Jag måste tillstå att feministerna för en gångs skull har rätt. Det är alldeles för många män i historieböckerna. Mitt feminist-inspirerade lösningsförslag är enkelt: Plocka bort Hitler och Lenin och ersätt dem med Eva Braun och Nadezjda Krupskaja.
Nåja, ironin åsido. Historieskrivningen har traditionellt dominerats av vissa mäns gärningar på bekostnad av information om hur vanligt folk levde sina liv – kvinnor och män. Detta har lett till den intellektuella kortslutning hos feminister som bäst betecknas som apex fallacy, dvs. en fixering vid vissa osedvanligt framträdande män, som inte sällan varit renodlade psykopater. När en skolflicka i DN (15.1) får ondgöra sig över att ”alla män som gjort det minsta lilla får komma med” illustrerar det med all tydlighet hur fixerade en del kan vara vid förment mäktiga män. Skulle faktiskt alla män som gjort något räknas upp, skulle världens samlade telefonkataloger inte räcka till som undervisningsmaterial på svenska skolor. Men som bekant räknas en man bara om han högpresterat, på gott och ont.
Det vore dock önskvärt att införa fler kvinnor i historiebeskrivningen, men jag misstänker att konsekvenserna inte riktigt blir vad feministerna föreställer sig. Inte sällan har det bakom despotiska manliga härskare stått en ännu värre despot till kvinna. Lyft alltså gärna fram mindre tilltalande karaktärer som Agrippina Minor (fru till den försynte romerske kejsaren Claudius) eller enskilda vansinnesdåd som drottning Kristinas även för samtiden ytterst motbjudande mord på Monaldesco, som avslöjat hennes planer på att för Frankrikes räkning kuppa åt sig Neapel. Listan kan göras hur lång som helst och skulle inkludera både renodlade gangstrar som Mao Zedongs fru Jiang Qing och ideologiska betonghuvuden som Magda Goebbels.
Historieskrivningen kunde sannerligen bättre anpassas till det förgångnas verklighet så att kvinnliga tyranner ges tillbörligt utrymme samtidigt som t.ex. första världskrigets verklighet skulle ges full rättvisa, inkluderat de s.k. white-feather girls, som var en rörelse för yngre kvinnor, ofta feminister och vars syfte var att offentligt skämma ut unga män som inte ville bli offer för den stora slakten 1914-1918. Eller i sanningens namn räckte det med att männen var på hempermission i några dagar för att dra till sig flickornas häcklanden. Och inte att förglömma att de sovjetiska soldaternas värsta skräck under andra världskriget inte var att dö, utan att bli lemlästade. Det är väl dokumenterat att okända kvinnor kunde spotta på dem, helt oavsett att deras fasansfulla skador hade uppstått t.ex. vid försvaret av Stalingrad.
För den som vill lägga mindre fokus på krig och mer på den sociala utvecklingen är givetvis studiet av de brittiska Factory Acts under 1800-talet av stort värde. Avsikten med lagarna var att få bort kvinnor (och barn) från det ytterst hälsovådliga arbetet i gruvor och fabriker. Visserligen kommer feministerna att vända även detta till diskriminering, men dåtidens samhälle kunde inte acceptera att kvinnor omkom i kolgruvor. Det skulle inte heller dagens samhälle acceptera. Sådant är nämligen mannens uppgift.
För egen del skulle jag gärna se mer teknikhistoria i undervisningen. Insikter i utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Sverige (och de därmed direkt förknippade varma duscharna) skulle kanske få en del unga kvinnor att reflektera över vem som gjort vad i historien, liksom också insikter i andra för många unga kvinnor osynliga strukturer, som t.ex. avlopp och avfallshantering.
Pingback: ”Chockerande2, ”Jag blir lite stum”, ”upprörande ur ett demokratiperspektiv”, ”horribelt” | WTF?
”Om hälften av eleverna inte känner sig sedda i läromedel är det svårt att motivera skolarbetet.” säger tydligen Gustav Fridolin.
Två frågor: Är det så att killarna har bättre betyg i historia än tjejerna?
Känner killarna sig mer ”sedda” för att de får läsa om Hitler och Stalin?
Jag kan i alla fall inte komma ihåg att jag kände någon större samhörighet med dessa två. Nu måste jag i och för sig erkänna att jag inte lyssnade speciellt mycket på historielektionerna.
@Gigas: Mm, det är ju inget snack om vilka dessa män o kvinnor är. Om 90% av männen som avbildas är elaka, vad sätter de för bild hos dessa pojkar, och flickor? Att män alltid är dåliga? O om 90% av kvinnorna är goda? Vänta nu… vart har jag hört detta förut? Är inte läroböckerna som de är nu precis vad feministerna vill? Jobbigt det där när man inte kan få två saker samtidigt…
@ Gigas
Man kunde väl tillägga ironiskt att om någon känner igen sig i Hitler så finns det nog någon underliggande problematik som inte har med ämnet historia att göra. Stalin är det lite lättare med för han var – i all sin bestialitet – rätt begriplig. Han ville i första hand göra sig av med alla som varit i kontakt med honom innan han blev ”den store ledaren och läraren” och som kände till hans svagheter (som t.ex. fylleriet). Pol Pot har vi många av vid våra universitet. Skulle Pol Pot, originalet, återuppstå så skulle han knappast skilja sig från mängden vid våra samhällvetenskapliga institutioner. Samma blinda iver att med våld forma om människan så att hon passar just den mall som gäller för dagen.
Just precis. ”Jens Vejmand” lär inte finnas i särskilt många historiböcker. Vad blir det på svenska. ”Lars i Kuja” och andra. (Utom i romantisk diktning, förstås.)
Det finns ett brett spektrum från ”Kvinnor har förtryckts genom historien och aldrig tillåtits göra någonting” till ”Kvinnor har gjort stora insatser genom historien.” Man kan diskutera position på skalan, med det går inta inta båda ändpunkterna samtidigt.
@ Pether
Undrar om man inte både vill öka antalet kvinnor i historieböckerna, och avskaffa historieundervisningen för genuskunskap.
@ Rick
Det är just den där biten med att använda våld för att få människor att tänka ”rätt” och forma idealsamhället som jag har svårt att förstå, trots att jag är man.
@ Gigas
Då är vi åtminstone två män här på jorden som inte begriper sig på det där våldet för att skapa något slags annorlunda samhälle.
@Gigas: Dessvärre är det väl fler än Sven Wollter som känner samhörighet med Stalin. Men visst, som gammelkonservativ ser jag gärna att vi får in mer av Margaret Thatcher i skolböckerna.
Fridolin
”Och om läromedel eller lärsituationen reproducerar ojämställdhet så kommer det reproducera resultatskillnader mellan killar och tjejer som är ett våra stora problem, säger han.”
Än en gång visar Fridolin upp sin verklighetsfrånvaro och inkompetens i skolfrågor.
Helt seriöst alltså, hur fan kan man välja honom till utbildningsminister??????????!
Idag och sedan flera årtionden är det pojkar som har problem i skolan och pojkar som underpresterar men ändå väljer han att utmåla verkligheten som att det är flickor som har de sämsta resultaten och detta enligt honom därför att män har haft mer framträdande roller inom politik, upptäckande och vetenskap vilket också historieböckerna helt korrekt illustrerar.
Ja, sådant tyckte jag mig upptäcka i den ’normkritiska läsning’ som jag inledde i detta inlägg:
@ Ulf T
Det är intressant att notera att kvinnorna i ganska stor utsträckning försvann från arbetsmarknaden i takt med att samhällena blev rikare. Jag ska inte uttala mig med bestämdhet här, men det förfaller mig som om det bland kvinnor förekom ett slags rörelse bort från betalt arbete till förmån för att bli försörjd. Detta nådde sin topp på 1960-talet i västvärlden samtidigt som arbetets natur började förändras. Nu vaknade flera kvinnor upp och tyckte sig ha blivit akterseglade när de insåg att arbetet inte längre uteslutade var ett ändlöst slit, utan kunde vara riktigt tillfredsställande.
Att kvinnor vill bli försörjda är dock fortfarande inte särskilt ovanligt (t.ex. ”sjukskrivningskulturer”). Fenomenet med försörjda kvinnor ökade föresten lavinartat i de f.d. socialistiska länderna under senare delen av 1990-talet när samhällena började nå ett visst välstånd.
Jag moraliserar inte över själva fenomenet, men däremot reagerar jag negativt när dagens kvinnor gör kvinnors rätt misslyckade val under tidigare perioder till något som gruppen män skulle vara ansvariga till.
Pingback: DN: kvotera bort Olof Palme, Napoleon, Hitler, Reagan, Gandhi och Einstein ur historieböckerna! | Jämställdhetsfeministerns blogg
@Rick:
”Det är intressant att notera att kvinnorna i ganska stor utsträckning försvann från arbetsmarknaden i takt med att samhällena blev rikare.”
Det är även viktigt att komma ihåg att det långtifrån var oproblematiskt när samhällena blev rikare. Den tidiga industraliseringen innebar en gigantisk omställning och allt annat än vettiga villkor för arbetare. Det är helt enkelt omöjligt att kombinera åsikten att kvinnor var förtryckta av att inte arbeta med de enorma behov som uppstod för arbetare att få bättre villkor först.
”Jag ska inte uttala mig med bestämdhet här, men det förfaller mig som om det bland kvinnor förekom ett slags rörelse bort från betalt arbete till förmån för att bli försörjd.”
Det finns än idag ett tema att vad som händer när folk vinner på lotto är att de säger upp sig från arbetet. Med tanke på hur relativt bra arbetena är idag borde det förvåna ingen att samma tendens skulle uppstå förr i tiden om möjligheten fanns.
”Detta nådde sin topp på 1960-talet i västvärlden samtidigt som arbetets natur började förändras. Nu vaknade flera kvinnor upp och tyckte sig ha blivit akterseglade när de insåg att arbetet inte längre uteslutade var ett ändlöst slit, utan kunde vara riktigt tillfredsställande.”
Som påpekas av flera vänstertänkare…. det var främst borgarkvinnorna som vaknade upp, inte de kvinnor för vilka arbete skulle innebära 12 timmar i en fabrik.
”Att kvinnor vill bli försörjda är dock fortfarande inte särskilt ovanligt (t.ex. “sjukskrivningskulturer”). Fenomenet med försörjda kvinnor ökade föresten lavinartat i de f.d. socialistiska länderna under senare delen av 1990-talet när samhällena började nå ett visst välstånd.”
Samma sak där.. borgarkvinnor ville arbeta för att hantera sin tristess. Arbetarkvinnor ville komma bort från arbetet och ägna mer tid åt familjen.
”Jag moraliserar inte över själva fenomenet, men däremot reagerar jag negativt när dagens kvinnor gör kvinnors rätt misslyckade val under tidigare perioder till något som gruppen män skulle vara ansvariga till.”
Huruvida det nu var misslyckade val för kvinnor eller bara vissa kvinnor. Poängen är väl snarare att en minoritet borgarkvinnor (de vars män gav dem tillgång till media) ansåg det var misslyckat att många fler arbetarkvinnors lyckade val inverkade negativt på deras möjlighet att bli höjdare…
@ Hans Odeberg
Om Sven Wollter känner samhörighet med Stalin handlar nog mer om att de antagligen var ”klasskamrater”.
@ Rick
Två undantag från normen, det har jag svårt att tro.
Kanske läge att ringa någon tidning och tipsa om upptäckten, frågan är bara vilken?
@ Erik
Jo, visst. Om valet står mellan ett trist och farligt arbete och att bli försörjd (ceteris paribus) så kommer de flesta människor att välja att bli försörjda. Nu är dock vårt samhälle beskaffat så att valet i princip bara är möjligt för kvinnor. Det verkar vara ytterst få kvinnor som gärna försörjer en man, medan det omvända inte alls är ovanligt.
På detta tema läste jag för inte så länge sedan ett mycket intressant reportage i en estnisk tidning om ett par där kvinnan fått ett fint jobb vid EU-kommissionen. Det som inledningsvis såg ut som en stor framgång förvandlades till en familjekatastrof när kvinnan så småningom började visa ett allt större förakt för sin man som ömsom gjorde hemsysslor, ömsom ströjobbade i Bryssel. Det blev förstås skiljsmässa och mannen flyttade hem till Estland och har numera ett hyfsat jobb som han trivs med.
Visst är det bra att kvinnor liksom män får internationella jobb, men det finns allt skäl att se ärligt på konsekvenserna. Det är onekligen mer sällsynt att en man på internationella uppdrag börjar förakta sin hustru för att hon följt med honom. Kvinnor, däremot, måste förr eller senare bli mer uppriktiga och sluta låtsas som om de inte är som de är.
Du glömde Winnie Mandela…
Så länge det är kvinnorna som föder och ammar barnen så har de ett övertag i relationen mot sin man. Det normala sättet att skapa balans är att mannen bidrar mer till hennes och barnens försörjning. Resultatet blir oftast en rättvis relation.
Jag tycker både män och kvinnor borde jobba mindre. 20-24 timmar per vecka är lagom. Man kan bygga sig ett ”off grid” hus och leva och bo riktigt billigt. Man behöver inte ett stort jäkla åbäke till bil och man behöver inte tre ungar. Det räcker med tåget och en cykel och en unge, högst två.
@ Jenny
Men om man redan har tre ungar, vilken ska bort?
Ska den som vill få jobba mer, eller ska alla tvingas till 20-24 h arbetsvecka? Och vad gör vi om kineserna och koreanerna envisas med att jobba mer och gör det omöjligt för oss att ens upprätthålla elementär anständighet p.g.a. tilltagande fattigdom? Vad är du beredd att avskaffa? Kostnadsfri tandvård för barn under 19? Skollunchen får väl stryka på foten direkt, för det är ren lyx. Hur är det med kostnadsfri utbildning? Den behövs knappast i det samhälle du beskriver, där vi är nog så upptagna med att finna mat för dagen.
Allvarligt talat, Jenny, så är det där bara fantasier som du kan kosta på dig p.g.a. att Sverige är så välmående. Men betänk att välståndet inte är en självklarhet utan måste skapas om och om igen. Det är därför vi jobbar.
@Rick: Klart att fri skollunch skall bort. Jag har aldrig fattat varför ända in i norden den skall vara fri.
