Alice Teodorescu vinterpratade igår, och för de som inte satt klistrade vid radion rekommenderas poddversionen.
Alice Teodorescu
Temat var kärlek, och ca 43 minuter in kom hon in på en biologisk faktor bakom skillnader i jämställdhet.
Det är med andra ord inte särskilt lätt att vara kvinna idag – men inte heller man, kan jag förmoda.
Idag väljer många kvinnor att skaffa sig en högre utbildning, inte minst inom områden som traditionellt haft hög status, då de befolkats av män. Eftersom vi börjar studera senare, så etablerar vi oss också senare på arbetsmarknaden. Det kanske inte gör så mycket ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom vi blir allt äldre och friskare, och därmed mer förmögna att stå till arbetsmarknadens förfogande allt längre.
Det stora problemet har inte att göra med vem som diskar och vem som byter däck, orättvisa löner eller ogenomträngliga glastak. Den egentliga orättvisan är en helt annan: kvinnor behöver förhålla sig till sin fertilitet. Så länge män kan få barn långt upp i åldrarna, medan kvinnors biologiska klocka tickar i en annan tidszon, så kommer ojämställdheten och den skeva maktbalansen att bestå. Den tidspress som drabbar kvinnor i 30- till 40-årsåldern leder till att varje val blir betydelsefullt.
Huvudpersonen i Bridget Jones dagbok – Bridget Jones själv – konstaterar insiktsfullt att “när kvinnor glider över 30-årsstrecket sker en omärklig förändring i maktbalansen. Också de djärvaste sexbomber tappar självförtroendet och kämpar med de första styngen av existentiell ångest. Rädslan för att dö ensam och påträffas tre veckor senare, halvt uppäten av schäfern.” Studier visar dessutom att kvinnor tenderar att söka sig till en partner med likvärdig eller högre utbildningsnivå. Sedan flera decennier har männens utbildningsnivå stigit långsammare än kvinnornas. Det leder till att fler kvinnor konkurrerar om samma välutbildade och välbärgade män, som det alltså råder underskott på. Inte konstigt att många unga framgångsrika kvinnor mår som de gör idag.
Efter musikavbrottet kommer hon även in på hur över- respektive underskott på datingmarknaden påverkar hur grupper beter sig – ett objekt som det är underskott på, värderas högre, medan ett som det är överskott på, värderas mindre.
Fenomenet är känt som ”hypergami”, dvs tendensen för kvinnor att gifta sig uppåt. Vi har skrivit om det flera gånger, bl.a. här och här.
Se där, patriarkatet är igång o dunkar varandras ryggar i bastumyset. För varför länka till Erik o ditt eget inlägg men osynliggöra den stackars kvinnliga skribentens inlägg?
@Ninni:
Har du redan trätt på offerkoftan för att hålla dig varm inför nyårsfyrverkeriet?
Jag kan rekommendera en annan imponerande kvinna för inspirerande nyårslyssning:
Christina Hoff Sommers intervjuas av Sargon of Akkad
De har lite problem med eko, men deras diskussion om den feministiska ekokammaren är väl värd det lilla obehaget.
Det är faktiskt intressant att se hur män där uppe i toppen får alltfler barn med olika kvinnor,medans män som inte klättrat på karriärstegen blir barnlösa och är en stadigt växande skara.
Detta urval förnekar självklart feminister eftersom då måste man erkänna att biologi är en starkt bidragande orsak till sina livsval.
Jag kan tänka mig att om man granskar de flesta feminister som skriker om att vara normbrytande,så har de flesta gjort ett partnerval som går uppåt dvs hyckleri och självförnekelse har blivit deras signum,ja biologi is a bitch.
Ja, efter 30 börjar det bli kritiskt för kvinnorna, da om inte förr börjar den biologiska klockan att ticka och ensamheten ter sig mindre och mindre lockande (ur ett socialt perspektiv). Medan världen ligger för ens fötter ungefär 10 ar tidigare.
Rubens gifte som änkeman om sig vid 52 ars alder med den 16-ariga Hélene Fourment, som han sedan avbildade i manga porträtt. Hon var yngre syster till landets vackraste kvinna, som Rubens ocksa porträtterat. De hann vara gifta i tio ar och hon födde honom fem barn. Han var sedan länge en uppburen och rik konstnär och kunde förstas välja vem han ville gifta sig med. Han ska ha sagt att ”varför ge upp sin frihet för en äldre kvinnas smekningar” (pour les caresses d’une vieille).
