Hej alla sura! 

Försvarsmakten har lanserat en ny handbok, Handbok Gender (”H Gender”), som absolut ingen försvars- eller genusintresserad rimligen kan ha missat vid det här laget. Handboken fastställs att gälla ifrån första september i år. För er skull ämnar jag läsa igenom alla tre-(!) handböckerna som utgör H Gender och i lika många blogginlägg sammanfatta samt delge mina egna tankar kring dom. Innan det ska vi i två inlägg gå igenom bakgrunden till H Gender. Detta gör jag till viss del för att jag är så rysligt snäll att jag är beredd att ta den kulan åt er, till viss del för att jag vill veta vad fan som händer på/med min arbetsplats och till viss del för att jag känner mig lite skamsen över att jag inte levererade dom blogginlägg på ämnet som jag utlovade för snart två år sedan. Därutöver har Dolf varit redigt grinig det senaste året över att dra det tyngsta lasset här på GD.

Innan vi börjar på riktigt vill jag passa på att nämna att jag i denna serie blogginlägg inte har kapacitet att ge en fullständig beskrivning av hela Försvarsmaktens (FM) jämställdhetsarbete. Ger man sig ut på så djupt vatten att det når över knäna föreskriver SäkI (Försvarsmaktens säkerhetsinstruktion) att man måste ha dykare och båt på plats för att kunna rädda drunknande, om jag inte missminner mig. Vi kommer att bege oss såpass långt ut i isvattnet att pungkulorna kryper hela vägen upp till den plats våra svarta stenhjärtan lämnade efter sig när dom slutligen gav upp och åkte hem.

Skämt åsido, det jag vill få sagt är att det här är ett snårigt träsk av skrivningar, resolutioner, utredningar och nu även en handbok i tre delar. Jag har gått igenom texten i dom första två inläggen för att uppdatera den något, då den är saxad direkt ifrån det jag skrev, men aldrig publicerade, för snart två år sedan. Då försökte jag reda ut vad FM gör på jämställdhetsområdet, men tappade ångan och la projektet på is. Den som önskar lättare läsning får hoppa över dom första två inläggen i den här serien, med risk för att inte förstå termer, uttryck och bakgrund i dom tre inlägg som avhandlar själva H Gender.

---

Bakgrund

Tur för mig att jag i arbetsarkivet sparat dom utkast jag skrev redan vintern 2014/2015.

Jag börjar mitt rotande med hjälp av den sökmotor jag oftast använder och trillade snart in på en text på FMs hemsida, ”Jämställdhet och Jämlikhet”. Texten är relativt kort, så jag kan rekommendera den intresserade att läsa den, då den sammanfattar arbetet och FMs inställning ganska väl, om än ej tydligt. I texten välkomnas vi av följande stycke:

”Försvarsmakten bedriver ett aktivt och hållbart utvecklingsarbete för att skapa en jämställd och jämlik organisation där var och en respekteras för sin kompetens och kunskap.”

Jag tror, min oändliga cynism till trots, att detta är skrivet i all ärlighet och är ledningens uppriktiga mål. Tyvärr räcker det inte bara med att ha hjärtat på rätt ställe alla gånger, därför fortsätter vår resa genom välformulerade dokument i jakten på vad det hela i själva verket innebär i form av beslut och riktlinjer.

Vi fortsätter till Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försvarsmakten, där FM får följande styrningar.

2 Organisationsstyrning, punkt 14 ”ökning av andelen kvinnor”:

”Försvarsmakten ska verka för att öka andelen kvinnor på alla nivåer inom myndigheten i syfte att  åstadkomma en jämnare könsfördelning.”

3 Organisationsstyrning, punkt 34 ”Plan för jämställdhetsintegrering”:

”Försvarsmakten ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, aktiviteter och budget och ska genomföras under 2014. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet kan tas tillvara i myndighetens processer efter 2014. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 16 september 2013.”

Regleringsbrevet innehåller såklart en hel del annat också, men det här var det enda jag hittade som hade bäring på jämställdhetsdebatten. Under ”kapitlet” organisationsstyrning får alltså FM i uppdrag utav regeringen att öka andelen kvinnor överallt i hela myndigheten och att syftet med det är att få en jämnade könsfördelning. Vidare beordras FM att starta ett utvecklingsarbete för att uppnå dom jämställdhetspolitiska målen och planen som beskriver hur detta ska göras skulle vara Regeringskansliet tillgodo för cirka tre år sedan. FM tog fram dokumentet ”Försvarsmaktens Handlingsplan för Jämställdhetsintegrering 2014 (-2019)”.

Planen bygger på ”jämställdhetsintegrering”, vilket ungefär betyder att jämställdhetsfrågan ska integreras i hela beslutsprocessen. Dokumentet är en ganska stadig bit på trettio sidor och inleds med ”bakgrund, nulägesbeskrivning & identifierade utvecklingsbehov”.

”I Försvarsmakten (FM) har jämställdhetsintegrering av kärnverksamheten inarbetats i organisationen genom två spår,

• gender/res. [resolution] 1325 i ett insatsperspektiv

• långsiktigt jämställdhetsarbete i ett nationellt personalförsörjnings- och likabehandlings perspektiv.”

FM särskiljer här i viss mån mellan arbete som sker på hemmaplan och arbete som sker i insats utomlands, men poängterar att verksamhet vid insats är ”avhängig[t] ett långsiktigt, nationellt personalförsörjnings- och likabehandlingsarbete som tryggar rekryteringsunderlag bestående av kvinnor och män” och att ”kvinnor och män bibehålls inom myndigheten”. Vi kommer att se hur FM återkommer till rekryteringsunderlaget även framgent, vilket tyder på att det ses som ett viktigt motiv för FMs jämställdhetsarbete.

Det verkar alltså försiggå en hel del verksamhet som syftar till att FMs verksamhet skall bedrivas på ett jämlikt sätt. Arbetet initieras i stort ifrån två håll, Förenta Nationernas (FN) resolution 1325 samt ifrån inhemskt politiskt håll via regleringsbrev och lagtext.

---

Resolution 1325

Har någon av er försökt läsa en FN-resolution? Herre gud! Gör ett eget försök, vettja.

För att få någon rätsida på vad det faktiskt är som menas så lutar jag mig mot Försvarshögskolans  genomgång av vad resolutionen innebär.

”Som en konsekvens av insikten om genusperspektivets betydelse i internationell krishantering, i bemärkelsen att mannen generellt är norm och kvinnors kompetenser, erfarenheter och behov därmed har marginaliserats, antog FN:s säkerhetsråd resolutionen 1325 den 31 oktober 2000.”

”Resolution 1325 behandlar krigets påverkan på kvinnor och flickor samt kvinnors deltagande i konfliktlösning och arbetet med långsiktig fred.”

Resolution 1325 behandlar alltså hur feminism ska integreras i konflikthantering. FN tar den feministiska omvärldsanalysen som utgångspunkt för sitt jämställdhetsarbete. Därmed inte sagt att allt arbete som görs är dåligt i sig, jag ser det som positivt att man aktivt arbetar för att få med kvinnor som en aktiv och officiell del i återuppbyggnaden av samhällen. Det finns en hel del allvarliga problem där ute i världen som vi alla behöver hjälpas åt för att åtgärda, där en korrekt genusanalys är nödvändig för att arbetet ska bli lyckat. Tyvärr används den radikalfeministiska analysen, vilket får en del konsekvenser.

”I resolution 1325 påminner Säkerhetsrådet också om att kvinnor och barn tillhör majoriteten av dem som drabbas negativt av väpnade konflikter/är särskilt utsatta i kris och krig. Därför är det viktigt att fredsbevarande personal har kunskap om, uppmärksammar och agerar utifrån detta faktum.”

Alla drabbas negativt i en konflikt, med undantag av den elit som skor sig på den. Om i runda slängar hälften av befolkningen i dessa konflikthärdar är under 18 och hälften är av kvinnligt kön och därmed att hälften av den vuxna befolkningen kvinnor så blir kvinnor och barn en majoritet på 75%. Då behöver vi enligt FN inte bry oss så noga om männen? Det har väl könsmaktsordningen redan fixat.

”Behovet av en ökad andel kvinnor i alla former av konfliktprevention, fredsbyggande och post-konflikt rekonstruktion (återuppbyggnad efter konflikter) understryks också.”

Men inte någonstans pratas det om att kvinnor kan vara delaktiga i initieringen av en konflikt, inte heller att kvinnor kan vara delaktiga i densamma.

