Klimatet har av naturliga skäl uppmärksammats en hel del på sistone. Klimatmötet COP21 är inne på sluttampen. Jag hade inte tänkt gå in på detta, men veckorna innan mötet gick på SVT Forum ett klimatseminarie från KTH om Klimatforskning och medierna. Själva seminariet tog plats den 5 november i år, och det visades sedan 17, 19 och 23 november.

Jag hade egentligen inte tänkt ta upp det här, eftersom det finns bra bloggar som behandlar klimatfrågan (t.ex. Klimatupplysningen, Frihetsportalen och Anthropocene) och jag tycker inte att jag direkt har något att tillföra som inte de redan tagit upp. Men jag reagerade på ett par saker med anknytning till GD, så det här inlägget har faktiskt kommit till utifrån en genusaspekt, även om det kanske inte verkar så.

Men det passar sig väl i sammanhanget innan vi går vidare att jag snabbt klargör var jag står ifråga om klimatkrisen, det kan snabbt sammanfattas med nedanstående diagram:

De olika färgglada linjerna är beräknade temperaturer enligt olika klimatmodeller. Den tjocka svarta linjen är genomsnittet av klimatmodellerna, de gröna cirklarna i botten är faktiska temperaturer uppmätta med ballong och de gröna fyrkanterna uppmätta temperaturer med satellit. Som synes är alla klimatmodeller helt värdelösa, varför också hela ”klimatkrisen” är en enda stor icke-fråga. Men nog sagt om det, till själva seminariet.

Så här beskrevs seminariet på SVT play:

Klimatforskning och medierna. Programpunkter: Klimatet och välfärden, Framtidsforskning – så funkar det, Medias trovärdighet och klimatfrågan, Framtidens mobilitet – nya sätt att röra sig, IT och klimatfrågan – risker och möjligheter, Mat och klimat. Arrangör: KTH. Från 5/11.

Jag har lagt in hela seminariet på 2 timmar sist i inlägget, alla tidsangivelser kommer därifrån, men de funkar bra för de kortare klippen också för minuterna stämmer på sekunden med minutangivelserna i bild.

Moderator var Willy Silberstein som öppnade seminariet.

Första talare 00:00:35 var Mattias Höjer, professor i miljö- och framtidsstudier, som talade om Klimatet och Digitaliseringen. Det enda från just det som förtjänar att uppmärksammas är den här (enligt min mening) grodan:

00:01:35 Alla blir inte lika oroade som jag brukar bli när det här pratas om så jag måste hjälpa till att oroa lite.

Jag tycker det är en konstig inställning att man känner att man skall oroa folk. (Den som inte förstår varför jag tycker detta är underligt hänvisas till mitt inlägg Dags att ställa media mot väggen.)

Nästa talare 00:11:40 är Staffan Laestadius, professor industriell utveckling, han talar om Klimatet och Välfärden, och efter honom kommer 00:25:30 Malin Picha Edwardsson, forskare i medieteknik, som talar om Medias trovärdighet i klimatfrågan. Vilket onekligen är ett intressant ämne, men jag hoppar över det och hänvisar till mina tidigare inlägg om medierna.

Därefter är det 00:35:00 ett litet panelsamtal med de som talat så långt.

00:46:40 blir det intressant, för då dyker Josefin Wangel upp (och med intressant syftar jag inte på att hon är söt, även om hon faktiskt just därför är seminariets största behållning). Josefin är lektor i hållbar stadsutveckling och talar om Framtidsstudier. Om man är nyfiken på vad hon är för en filur kan man alltid ladda ner hennes CV från KTH. Hon har enligt det varit med och organiserat ”Feminist Futures course”, deltagit i ”gender equity project”, suttit i ”Council for Equality of the City of Stockholm” och varit kordinator för Grön Ungdom i Stockholm. Just sayin’

Josefin sätter mål

00:58:30 Det första steget i en backcastingstudie det är att definiera målnivån, alltså vilket mål är det som skall nås. Och här kan man formulera målet som 2-gradersmålet, man kan formulera det i form av en viss nivå av energianvändning, 14 MWh per person och år, eller vad sägs om 350 ppm i atmosfären, eller 1 eller 2 ton koldioxid per person och år.

Vad innebär dessa siffror?

14 MWh motsvarar ungefär 1500 liter bensin. Vilket innebär att man skulle förbruka hela sin kvot om man kör 5 och en halv mil om dagen (med en bil som drar 0.75 l/milen). Vilket säkerligen många pendlare gör. När jag vikarierade på en skola för ett par år sedan var resvägen fram och tillbaka 8 mil. Det är ju trevligt om man kan laga mat, koka kaffe och använda kyl och frys också. För en mer ingående genomgång av vad 350 ppm innebär samhällsekonomiskt hänvisar jag till den danske statsvetaren Bjorn Lomborg.

Där det dock hettar till på riktigt (pun intended) är i ”1 eller 2 ton koldioxid per person och år”, och det var det första som fick mig att se genusproblemet här.

En människa genererar i snitt ungefär ett kg koldioxid om dagen genom andningen. Skulle man sätta målet vid 1 ton koldioxid per person och år innebär det att man förbrukar över en tredjedel av sin kvot bara genom att man finns till. Jag har försökt, utan att lyckas, hitta något om skillnader mellan män och kvinnor. Men en persons energiförbrukning påverkas ju av hur mycket man arbetar, och lär också påverkas av hur stor massa man har. Och, surprise, surprise män och kvinnor har genomsnittligt lite olika kroppsmassor. År 2005 hade genomsnittsmannen (16–74 år) i sverige en kroppsmassa på 82 kg, medan motsvarande för kvinnor var 67 kg. Om man tänker sig att energiförbrukning, och koldioxidgenerering är proportionerlig mot kroppsmassa, vilket inte verkar helt otroligt, så skulle det, utgående från att vi har samma antal män och kvinnor i världen, och med 1 kg koldioxid per person och år i snitt, innebära att en kvinna genererar ung 328 kg CO₂ per år, medan en man genererar 402 kg CO₂ per år. Jag är ganska övertygad om att män i snitt också arbetar (i den rent fysikaliska bemärkelsen) mer än vad kvinnor gör eftersom tunga kroppsarbeten övervägande är manliga yrken. Dessutom har män i högre grad arbeten som kräver tillgång till bil, på grund av långa pendlingsavstånd, obekväma arbetstider osv. Då skall man också betänka att en liter bensin (0.72 kg) åstadkommer 2.28 kg CO₂ (att 0.72 kg ökar till 2.28 kg kommer sig av att det ”lätta” vätet i bensinen ersätts av det ”tunga” syret från luften). Räkna alltså med att du genererar ungefär 2 kg CO₂ för varje körd mil. (Och tro inte att du kommer undan om tankar E85, för det är kolinnehållet som avgör hur mycket energi du får ut, vilket ger hur mycket CO₂ du genererar, så byter du från bensin till det energisnålare E85 förbrukar du bara mer E85 för att kompensera). En genomsnittlig man med en kvot på 1 ton CO₂ per år kan alltså köra max 200 mil. Med en kvot på 2 ton max 800 mil. (För en kvinna blir det 40 mil mer.)

Då har vi bortsett från att man orsakar CO₂-utsläpp också på många andra sätt.

Den som är intresserad kan läsa om kolets betydelse för livet här.

Men vi lämnar Josefin med denna lilla pärla:

00:58:44 Odlingsmöjligheter kommer förstöras på grund av torka, ökande nederbörd …

Tyckte bara det var roligt hur hon lyckades få med både torka och ökande nederbörd i ett och samma andetag.

Näste man, eller rättare sagt kvinna, till slaktbänken är Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi, som börjar sitt lilla föredrag om Mat och klimat 01:00:45. Annika Carlsson-Kanyama, f.d. forskare på Foi har tidigare konstaterat att män generellt konsumerar mer energi än kvinnor och därmed står för större koldioxidutsläpp och att kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna. Och hennes lilla föredrag säger inte precis emot de slutsatser man kan dra av detta:

Annika har en del förslag

01:05:13 Styrmedel är sånt som politiker nu beslutar om. Ett exempel då: Information. Ska vi ha en märkning då som står ”Att äta korv dödar” om man t.ex. jämför med cigarettpaketen. Ja, de sk… varför inte, med dom här senaste forskningsrönen. Vi skulle kunna driva på kampanjer för å minska det som vi kallar köttnormen. Det har vi inga idag. Det finns inte. Ekonomiska styrmedel har diskuterats och det finns partier som har lagt förslag om köttskatt. … Varför inte, vi har bensinskatt till exempel. Varför inte?

Det här är mitt hittepå då, rött kött och charkuterier får bara köpas över disk i speciella affärer om man är över 20 år. Jämför med cigaretter och sprit till exempel. Vi måste ha en omställning av samhället.

Min gissning är att Annika äter mycket fisk och vegetariskt. Varför det kan vara på sin plats att påpeka att vegetariskt är metangenererande.

01:08:20 Jag tycker man ska dra lärdomar av införandet av andra styrmedel. Det finns alltid argument, vi kan inte ändra människors beteende, vi har rätt att göra vad vi vill. Men vi lever i ett samhälle, har alltid levt i ett samhälle, där det finns regler för hur vi kan bete oss, från det att vi inte fick ha vapen i kyrkan, till idag där vi uppmanas att sortera, där vi måste ha bilbälte, där vi inte får slå våra barn längre, och där t.ex. vi inte får köpa alkohol innan vi är 20 år på systemet. Och nu är det dags att tänka över vad vi ska göra med animaliekonsumtionen.

Låter som en ganska traditionell totalitär kommunist i mina öron.

Så har moderatorn sitt lilla avslutningssamtal med henne:

01:10:18 (Silberstein) [Vad är din teori om varför det är så här, varför de forskas så lite …] Kan det vara, hädiska tankar, att det här är inte tillräckligt fint för det är inte alls teoretiskt utan alla fattar vad det handlar om med detsamma och då får det inte samma status, kan det vara så?
(Carlsson-Kanyama) Näej, alltså, jag vet inte, jag ska också säga så här, köttkonsumtion är en genusfråga, män äter mer kött än kvinnor, och kött har alltid varit associerat till makt.

Juhupp, där kom det. Har dessa forskare aldrig frågat sig om det finns någon slags grundläggande skillnad i ämnesomsättning eller behov som gör att män äter kött och kvinnor fisk?

Näste talare är Teo Enlund, designer – f.d. professor industridesign, som 01:14:00 inleder sitt tal om Ett bilfritt år. En detalj vill jag anmärka på där:

01:15:49 Ett tredje skäl att titta på ett bilfritt år är att bilen är en väldigt stark norm. Ett normalt hushåll har 1,4 bilar som står stilla 95 % av tiden. Det är dåligt utnyttjande av material och resurser.

Att något ”står” 95 % av tiden innebär inte att det är dåligt utnyttjat. Om man utnyttjar något 5 % av tiden motsvarar det att man använder det 1 timme och 12 minuter per dygn. Jag använder sällan min spis mer än en timme per dygn. Inte vattenkokaren eller elvispen heller. Jag använder definitivt inte min dammsugare över en timme om dagen. Jag skulle inte påstå att spisen, vattenkokaren och elvispen är dåligt utnyttjade för det.

Seminariet avslutas med en paneldiskussion som inleds 01:30:00 där alla deltagare plus två initiativtagare, Tinni Ernsjöö Rappe, kommunikatör hållbarhetsforskning, och Karin Ehrnberger, industridesigner, deltar. Den sistnämnda är för övrigt medförfattare till Visualising Gender Norms in Design. (Jag har inte avsiktligt valt ut att fokusera på kvinnornas genuskopplingar, jag hittade helt enkelt inget på killarna.)

Om någon tvivlar på de totalitära dragen hos deltagarna (av någon anledning misstänker jag att de är vänsterfeminister allihop), lyssna på Teo Enlund:

01:58:44 Jag har en darling som är ”krig”, eh, jag har tänkt på det när jag tagit del av din bok osv. Staffan att jag tror att ”krig” är nyckelordet, att samhället skulle förklara kli… krig mot klimatförändringen. Ordet ”krig” sätter igång rätt typ av processer. Att då har vi inte tid att säga: ”Ja, vi får se till nästa val om kriget skall fortsätta eller inte” utan då blir det samling, politisk, man pekar med hela handen och säger: ”Ni som gör SUV:ar får börja göra vindsnurror istället och nu blir det ransonering på kött” osv. Så jag har tänkt på det, det kan låta provokativt, men för mig har det varit, när man tänker så, låt oss förklara krig mot klimatförändringen. Då kommer man in i rätt tänk.

Fuck me slowly backwards up shit creek. Som om det inte vore nog kommer då Mattias Höjer, tomten som inledde med att han ville oroa folk, och förklarar hur klimatvetenskapen fungerar för oss. Jag tycker han gör det mycket bra. Det finns liksom inte så mycket att tillägga efter hans utläggning.

Sanningsministeriet nästa för Höjer?

01:38:54 … det dom har kommit fram till [i rapport inför COP21] att, dom åtaganden som alla 180 länder, eller vad det är, som har kommit fram till nu, dom kommer att leda till att vi når en klimatförändring på 2,7 eller 3 grader eller nåt sånt där, det är lite spann. Och så tänkte jag: ”Hur katten har dom räknat ut det?” och så försökte jag ta reda på det. Så jag grävde ganska djupt. Det är totalt omöjligt att få reda på hur det där är gjort. Så antagligen har dom väl [flinar snett] gissat. Och då så tänkte jag: ”Det var ganska bra gissning.” Om jag hade gissat i förväg, vad är bra och kommunicera i det här läget, det är nog 2,7 grader hade jag gissat. För då har vi inte riktigt nått fram, så vi måste fortfarande göra någonting, vi kan inte slappna av, men det är ändå ganska nära det där 2 grader, så det finns fortfarande lite hopp. Så jag är övertygad om att det där är en politisk process i var ska vi hamna, och sen har man räknat dit.

Godnatt och RIDÅ!!!

p.s. För den som vill se något vettigt om klimatet, kommer här en snabb feminutersintroduktion av Greenpeace grundare:

©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.