Arsleberg får Eders Ödmjuke att må illa
Jag har aldrig haft något som helst med Pongo att göra, och har således inte minsta aning om vad han är för en snubbe. Han kanske är precis det svin han framställs som. Men å andra sidan …
Jag har ett flertal problem med det förbannade skitprogrammet och kloaktrollet Arslebergs konfrontatoriska ”journalistik”:
Om, betonar om, bilden vi får av Pongo verkligen är sann så är han ett fall för rättsväsendet och/eller andra myndigheter.
Vi får en ensidig och tillrättalagd berättelse. Arsleberg sitter i lugnan ro och förbereder sitt ”fall”. Vi får diverse exempel på konversationer, kommentarer och klipp där Pongo visas upp i allt annat än fördelaktig dager. Men vi vet inte vilken betydelse den större kontexten har. Pongo är utan tvekan en ganska plump och grov person, men utan en större kontext går det inte att dra några ytterligare slutsatser.
Arsleberg … nej fan, det var visst trollet i Harry Potter. Men det är lätt att ta fel, de är ju förvillande lika.
Vi får lite fakta från några personer som, enligt Arsleberg, är rädda för att visa sig i TV, därför ges deras vittnesmål inte av dem själva utan av stand-ins. Detta samtidigt som Pongo visas upp omaskad och med fullständigt namn. Så anonyma personer sitter och hänger ut en person i svensk tv. Vi har ingen aning om ifall de är ärliga eller har dolda motiv som gör att de vill sätta dit Pongo.
Arsleberg arrangerar sedan för en konfrontation. Pongo har varit på dataspelsmässan Dream Hack i Jönköping. På väg hem skall han byta tåg i Stockholm. Där väljer alltså Arsleberg att konfrontera Pongo. (Var har Arsleberg fått uppgifterna om hur Pongo tänker resa från?)
Sitter man i lugn och ro och förbereder åklagarsidans mål, där man enbart utgår från ”offrens” berättelser, så som det verkar Arsleberg har gjort kan man förmodligen få ihop ett bra ”case” mot precis vem som helst. Jag vet att med tillgång till hackade hemsidor, chattar och kommentarer på nätet skulle det gå att skapa ett ”solitt” case mot mig på ungefär samma sätt som Arsleberg har gjort med Pongo. Jag har inget att skämmas för, men jag kan mycket väl leva mig in Pongos situation, där han helt oförberedd konfronteras av Arsleberg med tv-team, på en järnvägsperrong i Stockholms central mellan två tåg.
Ha, hittade rätt bild till sist. Det här är trollet i Harry Potter, … nej fan, Arslebeg menar jag.
Pongo verkar inte precis vara den skarpaste kniven i lådan, han ger ett ganska bonnigt och tramsigt intryck. Men, det är lätt att sitta och ha åsikter om det. Han lär väl ha varit medveten om att han skulle bli uthängd i samma ögonblick som Arsleberg tilltalade honom. Det kan inte ha varit någon trevlig upplevelse.
En liten intressant sak att notera är att Arsleberg konsulterar Mårten Schultz, ”sveriges främste expert på nät-juridik”, som alltså hävdar att det här handlar om brott som kan ge fängelsestraff (”grooming”), dessutom är det brottslighet som faller under allmänt åtal och prioriterat. Arsleberg avslutar reportaget med att Pongo inte ändrar sig utan fortsätter i samma stil utan någon förändring även efter det att han konfronterats. Inget sägs om att några juridiska steg vidtagits. Så, frågan är, har de inget case som håller juridiskt? Eller sitter de och håller på uppgifterna så att de kan hänga ut Pongo innan de gör polisanmälan?
En sak vågar jag säga utan minsta tvivel, imorgon är Pongo en av sveriges mest hatade personer.
Jag undrar om Pongo kommer att klara sig helskinnad ur det här. Jag skulle, trots min taskiga ekonomi, våga sätta en hundring på att Pongo i bästa fall kommer att råka ut för att bli misshandlad.
Vad är det för likhet på Al Capone och Arsleberg? (tips, det är inte baseballträt)
©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.
ps. Det är ett par andra fall som också tas upp i programmet, men de överlåter jag med varm hand åt de andra, specifikt inslaget om gamertjejen kan Eric få sätta tänderna i.
Vad betyder det när min text ej aktiveras hos genusdebatten utan sänds till adressen (adressfältet) world press fel?
Dolf, varför inte intervjua Pongo och ge honom möjligheten att i ett GD-inlägg berätta om sitt agerande i en större kontext.
Varför kalla honom nya coola ord som ’troll’, när vi redan har ’mobbare’?
Under tiden har Expressen fällts av Pressens opinionsnämnd.
@DanTor: Det är inte klart för mig vad problemet är, så lite svårt att svara på den frågan. Men har du till exempel testat från en annan browser än den du brukar använda för att se om problemet kvarstår då?
