget ansvar.
@Dreadlock:
Både för män och kvinnor gäller förstås att det kan vara väldigt jobbigt att pressas in i saker man egentligen inte vill. Att det finns hjälp att få känns helt rätt, även om händelserna inte i sig behöver vara straffbara.
Men artikeln handlade om en mottagning för våldtagna. Att mycket av statistiken kommer att handla om ”sexual coersion” beror dels på att det är en glidande skala, och dels på att många av studierna om våldtäkt specifikt handlar endast om kvinnor. I USA är definitionen av våldtäkt t.o.m. skriven så att den stora majoriteten av fall där en kvinna tvingar en man till sex inte räknas som våldtäkt. Av det skälet gör t.ex. den nationella (USA) studien NISVS 2010 skillnad på ”rape” och ”made to penetrate”, där det senare rent tekniskt inte räknas som våldtäkt:
I de bifogade tabellerna kan man se att det är ungefär lika vanligt att män under senaste året råkat ut för ”made to penetrate” som att kvinnor råkat ut för ”rape” – 1,1 % i båda fallen, eller ca 1,27 miljoner vardera.
”Lifetime prevalence” bör man ta med en stor nypa salt, inte minst när det gäller män och sexuell utsatthet. Notera t.ex. för ”made to penetrate” visar endast ca 4,2 ggr fler män på ”lifetime” än på ”12 months” (jfr faktor 17,2 för kvinnor och ”rape”), vilket antingen torde betyda att något dramatiskt inträffat alldeles nyligen, eller att väldigt många fler män än kvinnor förtränger saker som hänt i det förflutna.
@Ulf T:
Tack Ulf. Du bekräftar på sätt och vis att det finns en skiljeväg.
” Både för män och kvinnor gäller förstås att det kan vara väldigt jobbigt att pressas in i saker man egentligen inte vill.”
…Men ändå gör … i situationens hetta.
För mig är detta rena skräckexemplet på statistiska undersökningar :
” Among men, being made to penetrate someone else could have occurred in multiple ways: being made to vaginally penetrate a female using one’s own penis; orally penetrating a female’s vagina or anus; anally penetrating a male or female; or being made to receive oral sex from a male or female. It also includes female perpetrators attempting to force male victims to penetrate them, though it did not happen.”
Och det ska alltså klassas som övergrepp när 2 eller fler lindrigt nyktra personer prövar på sex ,de inte gillar dagen efter ?. Räkna ut från statistiken när 2 fullt nyktra personer idkar sex och inte gillar det ,dagen efter. Och då kan vi återkomma i ämnet. Som du skrev ”Being Made” är en moderiktig gummiparagraf .
Jag delar inte din entusiasm om det här. Dina två senaste inlägg på genusdebatten beskriver feministers önsketänkade om hur de tycker män i allmänhet borde vara: som kvinnor. De ska vara omanliga, får inte ha en råbarkad sexualitet, och nu ska det höra till vanligheterna att vi blir våldtagna också… Ser du inte att det här är en del av den nya agendan? Man låtsas göra något bra för män, men under ytan finns samma gamla tänkande att en bra man ska vara lite mer som en kvinna.
En man ska få vara en man, utan ursäkter, punkt slut. Annars har vi ingen jämställdhet. Tänk kritiskt för tusan. Tror du förresten att manliga twitterinlägg som sammanställs av en feminist (Lemoine) sker enligt ett representativt urval? Hoppas det inte går utför med GD nu också… Det här håller kanske på att bli en bubbla också. Det börjar låta lite som när Mariel var kvar på båten. Inte bra.
@Men@Work:
Jag tillhör dem som gillar och delar @Ninnis entusiasm; för precis som hon skrev
Jag kan hålla med dig om att det är en del av agendan dock inte en ny sådan utan en gammal och väl inarbetad agenda som företräds av samtliga partier som sitter i riksdagen eftersom inget parti öppet helt tar avstånd från alla former av feminism.
Håller med dig och någon jämställdhet existerar inte och kommer aldrig heller att göra det så länge vi tillåter sk. positiv särbehandling av vissa utvalda ”offergrupper”. Nåväl, jag tycker det är bra att man gör någonting i stället för ingenting för utsatta män.
@Dreadlock:
Jag kopierade inte in definitionen av ”rape”, men poängen är att de två definitionerna i allt väsentligt speglar varann.
Man kan absolut diskutera hur bred definitionen av våldtäkt skall vara, men det som visar sig här, och många gånger annars, är att om man använder samma måttstock för båda könen, finner man att män rent objektivt är lika utsatta som kvinnor.
Med den insikten hamnar man mycket riktigt i ett vägskäl, där det inte alls är givet att alla skall ikläs offerkofta och förväntas gå sönder så fort det blir jobbigt. Men man kanske inte heller behöver hamna i att alla som råkar ut för något skall bemötas som om det vore helt självförvållat och att man helt enkelt skall ”man up” och hantera det på egen hand?
Så vill iofs vissa personer töja våldtäktsbegreppet, men här kan man istället ta fasta på följande del av definitionen: … without the victim’s consent because the victim was physically forced (such as being pinned or held down, or by the use of violence) or threatened with physical harm, or when the victim was drunk, high, drugged, or passed out and unable to consent.
Sedan håller jag med om att statistik snabbt blir värdelös när man smyger in för öppna formuleringar. I NISVS kan man t.ex. fråga sig varför inte 100 % av befolkningen under sin livstid upplevt ”non-contact sexual violence” och därmed ”sexual violence”, men det beror nog delvis på att vissa personer utnyttjar möjligheten att övertolka, medan andra svarar utifrån vad de själva tycker att begreppet borde betyda.