@ Dolf
Det är det jag säger, globalt sett är det en lyx. Det finns fria skoluncher bara i ett litet fåtal länder. Dyra mobiler och vrålåk finns däremot överallt. Sådant kan man dessutom stjäla åt sig om det nu är vad man vill. Fria skolluncher däremot är bara förunnade ett fåtal människor. Den lyxen vill jag bevara. Därför förespråkar jag en rejäl ekonomisk tillväxt så att vi ska kunna fortsätta vårt lyxliv.
@Rick:
Jag sa inte att vi ska sluta jobba.
Du förespråkar en rejäl ekonomisk tillväxt så att vi ska kunna fortsätta våra lyxliv. Vilken planets resurser ska du använda?
@ Jenny
Ekonomins främsta resurs sitter i huvudet på invånarna. Ifall den läggs i malpåse är det slut på välmåendet.
Det är den där resursen inne i huvudet som gör att vi idag klarar av att använda energin från vind och sol i allt högre utsträckning. I mångt och mycket återanvänder vi. Detta är möjligt tack vare nya kunskaper. Vi är på god väg att lösa de mest akuta problemen eftersom tillräckligt många människor valt att tackla problemen i stället för att slänga yxan i sjön.
Men säg mig gärna vilka resurser är på väg att ta slut. Räkna upp t.ex. 10 stycken.
@Rick:
Rick du verkar vara så positivt inställd angående detta. Jag har en mörkare syn på människan och miljön. För mig verkar dina fantasier om rejäl ekonomisk tillväxt vara helt absurda.
Du frågade mig vad jag är beredd på att avskaffa. Jag tror det handlar mer om vad jag blir TVUNGEN att avskaffa.
@Rick:
Om kvinnor har blivit mindre lyckliga av att arbeta mer så tyder det ju på att mäns ”privilegium” i själva verket inte är ett privilegium. Människor i allmänhet verkar bli lyckligare av att arbeta mindre, så länge basbehoven är tillgodosedda.
Det du pratar om är snarare en illusion av trygghet.
Om vi resonerar som du så skulle vi alltså istället öka arbetsveckan. Vad är det som säger att 8h/dag är den magiska gränsen för optimal samhällsutveckling? 8h sömn, lite tid för att äta och duscha osv, så säg 14h arbetsdag. 7 dagar i veckan. Föreställ dig välståndet!
8h är ju inget man har suttit och räknat fram, det är så länge man kan tvinga arbetarna att arbeta per dag utan att de gör uppror.
Sedan är ju inget som hindrar människor från att arbeta övertid om de vill det, iaf inte om de är egenföretagare.
Men istället bör vi kanske fråga oss varför t.ex. människor i Sydostasien eller kring Karibiska havet är lyckligare än oss i västvärlden, trots att de är mycket fattigare/har lägre välstånd.
@Jenny:
Tja, eftersom det är politiker som bestämmer så lär du väl bli tvungen att överge allt.
Men skötte man sina kort och utvecklade energikällor som ger praktiskt taget obegränsad tillgång till energi (nästa generationens säkra kärnkraft, hybridreaktorer (som tar hand om dagens kärnavfall) osv.) istället för att tramsa med vind och sol så skulle man kunna lösa alla materiella problem. Med obegränsad energi ginge det till och med att tillverka guld om så vore.
Notera att miljöproblemen är störst där standarden är lägst. Man hanterar bäst miljöproblemen genom att höja levnadsstandarden där den är låg, inte genom att sänka den där den är hög.
Och nyckeln, både när det gäller miljöproblem och när det gäller resurser, heter ”energi”.
@MK: Jag tycker överhuvudtaget den här diskussionen om ”arbeta mer/mindre” är väldigt underlig. Sysslolöshet och mer tid framför tv-n tror jag inte någon mår bra av. Jag skulle snarare säga att man bör se till att ens arbete ger något mer utöver klirr i kassan (dvs. att det är stimulerande och intressant och känns meningsfullt) och att man bör utnyttja sin fritid väl. Jag skulle tro att folk för 100 år sen skulle ha mått dåligt för att de blev understimulerade om de hade så mycket fritid som vi har. Och en merpart av dagens befolkning skulle säkert också må dåligt om de inte passivt lät sig hypnotiseras till ett falskt välbehag genom tv-n och liknande inaktiviteter.
Men vi ser ju som tur är klart och tydligt att folk mår bättre och bättre ju mindre de arbetar. (ironi)
@ MK
Människorna i nordvästra Europa är nog rätt lyckliga, men kanske däremot inte nöjda. Det gör att vårt samhälle är i ständig rörelse. Folk jobbar olika mycket idag. För vissa verkar det inte finnas någon övre gräns förutom den av naturen givna, medan andra jobbar mindre. Allt färre människor jobbar 8h/dag.
