Kvinnorörelsen eroderar landet
avatar

Det kan låta kategoriskt att påstå att ”kvinnorörelsen” eroderar landet.  Dock vill jag hävda att så är fallet.  Det är emellertid inte så att jag räknar alla kvinnor till ”kvinnorörelsen”.  Tvärtom är min övertygelse att de flesta kvinnor är kloka och sansade, liksom en stor majoritet av svenska folket inte alls är överens med ”kvinnorörelsen” om vad som är det rätta.  Det är därför jag sätter ”kvinnorörelsen” inom citationstecken, eftersom det INTE är en rörelse för kvinnor, utan enbart för dem som har tagit sig positioner där.  Det stora problemet är dock, att ”kvinnorörelsen” har tillåtits att ta ut svängarna in absurdum och att ta sig positionen som dem som ska diktera för alla andra vad som är ”rätt”.  Samhället har misslyckats stort i sin vaksamhet, mycket beroende på ”den tredje statsmakten”.

I botten ligger två elakartade fenomen i grunden för ”kvinnorörelsen”, nämligen 1) IDEOLOGI, vilket enkelt slår över i förtryck, intolerans och hat, eftersom den får bekännarna (kristna, [radikal]feministiska och andra) att övertyga sig själva om att de är innehavare av en obestridlig ”sanning” – och därmed är utvalda att leda andra ”rätt”.  Det andra är en direkt följd av ideologin, nämligen 2) MORALISM; normer, idéer och konstruktioner som uppstår ur den självtagna rättfärdigheten.  Historiskt sett har moralism aldrig bidragit med något positivt till mänskligheten, utan enbart lett till förtryck, död, hat och utstötning.  Eller, som den amerikanske sociologen Howard S Becker indirekt säger, att moralism leder till kriminalisering av människor som annars inte är benägna för ett kriminellt beteende.

Innan jag fortsätter vill jag reda ut vad ”moral” egentligen är.  En del menar att det är moral att både avvisa våld/mord och att man inte t ex får ha utomäktenskapliga förbindelser.  Det är emellertid helt fel, eftersom det tidigare är sprunget ur en universell övertygelse utifrån evolutionära adaptioner.  Det senare är en kulturell idé, med sitt grundursprung i bl a kunskapen om mannens del i avlingen (som dyker upp först för ca 8.000 år sedan och sedan accelererar i ”civilisationen”).  Det är alltså ett fenomen som är kulturellt skapat och som inte omfattas av hela mänskligheten, vare sig globalt eller historiskt.  Moral är också att fördöma sådant som är evolutionära adaptioner, som t ex kyrkans (och numera även radikalfeminismens) idé om vad som är ”rätt” och ”god” sexualitet.  I spåren av dessa idéer om moral föds också det som ”kvinnorörelsen” idag så frenetiskt förfäktar: att man ska straffa dem som man utpekar som ”fel” utifrån de ideologiska idéerna.  Genom historien har de varit olika, men aldrig på minsta sätt universellt gällande, som t ex de som utövade Bacchanalier i Rom 186 f kr (även hustrur och döttrar deltog, vilket inte kunde accepteras av män som måste kontrollera sitt faderskap), kristnas och muslimers ömsesidiga hat, brännandet av bögar och ”sodomiter”, häxor och judar, utrotandet av ”hedniska” folk, stigmatiserandet av horor och i vår tid förföljelserna mot t ex sexköpare.

Idag expanderar ”kvinnorörelsen” moralismen med skrämmande fart i vårt samhälle, vilket ger upphov till nya hatade och förföljda grupper, där det räcker med att inte till hundra procent säga ja och amen till vad ”kvinnorörelsen” påstår är det ”rätta”.  Som med alla klassiska förföljare är ett av ”kvinnorörelsens” främsta vapen smutskastningen.  Den som inte är ”rätt”, eller som vågar kritisera vad ”sanningsinnehavarna” påstår, är ond och ska stötas ut.  Den självtagna positionen av ”god” och ”hjälpande” omfattar sedan naturligtvis också bara de som ansluter sig till ”sanningen”.  Alla andra offrar man utan att blinka.  Det finns alltså aldrig någon ”godhet” bland förtryckare av det slag som ”kvinnorörelsen”.  Naturligtvis finns individer som ansluter sig med goda intentioner och som i avsaknad av eget tänkande eller rädsla för att stötas ut intalar sig att de gör det ”rätta”.  Men ”godheten” är inte ett dugg mer än t ex sovjetiska politruker under Stalintiden.  Det handlar om att rensa ut ”fel” människor, föreställningar och fakta – och att straffa dem som inte infogar sig i leden.  Två som mycket påtagligt erfarit detta är Erin Pizzey och Emi Koyama, vilka tyvärr bägge hade inställningen att man skulle hjälpa oavsett kön, ras, åsikt, bakgrund, m m.  Effektivt slängdes de ut, och den senare skriver bl a: ”Självklart var det inte första gången jag ifrågasatte hur skydden sköts.  Jag ifrågasatte allting: dess ”ren och nykter” policy rörande droganvändande, dess policy gentemot att tillåta kvinnor att ha överblick över deras egen medicinering, dess användande av hot och skrämsel för att kontrollera överlevare, dess stämplande av brist på överensstämmelse eller befogade klagomål som ”respektlös kommunikation”, dess patroniserande ”levnadskonst” och ”föräldraklasser”, dess till synes slumpvisa påtvingandet av regler som på något sätt alltid sätter ljuset på färgade kvinnor först.  Jag hatade ungefär allting som pågick i centret, och jag vägrade att delta i det mesta av det.”  Så konstaterar hon också: ”Inom rörelsen mot partnervåld hindrar emellertid den genomträngande föreställningen om ”kvinnors delade erfarenheter” och andra feministiska försköningar vår möjlighet att upptäcka vår paternalism och att skapa strukturer som är sant överlevnadsdrivna.”

Vad som emellertid är den absolut största faran med ”kvinnorörelsen” är dess antivetenskaplighet.  Liksom andra ”sanningsinnehavare” (kristna, muslimer, kommunister, nazister, fascister m fl) så står ju verkligheten aldrig på deras sida.  Tvärtom så är den i allmänhet motstridig ”sanningen”, vilket alltid ger dessa ”goda” ”världsförbättrare” ett uppdrag att ”förändra människorna” – d v s att korrigera evolutionen.  De förstår naturligtvis inte själva vilket jobb de påtagit sig – och vilken hybris det ligger i att tro sig veta bättre än den evolutionära utvecklingen.  Men metoderna för denna ”evolutionskorrigering” blir förvrängning av fakta, ”fixad” forskning – som endast har som syfte att hitta och konstruera ”fakta” som kan stötta deras ideologiska idéer – förtigandet av motstridiga fakta, tystandet av kritiker och ignorans.

Själv är jag förstahandsvittne angående detta ovetenskapliga och korrumperade tillvägagångssätt inom sexualia.  Medan jag i mina böcker polemiserar mot just ”kvinnorörelsens” ”fakta”, ”siffror”, ”undersökningar”, m m, så är det karaktäristiska att de sällan eller aldrig går i svaromål på faktakritik – eftersom de inte har verkliga fakta att ta till.  Istället förtiger de och låtsas som om man inte existerar – vilket funkar utmärkt, eftersom medierna följer denna princip.  I fallet sextrafficking och sexarbete sprider man t ex gärna skrämmande gigantiska siffror och ovederhäftiga påståenden om hur alla far illa, men kan ALDRIG visa vetenskapliga underlag för detta.  Alltid hänvisas till den ovetenskapliga Melissa Farley, FN-, Euro-, EU-, IOM-, Europol-, ILO-rapporter m fl. Men, som professor Anne Jordan vid Washington University, law school, säger: Policyskapare, NGO:er, akademiker, media och aktivister skulle vara försiktiga nog att inte försäkra att åsikter är fakta. Det är inte nog för författare och aktivister[, politiker eller medier] att referera till en källa, så som FN, för att stötta ett påstående. I många fall kommer lite forskning avslöja att dessa källor är opålitliga. Vi skulle alla akta oss för att inte bli del av det manipulationsproducerande maskineri som ständigt presenterar åsikter eller ideologi som ”fakta”.

Självklart ignorerar man också internationell forskning, eftersom den – som i t ex fallet Nya Zeeland – helt motsäger den svenska ”kvinnorörelsens” ”sanningar” (jag bifogar nedan länkar till texter om myterna kring prostitutionen för den intresserade). Istället måste egen ”forskning”, som t ex den s k ”utvärderingen” av sexköpslagen, produceras. Men faktum är, att det inte finns någon vetenskaplig forskning, internationellt, som skulle visa på att sexarbete skadar någon. Om man vill finna sådana resultat får man gå till rent klinisk forskning – d v s på institutioner som behandlar folk som av olika anledningar mår dåligt. Och att hänvisa till klinisk forskning som representativ skulle t ex göra att vi måste slå igen alla skolor, eftersom de som går till skolpsykologen mår dåligt – alltså måste alla elever må dåligt. Det är exakt den ”logiken” som kvinnorörelsen använder sig av.

Men det är ju inte bara inom sexualia som ”kvinnorörelsen” förfalskar verkligheten. Det gäller närmast alla frågor som rör interagerandet mellan män och kvinnor, som t ex relationsvåld. Och ytterligare exempel på den påtalade ovetenskapligheten är ju ”genusvetenskapen”, vilken ju är ett kraftigt verktyg för att korrigera evolutionen. Karaktäristiskt är också att man genom åren aldrig producerat något förslag som skulle lyfta pojkarna i skolan. Det är ju högst intressant att ”kvinnorörelsen” är beredd att offra sina egna söner för sin ideologi (d v s de är bara önskvärda om de blir ”genuscertifierade”). Säger inte det något om vilken ”godhet” som i verkligheten dväljes där? ”Kvinnorörelsen” (religiös, politisk och [radikal]feministisk) är livsfarlig för samhället, eftersom den – liksom de andra ovan exemplifierade absoluta ”sanningsideologierna” – med tvång och repression strävar efter att ”förändra” människan till att bli ”rätt” (alltså som de anser att hon ska vara) och kallblodigt offrar dem som är ”fel”. I detta använder man samma metoder som någonsin genom historien alla ”förbättrare” använt.

Jag motsätter mig inte att ”kvinnorörelsen” ska ha rätten att förfäkta sina åsikter, men de har inte rätten att tvinga andra att leva efter deras idéer, lika lite som kristna, muslimer, kommunister, nazister, fascister m fl. På alla sätt har ”kvinnorörelsen”, i kraft av sitt ökande inflytande, kommit att bli en auktoritär och icke humanistisk rörelse – oavsett att det finns gott om individuella undantag. Om inte hela samhället ska kapsejsa måste vi sätta ner foten och säga, ”stopp, det räcker nu. Det är dags att bygga ett samhälle som istället tar hänsyn till evolution och verklighet och som bygger på verklig jämställdhet, samtidigt som vi erkänner och bejakar att vi är olika.”

 

Här är länkarna till myterna kring prostitutionen: http://www.anstandigt.com/?p=141, http://www.anstandigt.com/?p=143, http://www.anstandigt.com/?p=148, http://www.anstandigt.com/?p=150, http://www.anstandigt.com/?p=152, http://www.anstandigt.com/?p=159, http://www.anstandigt.com/?p=162, http://www.anstandigt.com/?p=164, http://www.anstandigt.com/?p=168, http://www.anstandigt.com/?p=171, http://www.anstandigt.com/?p=218, http://www.anstandigt.com/?p=64

 

Kommentarer

Kvinnorörelsen eroderar landet — 23 kommentarer

  1. Tack för ett fantastiskt bra och skarpt inlägg.

    Jag har tänkt det många gånger: det finns såna oerhörda likheter mellan övertygade religösa och övertygade feminister.
    Det bygger på samma arrogans mot all fakta som motbevisar dom.
    Förr gick staten religionens ärenden, nu går den feminismens.

    SvaraSvara
     
  2. Intressant text, nackdel jag upplever aning vrede och sett från min vy/historik och att det är din ej ännu uttalde reflektion.
    Du är ca 35-år försent ute eller föralldel sisådär 30år förtidig, nåttsådant i runda slängar.

    SvaraSvara
     
  3. Jag håller med om det mesta.
    Men detta om faran med att korrigera evolutionen skaver lite.

    Så här skriver Richard Dawkins ( ur Ch1 i The selfish gene):
    ”… the first point I want to make about what this book is not. I am not advocating a morality based on evolution. I am saying how things have evolved. I am not saying how we humans morally ought to behave. I stress this, because I know I am in danger of being misunderstood by those people, all too numerous, who cannot distinguish a statement of belief in what is the case from an advocacy of what ought to be the case.”

    Han har också uttalat (har glömt var) att människan är den enda art som hittills har förstått evolutionen och som därför har möjligheta att rationellt ta ställning till evolutionens effekter.

    Något som jag instämmer i utan att därför ansluta mig till ”kvinnorörelsens” rappakalja i ämnet.

    SvaraSvara
     
  4. @Jones: Jag är ledsen Jones, men jag förstår inte riktigt hur du kan se en motsättning mellan det jag skriver och det Dawkins skriver. För det första är jag inte ute efter att moralisera alls, vare sig från evolution eller ideologi och för det andra vänder jag mig mot dem som moraliserar. Jag vet inte om det framgår, men min åsikt är att vi utifrån vår förståelse av evolutionen ska lära oss att acceptera att den har danat oss olika och göra förändringar och förbättringar utifrån det. Att rationellt ta ställning till evolutionens effekter är just – menar jag – att göra detta. Att t ex motverka våld och bedrägeri – som är en evolutionär effekt av överlevnads- och människan som ”stamvarelse” – är inte att korrigera evolutionen, eftersom vi evolutionärt finner obehag i våld och bedrägeri, och motståndet mot det är universellt. Men att korrigera evolutionen i form av att feminisera män, eller reducera sexdriften till att endast finnas i parförhållandet, strider direkt mot evolutionen – och är därför dömt att misslyckas.

    Ett bra sätt att eliminera en stor del av våldet vore att ge alla en trygg situation – inte minst ekonomiskt – men eftersom mänskligheten har med sig i den genetiska ryggsäcken att främst se till sitt eget bästa har vi snart en värld där ett par få procent äger majoriteten av världens tillgångar. Där har vi en viktig uppgift att utifrån evolutionen försöka att agera, inte att ”genuscertifiera” pojkar. Men det tror jag du är överens med mig om.

    SvaraSvara
     
  5. Jag önskar att det vore som det är för dig Mia. Som författare till den recension som du hänvisar till kan jag instämma i att det finns gott om kloka och sansade kvinnor (som jag också skriver i mitt inlägg ovan), men tyvärr är verkligheten att de är utfrusna ur ”kvinnorörelsen”, för de är ”fel” kvinnor.

    SvaraSvara
     
  6. Jag förstår (till att börja med) inte logiken i att likställa ”kvinnorörelse” med ”feminism”, när du nu redan har satt ordet radikal inom hakparentes… Hur många brasklappar tillåter din vetenskap? Kan du inte tänka dig någon kvinnorörelse i någon tid, på någon plats, i någon form som kunde ha fog för sin existens? Du förstår att jag inte frågar efter något exempel. Du bör ha klart för dig begreppen innan du ger dig i kast med empiriska utmaningar.

    SvaraSvara
     
  7. Feminsmen blev statsreligion i Sverige nagon gang i mitten pa 90-talet, läste jag nyss.

    SvaraSvara
     
  8. @ Maria
    ok!
    Men man kan inte sätta ”kvinnorörelse” inom citationstecken för att med det mena att det finns kvinnor som är kloka nog att inte delta i en sådan rörelse. Då har man ju stipulerat, dvs. försökt tvinga sin åsikt på andra. För om du någon dag råkar på en klok ”kvinnorörelse” (vare sig alla deltar eller många inte)…?

    SvaraSvara
     
  9. @Anonymous: Bäste Anonymous, var sätter jag likhetstecken mellan kvinnorörelse och feminism? Jag inkluderar feminismen – och som en markering för att det finns vettiga feminister sätter jag klammer kring ”radikal” (eftersom man inte sätter parentes inom parentes). Om du läser min text en gång till finner du att jag även tar med kristna kvinnorörelser, vilka i moralistiska frågor gärna ingår allians med (radikal)feminister. Jag kan också lägga till partipolitiska kvinnorörelser. Din fråga om jag kan tänka mig någon kvinnorörelse som har existens är ju inte relevant, eftersom jag inte infogar alla kvinnor i kvinnorörelsen. Eller menar du att alla kvinnor tillhör ”kvinnorörelsen”? Sedan finns det exempel på rörelser som kanske inte är direkt uttalat kvinnorörelser, men som i stort organiserar kvinnor som gör ett bra jobb (jag utesluter inte heller att det kan finnas bra kvinnorörelser, ge gärna exempel), som t ex sexarbetarorganisationer. Sedan måste jag, tyvärr, säga att ditt påstående om att man har försökt tvinga sin åsikt på andra, då man satt ”kvinnorörelse” inom citattecken ”för att med det mena att det finns kvinnor som är kloka nog att inte delta i en sådan rörelse,” är fullständigt uppåt väggarna. Det är jämförbart, anser jag, med att påstå, att bara för att du inte håller med mig försöker du tvinga på mig dina åsikter!

    Nu verkar visserligen slutet på din kommentar ha fallit bort, så det kan finnas något som ursäktar denna dumhet, så jag lämnar öppet för dig att förklara varför man försöker tvinga sina åsikter på någon för att man använder citattecken som en metod för att tala om att inte alla kvinnor tillhör ”kvinnorörelsen”.

    Ett annat intressant fenomen är när man utifrån hårklyverier, som dina invändningar – enlig min mening – handlar om, kritiserar, istället för att se till sakfakta. Jag har t ex gjort länkningar som understryker hur de ”goda” kvinnorörelserna använder sig av närmast bedrägeri för att driva sin rätt att tvinga alla andra att följa deras ”sanning” och bifogat länkar som är väldigt illustrerande i detta. Men du fastnar för att påstå att jag försöker tvinga mina åsikter på andra för att jag sätter ”kvinnorörelsen” inom citattecken…

    SvaraSvara
     
  10. @Dick
    Dina ord:
    – Det är emellertid inte så att jag räknar alla kvinnor till ”kvinnorörelsen”. Tvärtom är min övertygelse att de flesta kvinnor är kloka och sansade, liksom en stor majoritet av svenska folket inte alls är överens med ”kvinnorörelsen” om vad som är det rätta. Det är därför jag sätter ”kvinnorörelsen” inom citationstecken, eftersom det INTE är en rörelse för kvinnor, utan enbart för dem som har tagit sig positioner där.

    Det är klart att du stipulerar! En rörelse som är en rörelse för kvinnor kallas ju ‘kvinnorrörelse’, eller hur?

    Slutet på kommentaren lämnades därför för dig att gissa.

    SvaraSvara
     
  11. @Dick
    Säg att du skriver en bok i vilken ordet ”kvinnorörelse” förekommer några tusen gånger. Vore det då inte meningslöst att sätta citationstecken runt varenda en av dess förekomst? ”Kvinnorörelse” är ett sådant allmänt ord som man inte sätter inom citationstecken av de anledningar du har angett.

    För att inte göra saker mer tilltrasslade än vad de redan är rekommenderar jag dig att åtskilja ”kvinnorörelse” från ”feminism” (dessutom har du krånglat till det hela ytterligare genom att använda hakparentes runt ”radikal”, för att markera att det finns vettiga feminister. Det är väl inte existensen av den och den personen som ska definiera ett begrepp (förutom i primitiva samhällen, men vi lämnar den diskussionen därhän just nu.)

    Det finns otaliga situationer där citationstecken bör eller kan sättas. Den feministiska (med eller utan citationstecken) kvinnorörelsen eller den falska kvinnorörelsen eller liknande skulle alla förstå som icke-stipulativa uttryck. Eller i en lämplig kontext, t.ex. när man bemöter en feminist kan citationstecken sättas. Så vad du misstänker är hårklyverier, kanske inte är det ändå, utan rentav ett steg framåt?

    SvaraSvara
     
  12. @Anonymous: Ingenstans talar om Dick om ”kvinnorörelse”, han talar om ”kvinnorörelsen” i bestämd form. En avsevärd skillnad. Och det lär väl framgå av kontexten vilken kvinnorörelse det är han åsyftar, annars är det ju fritt fram att be honom specificera sig om du tycker att begreppet används för generellt. Men faktum återstår, han talar inte om vilken kvinnorörelse som helst, utan om en specifik kvinnorörelse.

    SvaraSvara
     
  13. @Dick:

    eftersom man inte sätter parentes inom parentes

    Nja, matematiker (och programmerare (särskilt de som programmerat i funktionella språk (och urtypen för dessa: Lisp (som står för List-processing) är i mycket hög grad vana vid paranteser i paranterer (det gäller bara att se till att balansera dem (dvs. alla ‘(‘ skall matchas av en ‘)’)))) är i hög grad vana vid parenteser i parenteser, så jag ser inte varför man inte skulle kunna ha det i vanlig text också. Razz

    SvaraSvara
     
  14. @Anonymous: det är alltså inte en rörelse för ALLA kvinnor, bara vissa specifika kvinnor. Du tycks ha lite problem med att koppla ordet till vad det faktiskt avses beteckna.

    SvaraSvara
     
  15. @ Dolf.
    Jodå. Jag visste mycket väl att han använde ordet i bestämd form, vilket gör stipulationen en grad värre (som feminstens ”könsmaktsordningen”). Endast på ett ställe, minns jag, har han använt citattecknen rätt, där han säger den svenska ”kvinnorörelsen”. Och på ett ställe i texten har han glömt citationstecknen. Jag har ingen lust att läsa allt det där igen, men en smidig lösning vore att
    koncentrera kritiken mot feminismen i sig.

    Det här är ett typiskt exempel på varför debatten går runt, runt. De simplaste sakerna hoppar man över och de mest komplicerade fenomenen förenklas in i absurdum.
    Vad har t.ex. arternas ursprung med kampen mot feminismen att göra? Darwinister själva är oeniga om tolkningen av evolutionen. Och om framtidens evolution kan det inte bli annat än ren spekulation. Kanske blir det Freuds ”dödsdrift” som segrar? Kanske vill naturen upplösa sig själv? Vad vet vi?

    Man kan naturligtvis inte sätta ”vetenskap” emot feminismen om den nu är en ideologi (att hon själv kallar den ”genusvetenskap” ändrar inte på det faktum). Statistik är det enda vetenskapliga verktyg du har till ditt förfogande (den utgör redan en välutvecklad del av matematiken).

    Feminismen kommer försvinna av sig själv. Vill man snabba på det får man mobilisera folk rent intellektuellt. Och det gör man definitivt inte genom att, såsom man gjorde i primitiva samhällen, bunta ihop nazister, kommunister, muslimer, kristna mfl (genom att låta personer, händelser, platser etc. definiera sådana företeelser, såsom man gjorde i gamla tider då man tillbad stenar. Det om något är ovetenskapligt.)

    Om du (för att skilja dig från allt det där) påstår dig själv vara en icke-moralistisk liberal skulle folk bara skratta åt dig. Majoriteten av folk som inte håller med dig om dittan och dattan påstår ju att de själva är liberaler. Det hjälper inte att gå runt och bespotta ”moralism” (en annan osynlig entitet). Hela världshistorien handlar ju om var man sätter eller inte sätter gränsen mellan moral och vad som här betecknas som ”moralism”.
    Ta bara Mill’s (en av de viktigaste företrädarna för liberalismen) kontroversiella uttalanden om Opiumhandeln i Kina.
    Eller ett aktuellt exempel är snacket om ”yttrandefrihet”. Det finns folk idag som på allvar påstår att demokrati är friheten att provocera. Jasså? Var inte demokrati en åtgärd mot sådant, för att ta oss ut ur djungeln? Majoriteten av krig sen begynnelsen har ju startats pga av någon parts provokativa yttrande, dvs. ”krigsdeklaration” (fattar du hur löjligt det blir att slåss för något sådant?)

    Det är inte heller alls så självklart att vare sig sexköp eller prostitution, och liknande är okej i deras nuvarande former. Det är inte bättre att mot feministens
    dubbelmoral sätta ett enfaldigt svart/vit-tänkande som (om inte Dick, i alla fall) fler och fler människor idag förfäktar.

    SvaraSvara
     
  16. Jag är ledsen ”Anonymous”, men om du inte kan skilja på ett blogginlägg och en bok så har du kanske problem. Jag har också via mina kommentarer klargjort vilken ”kvinnorörelse” jag avser – liksom jag efterfrågat att du ska ge exempel på alternativa kvinnorörelser som inte lever upp till det jag skriver. Gör det först innan du kritiserar, så kanske vi kan ha ett meningsfullt utbyte.

    Sedan kan man ju fråga om det var bättre förr. Ann Hallner skrivert ex i sin artikel ”Från vit slavhandel till trafficking. En studie om föreställningar kring människohandel och dess offer” (Historisk Tidskrift 2009): ”Det är tankeväckande att staten i dag framställer problemet, och kvinnorna som drabbas, på samma sätt som en förening vilken förespråkade sedlighet för hundra år sedan.” Eftersom statens politik är en förlängning av ”kvinnorörelsens” påverkan kan man utifrån det fråga sig hur mycket ”kvinnorörelsen” har utvecklats på hundra år.

    Sedan skriver du, med citat från mig: ”Det är klart att du stipulerar! En rörelse som är en rörelse för kvinnor kallas ju ‘kvinnorrörelse’, eller hur?”. Men det är klart att man kan kalla vilken rörelse som helst för någonting och hävda att det är för den grupp man innefattar i namnet. Bund Deutscher Mädschen var ju också en kvinnorörelse, eller hur. Vill du därför legitimera dem som en rörelse för kvinnor eller en nazistiskmideologisk grupp? Sedan måste jag instämma med Dolf, att du inte sett distinktionen med bestämd form. För mig förefaller du föga seriös i detta.

    Jag har aldrig satt likhetstecken mellan kvinnorörelse och feminism, men däremot mellan ”kvinnorörelsen” och ideologi/moralism, vilket jag fortfarande anser är relevant, eftersom ”kvinnorörelsen” som har politiskt inflytande är liktydig med ideologi eller moralism (det begreppet har du tydligen fullständigt missat i mitt inlägg). Jag nämner (radikal)feminismen med kristna och ”andra” (jag orkade inte räkna upp alla partiernas kvinnoförbund – undantaget SD:s, då SD är det enda partiet som inte är feministiskt i riksdagen – men jag tänker inte rösta på dem ändå). Sedan kan jag vara osäker på om kvinnorna i t ex scoutrörelsen eller inom ishockeyn är uttalat feministiska, men de har inte heller något politiskt inflytande, så det är inte relevant.

    Min personliga uppfattning är att du, Anonymous, inte är ute efter att seriöst diskutera företeelser, utan bara försöka plocka ut det du kan förvränga för att slå ner på. Men, rätta mig om jag har fel.

    SvaraSvara
     
  17. @ Dick
    Men poängen med citationstecken runt ett sådant allmänt ord (vare sig i bok eller i en insändare och vare sig ordet är i bestämd eller obestämd form) är att förekomma alla onödiga diskussioner i efterhand om vilka du avser eller vilka du utesluter… (inte av de anledningar du har nämnt). Du kan inte på allvar mena att förrän någon har gett dig ett exempel på motsatsen så är du fri att sätta ordet inom citationstecken varje gång det förekommer (såsom du har gjort i din insändare här).
    Ok! Vi sätter punkt här. Men det är fortfarande min rekommendation att du riktar din kritik direkt mot feminismen och liknande ””rörelser” och sätter citationstecken där och då du vill förtydliga att du inte anser de utgöra en rörelse för kvinnor (dvs. inte är en kvinnorörelse). Du skulle utvinna mycket mer ur detta tillvägagångssätt än du anar. En kvinna som deltar i den tusende eller tiotusende kvinnorrörelsen skulle inte heller studsta baklänges redan vid första paragrafen. Ditt sätt är bakvänt.

    SvaraSvara
     
  18. Jo, Anonymous, jag kan verkligen hävda att jag är fri att sätta citationstecken runt ordet ”kvinnorörelsen” varje gång jag nämner det, eftersom jag är författare till texten. Däremot är jag inte skyldig att låta bli det bara för att du eventuellt skulle invända. Och det är inte alls för att ”förekomma onödiga diskussioner” som jag gör det – som du påstår – utan för att markera att jag inte anser ”kvinnorörelsen” vara något som gynnar kvinnor. Det är därför jag klargör att jag inte räknar merparten av kvinnorna till ”kvinnorörelsen”, också eftersom de inte heller ens är formella medlemmar av den. F! fick inte ens tre procent i valet, men hävdar sig tala för alla kvinnor. Naturligtvis är de en kvinnorörelse (men bara för en liten intressegrupp), men de utgör verkligen inte alla kvinnor. Jag beklagar att du inte kan se distinktionen i detta utan istället hänger upp det på – som jag uppfattar det – hårklyverier.

    Vi har olika uppfattningar, vilket är helt ok för mig, men jag förbehåller mig rätten att uttrycka mig så som jag finner lämpligast. Inte vad du tycker är lämpligast. Särskilt som det uppenbarligen är fler läsare som uppskattar texten än som förkastar den. Och ska man göra alla till lags ska man bara hålla käften, vilket liksom aldrig varit min grej – även om jag fått ta en hel del ”stryk” för det. Men det har, historiskt sett, aldrig varit de ”korrekta” som fört världen framåt, det är de som ifrågasatt som gjort det. Det håller mig uppe.

    SvaraSvara
     
  19. Nu tror jag själv inte på någon kvinnorörelse. Där det finns behovs saknas betingelser och vice-versa. Men jag måste ändå utgå från att det finns oavgränsbart många verkliga och hypotetiska kvinnorörelser. Ditt sätt att använda en bestämd form av detta allmäna ord och ändå sätta det inom citationstecken (för att mena att det ändå finns kloka kvinnor som inte deltar) är i princip samma sak som att hävda att du har rätt att generalisera. Anti-vetenskapligt, enligt ditt eget resonemang! Faktum är att du använder även en del andra ”känsliga” ord, precis på samma sätt som du beskyller andra för ”kollektivism”. I ett sådant här känsligt ämne, är det mycket mer strategiskt att snacka direkt om feminismen eller precisera, än att generalisera. Dessutom blir det väldigt otympligt att sätta ordet inom ”citationstecken” utan undantag. Då kunde du lika gärna ha skippat de helt, säger regeln.

    Men som sagt, du är ju fri!

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting