I detta inlägg på två delar skall jag försöka förklara hur situationen ser ut i Finland med avseende på kampen för jämställdhet mellan könen.
Jag börjar med det finska TV-programmet ”Galenskaper” (från 2012, textat på engelska, kan ses till höger). I huvudrollerna: Henry Laasanen (jag), en av de ledande maskulinisterna i Finland; Outi Pajala, ordförande för kvinnoförbundet; Pekka Länsineva, ”neutral” professor i grundläggande mänskliga rättigheter; och sist men inte minst Kari Uotila, återhållsam maskulinist och riksdagsledamot för Vänsterförbundet och ordförande för männens jämställdhetskommitté.Outi Pajala var en för mig okänd feminist, och hon föreföll mig ganska amatörmässig för att vara en professionell feminist. Kari Uotila är den enda riksdagsledamoten i Finland med en måttlig maskulinistisk hållning. För en hårdför maskulinist som mig är han alldeles för måttlig och alltför ivrig att behaga feministerna. Professorn i grundläggande rättigheter verkade inte veta särskilt mycket om jämställdhet. Jag undrar varför han överhuvudtaget valde att delta.
Jag förklarar en del av vad som händer i videon, med referens till tiderna:
Tid 03:00
- Reporter: Vad är det för fel som ligger bakom att män lever 7 år kortare liv än kvinnor?
- Pensionerad manlig chef: Vad som är fel? Det är inget som är fel! Om du dricker är det ditt eget val, och det kommer helt klart att förkorta ditt liv.
Den manliga chefen verkar inte ta med skillnaderna i finansiering inom i hälso- och sjukvård i beräkningen: 40 % mer spenderas på kvinnornas hälsovård i Finland. Och så har vi förstås i vår kultur männens skyldighet att ta på sig de farliga jobben.
Så den förväntade livslängden är inte bara resultatet av personliga val, utan också resultatet av andra samhällsfaktorer som drar ned männens livslängd.
Tid 03:20
Jag säger det här:
- Kvinnors problem är påhittade problem, inte verkliga problem
Vad jag menar är att kvinnors problem ofta är antingen a) en kvinnlig elits problem eller b) kan sägas vara ”påhittade problem” som löneskillnaden (mäns arbetar fler timmar osv.) eller c) de är i högre grad mäns problem, som ifråga om offer för våld (de flesta offren är män).
Tid 05:00
Reportern intervjuar Sari Helin som är hemma med barnen medan hennes man gör storkarriär i Bryssel. Sari tackade nej till ett toppenjobb som chefsredaktör eftersom hon insåg att hon inte skulle klara av de långa dagarna på arbetet och samtidigt ta hand om barn.
Kanske valde reportern sarkastiskt en kvinna ur eliten som skulle få representera kvinnors problem. Jag kritiserade feminismen i videon (1:55) för att den koncentrerade sig på elitkvinnornas problem istället för att hjälpa de mindre lyckligt lottade. Kanske vill reportern visa att det jag hävdar är sant …
Tid 06:40
Det roligaste ögonblick i videon är när Outi Pajala besvarar en fråga från reportern:
- Reporter: Vad tycker du om Laasanens lista över jämställdhetsproblem?
- Outi Pajala: Jag är inte överens med honom om skolan (pojkar far illa i skolan), det är alltför kategoriskt. Det finns gott om pojkar det går bra för i skolan!
Det är roligt hur glad Outi verkar när hon ”motbevisar” det statistiska faktumet genom att hänvisa till enskilda fall av pojkar som det går bra för i skolor. Det enda statistiska faktumet feminister begriper sig på är ”kvinnors euro är värda 80 cent”. Jag kan förstås “motbevisa” det genom att säga: “Det finns gott om kvinnor med höga inkomster i yrkeslivet!”
Tid 09:45
Professorn i grundläggande mänskliga rättigheter verkade ha förlorat kontakten med verkligheten. Den här speciella kommentaren om mäns kortare livslängd låter minst sagt underlig i mina öron:
- Professorn i grundläggande mänskliga rättigheter: Å andra sidan säger konstitution att vi måste respektera människors rätt till självbestämmande, så det är svårt att få till stånd tvångsvård.
Säger professorn verkligen att det enda sättet att ge män ett längre liv är genom att ”tvångsvårda” dem?
Tid 13:10
Jag tog upp sammansättningen på jämställdhetsenheten så här:
- Henry Laasanen: Där är 16 kvinnor som arbetar i jämställdhetsenheten, men inte en enda man.
- Kari Uotila: Det här är lite besvärligt, för jämställdhetslagen säger inget om att kvotera ifråga om sådana här saker
- Henry Laasanen: Om det är någonstans man borde ha en jämn fördelning, borde man inte föregå med gott exempel i just jämställdhetsenheten?
- Kari Uotila: Jo, det borde de, men vi kan inte diskriminera kvinnorna, och det är alltför få män som ansöker om tjänsterna i jämställdhetsenheten
- Henry Laasanen: Ta till exempel börsnoterade företag, där är det allmänt accepterat att man kvoterar de ledande befattningarna. Där låter man kön gå före kompetens
Jag skall gå in närmare på Kari Uotila och jämställdhetsenheten i mitt nästa inlägg, men jämställdhetsenheten har varit ett stort skämt på finska humorsajter under många år:
Det är bara kvinnor som fattar beslut om jämställdhet!
Där har varit några reportrar som försökt ställa frågan varför det inte finns några män i jämställdhetsenheten, men antingen vägrar jämställdhetsenheten ställa upp på en intervju eller så säger de bara att kvinnorna sköter männens jämställdhetsproblem lika bra som kvinnornas. Det är förstås väldigt lustigt, för feministiska män kan ju aldrig ta hand om kvinnors problem.
Maskulinisters och feministers lista över jämställdhetsproblem
Dessa listor tas upp i videon.
Laasanens maskulinistlista:
- Obligatorisk värnplikt bara för män
- Ensamma män är socialt exkluderade
- Pojkar far illa i skolan
- Män förlorar vårdnadsmål
- Män dör 7 år tidigare än kvinnor
Outi Pajalas feministlista:
- Kvinnors sämre ställning i arbetslivet
- Kvinnor utsätts för våld och trakasserier
- Höga utseendekrav
- Fattigdom för ensamstående mödrar och ensamma män
- Kvinnor har svårt att kombinera arbete och familj
Jag kommer inte riktigt ihåg varför jag valde just de 5 sakerna på min lista eller om det blev någon sammanblandning, men min poäng är att om vi jämför kvinnors och mäns listor över jämställdhetsproblem, verkar det som om männen har 80 % mer jämställdhetsproblem än kvinnorna.
Hur kan vi veta det? Det enda sättet är att göra jämförande undersökningar av jämställdhetsproblemen: vilka har mer problem och vilkas problem är av allvarligast art? En sådan studie har aldrig genomförts.
Och om vi skulle upptäcka att män har mer problem än kvinnor, då skulle hela jämställdhetspolitiken dirigeras om till att hjälpa män.
Först vill jag tacka för ett bra och intressant inlägg. Själv har jag bott några år i Finland och pluggat på Åbo Akademi, men det var i det förra årtusendet. Studentkårens tidningar var förvisso extremvänster redan då, men genusflummet var ännu i sin linda.
Men som jämställdist ger jag blanka fan i statistiska utfall, oavsett om de drabbar män eller kvinnor. Kvinnors skitlön eller mäns dödsfall på jobbet är inte könsrelaterade frågor, det är allmän-mänskliga problem som kan förknippas med förutsättningarna inom respektive yrke, vilket man i så fall bör jobba könsneutralt med att förbättra. Yrken står var och en fritt att välja i Sverige (och förmodligen Finland) 2014.
Det är inte så att 18-åringar är okunniga om att undersköterskor får dåligt betalt eller att ställningsbyggare kan trilla ner och slå ihjäl sig, i så fall har SYO-konsulenterna misslyckats kapitalt. Utfallet är summan av medborgarnas fria val, inget som politiker ska lägga sig i. Undantaget är skolan, där småpojkar rimligen inte kan veta att man t.ex. har lättare att sitta still och lyssna om man idrottar varje dag. Sånt måste myndigheterna fixa.
Som det språkliga geni jag är har jag tittat, granskat och beredd att helt kort översätta några av de essentiella delarna av det Finska tv programmet ”Galenskaper”.
Den första reflektionen jag gör är att en såpass ärlig frågeställning som här ställs inte överhuvudtaget skulle kunna ställas i Sverige.
Frågeställningen är alltså: Vilka är de största jämställdhetsfrågorna mellan kvinnor och män idag?
Man får lite olika svar, ojämställda löner är vanligt, mäns våld, det vanliga.
Sedan får Laasanen resp feministen ställa upp sina listor på de fem viktigaste jämställdhetsfrågorna.
Laasanen:
Allmän manlig värnplikt
Ensamstående mäns utanförskap
Pojkars tillkortakommande i skolan
Fäders tillkortakommande i familjefrågor
Mäns kortare liv
Laasanen påpekar ochså att män är nettobetalare av kvinnors pensioner osv.
Feministens lista:
Kvinnor diskrimineras i arbetslivet
Kvinnor utsätts för våld och trakasserier
Utseendenormer som kvinnor på något sätt drar korta strået
Ensamstående mödrars och ensamstående mäns utsatta ekonomiska situation
Kvinnor tar hela/delar av uppfostringsansvaret
Längre fram drabbar Laasanen samman med Kari Uotila, riksdagsman.
Laasanen gör slarvsylta av riksdagsmannen som är utan försvar.
Kort och på intet sätt fullständig sammanfattning.
Debattklimatet kring genusfrågor är än så länge lite öppnare i Finland än i Sverige. Men utvecklingen har väl sin gång där också…
@Bashflak:
Japp, och det är precis därför lönen är högre i arbeten som medför risker.
Vem vill riskera livet i hårt arbete för samma lön som en arbetslös?
Precis som du skriver är yrkesvalet ett aktivt val där man förhoppningsvis tar hänsyn till dessa olika faktorer, oavsett vilket kön man har….
(Det är precis därför löner blir diffrentierade, och vänsterns ”medborgarlön” som jag misstänker är det egentliga slutmålet för dessa feminister/kommunister aldrig kommer att fungera…..)