För ett tag sen skrev jag om Kjetil Rolness, nu är det ännu en man som visar upp en god portion mod, Marcus Birro.
Pär Ström är en relativt marginaliserad debattör som säger sig slåss för mannens rättigheter. För detta hånas och förlöjligas han av starka feministiska debattörer och kulturarbetare, som Lo Kauppi som begagnar sig av vulgära och nedsättande omdömen om Ströms utseende för att komma med sina billiga poänger från teaterscenen.
Allting handlar om att Pär Ström är ful. Kulturvänstern skrockar belåtet och solidariskt. Heja!
Marcus Birro har fel angående vad Pär Ström ”säger sig slåss för”, så här säger Pär Ström själv:
Detta står jag för:
Jag är jämställdist, vilket innebär att jag varken är partisk för kvinnor (som feminismen) eller för män (som maskulismen). Istället tycker jag att båda kön ska ha SAMMA värde, rättigheter och skyldigheter
I Pär Ströms banner står även förklaringen till varför motståndarsidan upplever det som att Pär Ström ”slåss för mannens rättigheter”:
Jämställdism – det jämlika alternativet mellan feminism och maskulinism, samma värde, rättigheter och skyldigheter. Inte mer, inte mindre. Att Genusnytt ändå skriver mest om mansfrågor beror på att dessa är så försummade. (min emfas)
Marcus Birros inlägg visar precis hur rätt Pär Ström har när han säger att mansfrågor är försummade. Han skriver:
Det finns dock ett allvarligare problem. Den feministiska kampen behövs. Mer än någonsin. Men den borde handla om annat än att raljera över att Pär Ström är ful. /../ I Sverige har vi barnmorskor, undersköterskor, städerskor, hemamfruar[sic] och andra som går på knäna, som varje dag, varje timma av dagen, kämpar för att hålla en anständig nivå i sina yrken, och sina liv.
I Sverige gäller även att:
- majoriteten av uteliggare är män på tal om ”går på knäna, som varje dag, varje timma av dagen”
- vi har pojkar som redan i förskolan trivs sämre än flickor och slås ut av skolsystemets antipojk-kultur som missgynnar och rent av mobbar dem
- män döms hårdare i ett rättsväsende där vi alla skulle vara lika inför lag
- dubbelt så många män som kvinnor begår självmord
- 98 % av de som omkommer i yrket är män
Och då har jag inte ens nämnt det som Marcus Birros inlägg handlar om, vilket i mina ögon är en av de riktigt tunga frågorna, kanske den tyngsta? En omfattande och utbredd misandri (mansförakt/manshat) i media- och kultureliten, vilken formar hela samhällets manssyn. Det är helt okej i detta samhälle att tillskriva män som grupp vilka vidriga negativa egenskaper som helst och att håna en man som ”ful” för att denna har ”fel” åsikter eller för skattepengar sätta upp ett våldsdyrkande manifest där män är ”biologiska olyckor” som ska utplånas. Där unga män (och kvinnor) tvingas gå och se på vidrigheterna då den även sätts upp som en skolpjäs. Det är tydligen humor, för män påstås vara privilegierade.
Därför, Marcus Birros, behövs inte feminismen ”[m]er än någonsin.” Den har inte behövts i Sverige sen 1983 och idag är den rent grotesk sexistisk ideologi utan minsta gnutta bärighet vad jag kunnat gräva fram än så länge. Idag finns ett mycket bättre alternativ för jämställdhetskamp:
Jämställdismen – för båda könen räknas!
Men även om vi aldrig kommer kunna enas om att feminism är något bra så..
Det Birro gör här, att stå upp mot mobbarna i kulturmaffian, på den offentliga arenan, under eget namn, och stå upp för Pärs (med flera) rätt att slippa hånas på det sätt som fått honom att tystna, det är mod på gränsen till galenskap.
Ja som jag brukar säga är det alltid bättre med kamp f ö r något än kamp e m o t. Annars har det en tendens att gå som det går.
Han är inte i Sverige.
För den som läst polisens egna uppgifter om trafficking blir det uppenbart att han inte ens håller sig i Europa, utan på global nivå.
Jag tror inte feminister är särskilt intresserade av trafficking eftersom det visats sig att det framförallt är KVINNOR och inte bara män som håller i trådarna när det gäller mycket av all människohandel.
Feminismen är en ideologi som inte bryr sig ett dugg om jämställdhet. I Sverige så är det bara en etikett som man sätter på sig själv för att göra karriär. Det handlar alltså om en hänsynslös, vidrig och egoistisk ideologi.
Därför kallar jag mig själv för antifeminist.
”98 % av de som omkommer i yrket är män”
Det är patriarkismens fel.
Om bara samhället blev mer feministisk skulle kvinnor flockas till yrken där de riskerar att dö, lämläsas och förlamas.
Håller varken med Birro eller Ninni.
Feminismen har aldrig behövts och var fel redan från början bara genom valet av namnet ”feminism” och total avsaknad av insikter om männens problem. Årtalet 1983 är rent ”hittepå”, men jag förstår varför det återkommer. Det beror väl på den omtalade ”gamlas goda” feminismen, som försvaras frenetiskt av de som själva var feminister och eldade på feminist-idiotin en gång i tiden.
@Mia.:
Det ena utesluter väl inte det andra?
@barfota:
1983 hänvisar till det år då den sista juridiska diskrimineringen mot kvinnor avskaffades i Sverige.
@Bashflak:
So what? Ideologin, namnet feminism och stigmatiseringen av män har varit fel från början. Kvinnor fick dessutom allmän rösträtt (och därmed tillgång till demokratin) före männen och kunde således påverka på andra vis än med en ideologi som påminner om nazism.
@barfota:
Håller inte med.
Feminism var väl ett bra ord för en rörelse som fokuserade på kvinnofrågor, och inte på männens problem.
Problemet som jag ser det uppstår när feminism blir synonymt med jämställdhet. Och att radikalfeminismen ”kidnappat” feminismen.
@Nils:
Jag menar att det andra i detta fall motverkar det ena. Men jag tror vi tagit den diskussionen förr…?
Fokus kan riktas mot ett annat håll, och det görs också. På könskamp istället för på allians. Och så länge ”falukorvsfeministerna” (eller vad det nu kallas) fortfarande ser feminismen ”som kvinnors lika rättigheter som män” så kommer antifeminism ses som suspekt hos gemene man som inte är ”insatt”. Jag märker det dagligen, och får ta det lugnt/”från början”.
Och lika lite som jag tycker det är bra att feminism har blivit ”kidnappat” och synonymt med (total) jämställdhet. Lika oturligt är det om jämställdhet (jämställdismen) blir ”kidnappat” och synonymt med maskulinism sas.
”I Sverige har vi barnmorskor, undersköterskor, städerskor, hemamfruar[sic] och andra som går på knäna, som varje dag, varje timma av dagen, kämpar för att hålla en anständig nivå i sina yrken, och sina liv.”
För detta stämmer ju inte alls in på Män då???!!!
Jag respekterar Birro och har sagt emot de gånger han har behandlats illa av mediaeliten.
Men…… Modet bleknar något då stycket ovan ter sig som en darrig eftergift.
”I Sverige har vi barnmorskor, undersköterskor, städerskor, hemamfruar[sic] och andra som går på knäna, som varje dag, varje timma av dagen, kämpar för att hålla en anständig nivå i sina yrken, och sina liv.”
För detta stämmer ju inte alls in på Män då???!!!
Jag respekterar Birro och har sagt emot de gånger han har behandlats illa av mediaeliten.
Men…… Modet bleknar något då stycket ovan ter sig lite. Ehhhm märkligt.
@Mia.:
Jag förstår vad du menar men jämställdismen har inte blivit kidnappat av maskulinismen. Att jämställa jämställdismen med maskulinismen är ett strawman argument från våra meningsmotståndare.
Jag får väl dra igång en maskulistblogg för att påvisa skillnaden då, och spegla feministkommentarer som att ”män borde inte få hantera pengar” och alla andra misandriska inlägg som skrivs av dessa kvinnor i sin kamp för den feministiska sortens jämställdhet….
Om en feminist skulle behöva mötas på halva vägen med en maskulist skulle ju resultatet bli jämställdhet.
Problemet är den normglidning det innebär om feminister skall kompromissa med någon som är jämställdist/ekvalist, då hamnar ju ändå bias halvvägs till feminismen.
Och hittills har de ju visat sig fullständigt kompromisslösa, den ena efter den andra manövreras ut ur debatten och offentligheten, Pär Ström, Pelle Billing, undrar vem som står på tur härnäst? Under tiden glider normen……
@Mia.:
Feminismen då som nu kördes (av mediaeliten) över huvudet på många ”vanliga” kvinnor som inte alls tyckte som feministerna, att ”feminism blir synonymt med jämställdhet” beror på att feminister kanske litet vårdslöst använde begrepp som jämställdhet/jämlikhet som slagträ i deras ”kamp”. Redan då gick feminismen ut på att urskillningslöst skuldbelägga män (judar för liknelsen med nazism) som grupp. Så nej, feminismen var inte bra då heller. Sedan kan man ju undra hur de tänkt sig att få in män i en sin organisation med tanke på namnvalet och fokus på halva befolkningen.
http://youtu.be/w8EZQuLaAJ0
@Anders Senior: gör det! vore nog bra att se skillnaderna tydligt! klockrent ju.
@Nils:
Halmgubben står nog du för här. Jag skrev att det vore oturligt ”om jämställdhet (jämställdismen) blir ”kidnappat” och synonymt med maskulinism sas.”
Och vadå meningsmotståndarna? Detta var mina tankar. Precis som många feminister missar mäns situation och upplevelser etc så upplever jag att en del som kallar sig jämställdister missar kvinnors, alternativt att de har svårt att hålla två tankar i huvudet samtidigt.
@barfota:
Jag har helt enkelt inte samma konspiratoriska syn på det hela som dig, tyvärr. Liksom jag ej heller delar radikalfeministernas.
@Mia.:
Jag tror att det beror på att du är yngre än jag och därför ”inte var där” när det s.a.s. hände, du kanske mer har ”läst dig till” hur det såg ut i verkligheten på landsbygden. Det är inte som jag vill vara oförskämd på något vis så är det bara är man inte själv där så är det svårt att sätta sig in i hur det i verkligheten är. Vi män får ju hela tiden höra hur privilegierade vi är och då undrar förstås, – vi män som inte har den blekaste aning om detta, på vilket vis och när får jag mina privilegier?
De verkar vara lika osynliga som de strukturer feministerna pratar om, kanske bara ett ”glastak” som vi män inte kan komma igenom
@Mia.:
Kan faktiskt inte låta bli att småskratta. Du skriver till Nils…
Detta är ju precis vad jag har kritiserat från början, jag skrev…
”Feminismen har aldrig behövts och var fel redan från början bara genom valet av namnet ”feminism” och total avsaknad av insikter om männens problem.”
Varpå du svarar…
Dom hade liksom litet svårt för att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt. Tänk så bra det hade varit om de hade tänkt rätt från början, haft ett annat namn än feminism och fokuserat på allas rättigheter, oavsett kön.
@barfota:
Kalla mig ung och skratta du (jag ler lite också).
Och precis! Feministerna hävdaDE inte att de skulle hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gör däremot jämställdister.
@Mia.:
Kallade jag dig ung, nä men yngre. Agn att jämställdister och två tankar samtidigt så är det ironiskt att du kritiserar jämställdister för samma sak som du hyllar feministerna för. Jag som varken är feminist eller jämställdist, tycker generellt inte speciellt mycket om etiketter som -ist eller -ismer kan inte svara för jämställdismen men jag förutsätter att de har Pär Ströms ”Programförklaring för jämställdismen” i bakhuvudet.
@barfota:
Ja du har rätt, du påpekade att jag var yngre och därmed nog inte riktigt kunde förstå.
Jag har inte hyllat feministerna eller kritiserat jämställdister. Jag beskrev feminismen som en rörelse för kvinnofrågor och sa att jag upplever vissa som kallar sig jämställdister mer som maskulinister.
@Mia.:
Hur man än vänder och vrider på det så ÄR det skillnad på att ha varit där när det hände än att 20? år senare läsa om ”hur det” var, författat av någon som INTE var där. Kluddade jag till det nu?
Jo, man fattar eller missuppfattar olika. Själv uppfattade jag dig som en feminist som s.a.s. försvarade den ”gamla goda” feminismen som jag menar aldrig eller under de senaste 50 åren varit i närheten av att vara god, snarare en kvinno-egoistisk rörelse som skadat alla män bara av det enkla skälet att de råkat vara just män. Vidrigt värre!
@barfota:
Du kallar det kludda, Elaine Bergqvists/Eksvärd kallar det tidsmetoden.
@Anders Senior
Det vore hysteriskt roligt att dra igång en maskulistblogg och bara posta gamla feministiska text där man bytt plats på orden man och kvinna för att se hur feministerna skulle gå i taket och kritisera sina egna texter
@JonasBsson:
Det skulle nog räcka med att göra en sida/blogg där man bara pratar om frågor och problem röarande pojkar/killar/mansfrågor, och inget annat!
Försöker någon prata kvinnosaker, så ber man dem bara vänligen vara tysta eftersom det är ett mannsfrågeforum.
Eftersom man inte tar upp ”kvinnosaksfrågor” så kommer det att bli en hemsk plats där man inte alls pratar om jämnställdhet och den befolkas bara av ”Breivikare” och hatarare.
Detta till trots om man gör detta med god ton, utan skälls/könsord och bara har sakliga diskussioner.
MVH
Genusföljaren
@Mia.:
En feminist och retoriker som hittat på ett nytt ord ”tidsmetoden” i syftet att med ett nytt påhittat ord tysta en meningsmotståndare är knappast så mycket att luta sig emot. Akademiskt snömos med andra ord. En som har jobbat 20 år på samma arbetsplats med samma arbetsuppgift vet mer om jobbet och hur jobbet förändrats genom tiderna än en nyanställd, en soldat som varit med på plats och deltagit i ett krig vet mer om vad som egentligen hände på den platsen just då än vilken retoriker som helst. Sedan kan man ju alltid ifrågasätta Elaine Bergqvists/Eksvärds påstående om att hennes påhittade ”tidsmetod”
eller om det helt enkelt inte är någon som helst ”härskarteknik” att med egna ord och erfarenheter upplysa andra om vad som verkligen hände eller hur de som ”var med” upplevde situationen. Med tanke på den vanligt förekommande historieförfalskningen som tycks vara populärt inom den feministiska kyrkan så lär vi kanske aldrig få veta sanningen heller.
@barfota:
Naturligtvis är det så. Poängen är hur ”tidsfaktorn” används. Du uppfattar det på ditt sätt och jag på mitt.
@Mia.:
Sorry jag fattar inte vad du menar med ”hur tidsfaktorn används”, kan du förklara tydligare?
@Mia.:
Nu trillade poletten med ”tidsfaktorn” ned.
Jag som själv var där har uppfattat vad som hände på mitt sätt (rätt eller fel) men hur i hela fridens namn skulle du som INTE själv var där kunnat ha någon som helst egen uppfattning om hur det verkligen var?
@barfota:
Med det resonemanget finns det oändligt mycket var och en av oss inte kan ha ”någons som helst egen uppfattning om” (och därmed inte kan uttalas oss om?). Och för dem som ”var där” så finns det – hur många olika uppfattningar?. Vilken är sanningen då – din?
Och nej jag tror inte du greppade detta med ”hur tidsfaktorn används”. För att upplysa mig, guida mig, berika mig eller tala om för mig att jag har FEL med diverse VERSALER, utropstecken! och ”klappar på huvudet”?
Så du var med under ”första vågen”? Bra då vet jag det
Over and out
@Mia.:
Nu tycker jag du är rent ut sagt tramsig, jag skrev ”Jag som själv var där har uppfattat vad som hände på mitt sätt (rätt eller fel)” vilket i klartext betyder att jag kan ha både fel eller rätt. Men du har rätt i att jag försöker ”upplysa” dig om hur det såg ut i mitt närområde för 50 år sedan, ingenting mer och ingenting mindre. Inte ens då var feminismen god, just därför att den likt nazismen kastade all skuld på judarna så kastade feminismen all skuld på männen och stigmatiserade kvinnor (hemmafruar) som inte hade ”den rätta läran”. Internet och sociala medier var inte ens uppfunnit då så naturligtvis är min berättelse ganska lokal. Feminismen (som jag upplevt den) skulle också riva upp allt gammalt m.a.o. allt som var gammalt var per automatik dåligt, och sådana ”konservativa gamla stofiler”, som jag ville ”bara behålla” den påstådda makt som varken jag eller så många andra män (än i dag) inte ens sett sett röken av vi har fortfarande formell diskriminering av män i svensk lag, varje dag så omskärs oskyldiga gossebarn, varje dag så får vi män betala för sådant som kvinnor får gratis etc. På den tiden (50 år sedan) så skulle alla omskolas till varje pris, hur skulle dessa ”gamla stofiler” själv kunna avgöra vad som var bäst för dem, åldersdiskriminering, nedvärdering av äldres erfarenheter och införandet av dagis (hjärntvättningsinstitut med grupptänkande) skulle säkerställa feminismens fortsatta framfart. Och nej Mia, det är inte bara jag som har upplevt detta men du tror ju inte på ”konspirationer” så akta dig noga för att lyssna på konspiratoriska åldringar. Hade en diskussion med Jenny här
Hon skriver…
Visst hängde Palme med på det tåget så jag svarade Jenny
Skall ge dig en fråga som du kan fundera över.
Tänk dig att du köpt ett gammalt fint K-märkt kulturhus som är i stort behov av reparation. Skulle du vända dig med frågor till en läst hur huset kanske är konstruerat eller skulle du fråga den byggarbetaren som faktiskt byggde huset?
Men nu tänker jag inte lägga ner mer tid på dig, det verkar totalt meningslöst.
Pingback: Marcus Birro är en skam för andra kristna, en skam för andra män | Svensson
@Mia.: Jag håller med om detta på ett principiellt plan. Bättre att verka för något gott än att reagera mot något ont.
Man ska dock inte glömma att man i vissa fall inte har ett val: det rådande klimatet, den gängse uppfattningen och den faktiska verkligheten kan ibland kräva ett motstånd innan ett konstruktivt byggande kan ta vid.
@Bashflak: Men om feminismen axlar mäns bördor och verkar för att lösa mäns problem är ju feminismens jobb inte klart (på den punkten). 1983 blir då en ”tipping point” då feminismen borde skiftat fokus från kvinnofrågor till mansfrågor eftersom det numera enbart finns lagstiftning som diskriminerar mot män.
Eller är jag helt ute och cyklar, logiskt?