Det här är visserligen en relativt gammal nyhet men jag tror inte så många känner till den och bevisen finns ju till viss grad kvar på internet. Turligt nog blev händelserna dokumenterade av Media Guide. Feministen och krönikören Suzanne Moore (Guardian/New Statesman) började det hela 8/1 med följande fantastiska hara-kiri kommentar:
“[Women] are angry with ourselves for not being happier, not being loved properly and not having the ideal body shape – that of a Brazilian transsexual.
Inte helt oväntat spred sig texten till hbt-lobbyn som började ge massiv kritik på Suzanne Moores twitter. Moore ville dock inte pudla. Istället av-aktiverades hennes Twitter-konto fast först efter att hon släppt denna pärla som avslutning:
“People can just f*** off really. Cut their d***s off and be more feminist than me. Good for them”
Moore hann skriva ännu en krönika 9/1 där hon utvecklade sina tankar. Hon är postmodernist som ser genus som en ”föreställning”. Hon tycker både begreppen ”transfobi” och ”intersektionell” är skräp och beträffande ”kvinna”…
”When I say ”women”, I don’t much care if you were born or became one.”
Behöver jag säga ovanstående inte föll väl ut hos trans-lobbyn?
Feminister är sällan ensamma, en annan krönikör kom till Moores försvar.
Debattens nya tillskott hette Julie Burchill (Guardian/Observer) och hon försvarade Moore i sin Observer-krönika med följande kanske inte helt lyckade kommentarer. (fast stor humor i efterhand)
“a gaggle of transsexuals telling Suzanne Moore how to write looks a lot like how I’d imagine the Black and White Minstrels telling Usain Bolt how to run would look”
Hon nöjde sig inte med det utan fortsatte i samma spår, till synes helt omedveten om vilka de uppenbara konsekvenserna skulle bli.
”proceeded to launch a stinging attack against the‘trans lobby’, denouncing them as “screaming mimis”, “Shims, shemales, whatever you’re calling yourselves these days”, and “bed-wetting transsexuals” who “have your c**k cut off and then plead special privileges as women – above natural born women”
Ifall någon ännu inte förstått det så blev Burchills Observer-krönika (Här finns hela krönikan kopierad) så småningom bortplockad av ansvarig redaktör John Mulholland.
Men inte innan regeringen hunnit lägga sig i saken. Liberal-Demokratiska Ministern Lynne Featherstone menade på sin twitter att både Burchill och Mulholland skulle sparkas. Följden av det blev en debatt om det olämpliga med att ministrar utser tidningskrönikörer. På tal om Featherstone så var det hon som 2011 uttryckte sig så här:
”if you leave it to – I’m going to say men in this case because that’s the way the world has worked – you get terrible decisions”
Slutligen började kommentarer på helhetsbilden dyka upp. Ett par av de mer kreativa hittar vi i The Telegraph. Dan Hodges menar det hela visar ”The bonkers radical left” och liknar debatten med slutscenen i Tarantino-filmen ”De hänsynslösa”
”I’ve got to be honest; I’ve found the spectacle of the cream of the progressive movement re-enacting the final scene from Reservoir Dogs strangely exhilarating.”
För den som föredrar mer sakliga betraktelser framför kreativa liknelser rekommenderar jag dock Tim Stanley – Om identitetspolitikens konsekvenser. Hans krönika är inte bara relevant för nuvarande händelser utan beskriver även grunden för hela genusdebatten.
It’s a classic example of the identity politics revolution consuming itself. Liberalism has created different political classes of minorities who compete with each other for title of the most oppressed – and this invariably creates new forms of fascism as one group asserts itself over the other.
Ingen nyhet för oss direkt men trevligt att se en stor tidning fatta vinken. Synd bara att det först är när de själva drabbas av galenskaperna som de är öppna med att det är galenskaper. Normalt skulle de ställa sig på den goda dvs galna sidan (oavsett vad de sade) Nu när det är inbördeskrig hos den ”goda sidan” tvingades tidningarna återgå till den gamla sortens riktiga analyser.
Kan inte låta bli att
när jag läser detta.
Tja, hon har rätt om att brasilianska transor kan ha fantastiska kroppar.
I övrigt undrar jag vem som blir offret om en jude och en neger åtalar varandra för hatbrott.