Det jag säger är att det som ska upprätthållas är välfärdsstaten. Det finns säkert någon som påstår sig vara av annan åsikt, men jag har aldrig någonsin stött på någon som kan ge en trovärdig beskrivning av hur den ska nedmonteras. Jo, jag ha hört slentrianmässiga påståenden att det eller det kostar, men ingen berör de stora utgiftsposterna. Så låt oss säga som det är: Det som kostar är kostnadsfri sjukvård, kostnadsfri utbildning samt vissa transfereringar som t.ex. barnbidrag eller utkomststöd. Vi lever i lyx tack vare detta, inte p.g.a. den senaste mobiltelefonen. Själv är jag oerhört tacksam mot slumpen som gjort att mitt liv utspinner sig i denna tid i denna del av världen.
@ Jenny
Jag upprepar min fråga till dig: Vad är du beredd att avskaffa? Kalla det vad du vill, men i det samhälle du verkar förespråka så finns nog inget kvar av välfärdsstaten. Om du inte ger ett rimligt svar så utgår jag från att du vill kapa de stora utgifterna, dvs. sjukvård och utbildning liksom också utkomststöd och bostadsbidrag. Kostnadsfri tandvård för dem under 19 är definitivt en lyx vi klarar oss utan (de flesta i världen har dåliga tänder och verkar trivas med livet ändå). Mammografin få var och en betala hela kostnaden för själv, icke sant?
Och namnge nu de där resurserna. Bara några få….
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Jag förstår vad du menar. Du menar att om vi skötte våra kort väl så skulle tex.1,2 miljarder kineser och något fler indier kunna göra av med lika mycket vatten som USA. Per individ. Ha två bilar, åka på semester en gång om året. Göra av med lika mycket el osv.
Är verkligen miljöförstöringen som störst där standarden är som lägst när det är till oss här i väst de producerar?
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Och frågan är ju varför vi inte sköter våra kort väl? Jag undrar också om det går att få fram något som är så energitätt som fossila bränslen?
@Jenny: Jag förstår att du är ironisk. Men, ja. Med billig energi blir vattenförsörjning inget problem. Med tanke på att 3/4 av jordens yta är hav, så är det knappast så att det finns någon brist på vatten. Med billig energi kan man utvinna vatten där det idag inte är möjligt, man kan rena vatten där vattnet inte är drick- eller användbart, och finns det ingen tillgång till någon form av vatten alls så kan det transporteras.
Sen anser jag inte att två bilar per person är liktydigt med en högre standard än en bil per person. Blanda inte ihop slöseri eller slit och släng med standard. När jag säger höja standarden menar jag att öka friheten och höja livskvalitén.
Och jag skulle väl i det närmaste säga att gå från 0 bilar till 1 bil är en standardhöjning, om man har behov av eller vill ha en bil. Men att gå från 1 bil till 10 bilar är inte en standardhöjning, det är slöseri.
Framför allt, om vi talar om materiell standard, handlar det om saker som för oss ter sig ganska självklara: kylskåp, spis, sanitet osv.
Flyttade vi produktionen hit skulle den bli miljövänligare. Höjer vi standarden där kommer också produktionen bli miljövänligare. Vi kommer inte att hjälpa dem genom att sänka vår standard till deras nivå. Vi hjälper dem genom att höja deras standard.
Med höjd standard menar jag att leva i ett hem av västerländsk typ, med rinnande vatten, avlopp, riktigt kök, värme och el. Inte att slänga halvätna portioner eller ha 500 par skor i garderoben.
@Rick:
Rick problemet är inte om vi återanvänder eller inte. Problemet är utvinningen och användningen av fossila bränslen, problemet är också att vi redan överproducerar. Och du vill att vi ska producera ännu mer. Du vill att vi ska producera ännu mer/konsumera ännu mer. Vad är poängen? Klart att vi måste jobba mer om vi ska producera mer. Men vad är poängen med det? Asiaterna jobbar 14 timmar per dygn för att vi överkonsumerar här. Är din lösning att vi också ska jobba 14 timmar per dygn sex dagar i veckan?
Och jag upprepar, får vi inte fram någon bättre energikälla så kommer jag att vara tvungen att ge upp i stort sätt allt. Allt jag är van vid. Och jag håller faktiskt med Dolf vind och sol verkar inte vara i närheten av fossila bränslen.
Jag har en odlingslott på hundra kvadrat, du och dina tre ungar kan få köpa rödbetor och potatis av mig när lyxlivet är över så oroa dig inte.
Dags för mig att börja skriva med andra ord. Det blir alldeles för omfattande för en kommentar.
@Jenny: energitätt, tja, materien i sig själv. Fission och fusion. E=mc2
@ Jenny
Din fixering vid fossila bränslen är intressant. Ï Sverige används idag fossila bränslen huvudsakligen inom transportsektorn och även där ser det ut som om beroendet skulle kunna brytas inom kort (järnvägstransporterna är däremot fossilfria). Industrin använder rätt lite fossilt, liksom bostadssektorn. Denna enorma omvandling i Sverige tycks ha gått dig helt förbi, vilket tyder på att du inte tvingats till några som helst uppoffringar för den sakens skull.
Du talar ständigt om produktion, vilket måhända återspeglar dina egna preferenser. Det är dock inte konsumtionen av prylar som kännetecknar vår ekonomi, utan konsumtionen av välfärdstjänster. Faran med de där resonemangen du håller på med är att man inbillar sig att fullt lösbara problem är olösliga och ger upp. På det följer misären i form av undernäring, sjukdomar etc.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Hehe jag var faktiskt inte ironisk. Och jag menade inte två bilar per person, jag menade per hushåll och då menar jag minst två personer med körkort. Någon måtta får det ju va.
Jag såg dokumentären om Rana Plaza. Jag har sett den förut och handlar inte på H&M längre. I slutet säger en kvinnlig textilfabriksägare att det hade räckt med att de fick, ok jag kommer inte ihåg den exakta summan, men det är runt 50 cent per jeans. Då hade deras standard höjts väldigt mycket. Men det hände inte.
Rent allmänt. Både du och jag vet att deras standard måste höjas, och det är som du säger, det räcker med ett kylskåp och rent rinnande vatten, i stort sätt. Då hade allt varit på en helt annan nivå. Men det händer inte. Och personligen är jag fullkomligt maktlös när det gäller. Jag vet inte ens vart jag ska börja. Noam Chomsky säger att man ska börja där man står. Jag har ingen teve sen sju år tillbaka och jag jobbar bara 20-24 timmar per vecka. Ska jag starta en revolution, alla har redan tröttnat på mig. De bryr sig inte.
Det är som du säger, de sitter hellre hemma framför teven som visar skit som Mästerkocken eller Sportgalan osv.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Mja, jag säger inte emot dig direkt men orsaken är inte att människor på något sätt har ett starkt behov av att ”jobba”, snarare att vi har blivit så drillade att hela tiden ha något att göra. Vi har tappat förmågan att bara koppla av, samtala med andra människor, ta en promenad i naturen osv. Vi peppras med intryck hela tiden till den grad att vi blir beroende. Man skulle kunna säga att större delen av västvärlden har en form av vuxen-ADHD.
Tittar du däremot på naturfolk så är de exceptionellt dåliga på att ha ”tråkigt”, och exceptionellt bra på att bara sitta och njuta av vad som helst. De blir inte understimulerade, och det tror jag inte människor för hundra år sedan skulle ha blivit heller.
Ursprungsmänniskan jobbade ca 12-15h/VECKA, med att samla mat och annat nödvändigt, och resten av tiden använde man till att prata, leka, skapa konst, ha sex osv.
Att människor som idag är arbetslösa mår dåligt har flera orsaker men en av dem är ensamheten det innebär. Hade alla varit lediga är möjligheterna att hitta på något kul tillsammans större.
En annan orsak är kontext. I vårt Lutherska samhälle ”ska” man jobba och dra sitt strå till stacken. Man får inte vara ”lat”. Kapauku-folket däremot anser att det medför otur att jobba två dagar i sträck.
Många människor jagar pensionen, den där tiden när de äntligen ska få koppla av, men sedan när den tiden kommer så har de svårt att faktiskt koppla av. Men det är inte för att människan som sådan av naturen har svårt att koppla av, däremot blir det svårt att göra det bara så där efter 65 år av att ha drillats i att stressa på olika sätt.
Att ”jobba” är inte enda sättet att varken sysselsätta eller underhålla sig på.
@Rick:
Hur stor del av kostnaden av sjukvården beror på direkta eller indirekta (stress) arbetsskador?
Tyvärr kan jag inte ge någon länk/källa men läste för många år sedan ämnet Hälsa där det genomgående var att företag kan öka sin vinst genom att arbeta mer förebyggande när det gäller sjukfrånvaro på många olika sätt, bl.a. genom fri träning på arbetstid, minska stress osv. De företag man hade tittat på minskade alltså total arbetstid (eftersom en viss del nu gick åt till träning och/eller avslappning, yoga m.m.) samtidigt som de ökade sin produktivitet och vinst.
Samma princip kan tillämpas på samhället som helhet – Minska arbetstiden, gör människor gladare och friskare, öka totala produktiviteten.
Det är inte fråga om antingen eller, och det tror jag du förstår med. Därav min lite raljerande fråga om en 98-timmars (14×7) arbetsvecka. Alla förstår att det inte skulle funka. Och att alla människor jobbade 0h/v skulle förstås inte funka heller, det förstår vi också. Frågan är ju var någonstans däremellan den magiska gränsen ligger. Varför just 40/h?
