Julen upphör aldrig att fascinera med sin regelbundenhet. Tänk vilken tur att den alltid lyckas inträffa på samma dag. Det gör att det blir enkelt att hålla reda på den. Man får vara tacksam för det lilla.

Förra året firade jag för första gången jul ensam (eller ja, inte helt ensam, med min sambo om man skall vara petig, men hon sover mest när hon inte är ute och jagar möss). Jag lärde mig två värdefulla saker då. Dels att man inte skall börja fixa rimmade revben klockan sju på kvällen om man vill äta dem på julafton. Jag var inte riktigt beredd på att revbenen skulle koka flera timmar innan det var dags att skicka in dem i ugnen. Nu vet jag bättre.

Den andra lärdomen var att man inte skall skriva sin julhälsning för bloggen sent på kvällen. Precis när jag skulle posta runt tiotiden på kvällen gick vår host ned. Och poängen med ett julaftonsinlägg är ju att det postas på just julafton, att lägga ut det på juldagen är inte ett godtagbart alternativt.

Jag är normalt ganska överseende, men det framgick väldigt tydligt av det emejl jag skickade till support att jag var på ett minst sagt dåligt humör. Men döm om min förvåning när de faktiskt inte bara svarade på julafton utan också fixade felet så jag lyckades posta inlägget innan julafton hann övergå till juldag, även om det bara vara med några få minuter till godo. Jag var betydligt trevligare när jag tackade för ett väl utfört arbete.

Så jag tänkte jag skulle ändra strategi i år och skriva ett god jul-inlägg på morgonen samtidigt som jag började med revbenen. Men som Robert Burns sade i sitt poem till en mus: ”The best laid schemes o’ Mice an’ Men, Gang aft agley” (ung. ”De bäst uttänkta planer för båd möss och män slår ofta fel”). En huvudvärk kom emellan. Så både revben och inlägg blir sen eftermiddag istället.

Men det sagt:

God Jul!!!

©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.