När kan man dra slutsatser?
avatar

I Dagens Nyheter har de senaste dagarna en umeåsociolog vid namn Charlott Nyman fått breda ut sig med svepande anklagelser mot män, som i enlighet med tidsandan påstås vara ekonomiskt ansvarslösa. Att publicera ett motsatt påstående i DN hade givetvis varit en sensation.

Nyman är alltså forskare. Vad exakt en forskare är, är inte helt entydigt, men i dagens Sverige tycks det handla om någon som får sin lön från ett universitet. Ibland med tilläggskravet att vederbörande även ska ha skrivit en doktorsavhandling, dvs. disputerat. Nyman har gjort det år 2002 och hennes avhandling finns tillgänglig på adressen:

http://www.avhandlingar.se/om/Charlott+Nyman/

Notera att det som är tillgängligt endast är den s.k. kappan, dvs. sammanläggningen till en avhandling som består av fyra artiklar publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter. Dessa artiklar verkar inte kunna hittas i en avgiftsfri form (den som är beredd att betala 40 euro per artikel hittar enkelt artiklarna). Ur kappan framgår att Nyman gjort djupintervjuer med tio (!) par i Sverige om hur de fördelar sina inkomster. Hon har även senare delvis fortsatt på samma spår, men ingestans framgår huruvida hon skulle ha breddat sin studie.

Tio par, alltså, och slutsatser som rimligtvis måste ses som icke-avgörande. Hon skriver nämligen själv att kvinnorna i en viss utsträckning uppfattar att de inte har tillräckligt med pengar för sina egna intressen. Nyckelordet i texten är ”uppfattar”. Det görs tydligen ingen närmare granskning av vad detta egentligen innebär. Det är t.ex. teoretiskt möjligt att Amelia Adamo eller Cristina Stenbeck anser att de inte har tillräckligt med pengar, för det här handlar om strikt subjektiva omdömen. Dessa förmögna kvinnor kanske inte en viss dag kan köpa sådana lyxprodukter som de flesta av oss avskrivit för gott. Man kan alltså inte dra några som helst slutsatser om deras ekonomiska situation enbart på basen av denna sorts utsagor.

Nyman har således gjort djupintervjuer och ingen bredare undersökning. Det är i sig inget fel på djupintervjuer och s.k. fallstudier inom vetenskapen. Man måste bara känna till vad de säger och inte säger. De kan t.ex. bredda förståelsen för något känt fenomen. Som (fiktivt) exempel kunde nämnas en studie där man intervjuar tio kvinnor som stannat kvar i Norrlands inland i stället för att lockas till ”Sex and the city”-livet i Stockholm. De tio svar man på så sätt erhåller kan visa sig betydligt mer belysande än tusen svar man skulle få genom enkäter med svarsalternativen ja-nej-vet inte. Kanske skulle det t.ex. framgå att inte alla kvinnor tjusas av storstadslivet utan föredrar att i stället känna sig eftertraktade som några av de få kvarvarande kvinnorna hemma i glesbygdskommunen.

Den slutsats man däremot inte skulle kunna dra av en sådan undersökning är att kvinnor i allmänhet inte dras till storstäder.

Låt oss göra antagandet att en seriös studie indikerar att män faktiskt är ekonomiskt ansvarslösa medan kvinnor inte är det, vilket alltså är kontentan av Nymans utfall i DN. En seriös forskare skulle genast omge sig med ”disclaimers”, eftersom resultatet så uppenbart strider mot gängse iakttagelser. Forskaren skulle betona att vi har att göra med mycket preliminära resultat, att urvalsgruppen kanske inte var representativ, att ytterligare forskning krävs osv. All seriös forskning präglas av lyhördhet för invändningar, både beträffande metod och resultat.

Resultatet att män är ekonomiskt oansvariga är kontraintuitivt och borde vara det än mer för genusvetare, eftersom män enligt deras världsbild varit helt dominerande i såväl samhället i stort som hemmet i smått. Ifall män skulle vara ekonomiskt ansvarslösa skulle Sverige mot denna bakgrund vara ett land i yttersta armod. Nu har emellertid ingen genusvetare hävdat annat än att Sverige är ett välmående samhälle, vilket kullkastar tesen om mäns genomgående ekonomiska ansvarlöshet.

Men, invänder nu någon, samhället kan vara rikt men kvinnorna fattiga på en och samma gång. Det finns åtskilliga exempel på rika länder där invånarna oftare än inte är fattiga. De svenska männen kanske konsumerar för sig själva medan kvinnorna nås av smulorna.

Finns det något som talar för en sådan tes? Och vad talar emot? Män påstås – åtminstone enligt OECD – konsumera transporter, dvs. i praktiken bilar. Dessutom verkar de tanka dem. I de allra flesta familjer hänger dock biltransporterna samman med familjens vardagsliv, dvs. männen är inte ute och ”okynnesåker” med bilen (unga, ogifta män frånräknade). Män sägs i viss mån konsumera teknik, men detta handlar påfallande ofta om inköp av TV och dator, vilket i regel kommer hela familjen till gagn. Det finns således inga alldeles uppenbara indikationer på att män använder sina förment höga inkomster till övervägande del på sig själva medan kvinnors förment låga inkomster går till att ge familjen livets nödtorft. Visserligen konsumerar män mer än kvinnor det som kategoriseras som ”restaurangbesök”, men även här måste man vara lite försiktig med fördömanden, eftersom kvinnor oftare än män styr vem som kommer på besök i hemmet och det brukar i regel inte vara mannens bekanta. Män socialiserar utanför hemmet, kvinnor i det.

Studier i konsumtionsmönster tenderar dock att vara anmärkningsvärt oprecisa (detta gäller i högsta grad även ovan nämnda OECD-studie), men det framgår ironiskt nog tydligt att kvinnor i regel konsumerar betydligt mer än män. Ifall kvinnors löner är betydligt lägre än männens och ifall kvinnor ändå konsumerar mer medan männen inte i påfallande grad lägger pengar på sig själva, så måste männens löner antingen gå till kvinnorna eller till sparande. Sannolikt bägge.

Nymans resonemang verkar således inte följa forskningens metodik, utan påminner mest om ett ideologiskt testuggande parat med en hos vissa kvinnor förekommande irritation över att män alls använder sina pengar själva. Att skiljelinjen mellan forskning och ideologi upphört att existera i dagens Sverige kommer knappast som någon överraskning, men frågan är hur långt denna korruption tillåts gå. När kommer vi att tvingas acceptera tekniska lösningar som alldeles uppenbart är livsfarliga bara för att tillfredsställa ideologiska nycker? Jag tror inte vi är där än, men det finns flera exempel i dagens värld på underpresterande samhällen på grund av ideologiska låsningar.

Källa:
Gender and Sustainable Development: Maximising the Economic, Social and Environmental Role of Women, OECD 2008
Tillgänglig på: http://www.oecd.org/social/40881538.pdf

 

Kommentarer

När kan man dra slutsatser? — 18 kommentarer

  1. Jag jobbar med utvecklingsarbete, och i den branschen är klyschan att det är bättre att ge direkt stöd till kvinnorna rätt välutbredd. Den tar ibland rätt extrema former, som att förneka manliga offer stöd i Kongo och att övertala en provinsregering i Sulawesi (Indonesien) att överföra männens lön till sina hustrus konton. Stats- eller bistandsfinansierad mikrofinansiering riktar sig ocksa till största delen till kvinnor, trots att studier visar att de för det mesta använder pengarna till konsumtion snarare än riskfyllda men potentiellt produktiva investeringar.

    Nur är jag emot mikrokredit i allmänhet (det är sällan en bra ide att blanda ihop omfördelningspolitik med ekonomisk utvecklingspolitik). Och som är fallet med alla stereotyper ligger det en hel del sanning bakom den – risken att pengarna slösas pa alkohol och droger är säkert mycket större hos fattiga män än hos fattiga kvinnor. Problemen verkar betydligt större i Afrika, av orsaker som jag inte riktigt har klart för mig.

    Men det är naturligtvis ett trubbigt instrument, ett som lader ideologi och könsrollskonservatism överskugga den effekt man vill uppna. Studier som den ovan förvärrar situationen; det KÄNNS bra att tro att kvinnor är bättre pa det där, att pengarna kommer barnen tillgodo, att de sparas varsamt. Framför allt för män: om de tror att män i allmänhet är sa, är de ju underbara människor om de utgör undantagen fran regeln. Samma logik fungerar inte med kvinnor, med det möjliga undantaget yttre skönhet.

    Samtidigt, som artikelförfattaren visar, är det naturligtvis minst lika lätt att komma till motsatt slutsats. Det känns som om vi star och stampar pa samma fläck när ett sadant tendentiöst resonemang inte bara passerar som forskning, utan ocksa i princip far bli obesvarad i den offentliga debatten. Vi ser inte skogen för alla träd.

    SvaraSvara
     
  2. Jag har haft ett par exempel i min närhet där hennes inkomst gått till familjen och hans till nöje och ”leksaker”. Jag säger leksaker här för att det här var familjer som inte hade det så fett och sakerna som köptes definitivt inte var vad som behövdes bäst.

    Jag har alltid tyckt att det var vansinnigt, men det var som sagt bara ett par familjer.

    SvaraSvara
     
  3. Svensk humaniora verkar inte ställa några som helst krav på sig själv.
    Hittar inte citatet av Rothstein (http://rothstein.dinstudio.se/text1_2.html) där han säger att i Sverige verkar det vara många forskare som sätter en ära i att uttrycka sig så luddigt som möjligt.

    SvaraSvara
     
  4. @ Anders

    Mycket intressanta uppgifter och resonemang. Jag har också misstänkt att det där med mikrolån inte alls är så enkelt som det hett i offentligheten, men jag har inte haft belägg. Man kan ju fråga sig om inte rentav en liten bockfot sticker fram bakom mikrolånen, där figurer som Percy Barnevik vill framstå som alla kvinnors hjälte. Han skulle inte bli lika mycket hjälte om han satsade på viktiga institutionella förändringar, men å andra sidan skulle hans tillgånga knappast ens förslå för att synas. Nu syns han till en rätt låg kostnad.

    @ Jussi

    tack för de orden

    SvaraSvara
     
  5. @ Alith

    Det finns säkert fall som de du beskriver, men poängen här är hur mycket man kan generalisera. Det finns fler än en kvinna som dömts för försnillande av annans egendom för att finansiera problematiskt konsumtionsbeteede, men jag vågar påstå att detta inte är typiskt för kvinnor Big Smile

    SvaraSvara
     
  6. Jag reagerade på rubriksättningen och resonemanget i denna DN-artikel med Charlott.

    – Jag fann föga förvånande att kvinnor har huvudansvaret för hushållet och barnen, för det som kan kallas familjeprojektet. Kvinnor har och känner därmed ett större ansvar för vardagsekonomin. Ansvaret för det praktiska medför också en större insikt om vad som behövs i familjen, vad det kostar och att det dyker upp oförutsedda små utgifter. De använder ofta sina ”egna” pengar som en buffert för att det ska gå runt och flyta på.

    Många män däremot tycks sakna insikt om hur mycket pengar ”familjeprojektet”, de små utgifter som dyker upp under veckan, egentligen kostar.

    Om kvinnan har huvudansvaret för hushållet är det inte konstigt att hon har mest koll på hur mycket pengar som går. Om mannen då inte har tillräcklig information om det, är det inte främst hans problem utan hennes. Hon behöver vara tydligare med hur mycket pengar som går och varför.

    Om mannen har huvudansvaret är det på motsvarande sätt hans uppgift att se till att kvinnan vet hur mycket pengar som finns tillgängligt att spendera på annat.

    I stället för att dra slutsatsen att männen inget förstår och bara vill lägga pengar på lek, kan man fundera på om kvinnorna håller inne med informationen för att de inte vill bjuda in mannen i en diskussion om prioriteringar.

    Denna hypotes vore i linje med studien Power Strategies in Intimate Relationships, som fann följande:

    Male heterosexuals were more likely to report using bilateral and direct strategies. In contrast, female heterosexuals were more likely to report using unilateral and indirect strategies.

    Note further that gender differences among heterosexuals parallel the experts’ good/bad ratings. This suggests that strategies used by male heterosexuals would be regarded as better than those used by female heterosexuals. Rather than simply indicating a bias, the experts’ good/bad assessment of the strategies is supported by the additional finding that the use of primarily direct, but also bilateral, strategies is associated with greater satisfaction in the relationship.

    It is argued here that because men expect compliance to their influence attempts, they use bilateral and direct strategies. Conversely, because women anticipate noncompliance, they are more likely than men to report in their essays the use of unilateral strategies. Unilateral strategies do not require the partner’s cooperation. Sup- port for this interpretation comes from the fact that men in this sample were more likely than women to perceive themselves as having greater power than their intimate partner.

    Här kan man spekulera i huruvida atmosfären att kvinnor skulle vara underordnade även när de dominerar (som t.ex. här, har kontroll över hushållsekonomin), gör att kvinnor i stället för att äga sitt ansvar skyller ifrån sig på männen, och därför agerar som om de vore i underläge även när de faktiskt rent konkret har mer makt.

    SvaraSvara
     
  7. @Rick:

    Nej, det var som sagt bara två familjer, och jag har träffat på fler än så. Smile Ville bara säga att jag har stött på fenomenet.

    SvaraSvara
     
  8. @ Pether

    Den där siffran 80 % är intressant. Låt oss anta att mannen tjänar (efter skatt) 20 000 kronor och kvinnan 15 000. Om vi antar att alla familjens inkomster går till inköp till familjen så betyder detta att kvinnan disponerar över 28 000 kronor, medan mannen disponerar över 7 000 kronor.

    Nu hävdas det dock i DN -åtminstone indirekt – att mannen inte drar sitt strå till stacken. Således är det kvinnan som står för inköpen. Låt oss säga att hela hennes lön går åt till detta. Men även i detta extremfall utgör hennes totala lön bara 80 % av inköpen, dvs. även när det kommer till ytterligheter så har hon 18 750 kronor medan mannen har kvar 16 250.

    Visst kan det hända att hela summan mannen har kvar går åt till sprit och spel, men detta kan omöjligtvis vara hela bilden i genomsnitt eftersom det säljs bilar och bensin för stora summor i Sverige (jag nämner dessa utgiftsposter eftersom vi män inte lär syssla med så mycket annat…). En del av dessa 16 250 går alltså till bil och bensin, som ändå kommer kvinnan till godo på något sätt.

    Vad jag vill ha sagt är att givet feministiska premisser (löneskillnaden i detta fall är också i linje med feministiska påstenden) så sker även i detta yttersta extremfall en överföring av pengar från mannen till kvinnan. En helt annan sak är att jag inte för fem öre tror att detta skulle vara vanligt förekommande.

    SvaraSvara
     
  9. När blev ”unken” ett sånt mode ord. Börjar bli rätt utslitet, tycker jag.

    SvaraSvara
     
  10. Det är så intressant vad du skriver.
    PS. Tro inte att bjuda på drink ger något!! Jag har provat båda. Att vägra med anledningen att hon inte ska känna sig tvingad till något är mycket mer effektivt, och gratis.

    SvaraSvara
     
  11. @ Jens

    Jag ögnade igenom referensen till artikeln du länkar till, som är en rapport från 2005. Ur rapporten framgår dock inga exakta siffror, utan frågor som abort, mödradödlighet, dödlighet i AIDS blandas med sporadiska siffror för kvinnor döda i partnervåld. Ett sammelsurium av lösryckta uppgifter, kort och gott.

    SvaraSvara
     
  12. Jens,
    Nej, alla försök att hitta ursprungskällan till påståendet har misslyckats. Sannolikt är det en ”gissning” tagen ur luften av en tjänsteman vid ”UN Women”, som sedan okritiskt sprids omkring. Verkligheten ser helt annorlunda ut.
    Jag vet inte vad som är tråkigast:
    – Att det finns personer som är beredda att ta till lögner och överdrifter för att misskreditera män, eller
    – Att de utger sig för att jobba ”för jämställdhet”, eller
    – Att de oemotsagda får tillgång till upphöjda mediapositioner, eller
    – Att inte en enda av de sk ”vanliga feministerna” höjer sin röst.
    http://hagwall.wordpress.com/2013/03/22/god-uppsat-ursaktar-inte-daliga-data/
    http://gendertruce.wordpress.com/2014/07/25/om-det-globala-kriget-mot-kvinnor/

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting