Jag kunde i alla fall inte låta bli att titta lite närmare på det evenemanget:
- Arrangörer: Anna Caracolias, Annika Englund
- Talare: Hilary Mason, Dan Sinker
- Moderatorer: Anna Caracolias, Annika Englund
- Talare: Emma Stenström, Ulrika Sedell (författare till Bortom glastaket), Jon Persson
- Panel: Liva Lager, Johanna Månsson Grahn
- Talare: Evgenij Morozov
- Talare: Mikael Ahlström, Linda Manilla
- Panel: Helene Derkert, Carina Edlund
- Talare: Marcin de Kaminski (Under sitt pass ställer han frågan vad mänskliga rättigheter har med cyberfeminism att göra.), Petra Jankov Picha, Gitta Wilén, Åke Nygren
- Panel: Sandra Hindskog (grundare av Tjejer kodar), Hanna Pettersson (grundare av Tjejer kodar), Jessica Stark, Alex Jonsson
Keynote-session
Tekniksvängen, ”Blir Sveriges konkurrenskraft sämre för att alla inte är med och bidrar? Går det att räkna i kronor och ören på hur mycket all marginaliserad kompetens är värd?”
Keynote-session
Det livsviktiga valet, Ett pass om könsroller och vikten av normkritiskt informationsarbete i grundskolan.
En parallell ekonomi, … Unga och utpräglat meritokratiska företag där kön, ålder och ursprung är irrelevant och kompetens betyder allt.
Tja, ”var är brudarna” har jag frågat mig många gånger, men jag konstaterar att de verkar inte ha haft några större problem att hitta dem till evenemanget, jag får det till att det är 15 kvinnor och 7 män om jag räknar rätt (eller 17 kvinnor om man räknar arrangörerna också, men då räknas de två gånger eftersom de också är moderatorer). Normalt brukar det ju heta att det skall vara mellan 40 % och 60 % för att det skall vara jämställt, men här är det 68 % kvinnnor och 32 %. Jag hjälper gärna till att rätta till obalansen, de kan börja med att skicka Liva till mig.
Otäcka grejer det där med IT.
©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.
Sjukt att de försöker förstöra en hel branch bara för att de räknar kön.
Hej.
Kvotering och subventionerade anställningsformer (OSA, Samhall, Fas3 etc) bygger på en god (moraliskt) tanke som genererar ett ont (moraliskt) resultat: diskriminering; inlåsningseffekter; bekräftelse att människor kan kategoriseras i strukturer som mer eller mindre riktiga människor; dehumanisering; och vidmakthållande av fördomar.
Det är lätt att förstå hur den uppstod, då den började i en tid där institutionalisering o/e medicinering och behandling för att skapa normalitet var paradigmet. Att där fanns förutfattade meningar mot och från många håll är också klart. Tyvärr håller vi nu på att permanenta en underklass bestående av de människor som sorteras in i olika strukturer.
IT-branschen då den dels är ny som verksamhet (inte ens hundra år!) och dels marknadsekonomiskt resultatdriven har alltid slagit mig som en bransch där kön är helt sekundärt jämfört med prestation. Huruvida det finns något av det som på feministisk jargong kallas ’bastukultur’ har jag ingen aning om; har alltid föredragit sambastu ändå.
Är inte risken hög för att paneler som denna skapar just det de tror sig motverka genom att utbilda i hur man gör? Hjärnan kan ju bara lära sig hur man gör, inte hur man . Den kan alltså inte lära sig frånvaron av kunskap, och därmed blir diverse feministiska och mångfaldsorienterade kurser lätt till utbildning i hur man diskriminerar och hierarkiskt rangordnar efter ovidkommande egenskaper.
”Computers are like Old Testament gods: lots of rules and no mercy” Joseph Campbell
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare