Det har den senaste tiden varit en livlig debatt i Expressen om förortsradikalisering. På den ena sidan hittar vi Ungdomspedagogen Jonas Andersson med rubriken ”Därför växer förortskalifaten fram” (19/7). Som alla redan vet innebär förortskalifaten knappast jämställdhet såvida inte man med jämställdhet menar könssegregering eller som vissa i nyvänstern vill kalla det ”safe zones”. Hans debattinlägg, som i hög grad handlar om förhållandet mellan kyrka och stat presenteras med följande citat:

Min gissning är att till Sverige migrerande människor från icke-sekulära stater, generellt har svårast att förstå svensk eller västerländsk syn på hur ett sekulärt samhälle ska fungera, skriver ungdomspedagogen Jonas Andersson.

Personligen tror jag att han förväxlar ”förståelse” och ”medhåll”. På den andra sidan har vi repliken från Teologen och utbildaren i kristen identitet, Fredrik Wenell ”Nej Islam hotar inte det sekulära Sverige” (20/7). Så här lyder det citat med vilket hans alster presenteras. Expressen kapade inledningen men utan den framgår inte sammanhanget så den lägger jag till i fet stil.

Vem vet vad de muslimska gemenskaperna kan bidra med just på grund av oviljan att privatisera sin tro? Är det något vi vet så är det att inga kulturer förblir oförändrade när de möter andra kulturer. Varför skulle inte det gälla även de muslimska migranternas möte med kulturerna i det svenska samhället, skriver teologen Fredrik Wenell.

Denna argumentation skulle jag beskriva som Kulturvetenskap på 5-åringsnivå, Min målsättning är att läsare skall kunna förstå och bemöta den sorts argument som Wenell använder. Jag är dock inte intresserad av religion. Vad jag kommer att diskutera är Kultur och Politik. Då vad som diskuteras är en form av kalifat så tar jag också med Dave Rubins intervju med Matte- och fysikprofessorn Bill Warner, som presenterar sina resonemang kring politisk islam. Warner förespråkar i detta sammanhang någonting som kallas ”fact-based reasoning”.

Del 1 Politisk Islam

Del 2 Politisk Islam

Nu till mitt bemötande av Wenells påståenden. Hans beskrivning av hur kulturer inte förblir oförändrade är kulturvetenskapligt sett trams. Det är ingen seriös debattör som påstår att kulturer förblir oförändrade och jag gör det definitivt inte. Kulturer rör sig hela tiden – den viktiga frågan är alltså i vilken riktning som de rör sig. Turkiets kultur, för att ta ett exempel, verkar idag röra sig mot värderingar före den tid då det moderna Turkiets grundare Kemal Ataturk höll den här sortens tal:

In the face of knowledge, science, and of the whole extent of radiant civilization, I cannot accept the presence in Turkey’s civilized community of people primitive enough to seek material and spiritual benefits in the guidance of sheiks. The Turkish republic cannot be a country of sheiks, dervishes, and disciples. (1925)

Vad personer som Wenell inte tycks förstå om kulturpåverkan är att det lika gärna kunde ha gått åt andra hållet. Om islamister hade gått segrande ur kampen så hade Turkiets kultur inte varit oförändrad. Den hade bara rört sig i en annan riktning. Istället för att att stötta modern utbildning och sekulära lagar hade Ataturks motståndare baserat kulturen på de madrassor och shariadomstolar som redan fanns. Inget av dessa två alternativ hade inneburit stillastående.

Med de muslimska migranterna kommer religiösa idéer om att religion inte är något privat, påstås det. De kan inte förstå vad det innebär att leva i ett sekulärt samhälle och den åtföljande sekulära kulturen

Lägg märke till att Wenell inte bevisar att de är myter, han bara påstår det. Att påstå saker utan att styrka dem har blivit möjligt idag eftersom så många människor bygger sin identitet inte på de saker de är för utan de saker de är mot. I detta fall tycks alltså Wenell vara mot tanken om ett sekulärt samhälle och vill tro på saker som hjälper i den kampen. Låt oss se efter hur bra den tron håller för granskning. Det muslimska brödraskapet grundades 1928. här är deras målsättning:

The Brotherhood’s stated goal is to instill the Qur’an and Sunnah as the ”sole reference point for … ordering the life of the Muslim family, individual, community … and state.”

Som berättas i ”The looming tower” bodde och studerade Sayyid Qutb, en av brödraskapets grundare, en lång tid i USA. Qutb betraktade väst och USA som den dekadenta fienden till sina egna rena islamistiska ideal. Han förstod sig mycket väl på de sekulära idealen. Han höll bara inte med om dem! Istället, vid återkomsten till Egypten så formulerade han den ideologi där sekulära krafter skulle bekämpas med våld. Hur väl går det ihop med vad Wenell säger att de inte ”förstår” saker?

Deras religiösa övertygelser kräver att vår upplysta sekulära kultur ska anpassa sig till deras syn på religionens offentliga betydelse. En religiös synd håller alltså på nytt att begränsa vårt sekulära samhälle. Det finns många problem med den här myten

Men vad som diskuteras är inte religiös övertygelse. Religionens roll i samhället är – precis som professor Warner påpekar – en politisk fråga. Lagstiftning, utbildning och militärmakt är politiska frågor. Att förespråka religion som grund för lagstiftning eller utbildning är en politisk handling. Att använda en lastbil som stridsvagn mot folkmassor i Nice är definitivt en lika politisk som vidrig handling och det ändras inte av att skylla på religion.

Problemet är bara att samhället eller kulturen aldrig har bestått av detta sekulariserade homogena ”vi”. Det har i det svenska samhället alltid funnits människor som inte accepterat att religiös tro bara handlar om en privat sfär.

Hur många då? Här ser vi sannolikt nyvänsterns påverkan på den kristna kyrkan. Nu vill vissa kristna också framställa sig som en marginaliserad minoritet eftersom det är så man får makt i nyvänsterns värld. Precis som argumentet mot man/kvinna är att ”det finns” marginaliserade personer som inte är det (spelar ingen roll hur många) så är här argumentet mot sekulär kultur i Sverige att det ”finns” marginaliserade (frikyrkliga) personer som inte accepterar att religion är en privatsak.

Det andra problemet är att den enda religion som Andersson kan tänka sig acceptera är den som godkänts av den sekulära myten. Det acceptabla är det som ger stämning för individen och håller sig till de privata rummen. Det är en väldigt märklig hållning eftersom det inte längre är de religiösa människorna själva som har rätt att definiera vad den egna tron innebär.

Här ser vi identitetsvänsterns påverkan igen. Tanken om religiösa människors rätt att definiera den egna tron –  är att betrakta som ren fantasi eftersom Wenell inte tar med i beräkningarna vem som är mest religiös. Om anhängare kan definiera sin egen tro så är alla fria att hitta på sin egen tolkning. Vad många tycks glömma är att i brist på objektivitet blir det enda som bestämmer vem som har mest rätt antalet följare. Då finns det inga präster/teologer som kan säga att en viss version är fel heller. Låt religiösa definiera sig själva säger Wenell: Här är en länk från Richard Dawkins Foundation.

Ovan video är inte från något konservativt land i mellanöstern. Den är från Peace Conference Scandinavia 2013 arrangerad av organisationen Islam.net som är grundad i Norge. Här kan nu se en verklighet långt bort från fantasier om människor som ”definierar sig själva”. Vad man säger här är i klartext att religionen inte bara är färdig, den skall även styra ens politiska åsikter.

Den viktigaste frågan som dröjer sig kvar är dock om Anderssons sekulära frälsningsmyt klarar troende människor som inte vill dölja sin religion i det offentliga? Om inte är jag rädd att den myten i framtiden kan komma att innebära konflikter i samhället.

Givetvis finns risk för mer konflikter i samhället, men inte bara mellan sekulära och icke-sekulära som Wenell verkar tro. Konflikterna kommer även att ske mellan anhängare av olika religioner som slåss om offentligheten samt mellan anhängare av olika tolkningar inom samma religion som exempelvis shia och sunni. Egor Putilov som varit handläggare på migrationsverket beskriver hur dessa konflikter redan skapat ”Rättssäkerhet som andra länder avundas”

Under min tid på Migrationsverket såg jag hur asylhandläggare som var sunniter regelmässigt hade skrivit avslag på kristna asylsökanden från muslimska länder och på shiiter medan de också slogs för bifall för varje asylsökande sunnit. Shiiter svarade sunniter med samma mynt och skrev avslag på sunniter samtidigt som de favoriserade sina egna

Det finns alltså inte den minsta verklighetsförankring i den världsbild som Wenell företräder. Med mer religiös representation i offentligheten får man mer konflikter om offentligheten både mellan olika religioner och mellan anhängare av olika tolkningar av samma religion. Den främsta anledningen hans identitet förskonats denna insikt är högst sannolikt just hur bra vår demokratis religionsfrihet fungerat.

Religionsfriheten – inklusive friheten att slippa religion i offentligheten – är inte trasig. Troende människor flyr inte till sekulära länder för att de sekulära länderna är trasiga och i behov att lagas.

Erik, aktivarum@gmail.com
Twitter @Aktivarum
Mobil 072-842 3665

Obs: Mobil endast för seriös användning. Frågor och viktig information.