Medborgarlön är en intressant grej som jag skulle vilja se mer studier på. Räkneexempel har gjorts där man kan finansiera detta till stor del bara av att avskaffa sådant som försäkringskassa, arbetsförmedling, m.m. med all den byråkrati det innebär, vilket ju inte längre behövs i ett sådant samhälle. Det finns också många indikationer på att människor faktiskt skulle blir mer produktiva i ett sådant system. T.ex. mer tid att hjälpa de behövande, mer idéer som skulle realiseras osv. Medborgarlön är alltså ett exempel på en alternativ modell som skulle kunna ge ett bättre samhälle utan att vi behöver tumma på välfärden.
Sedan den industriella revolutionen har ju arbetsveckan successivt förkortats, vilket fortfarande sker, och vi har inte blivit fattigare för det. Tvärtom.
De länder idag där man arbetar minst är Holland och Frankrike. Det är inte U-länder direkt.
Det finns ekonomer som menar att en 4-dagars arbetsvecka skulle vara positivt för ekonomin.
Osv.
@Rick:
Du pratar om Sverige som om vi var det enda landet på jordklotet. Hur ser en modern svensk stad ut? Vi tar Malmö som exempel. Malmö gick från tung industristad till ”studentstad”. De fixade till centrum så det blev mysigt och gemytligt. Vet du vad som hände sen? De byggde köpcentrum och de som redan fanns rustades upp. Enorma kartonger, allt handlar om konsumtion. Det är det vår ekonomi bygger på. Fortfarande.
Och folk konsumerar för glatta livet. Det duger inte med Dolfs standard, alltså man är inte nöjd med ett kylskåp och rinnande rent vatten. Av någon anledning shoppar folk vansinnigt mycket.
På en helg hade vi 36 000 besökare på det köpcentrat jag jobbar på i lilla lilla Malmö. Går man i centrum är det ganska folktomt nuförtiden.
@MK:
EXAKT!!
Jag jobbar ”bara” 20-24 timmar per vecka. Och jag lever lyxliv! Igår till exempel städade jag hela lägenheten, idag är jag bara. Och jag har utrymmet till att ta hand om annat i livet än att bara jobba. Vissa veckor jobbar jag mer andra mindre. Denna veckan jobbar jag två dagar. I helgen är jag ledig igen och ska umgås med familj och vänner, och gå på föreningsträff, jag hinner med så mycket. Jag har inte panik över att jag aldrig hinner träffa mina vänner längre.
Sådant som ger själen näring. Jag gillar mitt jobb också, men min fritid också. Det känns som om jag har hittat den rätta balansen. Jag har jobbat mycket innan, mer än heltid. Jag trodde att någonting dåligt skulle hända om jag jobbade mindre än 40 timmar per vecka. Men absolut inget har hänt. Jag mår bättre, det är det. Jag är verkligen fostrad till att jobba häcken av mig, annars duger man inte. Men jag är så glad nu när jag har tid över till annat.
Jag hinner springa och styrketräna. Allt har blivit bättre för min del faktiskt.
@MK:
Har man/du tagit ett könsperspektiv på medborgarlön, en trygg inkomstkälla mestadels finansierat av män och som skulle göra kvinnor ännu mera oberoende av män? Vad tror du att det har för konsekvenser för familjeenheten som är samhällets grund?
@ MK
Största delen av våra sjukvårdkostnader beror på att vi lever länge. I motsats till ”ursprungsmänniskan” dör vi inte unga. Våra barn dör bara i undantagsfall. Vi är friska och har det livsinnehåll vi själva väljer. Detta är lyx så det förslår.
Vi har de facto medborgarlön. Ditt förslag handlar ju egentligen mest om förändringar i förvaltning och utbetalningssätt.
Vi kan jobba 1h/vecka om vi är tillräckligt produktiva. Det är nämligen inte arbetstiden som avgör utan produktiviteten. Skon klämmer dock där att det inom vissa sektorer går att genomföra enorma produktivitetshöjningar, medan det inom andra sektorer är omöjligt. Om vi anpassade arbetstiden efter detta skulle man inom de produktiva sektorerna mest vara ledig medan de sektorer där man omöjligtvis kan höja produktiviteten mer än marginellt (t.ex. hälsovård)skulle präglas av nuvarande arbetstider givet att man vill hålla lönerna nom olika sektorer på någorlunda samma nivå.
@ Jenny
Så du jobbar vid ett köpcentrum? Kanske detta förklarar varför du mest ser konsumtionen av prylar och inte vill reflektera över vad som verkligen skiljer vårt samhälle från många andra. Köpcentra finns nästan överallt i världen. Kostnadsfri tandvård för barn nästan ingenstans.
@Jenny & @MK:
Jag tycker hela idén med att jobba är lite artificiell och förlegad. Jag menar, @Jenny jobbar 20-24 timmar per vecka, och ägnade en dag åt att städa. Jag antar att städningen ligger utanför de 20-24 timmarna. Men det är ju lika mycket arbete det som vad hon gör på sitt jobb, skillnaden är att hon får ut sin lön för städningen i en ren lägenhet (jag gissar att det var sin lägenhet hon städade) istället för i pengar, och att hon kan välja ganska fritt när hon vill städa utan att behöva koordinera det med någon annan.
Likaså när @MK säger ”skapa konst”, vad är det om inte att arbeta?
Idealet borde vara att man har en verksamhet som man är så bra på att man kan försörja sig på det, men samtidigt tycker så mycket om att man skulle skulle göra det ideellt ändå, även om man inte fick betalt för det. Ungefär som att skriva på GD. Tänk om jag kunde försörja mig på det.
Grundförutsättningen bör i vilket fall som helst vara att man drar sitt eget lass och ger ifrån sig minst lika mycket som man tar. Det vill säga, världen blir bättre av att man finns.
Om man nu talar om inrutat lönearbete, där man stämplar in och stämplar ut, sådant arbete måste ju utföras, man kan inte ha att folk bara kommer och arbetar på sjukhuset de dagar det passar dem, det måste vara folk där även på midsommar, under semestern, på jul och nyår.
Det önskvärda är egentligen inte att vi minskar på arbetet, det önskvärda är att vi minskar på det bundna och ofria arbetet. Och ju mindre vi har av det, desto bättre. Vi borde istället uppmuntra det egengenererade, obundna och fria arbetet. Tonåringar som behöver pengar går till grannen och klipper gräset för en hundralapp. Har man som hobby att knyppla små troll så bör man kunna sälja dem utan att snärjas i en massa lagar och regleringar.
Jag ser inte ökad fritid som mindre arbete, jag ser det som ökad tid för valfritt arbete.
Sen tycker jag givetvis att man skall kunna slappa och bara njuta av sitta på en parkbänk och titta på fåglarna och barnen (oavsett om man är pedofil eller inte) om man känner för det. Men just det där med ”arbeta mindre” betraktar jag i mångt och mycket som en samhällslögn.
@Rick:
Jag pratar om ett helt annat ekonomiskt system. Än det förlegade vi har nu. Och nej jag vet ännu inte hur det ser ut, men jag vet att det är nödvändigt.
@ Jenny
Det där har man ett uttryck för: Grisen i säcken.
@Rick:
Vore roligt att se en analys av konsumtionen, relativt till kön?
Vilka spenderar mest pengar/resurser i det dagliga livet?
MVH
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Mitt i prick fina minimala man!!
@Genusföljaren:
Män köper ett hemmabiosystem för 40 000 och kvinnor skor och kläder för hela året för 40 000. Ungefär så ser det ut.
@Jenny:
Kanske, kanske inte. Det är en sak att beakta i allfall.
MVH
@Genusföljaren:
Kvinnor spenderar mera resurser än de själva bidrar med och familjen är mera på kvinnliga villkor än manliga (för genomsnittsmän), så när familjer spenderar pengar är det mera som kvinnor vill.
@ Jenny
Kvinnan spenderar i ditt exempel 40 000 på sig själv medan mannen spenderar samma summa på hela familjen. Är du faktiskt blind för det här även i ditt eget exempel?
@Jenny:
@Rick:
Inte bara till sig själv, till barnen också. Och helst till mannen också.
@ Jenny
Kvinnan får ju barnbidraget….
@Rick:
Ser man på reklamen till ett hushåll så viktar den ju över på den klasiskt kvinnliga områdena
Faktum är att jag gissar att 80% av reklamen i dagens samhälle är inriktad till just kvinnor, då företagen vet att det är kvinnorna som är de som har den ekonomiska makten hos konsumenterna?
MVH
@Rick:
Ja, om kvinnan har ensam vårdnad, och det är väl rimligt. Vid gemensam vårdnad får föräldrarna hälften var.
@ Emma
Barnbidraget betalas uttryckligen till mammans konto försåvitt man inte aktivt gör ett annat val. Mamman är s.a.s. ”default” och i de allra flesta fall är det också hon som får pengarna.
@Rick:
Sorry, trodde att ändringen gällde från 1 januari, men såg nu att det är från 1 mars som föräldrarna automatiskt får hälften var.
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/barnbidrag/lagandring
@jenny:
Det där med mannen, där är det värt att fundera över: Är det kläder mannen efterfrågat eller är det för att tillfredsställa hennes eget behov?
@Ninni:
Jenny verkar tänka på det utbredda sättet att om två är i relationen så det är 50/50 split, men så är det ju inte. En förutsättning för att ha du har en relation med en kvinna är att du går med på hennes villkor, så relationen är från första början hennes relation fast där är två personer. Detta gäller såklart inte om man är en maktman men för genomsnittsmannen är det så.
Man kan testa det här. Lägg in en dejting annons som man där du ärligt listar vad du förväntar dig av relationen som man och hur du verkligen vill ha det som man, du kommer att få noll svar. Men en kvinna kan gör likadant och förvänta sig en massa svar.
Så relationer idag är mera till för kvinnor än män och till den grad att män har börjat se det som meningslöst att ingå i relationer.