@Men@Work:
Det har egentligen aldrig varit problemet. Låt vara att det är populärt att ondgöra sig över män och manlighet, men en riktig man står naturligtvis – närmast per definition – över sådant.
Tittar man på statistiken som Ninni och jag presenterat ovan, ser man att det för de grövre övergreppen endast rör sig om några få procent av båda könen. Men det måste vara ok för män, såväl som för kvinnor, att må dåligt av att bli utsatta för tvång och våld.
Seductive coercion är jag osäker kring vad det egentligen innebär? Sjukt luddigt begrepp av vad jag kan utläsa ur källan. Även ”unwanted” blir ju problematiskt.
Så om min fru klär upp sig sexigt för mig och jag av någon outgrundlig anledning inte gillar detta så har hon alltså precis utövat ”unwanted seductive coercion” mot mig?
Och om jag gillar det och vi har sex under samtycke så kan hon ändå ha utövat ”seductive coercion”?
Jag raljerar lite, men det här är viktigt. Framför allt bör inte någon betraktas som någon form förövare baserat endast på motpartens (medpartens?) tolkning/reaktion allena, något som endast står att veta i efterhand.
@MK:
Låt oss bara hålla isär frågan om huruvida människor som behöver hjälp skall kunna få det, från frågan om huruvida människor som tycker sig utsatta skall få hjälp att ställa sin omgivning till svars eller på annat sätt kräva kompensation för sin offerstatus.
Detta inlägg handlar ju om det förra, eller som Ninni skriver:
@Dreadlock, Men@Work och MK:
Jag ska svara er så snart jag har tid. Jag förstår vad ni reagerar på, men svaret behöver ges utrymme och jag föredrar att göra det som inlägg. Men: Det är midsommar nu, det syns på vädret i Skåne
Så därför har jag inte tid nu. Ville mest säga att det kommer. 
@Ulf T:
Personligen håller jag väldigt gärna isär dem, frågan är om de görs det i den allmänna debatten?
Kikade lite närmre och blir bara mer förvirrad. Definitionen är ”Trying to seduce
someone with sexual behaviors” vilket inte säger särskilt mycket, eller förklarar varför detta är ”coercion”. Exemplet som sedan ges innehåller inte ens något ”sexual behavior” vad jag kan se:
Att ljuga om att man behöver använda telefonen är väl inte ett sexuellt beteende? Att klä av sig är möjligen det men på vilket sätt är det ”coercion”? Att klä av den andra personen måste istället falla in under ”physical coercion”.
@MK:
Jo, det har absolut funnits en stark trend att klassa alla möjliga typer av övertalnings- eller förförelseförsök som våldtäkt eller åtminstone sexuellt våld – till synes enligt logiken att om kvinnan upplever, då eller senare, att beteendet var oönskat, måste något slags förtryck ha utövats.
En möjlig effekt av att man använder samma måttstock på män skulle kunna vara att det blir mer uppenbart hur larvigt en del av det är.
Som ett minimum borde man kunna bli mer uppmärksam på de dubbla måttstockarna och därmed flytta sig in i en annan debatt: om kvinnor verkligen vill hållas till en annan standard, behöver de också förtydliga vad de egentligen menar med ’jämställdhet’.
Den diskussionen har delvis undvikits genom att man ofta bara studerar kvinnlig utsatthet, och i andra fall mörkar att rådatat visar att män är ungefär lika utsatta.
@Ulf T:
Det finns publikation angående SöS AVK,bl.a. nämns inte minst överläkaren Lotti Helström(Den som välkomnade initiativet att även ta hand om män) i inte helt fördelaktig dager. Pär Ström skrev :
https://genusnytt.wordpress.com/2011/07/14/misstanke-om-falska-valdtaktsintyg/
I den här artikeln (Expressen visserligen, men det är självaste Katarina Wennstam som intervjuar ÖL Lotti Helström. En mening fastnade jag för : …” Ändå kallas personal från AVK med jämna mellanrum att vittna i våldtäktsmål…”
http://www.expressen.se/nyheter/lakaren-som-ingen-borde-behova-traffa/
En ½ seger för männen, kan man säga. Om man nu kan värdera det hela.
Å ena sidan finns det f.o.m. i höst en akutmottagning även för sexuellt utnyttjade män utan att de behöver förklara sig eller bli avvisade. Det är onekligen bra.
Till det negativa hör att AVK har ertappats med fiffel. Dessutom är AVK en auktoritet vars undersökningsresultat hamnar på åklagarnas bord när rättegångar ska avgöras.
Även daddys blog har uppmärksammat det hela.
http://www.daddys-sverige.com/daddys-blogg/professor-man-har-slt-en-lgn-till-allmnheten
Som extra krydda så är Lotti Helström även ansvarig för ….. ta daaaaa… en anmälan mot Julien Assange för våldtäkt av 2 kvinnor från Stockholmstrakten.
Jag har svårt att tro på att 43% av alla män blivit utsatta för sexuellt tvång förövat av kvinnor. Det låter som en tillverkad siffra.
@Arthur:
Om du läser studien ser du exempel på vad det är för slags tvång de talar om, och dessutom att inte allt tvång leder till fullbordat samlag:
Studien kommenterar också att resultatet blir betydligt högre fr.a. för män när man ställer mycket konkreta frågor, dvs beskriver ett exakt beteende och ber försökspersonen ange huruvida de upplevt just det. Just för sexuellt tvång kallas det Sexual Coersion Inventory (SCI).
En delförklaring till detta är att män inte identifierar sig (/tillåts identifiera sig) som offer, och därför ogärna formulerar tanken, ens för sig själva att de blivit utsatta för tvång. Tanken lönar sig inte.