Klarsynt kvinna den där Alice, jag hoppas hon är en framtida partiledare.
Gott nytt år på er.
@Nilsson,
Inte jag. Det skulle för all framtid förstöra en god och vis människa.
Risken är att de män som inte är attraktiva på dejtingmarknaden i stället ägnar sig åt det som män alltid varit bra på, nämligen våldsamheter, kriminalitet och krig. Det verkar som att de män som anträder dessa alternativkarriärer belönas med ökad attraktionskraft hos det motsatta könet och det finns mycket som talar för att fenomenet är genetiskt betingat.
@HE:
Så sant, det är legio som har gått vilse i maktens korridorer.
Vackert. Alice är en så underbart klok, saklig, varm och grymt kompetent kvinna.
Detta i fullkomligt lysande uppenbar kontrast till de andra maniskt verklighetsförnekande, könshatiskt genus-standardiserade, och groteskt grundlurade kommunistvåpen som ju har infesterat gammelmedia.
Varför tycker ni att hon är klok? Samma gamla visa: Ta upp kvinnors patriarkalitet, som ett problem för kvinnor.
När börjar kvinnor/feminister tematisera kvinnlighet som ett problem för jämställdhet?
Tappa sex appealen efter 30 års ålder? How about sluta spela så mycket på det och maximera nyttan av det i unga dagar, så att det blir omöjligt att leva upp till det efter 30 års ålder? Om kvinnor levde jämställt skulle de ha inga problem att vara sexiga (rättare: vara sexuella) efter 30 års ålder.
Det är ju helt deras eget fel, så det är inte alls synd om kvinnorna.
@straightmansburden:
Hon säger iofs inte att det måste förändras genom politiska ingrepp.
Man kan nog t.o.m. anta att formuleringen Så länge män kan få barn långt upp i åldrarna, medan kvinnors biologiska klocka tickar i en annan tidszon, så kommer ojämställdheten och den skeva maktbalansen att bestå, är hennes sätt att säga att män och kvinnor har olika förutsättningar av naturen, och att det snarast skulle krävas rätt revolutionerande landvinningar inom forskningen för att kunna ändra på det.
I övrigt handlar ju hennes program om att man snarare behöver säga ja till att begränsa sin frihet för att kunna bli riktigt fri, dvs för att kunna få en relation att verkligen fungera måste man acceptera att man inte hela tiden kan hålla öppet för att det kanske finns någon annan, mer intressant potentiell partner.
Den rimliga tolkningen blir nog snarare att kvinnor har större chans att bli lyckliga om de själva accepterar de begränsningar som biologin dikterar, och gör det bästa av det.
@straightmansburden:
Det gör inte ont att försöka förstår kvinnor ibland.
@Ulf T: @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Vi förstår (ursäktar) kvinnor för mycket, det ’är ju det som är en av grundproblemen. Jag svara mera senare, men kort:
Det verkar som Alice Teodorescu och andra ”starka kvinnor” har problem med starka män, men nu är de höga kraven ett problem, när de riktas mot kvinnor? När kvinnor är ”starka” dvs. krävande mot män, är det tvärtom ett problem i män, då män inte klarar av dessa ’starka’ kvinnor och deras krav. Men nu när det gäller kvinnor är det istället de orimliga kraven som är problemet, ser ni hur det funkar?
Så, nej Dolf, det gör verkligen ont att försöka förstå kvinnor ibland. Jag har några till tankar om det här men måste återkomma senare.
@straightmansburden:
Jupp och, – ”Varför tycker ni att hon är klok? – – – ”
Vidare.
Vill dessutom mena att denne är något motsägelsefull, genom sin, i ett tidigt anslag av sändninge påpekande jag är, Liberal.
Reflektinen handlar istort om att människor blir så att säga förledda och det leder till att man förlorar seendet vad som är klokt i en helhet, justnu samvaro mellan två människor i ett liv.
För böveln, de-eju Liberal-Marxist vilket skapat och besinningslöst driver det liv människor lever i dagsläget, å-igen påtalom str.manburdens – ”varför tycker ni att hon är klok”.
Med aktuell motsägelse som fond, vill jag nog mena igen samma som sedan långt tidigare att denna person, är farlig.
@straightmansburden:
Jag har lyssnat på hela programmet, men jag måste ha missat delen där hon säger så. Kan du ange tidskod?
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Varför ska jag som man försöka förstå och känna empati för kvinnor, när de är så oempatiska mot oss män? När kvinnor vill ge något gott åt mig som man, och inte bara kommer med en massa kritik och förväntningar, börjar jag tro på deras jämställdhetsprat. Men vad har ni kvinnor givit oss män i jämställdhetsväg? Har ni avlastat vår manliga börda på något sätt i jämställdhetens namn?
Det verkar ju tvärtom göra ont för kvinnor att försöka förstå oss män. Som i en tidigare tråd där Ulf berättade om en feminist (som säkert ser jämställdhet som en självklarhet) att hon har ”extremt svårt” med manlig svaghet. Hur kan något, som vi säger att vi verkligen vill ha, vara så s****s svårt?
Jag tror att det inte alls handlar om jämställdhet, utan om att vi ska på olika sätt göra det bekvämare för kvinnor i deras kvinnliga problem med olika diskurser som tex. ”utseendeideal är orimliga” och ”kvinnlighet är konstruerad”, så att kvinnor slipper känna obehag och känna sig värdelösa pga. dom. Men aldrig sägs det: kvinnors manlighetsförväntningar är också en konstruktion? Nej, det är diskuteras som preferenser som kvinnor får ha, men sedan gnäller man över de negativa konsekvensarna, av ens egna preferenser och orimlighet, som går utöver en själv, men inte en tanke om ens egna förväntningar.
Kvinnor får nog se män som omanliga och värdelösa, men kvinnor ska slippa känna sig värdelösa och okvinnliga Och ni menar att jag ska ta på allvar att de här kvinnorna vill oss män väl, men bara ”gör misstag”?
Det rimliga dvs. jämställda skulle ju vara att tala om dessa män som inte duger åt kvinnor och tycka synd om dom, men istället tycker vi synd om kvinnor för att deras orealistiska förväntningar leder till ensamhet, när de inte får sin Mr Big? Buhhuuu, cry me a river.
Jag har enorma svårigheter att se godheten i er empati för dessa kvinnor, men jag ser att ni går med på deras sätt att vilja diskutera frågorna.
@Ulf T:
Jag ska försöka svara dig Ulf lite senare.
@DanTor:
Hur är det oförenligt med liberalismen att observera att människor ibland (t.o.m. ofta) fattar dåliga beslut?
En fundamental skillnad är dock om man kräver att politiken skall kompensera för de negativa konsekvenserna av ens egna livsval och utgångsläge, eller om man anser att människor skall vara fria att fatta sina egna beslut, på gott och ont.
Det senare betyder inte att man måste vara blind för att individuell frihet kan ha såväl positiva som negativa konsekvenser.
@Ulf T:
Var skrev jag att hon sa så, jag skrev: det verkar. I grunden gnäller hon bara över hur könsroller drabbar kvinnor och jag gjorde en poäng, av det utifrån ett större sammanhang, genom att diskutera det utifrån en diskurs som tillämpas på män.
@straightmansburden:
Jag förstår rätt och slätt inte din tolkning av Alice. Har du lyssnat på hela programmet eller har du bara tagit del av citatet från UlfT?
Programmet i helhet handlar om kärlek och relationer. Det handlar inte (vilket @Ulf T redan påpekat) om att hon förespråkar politiska åtgärder.
En kvinna måste väl för sjutton kunna uttala sig om sina erfarenheter av att vara kvinna och hur hon uppfattar världen som kvinna, precis som vi män måste kunna få göra det.
Noter t.ex. att hon säger: ”Inte konstigt att många unga framgångsrika kvinnor mår som de gör idag.”
Hon säger inte: ”Inte konstigt att många unga framgångsrika kvinnor mår så mycket sämre än männen som åker genom livet på en räkmacka.” (Den arketypiskt radikalfeministiska ståndpunkten.)
Och i biten om orättvisa, jag gissar att du uppfattar det som gnäll när hon nämner att den egentliga orättvisan har med fertilitet att göra, och helt missar att hon avfärdar doktrinen om obetalt arbete och hur kvinnor får slita för att rätt och slätt konstatera att det egentliga orättvisan är något som är medfött och som vi inte kan göra något åt. (Att hon nämner kvinnornas fertilitet som den egentliga orättvisan i sammanhanget utesluter inte på något vis att det finns andra ”egentliga” orättvisor som drabbar män.)
Du verkar se hennes program som någon form av subversiv sabotageverksamhet i könskriget. Jag ser hennes fina program som ett slag för kärleken.
