Hejsan
Jag förstår om jag nu blir en avvikande person (i vanlig ordning) här men jag känner att jag behöver få några saker sagda.
Först och främst så förstår jag att det finns många människor som är trötta på feminismen. Jag gör verkligen det. Och jag förstår att många ser det som den viktigaste jämställdhetsfrågan idag att säga ifrån när de tycker saker gått för långt. Och belysa var och varför feminismen är kontraproduktiv. Det är väldigt bra att många säger vad de tycker, och att många gör sina röster hörda. Speciellt när de åtgärder som är feministiskt motiverade blir direkt diskriminerande så som kvotering.
Men för mig, om jag ska vara helt ärlig, så är inte feminismen den största jämställdhetsfrågan för mig. 
Den är bara en liten del av alla de saker jag berörs av i min vardag. De saker jag har sett att t.ex. Pär Ström tagit upp i sin bok tycker jag förstås är viktigt, men det blir för mig inte feminismen som får skulden för allt det.
Mansfrågor ligger mig förstås varmt om hjärtat, speciellt för att jag har många män och blivande män i mitt liv. Jag vill förstås inte att mina söner ska växa upp med uttryck som ”mäns våld mot kvinnor” och känna en känsla i magen av att de tillhör ett kollektiv som är syndabocken för allt ont i världen (krig, våld, våldtäkter m.m.) och till slut fundera över hur de bidrar till förtrycket – trots att de inte förtrycker alls. Samtidigt så är de inte tillräckligt stora än så att de läser media m.m. och jag vill hellre presentera andra sätt att formulera saker på istället för att klaga på hur de redan sägs. Språk och kommunikation intresserar mig.
Och jag kommer att ta upp en del saker jag tänker är mansfrågor framöver, men också mer kvinnofrågor. Förstår om inte alla gillar de uttrycken, men jag kommer inte på något annat uttryck så 
Anledningen till att jag ska försöka ta upp mer kvinnofrågor är att det inte talas så mycket om dem här på GD. Och jag vet att det kommer göras det mer framöver – men jag vill göra det på mitt vis också. Och jo, jag vet att en del tycker att kvinnofrågor redan tas upp här, men jag vill synliggöra det mer och få fram det tydligare.
Sammanfattningsvis så är det ytterligare förändringar som blir knutna till mina inlägg (förutom mina modereringsförändringar [äggskal], övriga GD står som sagt helt oförändrat):
- Mindre fokus på feminism över huvud taget. Jag vill inte beröra det. Min jämställdhetskamp handlar varken om feminism eller antifeminism. Jag överlåter det helt till de övriga skribenterna.
- Mansfrågor utan att klandra feminism.
- Kvinnofrågor utan att klandra feminism och dessa i en större utsträckning för att GD totalt sett ska lyfta både kvinnofrågor och mansfrågor.
- Mindre uttalanden om vad som är fel med andras resonemang och mer om vad som kan göras rätt, och mer åtgärder jag skulle vilja se.
Och jag förstår också om detta gör att många kommer sluta läsa mina inlägg, och sluta kommentera (se längst ner om ord som ”feminism”). Er kanske jag i så fall möter i kommentarsfältet till de andras inlägg Samtidigt kommer kanske många andra att finna GD mer balanserat med fler perspektiv och i slutändan så finns det ”något för alla”. Jag försöker alltså inte ”tillfredsställa” feminister nu om någon skulle tro det, utan i så fall handlar det mer om att tillfredsställa oss som vill lägga etiketter helt åt sidan. Jag har också hört sådana önskemål främst från personer som inte kallar sig något alls.
Jag är personligen lite trött på att så mycket cirkulerar kring feminism. Jag är inte så feminismintresserad kan man väl säga. Men däremot intresserad av jämställdhet och genusfrågor, så jag lär mig mycket på vägen av att läsa på GD och andra jämställdhetsbloggar – så jag är antagligen främst genusintresserad. Detta är också en konsekvens av att jag personligen vill kunna stå för vad GD är. Och jag vill inte förändra någon annan (de andra skribenternas innehåll ändras INTE av mig – detta kan inte nog betonas) , utan man får själv vara den förändring man vill se.
/M, jämställdist.
Modererar mina inlägg hårt. Inlägg jag anser vara otrevliga får tillsägelser. Garanterar inte rättvisa. Fråga hellre mig och andra innan ni uttrycker vad andra menar. Detta kommentarsfält får innehålla begrepp som ”feminism” men framöver kommer jag vilja minska på den typen av begrepp. Vill hellre prata om ”jämställdism” Hoppas det finns fler där ute som mig.
Jag har respekt för att det finns folk som behöver fylla din ”nya roll” också. Det är bra att försöka vara konstruktiv.
Men om alla skulle tänka så där, så vore det lite som att förespråka förnuftsbaserad kunskap utan att samtidigt bekämpa religionen. Huvudorsaken till mäns problem kvarstår, nämligen gynocentrismen i alla dess former.
Bra inlägg, Mariel!
Men ett problem som är svårt att gå runt är det faktum att många, inte minst feministerna själva, sätter likhetstecken mellan bl.a. följande begrepp:
Jämställdhet = feminism
Genusforskning = feminism
Genuspedagogik = feminism
Kvinnosaksfrågor = feminism
Pingback: Min jämställdhetskamp handlar inte om feminism - UmeNytt.se - Nyheter Sverige
@Joel Johansson: Ja absolut, olika typer av personer behövs.
@Bashflak: Tack!
Det håller jag med om. Det blir en del kommunikativa utmaningar. Speciellt ”Jämställdhet” kan betyda totalt olika saker beroende på vem man pratar med.
Jag gillar intentionen! Kanske är jag lite gammalmodig? Men nog tycker jag att det finns speciella mans- och kvinnoperspektiv på livet!
@Bertil Schröder:
Visst finns det kvinnofrågor i dagens Sverige, men de är i regel av det mjukare slaget. Kvinnor kämpar mot attityder, ofta sina egna, medan män kämpar mot lagstiftare och myndigheter. En väsentlig gradskillnad.
Kör på!
Jag är intresserad av vad du har att säga som följer de här kriterierna. Och lite skeptisk, framförallt eftersom jag tror att man förr eller senare hamnar vid att feminismen är den stora bromsklossen när det gäller förändringar emot ett jämlikare samhälle, pga av dess hegemoniska dominans över frågorna.
Men jag säger som jag brukar säga ibland: överbevisa det. Ta det som en utmaning. Visa att det går att föra en vidare diskussion i jämställdhetsfrågor utan att kritisera feminismen eller om frågor där feminister och jämställdister är faktiskt borde vara eniga. Jag är som sagt var lite nyfiken på att se vad du väljer.
Jag ser gärna diskussioner om utmaningar som kvinnor upplever, utifrån ett mer jämställdistiskt perspektiv – framför allt med mindre skuldbeläggande.
Bashflak: Visst är det så!!Men det finns nog en och annan sk mjuk fråga med avseende på män också tycker jag!
Bashflak
mansfrågor=feminism??
Bra initiativ, Mariel! Till skillnad från @Joel Johansson, så tycker jag att det går att förespråka förnuftsbaserad kunskap utan att attackera religionen (för att använda hans metafor). Religionen (liksom feminismen) är väldigt personlig och genom att kritisera den, kritiserar man också de troendes ställningstagande. På samma sätt leder kritik av feminismen (och feminister) leder nästan alltid till att det blir ett skyttegravskrig.
Jag kan se problem med gränsdragningen, men samtidigt ser jag ditt initiativ som ett sätt att undvika att uppfattas som indoktrinerande, så som många av oss hät uppfattar både feminismen och genusvetenskapen.
Jag kommer inte att sluta läsa dina inlägg…
Håller med det mesta som sagts härovan
det kommer nog bli intressant.
..Och jag ska börja kommentera mera
//
@Mariel
Även jag tror det kan vara svårt när man i stor sett bara har binära konvensationer. Men om man kan utvidga resonemanget att t.ex. även inkludera invandrare, som ju verkligen är de ekonomiska förlorarna i dagens samhälle. Inte minst invandrarkvinnor som kanske tvingas bibehålla en förhållningssätt som inte alls överenstämmer med vad GD står för.
En annan sak är invandringen som ju ingen får ens nämna utan att få en rasiststämpel på sig. Kan de skötas bättre? Kan Sverige påverka andra länder att ta mera ansvar osv.
Ja, Jag har sett uppdrag granskning.
@john:
Ja, frågar man MFJ, så är även mansfrågor = feminism
De tycker att om bara män slutar vara manliga, så kommer allt att ordna sig
Som jag ser det så har faktiskt feminismen en plats i jämställdhetsarbetet. Feminismen jobbar med att lyfta fram kvinnofrågor. Problemet vi ser idag beror på att de även har getts tolkningsföreträdet för mansfrågorna och inom det området så har de valt att bara problematisera mansrollen. Vi skulle behöva Maskulism och maskulistisk genusforskning också.
Feminism behövs för att definiera kvinnans problem och för att kritiskt granska männen men det behövs också Maskulism för att definiera männens problem och för att kritiskt granska kvinnorna.
Varje ”grupp” bör själva få definiera sina problem och ha tolkningsföreträdet om dem.
Varje ”grupp” bör kritiskt granska andra ”grupper” men ska inte ha tolkningsföreträdet om dem.
Ingen Överaskning Mariel. Det läste jag nog ut av dig i ditt första inlägg här.
Själv hatar jag verkligen feminism för sin cynism, elitism och totalarism. Dvs av samma orsaker som jag föraktar nazister och andra extremister..
Jag tycker din inställning till att balansera kvinnofrågor och mansfrågor är jättebra därför att jämställdism ska inte vara en motpart eller ett alternativ till feminism utan jämställdism ska vara en ersättare till feminism ur det perspektiv att feminism inte ska ha något allmänberättigande i framtiden. Dvs feminism ska bort inom ett par årtionden!
Därför är det viktigt att jämställdismen blir vuxen nu och tar ansvar för båda könen och börjar lämna feminismen helt åt sitt eget öde!
Jag håller med dig Mariel men kommer alltid att vara antifeminist i mitt hjärta vilket inte ska sammanblandas med support för jämställdism!
Svårt att skrva på mobil. Editera funktionen saknas.
Kan inte ni rätta uppenbara stavfel om ni hinner?
Så länge feminismen av både den första och tredje statsmakten ses som synonymt med jämställdhet, kommer feminism tyvärr vara centralt i jämställdhetsfrågor. Hur ska du kunna komma undan det Mariel?
@Bashflak: @Bashflak:
Det är dessa synpunkter som MFJ står för som det behövs en rakryggad motpol mot!
MFJ`s retorik är för mig mycket gammalmodig.
Redan 1978 var jag på ett sk könsrollsläger ( blandat med män o kvinnor) Då och nu diskuterades ” Är det miljön eller biologin som gör skillnaden mellan män o kvinnor? Rätt tröttsamt att även 2013 samma fråga fortfarande är högst på agendan. Om man accepterar att det är SKILLNADER men att alla ska ha samma möjligheter o skyldigheter borde nog denna FB sida knappast behöva finnas!
Jag tänker stå upp för att jag är en man och inte larva runt i något hjärnmos som MFJ förespråkar.
En liten anekdot från 1988 Könsrollslägret¨. Första dagen så blev vi ihopfösta i grupper om sex män i varje grupp. Sen efter några dagar skulle man byta ut tre män mot tre kvinnor för fortsätta diskusionen. Rätt ok tyckte jag. Första kvällen satt jag då med för mig fem okända män i olika åldrar i ett rum. Vi skulle först berätta vilka förväntningar vi hade på veckan. TYSTNAD ingen öppnade munnen. Till slut tog jag till orda: Hej Jag heter Bertil skild sedan något år och har legat hemma på kammaren och funderat över mitt liv! Jag har faktiskt åkt hit för att träffa en KVINNA!!!!! Fem fågelholkar tittade med en förundran på mig och tänkte säkert. Han kan ju inte va riktigt klok!! Jag sa till dom: Tycker Ni att det är så konstigt. De kvinnor som är här bör väl också ha genomgått något liknande som jag. Och om vi män kvinnor kan mötas så här vore bra!! I slutet av den veckan visade det sig att jag INTE var ensam om den förhoppningen.
@JonasBsson: Ja, men ännu ett problem är idén om att grupper med mindre makt inte gör fel som beror på dem själva, felen görs av grupper med större makt. Eftersom män sägs ha mer makt (åtminstone netto) är det männens könsroll som ska problematiseras.
Sen håller jag inte med om att någon grupp, eller individ, ska ha tolkningsföreträde. Visst är man själv bäst på att förstå hur man ska tolka sina egna känslor (fast ibland kanske en psykolog kan hjälpa till), men ”tolkningsföreträde” handlar som jag förstått det om vem ska vinna ett ”krig” om exempelvis motsatta uppfattningar som bägge har för- och nack-delar. Den bedömningen måste göras på så sakliga grunder som möjligt, utan någon given vinnare.
Alltså: Bort med skyttegravarna och det ständiga grupptänket!
@Kjell:
Ja, men ännu ett problem är idén om att grupper med mindre makt inte gör fel som beror på dem själva, felen görs av grupper med större makt
Det kan ju faktiskt va så att de har rätt
I slutändan kan man bara gå till sig själv, vem vill du ska ha tolkningsföreträde till ditt liv, du själv eller någon som har ”studerat” dig? Jag skulle kunna studera kvinnor hela livet och säkert skulle jag kunna komma med goda råd med ett utifrånperspektiv men i slutändan så kan jag aldrig vara helt säker på att jag verkligen förstår kvinnors problem.
Tolkningsföreträde innebär inte att man har beslutanderätten. Jämställdhetsdebatten idag har bara en företrädare, feminismen, och den har tolkningsföreträdet i alla frågor. Debatten är noll och intet. Om vi hade två grupper, feminism och maskulism, så skulle problemen utforskas från båda håll.
T.ex. Makulismen säger att männen känner sig diskriminerade för fler män dör i arbetsolyckor. Männen har rätt att känna att deras liv inte är värda lika mycket som kvinnors men betyder det att de verkligen är diskriminerade? Feminismen skulle i det här fallet kunna studera den manliga rollen utifrån och ifrågasätta varför männen väljer arbeten där man riskerar livet. För att få en vettig debatt om vad som är diskriminering bör man studera de upplevda problemen från flera håll och inte som idag, bara enögt studera problemen.
Om man förvänta sig att feminismen självmant ska lägga sig ner och dö så tror jag man kommer att få vänta förgäves. Även om jag inte skulle gråta annat än glädjetårar om det hände så tror jag mer på att försöka öppna för maskulistisk genusforskning för att få mer jämställdhet i jämställdhetsdebatten.
@john:
Så har det ju tyvärr blivit.
Förutom Bashflaks upprökning så kan man ju vända på det.
Feminism = vetenskap. Vilket är falskt för det är en religion/ideologi.
Feminism = Statlig propaganda.
Feminism = Skattefinansierat terapiarbete för högskolefeminister. Ungefär som att statskyrkan var en skattefinasierad arbetsplats för statsutbildade teologer…
@Magnus
Nuförtiden är även Svenska Kyrkan = Feminism…
Det går inte att komma undan dårskapen längre.
@JD:
”Jag tycker din inställning till att balansera kvinnofrågor och mansfrågor är jättebra därför att jämställdism ska inte vara en motpart eller ett alternativ till feminism utan jämställdism ska vara en ersättare till feminism…”
Detta ovan sammanfattar bra min inställning också.
Sen var det någon som skrev en väldigt bra kommentar häromdagen som jag inte hittar nu men andemeningen var något i stil med att det också finns många kvinnor som just söker ett alternativ till det radikalfeministiska tolkningsföreträdet på kvinnofrågor och som vill ha sann jämställdhet.
I min värld finns det dock få renodlade mans- respektive kvinnofrågor men väl att man får bästa resultat om man granskar frågor såväl ur ett manligt som kvinnligt perspektiv, eller om man så vill alltså ur ett jämställdistiskt perspektiv, vilket jag dock ibland tycker förväxlas med ett maskulinistiskt perspektiv.
Sen lite info ang uttrycket ”gå på äggskal”. Min association är mer att tassa på tå, och ett sätt att hantera ”knepiga” individer på och att man i de sammanhangen ska ”Stop walking on eggshells”. Detta är nämligen titeln på en bok som lästs av en hel del som befinner/har befunnit sig i dysfunktionella relationer och svåra vårdnadstvister. Bara som en förklaring till varför vissa kanske kan rygga lite för uttrycket.
http://www.adlibris.com/se/bok/stop-walking-on-eggshells-9781572246904
Det är mycket nu….snack om feminism alltså
@Mia.:
He he, jag följer roat Mariels försök att skapa ett snällt debattklimat. Jag tror att hon kommer att få stora problem med det. (Men önskar henne lycka till i sin strävan.) Och det här inlägget med efterföljande kommentarer får mig att tänka på historien där man kunde lägga vantarna på skatten bara man inte någon gång tänkte ordet ”flodhäst”.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Ja nu ser jag det ju inte bara som ett snällt debattklimat utan även ett klokt debattklimat. Personligen har jag mer respekt för politiker som för fram sin egen politik istället för att lägga massa energi på att tala om hur fel de andra har.
@Mia.:
Nåja inget gott som inte har något ont med sig: alla som vill ge ”de som inte får nämnas” ett gott kok stryk är välkomna att kommentera hos mig
Rent spontant så känns det här bara fel, då feminism är orsaken till att många mansfrågor ens existerar. Låt oss snacka om hål i tänderna men inte vad som orsakar det. Helhetsperspektivet blir lidande.
Kan även tycka att du Mariel bör komplettera din tabulista med:
Kvinnofrågor utan strukturer, patriarkat, genusvetenskap, skuldbeläggande av män, anekdotisk bevisföring.
Det blir mer konsekvent så. Inte för att jag tror att du själv kommer att använda dig av det utan mer att dina potentiella nya besökares argumentation kommer bygga på de recepteten.
Det kommer att reta gallfeber på folk om förbuden bara går åt ett håll, och då kan man lika gärna samtala i valfritt radikalfeministisk forum, för det är ungefär så reglerna brukar se ut.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Nja nog tror jag att ”de” kan nämnas, det är nog mer det där med ett gott kok stryk som vissa kan ha invändningar emot, ja jisses.
Flodhäst?
@Torstensson:
Där gick skatten förlorade för dig. (Du är dock fortfarande skyldig att betala skatt)
@Torstensson: @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Firma Voldemort & Sauron kommer få sina fiskar varma även i framtiden…? Känns bra, dumheter ska inte gå obemärkta förbi.
@Anonymouse: Ja, jag funderar lite på hur jag ska vara ”rättvis”.
Problemet uppstår ju tex. när jag inte ser samma ”elakheter” och så som ni.
Och som detta med feminism. Det jag inte gillar är att en ideologi anses vara roten till det onda typ .. men ska ”feminism” få tas upp när det handlar om att man vill ge det ros istället för ris? Det blir ju också skumt.
Måste fundera vidare på det. Skulle behöva fler inputs… men som inte bara handlar om ”det du gör är hopplöst” utan mer ”Såhär kanske det skulle kunna gå..”
Inbilla er att könen vore omvänt.
[http://www.youtube.com/watch?v=YmxxQgxssXY]
@yaser:
Att det finns makthungriga skitstövlar av båda könen är ju inget konstigt, men att ingen ingriper är ju det mest upprörande här. Nå, till slut är det någon som säger ifrån, och det är lite typiskt att det då är en annan kvinna. Männen står och filmar och är upprörda (efter att i början tyckt att det var lite komiskt), men vågar inte göra något.
Att den misshandlande tjejen ser ut som kokt spagetti spelar ingen roll, eftersom ingen vågar utmana henne. Skillnaden i fysisk styrka verkar alltså emot männen i detta fall, eftersom de är förbjudna att utnyttja sitt fysiska övertag.
Som sagt, ”if men are the oppressors, we f***ing suck at it”.
Jag tycker att detta är det som gör GD värt att läsa/vara på, variationen bland författarna.
Att få sig till del så olika alster, allt ifrån Dolf´s nästan rabiata spyor över Erik´s knastertorra intellektuella, Ninni´s häpnandsväckande läsövningar till Mariel´s mjuka kramgoa är det som gör denna sida så bra och viktig.
Puss och kram på er alla
Och de som jag inte räknade upp, ta inte illa vid er kom bara inte på hur jag skulle karakterisera er
Jag har grunnat på detta nu sedan du publicerade inlägget, och var mitt engagemang består i.
Jag har inte kallat mig jämställdist, eftersom jag inte känner mig bekväm i den etiketten. Att jag ser mig själv som antifeminist, beror på att jag är antimarxist, och det är den marxistiska problembeskrivningen som totalt dominerar i jämställdhetsdebatten.
Jag jämför det med invandrardebatten, där det finns tre tydliga linjer i hur man resonerar. Visst finns den marxistiska linjen (beskrivs tydligt i Johan Lundberg-seminarierna som Erik postar just nu), men här finns också en tydligt liberal linje som är lösningsfokuserad och som är humanistisk, och som är relativt lätt att anknyta sig till, och tydligt ta ställning mot den invandringsfientliga tokhögern.
Det alternativet finns även debatten om sexuell läggning, men vad gäller jämställdhet mellan könen lyser den med sin frånvaro. De flesta liberala feministerna verkar tvärtemot alla ideologiska varningsklockor som borde ringa, helt lägga sig platt inför den marxistiska problemformuleringen. För mig är det detta platta fallet som ger utrymme för mitt raljerande av feminismen.
Det är därför ingen liten uppgift att skapa en tredje ståndpunkt. Kan du lyckas med att skapa konturerna för en sådan ståndpunkt är jag helt med på det tåget. Men som jag skrivit i tidigare kommentarer här på sajten är jag orolig för att maktanalyser kommer falla tillbaka på marxistiska modeller likt förbannat, och då kommer inte denna diskussion leda någonstans.
OT: Lite vetenskap jag tyckte var intressant efter ”Vetenskapens Värld”-diskussionen. http://news.nationalgeographic.com/news/2013/10/131008-women-handprints-oldest-neolithic-cave-art/
Mer OT-vetenskap: http://www.slate.com/articles/double_x/doublex/2013/10/why_are_male_marsupials_dying_from_sex_because_the_women_in_their_lives.html
Jag har inte haft tid att skriva tidigare, så jag är lite sen, men jag tycker i alla fall att det är en intressant tanke att försöka skriva om jämställdhet utan att ta upp feminism, så jag kommer att läsa dessa inlägg. När jag funderar på min egen inställning så kommer jag fram till att egentligen är jag inte så intresserad av jämställdhet i sig. Jag har en humanistisk inställning, och detta tycker jag täcker in även jämställdheten. Trots detta tycker jag att det är intressant med jämställdhetsfrågor, så jag läser gärna om detta ur olika synvinklar.
Men sen är det också så att det som har fått mig intresserad av jämställdhetsdebatten på allvar, och som ledde mig till Genusdebatten, är misandrin i samhället. Jag har tidvis känt mig ganska dålig, för att jag inte klarar att vara den jämställda man som jag borde vara (enligt feministisk definition), att jag förväntas ta på mig en kollektiv skuld för oförrätter som män har gjort sig skyldiga till, och att männen hela tiden framställs som onda och kvinnorna som goda. Detta är feminismens fel, och det är svårt att bortse från det.