Radikalfeminister har alltid haft problem med transsexuella, särskilt male-to-female transsexuella.
När grundideologin säger att det finns en könsmaktsordning där alla män förtrycker alla kvinnor och där alla skillnader mellan könen i beteende osv är sociala konstruktioner som beror på uppfostran så blir helt enkelt själva existensen av transkvinnor ett problem.
Vi pratar alltså om människor födda i en pojkkropp och som behandlats som pojkar av samhället som trots det känner sig födda i fel kön och frivilligt väljer att göra om sig till kvinnor.
Transkvinnors själva existens talar alltså emot radikalfeminismens 2 viktigaste doktriner. Dels den om att inga medfödda skillnader förutom dom rent fysiska skillnaderna existerar, dels den om att alla kvinnor är så pass förtryckta av könsmaktsordningen att ingen man skulle vilja byta kön till kvinna.
Mitt intryck är att det är mycket vanligare att män vill bli kvinnor än tvärtom. Finns det några officiella siffror?
Erik!
Väldigt bra citat från Tim Stanley. Det sammanfattar väldigt väl den situation vi idag har i den svenska samhällsdebatten. Den som har störtst offerkofta och känner sig mest kränkt vinner. Vinsten är gräddfil och räkmackor på skattebetalarnas bekostnad.
@Jonte: Jag tror jag känner en radikalfeminist som är transsexuell typ.
Intressant. Jag har sällan hört svenska feminister ondgöra sig över man-till-kvinnatransor men det finns ju helt klart en logik i att de delar av feministrörelsen som verkligen hatar män också hatar man-till-kvinnatransor. Men naturligtvis betyder det i så fall att dessa feminister inte ser könet som en social konstruktion. Inte egentligen.
Håller de bara tyst här i Sverige eller är det bara det att jag missat det?
@Adam Bek: Jag tror att det finns en del som tror att samtliga kön är en social konstruktion, och vissa som ser det mer såhär:
Det som gör en kvinna till kvinna är förstås det kvinnliga könsORGANET. Men att det inte är mer än ett organ. Det som gör en person kvinnlig (kan även vara en man som beter sig kvinnligt) är det kvinnliga konstruerade sociala könet – det vill säga något som inte är biologiskt.
Så jag är en kvinna och känner mig som det. En man-till-kvinnatranssexuell (inte transa) är en kvinna i en mansskropp. Hur hon och jag kommer vilja bete oss och visa att vi är kvinnor beror på den kultur vi är uppväxta i. Här i norden kommer vi sminka oss tex. På en annan planet kanske vi har en tatuering på kinden som en gemensam grej kvinnor gör.
@Mariel:
Jag blandar alltid ihop transa med transexuell. Transa är en man som gillar att klä sig i kvinnokläder men som inte känner sig direkt som en kvinna väl? Ledsen för slarvet.
Jag tycker du missar en extremt viktig punkt. En kvinnlig individ är den i däggdjurssläktet som bär på det kvinnliga könscellerna. Därmed är det kvinnorna (eller honorna som man säger om andra djur) som bär på det växande fostret efter sexuell befruktning. Mig veterligen gäller det för alla däggdjur och hos alla arter utom två är det därför honan (kvinnan om det handlar om människan) som också föder ungarna. De två avvikande arterna (näbbdjuret och myrpiggsvinet) lägger ägg.
Sedan är det visst så att det finns avvikelser. Honor som är infertila eller av andra skäl inte får ungar. Det finns också ovanligare varianter där hjärnan och kroppen har skild uppfattning om kroppens kön. Det anser jag knappast falsifierar grundteorin. Det finns alltid avvikelser från centrala aspekter hos varje djurart. Det finns säkert elefanter som föds utan snabel men ingen går omkring och säger att elefanter inte har snabel bara för det. Eller att brunbjörnen inte är brun bara för att det föds några enstaka albinobjörnar.
Tycker att det är ganska uppenbart vart det gått snett:
”Hon tycker både begreppen ”transfobi” och ”intersektionell” är skräp …”
Om man tycker att intersektionalitet är skräp så får man Reservoir Dogs. Det är därför det har varit ett hett begrepp bland feminister, hbtq-aktivister, antirasister m.fl. sedan minst tio år tillbaka. Sådana här debatter är bra på att visa att intersektionalitetsperspektivet behövs.