@Emma: Jag har svårt nog som det är med att få till saker och ting tidsmässigt för att gå in i intervjuer, men jag skulle gärna pubba ett gästinlägg från honom där han själv lägger fram sin sida av saken. Jag har bara ingen aning om hur man skall nå honom. Om du (eller nån annan) har en mejladress kan ni låta mig få veta, eller skriv direkt själva till honom och säg att han kan ta kontakt med mig. Jag misstänker dock att hans mejlbox, telefoner och liknande är översvämmat av hat den närmaste tiden framöver.
@Kristian: Det är väl ganska uppenbart utifrån programmet?
@Ulf T: Jag är väl lite besviken över att fällningen rör Persbrandt (jag känner instinktiv motvilja mot honom). Jag undrar hur många ärenden som varit uppe där det har varit någon Svensson som fått sitt liv kraschat av någon av kvällstidningarna, och där man har friat.
Och just vad det gäller Persbrandt, han har ju blivit tagen flera gånger och bland annat varit indragen i något mål där de andra fick långa fängelsestraff. Det verkar som han har fått en betydande straffrabatt. Det är en sak av allmänintresse och något för tidningarna att gräva i om de nu vill göra skäl för brödfödan.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Ja, det finns möjligen skäl att granska RO’s sätt att prioritera mellan fallen, men det kanske är så enkelt att Persbrandt har råd att anlita bra advokater…?
Motiveringen gör dock klart att även om Persbrandt är en av Sveriges mest kända skådisar, är han ingen makthavare, och det var därmed inte rätt att hänga ut honom med detaljer som kunde skada honom privat.
Pongo är inte heller någon makthavare, och – utanför twitterkretsen kring LD – inte ens en känd person. Jag tycker nog att allmänintresset i hans fall inte är uppenbart, men det är däremot risken för skada.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Jag var nog otydligt där, jag menade Arshlet skälv. Jo, jag ser kopplingen ’troll’ – ’trolljägare’.
@Ulf T: ”men det kanske är så enkelt att Persbrandt har råd att anlita bra advokater…?”, redan där har vi ju ett allvarligt problem för rättssamhället. Men det är väl knappast någon nyhet. Och nej, jag menar inte att man skall hänga ut Persbrandt oavsett om granskningen gäller hans kokainaffärer eller hans straffrabatt. Fast det torde nog rent praktiskt vara omöjligt att granska straffrabattaspekten med bibehållen anonymitet.
I Pongos fall skulle jag nog säga att risken är direkt överhängande. Jag räknar med 75+% chans att han får rejält med stryk, blir ihjälslagen eller tar livet av sig, och 20% chans, om han klarar sig från de fysiska skadorna, att han blir knäckt rent psykiskt, slutar som alkis/lodis eller liknande. Alltså 5% att han rider ut stormen utan allvarliga skador av något slag.
Utan att ha sett inslaget verkar det obehagligt. Det är fullt möjligt att Pongo begått brott men det är då polisens sak, inte medias att hantera.
En annan möjlighet är att Pongo kanske bara är ett as men det är inte olagligt.
I vilket fall så är det ingen tvekan om vem som är i underläge, vem blir nästa offer för pajasen? Är det förresten halvterroristorganisationen researchgruppen som tar fram uppgifterna?
Jag fick faktiskt kalla kårar ddå jag såg att det var ”Pongo” som skulle trolljagas av Aschberg med Medias Högaffel.
Jag valde att bli vän med honom för drygt ett halvår sedan då jag tyckte att ett initiativ han var med om att starta var en frisk fläkt.
Pingo var en av grundarna till ”Maskulint Initiativ” som skakade runt rejält. Han var en av de ursprungliga grundarna, men klev av då det hela verkade bli allvar.
Efter att ha följt denna killen av och till insåg jag att han och jag inte hade mycket gemensamt. En bild över en på många sätt dysfunktionell ung man trädde fram. Gott om sjuk humor, frispråkighet men med ganska många märkliga, mörka sidor. Han skrev märkligt öppet om vad som pågick i hans kärleksrelation då han var tillsammans med en mycket märklig jämnårig kvinna. En graviditet slutade i sent missfall, man tjafsade om pengar, tycktes leva ur hand i mun, han utsattes även i samband med deras ofrånkomliga separation för falska anklagelser han lyckades motbevisa sig för. En period var han även i blickfånget för den ökände näthataren Lady Dahmers nätdrev, något denna märkliga man tycktes hantera ganska väl. Med att rycka på axlarna, be henne och hennes gelikar dra åt helvette.
Helt klart har det här året snurrat på och varit omvälvande för Pongo. Förmodligen ett skitår han aldrig mer vill vara med om.
Stämmer anklagelserna om grooming så är det något riktigt jäkla illa och vidrigt. Men jag skulle vilja mana till eftertanke och is i magen.
Alla anklagelser som nu kommer från Aschberg bör läsas mot det faktum att det pågått rejäla drev mot Pongo senaste 7-8 månaderna. Först för hans medverkan i Maskulint Initiativ, sedan Lady Dahmer och hennes näthatargrupp.
Tänk om de här flickorna som hävdar nu att de blivit ”groomade” i själva verket är LD och hennes anhang?
Jag vet dock tillräckligt om hur nätdrev, och näthat riggas och går till för att vara litet skeptisk… Kan det vara så att de han skulle ha”nätgroomat” inte är små oskyldiga fjortisar, utan en förlängning av nätkampanjen som LD drev? Kanske det är rent av hennes egna kompisar som agerat offer?
Oavset… Det finns all anledning att vända på många stenar i detta. Exakt vilka är dessa kränkta? Men samtidigt… har Pongo betett stötande mot småtjejer så är det en riktigt vidrig handling.
@Fredrik: Precis. Och jämför Trolljägarna med Uppdrag granskning dagen efter, som handlade om något liknande. Skillnaden mellan programmen är som natt och dag.
@Daggelito: Jag är också fullt medveten om hur man konstruera en berättelse och vinkla materialet så att det blir helt missvisande. Jag tar alltid till mig medias uppgifter med flera kilo salt, försöker alltid föreställa mig hur berättelsen kan te sig från den andra sidan, den vi inte får höra. Jag tror vi alla sett och hört människor berätta efteråt (i soffprogram och liknande) hur de har varit utsatta för mediedrev, och hur de då ger en helt annan (och trovärdig) bild av sin sida, om saker som blåses upp helt ur proportion, viktiga detaljer och fakta i sammanhanget som utelämnats osv.
Det verkar som folk alltid är förstående i efterhand. Varför kan man inte ta på sig glasögonen med mediefiltret i nutid? Alla de som nu tycker att det är förfärligt hur rättsmaskineriet har agerat i fallet Quick, varför kan de inte tänka ett varv till och inse att dagens stora skurk i media kanske är en ny Quick som om 20 år rentvådd sitter och berättar om helvetet han fick utstå på grund av medias drev. (Vad gäller Quick har jag i alla fall gott samvete, för jag bodde utomlands, det första jag någonsin hörde/såg om det fallet var när jag läste Jan Guillous Häxornas försvarare, där Quick tas upp på slutet. Jag hade i praktiken ingen aning om vem Quick var när Råstam fick affären att explodera.)
I fallet Pongo är det 2 stora varningslampor som omedelbart börjar blinka på min panel:
1. Den så kallade groomingen och ”övergreppen” (om jag inte missat något) handlar om en facebook-grupp där det är helt frivilligt att vara med. (Pongo hävdar också i programmet att de har någon åldersregel, har flickorna ljugit om sin ålder, faller skulden på dem själva.) Vad jag kan påminna mig förekom det ingen ”uppsökande” verksamhet från Pongo. Så även om han skulle insistera på att en tjej skulle skicka nakenbilder eller något sådant, så hade det bara varit att avbryta kontakten och lämna gruppen. Det förekom således inget reellt tvång. Min egen erfarenhet är att kvinnor rätt gärna både vill bli dominerade och visa sig nakna (på nätet). Så jag kan mycket väl tänka mig att ”övergreppen” på flickorna/kvinnorna som presenterades i programmet var ganska oskyldiga när det begav sig och att ”offren” var frivilligt med i spelet.
2. Om det verkligen vore övergrepp och grooming på riktigt är det, som juristen säger i programmet, både straffbart (fängelse) och ett område som är prioriterat. Jag har inte sett eller hört några som helst indikationer på att några rättsliga åtgärder vidtagits mot Pongo. Överstetrollet överlämnar inte ens ett skadeståndsanspråk (vilket han brukar göra ganska ofta när han konfronterar ”trollen”) till Pongo. Han konstaterar i slutet av inslaget att efter konfrontationen har Pongo fortsatt som om inget hade hänt. Och det har varit medialt knäpptyst (om inte jag missat något) efter programmet om rättsliga åtgärder mot Pongo, vilket i alla fall får mig att dra slutsatsen att det helt enkelt inte finns något hållbart case mot Pongo. Han skulle därmed alltså vara att betrakta so oskyldig. Och det är överstetrollet Arsleberg själv som har gjort sig skyldig till ett grovt övergrepp.
Ska kolla programmet. Tror din analys är helt korrekt. Det jag önskar någon gjorde vore att gå in och granska de tjejer som känt sig ”groomade”. Skulle inte bli förvånad om det visade sig att det var Lady Dahmers kompisar åtminstone i 20 års åldern som gett sig in där i gruppen och ”trollat”. Finns någon möjlighet att gå till botten med vilka de påstådda offren är? Jag säger inte att det är så, men jag skulle inte bli förvånad om det visade sig att Aschberg blivit trollar själv, och det helt enkelt inte existerar några underåriga offer! Just saying…
@Daggelito: Jag såg svansen som stack ut under överstetrollet Arslebergs kostym idag. Kommer ett inlägg till, fast dröjer några dagar eftersom det kräver en del arbete.
Pingback: Internationella kvinnodagen: Min hyllning till kvinnan … | Genusdebatten