Jag tänker också att rörelser som jämställdism och feminism nästan alltid startas för att ett antal personer tycker att något i samhället är fel och vill försöka förändra detta. Feminismen startades av några kvinnor som en protest mot att kvinnan inte var jämställd mannen i det samhället. Jag kan nog tycka att de hade rätt i det, men det är inte poängen. Poängen är att de tyckte att något var fel och startade en rörelse, feminismen, för att försöka åtgärda felet. I detta perspektiv är det också självklart att feminismen var (och är) en kvinnorörelse, som ser till kvinnofrågor.
På samma sätt har väl jämställdismen startats som en protest mot att samhället inte är jämställt, precis som feminismen en gång i tiden, men jämställdismen försöker ha ett perspektiv som ser till båda könens fördelar och nackdelar. På så vis är jämställdismen i mångt och mycket en motreaktion mot feminismen, som jag ser det i alla fall, eftersom det är feminismen som är orsak till många av de jämställdhetsproblem vi ser idag, vilka till stor del drabbar männen.
Jag tycker att det är intressant att denna motreaktion mot feminismen i Sverige kallas jämställdism, medan den i andra länder har ett uttalat mansfokus och kallas Men’s Rights Movement och liknande. Även här är det mycket mansfokus, och det är naturligt pga feminismens härjningar, men jag ser gärna att ni tar upp kvinnofrågor mera.
Det jag ville säga med denna utläggning är att för mig handlar nog det mesta av mitt intresse kring jämställdhetsfrågor om att jag är trött på misandrin i samhället, så det känns svårt att prata jämställdhet utan att komma in på feminism, men jag välkomnar ändå försöket att göra det.
Ja men det kommer nog bli svårt att försöka runda feminismen när man ska tala om jämställdhet eftersom feminismen idag i Sverige är det största hindret och bromsklossen för att närma sig den.
Jag tror att Mariel har något här, feminismen är en etikett som med eftertanke visar sig vara vansinnig då den saknar verklighetsanknytning. Men många tror att feminism är jämlikhet, därav får alla kritiker en etikett som i bästa fall kvinnohatare. Sen att feminism i Sverige idag producerar människor med ”dålig” verbal förmåga samt otur i tänket underlättar ju inte för debatt. Det är frukten av det dåliga tänket som skapat problem och det dåliga tänket som behöver kritiseras. Oavsett avsändare. Det är smärtsamt uppenbart att man inte behöver kalla sig feminist för med flit eller passivt stödja dess idéer. Hur kan vi lyfta forskning och artiklar eller information som slår hål på myterna? Vi alienerar många och behöver sluta med det.
Tack strålande arbete och engagemang här. Har följt debatten länge men det här är första posten här, hoppas det blir mycket mer.
Mariel!
Många har försökt säga det på olika sätt nu…
Jag har inte fått svar på min fråga än.
Jag har dock läst ditt inlägg igen. Det är mycket jag skulle kunna ifrågasätta och nagelfara, inte minst mellan raderna. När folk ifrågasätter (kritiserar) så svarar du med klassisk enfaldig strawman – att feminismen inte är roten till allt ont. Ingen har väl heller påstått att feminismen är roten till allt ont eller ens roten till bristande jämställdhet i samhället? Däremot är feminismen central i dagens svenska jämställdhetsdebatt. Feminismen likställs av de flesta med ”jämställdhet”.
-Dagens svenska debattklimat är minst sagt starkt präglad, för att inte säga helt dominerad av feminismen och dess problemformuleringar.
-Dagens svenska debattklimat försvårar en konstruktiv och prestiegelös jämställdhetsdebatt utifrån några andra (t.ex jämställdistiska) perspektiv än de feministiska. Håller du inte med?
1+1=2
Hur ska du då kunna diskutera jämställdhet utan att kritisera dagens svenska avart av vad som en gång kallades feminism?
…och som sagt – varför inte kritisera feminism? Jag förstår inte.
…och då har jag ändå läst dina förklaringar till exakt den frågan.
@Nils: Jag menar inte att nån säger att det är ”roten till allt ont” – var fick du den ifrån?
Jag menar bara, som du läste, att det finns viktiga jämställdhetsfrågor (tex. dem Ström tog upp) men att jag inte _klandrar_ feminismen för dem. Det betyder att jag kan ta upp dem utan att kritisera feminism, och kanske allra helst inte nämna det alls.
Det stannar där liksom.
Det du nämner om att feminismen har en central roll och att om man vill se en förändring på den punkten och därför måste nämna feminismen är något jag lämnar över till de andra skribenterna.
Och om jag ska se till dina punkter, så är det väl så att jag tycker jämställdhet är mer än ”debattklimat”.
@Mariel:
”Jag menar inte att nån säger att det är ”roten till allt ont” – var fick du den ifrån?”
Härifrån:
”Och som detta med feminism. Det jag inte gillar är att en ideologi anses vara roten till det onda typ ..”
Jag frågar nu för tredje gången – Varför vill du göra en grej av att lyckas diskutera jämställdhet utan att nämna/kritisera feminismen? Du undviker konsekvent att ge ett bra svar på frågan. ”-Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.” Brukar det heta…
Det närmaste ett svar du har kommit är en strawman där du förklarar att du INTE, och därefter något godtyckligt från höften som inte stämmer in på särskillt många av de som faktiskt tillåter sig att till och från även uttrycka sig kritiskt om feminismen som ett led i sin samhällsdebatt.
@Nils: Jaha de där, nej jag menade förstås inte ALLT onda i världen. Men jag får liksom känslan av att det ses som det _största_ samhällsproblemet.
Jag svarar nu, och om det inte känns som ett tillräckligt bra svar för dig så släpper vi det ok?
Jag vill inte kritisera feminismen för att det inte är av så stor betydelse för mig. Jag gör det inte gör att det inte _ger_ mig något. För att det känns fel och för att det bara känns tråkigt.
Det är därför jag sagt flera gånger, att det är bra att andra tar den biten. För att jag ändå förstår att det är viktigt.
@Bashflak:
Ja, visst finns det feminister som gör det – men det finns minst lika många som inte gör det också utan som hävdar med bestämdhet att det inte handlar om jämlikhet utan att det handlar om att förbättra för kvinnor – och börjar man gräva lite så är det väldigt få feminister vars idé om jämlikhet ens kommer i närheten av vad vanliga människor anser vara jämlikhet.
För att citera en av Lady Dahmer’s kommentatorer:
”exquisitecorpse
10 oktober, 2013 kl. 13:05
Fattar inte varför så många icke-feminister har fått för sig att feminism står för eller likställs med jämlikhet. Feminism har alltid stått för KVINNORS FRIGÖRELSE. Eftersom kvinnor befinner sig i underläge så kommer feminism såklart indirekt leda till jämlikhet, vilket ju givetvis är bra. Men att likställa feminism med jämlikhet blir fel då det, precis som sker här, antyder att det är feministers jobb att lösa även de problem som drabbar män pga patriarkatet.”
Och det här är ett genomgående tema i nästan alla de största feministiska bloggarna. Det finns nästan ingen av dem som anser att feminism kan likställas med jämlikhet, utan säger istället att det leder till jämlikhet.
Viktigt att särskilja de 2. Som i exemplet här ovan så ser vi att de kan motsätta sig jämlikhetsarbete(och gör det ofta), åsikter och insatser som går ut på att behandla könen lika om det är fråga om att en man är missgynnad…men ändå hävda att feminism LEDER till jämlikhet.
Det är precis det här som leder till att allt fler människor kallar feminister för hycklare, att de inte kämpar för jämlikhet, etc, etc.
Och visst ligger det något i det. För om precis alla orättvisor mot kvinnor skulle utplånas genom ett trollslag så skulle det fortfarande vara ojämlikt iom. att man har all diskriminering mot män kvar att ta tag i.
Om du vill se bevis på det här så testa bara – försök att lyfta fram en mansfråga på till exempel Lady Dahmer’s blogg så får du snabbt se precis hur jämlikt feminism är.