Försvarshögskolan sammanfattar FN-resolutionen i fyra punkter. Första punkten är fler kvinnor ”på alla beslutsfattande nivåer i nationella, regionala och internationella institutioner liksom i fält, såsom exempelvis fredsbevarande operationer”. Andra punkten är att genusperspektiv skall inarbetas i dessa beslutsfattande nivåer. Tredje punkten behandlar kvinnors rättigheter och fastslår att alla parter i väpnade konflikter måste respektera existerande internationella lagar som skyddar kvinnor och flickor, särskilt från genusspecifikt våld. Enligt fjärde punkten skall dataunderlag insamlas om flickor och kvinnor, såklart med genusperspektiv. I det stora hela handlar alltså resolution 1325 om att öka andelen kvinnor i internationella insatser, såväl civila som militära, samt i lokala politiska sammanhang i syfte att driva en feministisk politik i U-länder.

Till resolution 1325 finns följande tilläggsresolutioner. Citat på engelska är från resolutionerna, citat på svenska ifrån operation1325.se.

• 1812 – Avhandlar sexuellt våld mot civila (”Reaffirming also the resolve expressed in the 2005 World Summit Outcome Document to eliminate all forms of violence against women and girls”)
• 1888 – Utvecklar resolution 1812. FNs generalsekreterare ges mandat att utse en representant i arbetet. ”Generalsekreteraren ska även anställa ett team med experter på sexuellt våld i väpnade konflikter”. (”Recalling that international humanitarian law affords general protection to women and children as part of the civilian population during armed conflicts and special protection due to the fact that they can be placed particularly at risk”)
• 1889 – Stärker tidigare resolutioner med fokus på rapportering. (”Recalling the resolve expressed in the 2005 United Nations General Assembly World Summit Outcome Document (A/RES/60/1) to eliminate all forms of violence against women and girls”)
• 1960 – ”Resolutionens mål är att motverka straffrihet.” Generalsekreteraren skall regelbundet inhämta erfarenheter ifrån kvinnoorganisationer och utsatta kvinnor.
• 2106 – Hur man ska motverka och hantera följderna av sexuellt våld som del av krigföring. (”Noting with concern that sexual violence in armed conflict and post-conflict situations disproportionately affects women and girls, as well as groups that are particularly vulnerable or may be specifically targeted, while also affecting men and boys and those secondarily traumatized as forced witnesses of sexual violence against family member”)
• 2122 – Avhandlar vikten av ett jämställt samhälle för ”såväl hållbar fred som ett stabilt samhälle”. ”Resolutionen uppmuntrar generalsekreteraren med stab att regelbundet konsultera kvinnoorganisationer samt att informera medlande parter om genusaspekter av fredsbygge genom att göra experter på ämnet tillgängliga för, och öka det kvinnliga deltagandet i, samtliga FN:s medlarteam.”

FNs resolutioner genomsyras av formuleringar som är som tagna direkt ur en radikalfeministisk text, men som vi läst tidigare har FM även fått i uppgift i sitt regleringsbrev att ”öka andelen kvinnor” samt att ”Försvarsmakten ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen”.

---

Dom jämställdhetspolitiska målen

Sveriges jämställdhetspolitiska mål dök först upp 1972 och reviderades senast 2006. Nu lyder det övergripande målet: ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. I övrigt staplas fyra delmål, hämtat från Jämställ.nu (samverkanssatsning mellan Nationella sekretariatet för genusforskning, länsstyrelserna, Svenska ESF-rådet, Sveriges Kommuner och Landsting samt VINNOVA):

1. ”En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.”
2. ”Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.”
3. ”Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.”
4. ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.”

Det övergripande målet är en aning problematiskt av två anledningar. Dels beskriver den kvinnor och män som stående i opposition till varandra, med följden att en balans lik kalla krigets terrorbalans bör uppnås i syfte att stävja den ojämställdhet som ”måste” bli resultatet av mer makt hos endera könet, vilket jag helt enkelt inte tror är sant. Dels ser jag att respektive köns intresse för att armbåga sig fram till samhällets olika beslutande toppskikt naturligt skiljer sig åt, varför ett scenario där könen fördelar sig lika på dessa poster kräver påtvingade könsroller. Förövrigt tror jag att det ligger något i det Allison Tieman säger när hon pratar om Apex Fallacy. Om dom män som krigar sig upp till dessa positioner gör det för att vinna fördelar hos kvinnor är det väl orimligt att tro att dom, åtminstone kategoriskt och frekvent, skulle driva igenom beslut som gör kvinnor arga? Borde dom inte istället vara hyperkänsliga för kvinnors önskemål?

Punkterna ett till och med tre är i sig inte problematiska, vilket är precis vad som gör dom så problematiska. Jag ser detta retoriska knep var och varannan gång feminister pratar om jämställdhet. Man sätter upp generella och egalitära mål (utan att ange hur olika begrepp definieras) som i stort sett alla i hela landet skriver under på, för att sedan när man fått folkets ”godkännande” lägga till radikalfeministiska axiom som i grunden förändrar formuleringarnas innebörd. Det allra vanligaste axiomet är det om könet som social konstruktion, vilket låter feministerna mäta jämställdhet i olika system genom att mäta utfallet. Det är ett sätt att lura åhörarna att tolka svepande programförklaringar genom deras egen världsbild, för att sedan implementera desamma med en radikalfeministisk världsbild som grund.

För punkt fyra behöver man inte använda samma knep, då detta är det traditionella sättet att se på kön. Det är en norm som inte behöver omformuleras för att även fortsättningsvis ligga i linje med urnormen om kvinnans högre skyddsvärde.

---

Diskrimineringslagen

FM kan i sitt jämställdhetsarbete stödja sig på diskrimineringslagen, som i andra paragrafen reglerar hur man får diskriminera människor om arbetets natur kräver det och diskriminera överrepresenterade grupper om syftet är att minska överrepresentationen.

”2 § Förbudet i 1 § hindrar inte
1. särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet,
2. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor,
3. tillämpning av åldersgränser för rätt till pensions-, efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller
4. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.”

Detta innebär alltså att FM i och med formuleringen ”Försvarsmakten ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen” fått i uppgift att arbeta för att:

1. Lika många kvinnor i beslutsfattande ställning vilket för FM främst betyder officerare, men även civilanställda.
2. Lika många kvinnor på utbildningar och bland personalkategorier med högre lön.
3. Driva på för att män ska ta lika stor del av hemarbetet, trots att det i dom allra flesta fall förefaller vara kvinnan i förhållandet som sätter nivån på detsamma.
4. Enbart partnervåld mot kvinnor belyses, trots att enbart en mycket liten del av våld i nära relationer enbart drabbar kvinnan i förhållandet. Istället för att lösa problemet med känslomässigt trasiga individer som inte klarar av att lösa konflikter med annat än våld, ska FM verka för att skuldbelägga män även för kvinnors våld.

---

I detta inlägg har jag behandlat hur FMs uppdragsbeskrivning ser ut vad gäller jämställdhet. Det finns väldigt mycket att skriva om saken, men jag tror att jag fått med det viktigaste. I nästa inlägg beskrivs hur FM arbetat för att verkställa ordern.

---

Dagens låt tillägnar jag styrkan från I19 som för tillfället är förlagda till Gotland som en del i den nu mycket omskrivna tidigareläggningen av Stridsgrupp Gotland (SG18). Först på plats var Wilska pansarskyttekompani, som nu efter avlösning är åter på P4 i Skövde. Kompanichefen på plats har inte riktigt dom 300 man som Leonidas hade att tillgå (dom är 150 man såvitt jag förstått), inte heller erbjuder Gotlands raukar någon så härligt kanaliserande terräng som passet Thermopyle utgjorde, men man tager vad man haver och dör med stövlarna på. Jag kan dock lugna den orolige med att Högkvarterets genusspasmer, enligt vad jag sett, inte är fullt förankrade på kompaninivå, än mindre på stridande kompanier och i synnerhet inte bland stridspittarna på pansarskyttet.

P.S.

Jag vill tillägga att jag, bitterheten över den undermåliga numerären inom Försvarsmakten som helhet (och på Gotland i synnerhet) till trots, är övertygad om att närvaron av ett pansarskyttekompani väsentligt höjer själva tröskeln i den såkallade ”tröskeleffekten”. Detta är inte ett slag i luften, det är en tydlig markering, även om jag själv gärna hade sett en fullvärdig pansarbataljon förstärkt med lång- och korträckviddigt luftvärn samt förbandsdelar med sjömålsrobot – istället för ett pansarskyttekompani förstärkt med hemvärnsförband. Men vad vet jag, jag är ju bara en sketen basse.

D.S.