@straightmansburden:
Javisst, beroende på vem vi talar om kan jag hålla med, men nu är väl frågan om det där stämmer in på Alice T? Hon säger bland annat (ca 45:10):
Att hon talar huvudsakligen utifrån ett kvinnligt perspektiv må vara hänt. Det kan jag köpa. Att hon konstaterar att kvinnor mår dåligt köper jag också så länge hon inte kopplar det till krav på hur män skall uppträda eller betala för att kvinnorna blir kompenserade.
Jag kan tycka att hon riskerar att bli lite o-liberal när hon börjar tala om hur marknadsföringen går ut på att försöka ’skapa’ behov* som konsumtionen skall kunna uppfylla. Men åtminstone stannar hon där och ger sig inte vidare in på de vanliga konspirationsteorierna, där vi arma konsumenter inte skall behöva ta ansvar för vad vi själva efterfrågar.
* Jag tror de allra flesta som ägnat sig åt marknadsföring vet att det är extremt svårt att ’skapa’ efterfrågan ur tomma intet. Det man normalt försöker göra är att antingen finna nya sätt att möta redan existerande behov, eller – helst av allt, men också svårast av allt – lyckas möta behov som precis börjar göra sig kända (dvs behovet var på väg att uppstå; det gällde bara att försöka vara först att se det och erbjuda en lösning).
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Jag har endast tagit del av citatet Ulf hade. Jag ska lyssna på det hela och återkomma. Men även om min kritik inte kunde riktas specifikt mot henne, är den valid som en kritik av hela jämställdhetsdebatten. Men jag återkommer.
@DanTor:
Ja varför är hon klok? Det kloka verkar bestå i, som tex. framgår ur Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) kommentar, att hon inte kommer med totalt galna feministiska förvrängningar, att hon är ’neutral’, om man nu kan anse att tala ensidigt från ett kvinnligt perspektiv kan vara jämställt? Så, min fråga är: vad är det jämställda i hennes tankar?
@straightmansburden:
Njae, hon talade inte ensidigt från ett kvinnligt perspektiv. Det mesta var könsneutralt, men hon kom kort in på hur det inte ens för den grupp män som tillhör den eftertraktade ’underskottsgruppen’ är så lätt att finna kärleken, eftersom man får en tendens att nedvärdera det som är för lätt att få.
Visst hade det varit bra om hon ägnat en tanke åt den grupp män som inte ’duger’ åt de allt mer välutbildade kvinnorna.
Men om vi vill försöka bedöma om AT är ’neutral’, kan vi gå till annat som hon har skrivit:
I framtiden kan kvinnor vägras chefsjobb för att de är kvinnor:
Mannen är nästa anhalt för jämställdhet:
Den utbytbara kvinnan
Feministerna skjuter sig själva i foten
För balansens skull, några artiklar som känns ordentligt gynocentriska:
Feminism och värnskatt
Sluta tramsa om symbolfrågor (feminismkritisk men ändå rätt gynocentrisk)
Gud vad irriterande! I stort sätt alla kvinnor kan hitta en man bara de vill, och är det enbart sex det handlar om så är det bland det lättaste som finns här i världen. Om kvinnor sen vill konkurrera om ”topp-männen” så behöver de fixa och trixa med sitt utseende, och deras sexuella värde minskar drastiskt efter 30, men de kan fortfarande hitta män långt upp i åldern. Samtidigt finns det gott om män som bara blivit dissade och ratade av kvinnor hela sina liv och vanliga män måste verkligen jobba för att få till det.
Tycker inte ett dugg synd om kvinnor bara för att de inte kan inte sin ”prince charming”. Kvinnor är så galet priviligerade och bortskämda i det sexuella spelet/kärleksspelet och det blir bara värre och värre.
@Felix – inte katten:
Jag tror nog det finns en klick kvinnor som upplever det som de dissade männen upplever, dom har det sannorlikt värre än de oönskade männen då kommentarer som din tydligt klargör hur lätt de borde ha det i det sexuella spelet.
@Ulf T:
Det gjorde hon visst, det här är kvinnlig-hypergam apex fallaxy så det stinker! Det hade inte endast varit bra, om hon ens nämnt de ratade männen, utan nödvändigt för att man kan överhuvudtaget göra en jämförelse mellan kvinnor och män!
Märk att hon inte talar om alla mäns problem/orättvisa, likadant som hon gör med kvinnor, utan endast om elitmännens, som duger åt de kräsna hypergama kvinnorna. Hon ser orättvisa mellan (alla) kvinnor och män, utifrån en jämförelse mellan alla kvinnor och vissa män. I hennes värld är det alla kvinnor och endast vissa män som har betydelse. Hon skriver:
Hur är denna ekvation orättvis för kvinnor, jämfört med (alla) män? Hon ignorerar för mycket här för att kunna tala om en ”skev maktbalans” mellan (alla) män och kvinnor. Och det är ju inte fertiliteten som skapar ”maktobalansen”, utan kvinnors hypergami. Kvinnor kan ju alltid välja en hemmapappa som man! Det är ju den kvinnliga hypergamin (i en kombination av kvinnligt ’oberoende’) som skapar underskottet på dugliga män, av vilket sedan följer att de fåtal män som duger, blir allt kräsnare gällande val av partner. Men det är ju kvinnliga preferenser som tvingar fram denna dynamik. Och det är ju ofördelaktigt för henne endast jämfört med elitmannen, inte i jämförelse med alla män, många män är som sagt helt utanför ekvationen.
Och hon försöker sedan smyga in/hålla kvar tanken om orättvisa/ojämställdhet mellan könen baserad på en totalt vinklad jämförelse, där allt är en nödvändig och rättvis följd av kvinnliga val.
Om kvinnor kräver mycket av män, så har det ju självklart ett motpris. Likadant: Om man spelar mycket på utseendet, kommer utseendekraven vara större och jobbigare att leva upp till på gamla dagar. Att de få män, som klarar av de höga kvinnliga kraven, förväntar sig sedan mycket av kvinnor är ju självklart, och att dra slutsatser om orättvisa i det här skedet är ju bara korkat. Elitmännens välja och vraka är ju bara en rättvis följd/belöning för att de klarade av de kvinnliga kraven. Nu är bara rollerna omvända: I det sexuella spelet, mellan likvärdiga, har kvinnor makten, och när män är tillräckligt mycket sådan som kvinnor prefererar, får han makt och hennes minskar, precis som det borde gå för att ekvationen kan vara hållbar och rättvis.
Så, jag upprepar min fråga: Vad är ojämställdheten/orättvisan här? Varför är hon klok? Hon är ju tvärtemot totalt ensidig och verkar sakna helt känsla för relevans och förståelse för frågan hon diskuterar. Jag menar: Det är ju fullständigt vansinnigt att klaga på att kvinnor inte har män att para sig uppåt med och dess följder, när hela samhällsdebatten omkring en handlar om att kvinnor borde vara jämställda med män.
Jag skulle förstå det här, om det vore ett uttryck för kvinnligt gnäll i en damtidning, men då den kommer som en del av ”jämställdhetsdebatten” är det bara absurt.
@Felix – inte katten:
Precis!
@Rp:
Jo, men skillnaden är att ’vi’ anser att det är fel då kvinnor känner sig så,men helt på sin plats när män känner sig så, för dessa män är losers. Dessa kvinnor ’har’ det tom. ’värre’ för ”kvinnor borde inte hamna känna sig okvinnliga”, medan män har inte den här lyxen. Jag läste någonstans om ”alla kvinnors rätt att känna sig vackra”, hur löjligt vore motsvarande för män: ”alla män borde få känna sig manliga”?
Det är betydligt lättare att vara en kvinna, än man, då alla ens brister och tillkortakommanden kan skyllas på yttre omständigheter. Om du har en liten penis som man, kan du inte trösta dig med något, om du är ful som kvinna, kan du alltid trösta dig med ”skönhet/kvinnlighet är socialt konstruerat”.
@straightmansburden:
Jag tycker att du gör ett bra jobb att agera motpol i debatten, du väcker endel tankar och funderingar hos mig. För övrigt anser jag att alla män borde få känna sig manliga.
@Rp:
Tack! Fast det blev lite rörigt, men summa summarum:
Kvinnor har det inte orättvist varken i jämförelse med alla män eller elitmän! Enda orättvisan här är de/det som osynliggörs.
Jag anser att svält och fattigdom inte borde existera i världen. Frågan är vad du har gjort för att de existera/inte existerar. Är du en kvinna?
@straightmansburden: Något som inte är realistiskt behöver inte vara löjligt. Men det är möjligt att det blev en liten språkförbistring när du skriver kvinnors rätt att vara vackra kontra män borde få känna sig manliga. Kvinnor har ingen rättighet att känna sig vackra men nog borde de få känna så eftersom det är bra för dem.
Kvinnor har vissa fördelar gentemot män i andra fall är det tvärtom, jag upplever att du tenderar att bara se till den kvinnliga sidan som positiv, (och vise versa) lite som en spegelvänd feminist.
Jag är man.
Det är vetenskapligt bevisat att kvinnor ”i genomsnitt” har det enklare i det sexuella spelet än män. Kvinnligt mitokondrie-DNA visar att en betydligt större andel historiska kvinnor har lämnat efter sig avkomma än vad som är fallet för män (Vilket kan spåras via Y-kromosomen), där istället ett mindre antal mycket framgångsrika män har varit desto mer framgångsrika.
Mediankvinnan har därför en större chans att få till ett sexuellt samspel. Det är ingen filosofisk fråga, utan någonting som är empiriskt bevisat.
@Rp:
Bra att du använde lite där. Åtminstone i denna fråga är jag närmare det neutrala än Teodorescu, som förvånansvärt många ansåg som neutral.
@Rp:
Vill klargöra ytterligare det här.
Jag går med på att man ser det fördelaktiga och ofördelaktiga med respektive könsroll, men jag reagerar på termen orättvisa här, vilket inte går att använda, för fördelarna uppvägs av något ofördelaktigt och vice versa. Och jag tror inte, på basen av korta citatet, att AT gjorde ett misstag i att använda termen orättvisa.
Och den kvinnliga sidan är mera positiv än manliga, eftersom den är, åtminstone idag, helt en till möjligghet utöver manliga alternativ som kvinnor kan också välja. Män har endast en möjlighet: att vara manliga. Om du misslyckas i detta som man, har du inget värde i kvinnors som AT ögon. Så klart kommer AT i festtal, när inget står på spel, bry sig om alla män, men som här: när det gäller, är vissa män totalt frånvarande. Och som sagt: Det är inget misstag!
Kvinnors klagande idag ska förstås likadant som rika människors klagande, de klagar inte för att de har det värre…
@straightmansburden:
Låt oss försöka minnas att hennes vinterprat inte utgav sig för att gräva ned sig i orättvisorna mellan män och kvinnor. Temat var kärlek, och grundbudskapet att man behöver bestämma sig och satsa för att kunna utveckla ett riktigt kärleksfullt förhållande. Hon nämnde flera olika saker i förbigående, och några av dem berörde skillnader mellan manligt och kvinnligt.
Om man har följt AT så torde man ha sett att hon är tydligt och konsekvent emot kvotering, förfäktar en liberal grundsyn och tycker att systerskapet kan vara vidrigt. Samtidigt ser jag henne som en feminin kvinna (i kontrast med t.ex. Ninni som beskriver sig själv som en pojkflicka). Det är på så sätt inte konstigt om hennes perspektiv är övervägande feminint.
Min möjligen välvilliga tolkning av följande:
är, utifrån det hon tidigare argumenterat för och emot, att hon alltså menar att ’orättvisan’, i den mån det finns orättvisor, huvudsakligen grundar sig i biologiska realiteter snarare än sociala konstruktioner.
Nu var temat sökandet efter kärlek, så det är en rimlig infallsvinkel att då ta upp hur kvinnor får mer bråttom i samband med att den biologiska klockan börjar göra sig påmind. Det är förstås inte den enda biologiska ’orättvisan’:
– Män är starkare och stryktåligare, inte för att de stjäl kvinnors mat, utan för att de är konstruerade så. Det är både en stor fördel och en nackdel, beroende på situation.
– Kvinnor kan föda barn, medan män inte kan det. Det ger kvinnor en enorm särställning som Alice och många andra kvinnor sannolikt underskattar.
– De två faktorerna ovan bidrar säkert på en biologisk nivå till att göra kvinnor mer trygghetstörstande, och såväl män som kvinnor enormt mycket mer känsliga för kvinnlig utsatthet än för manlig. Detta i sin tur föder tendensen för kvinnor att välja uppåt, och för män att vanligen trivas i rollen som försörjare/beskyddare.
– Kvinnor lever, möjligen av naturen, längre än män, åtminstone nu när vi praktiskt taget eliminerat den tidigare höga dödligheten i barnsäng, och fortfarande är betydligt latare när det gäller att undanröja hälsofaror för män än för kvinnor.
Allt detta är vi (de flesta av oss) ju överens om här. Man kan diskutera hur medveten AT är om det, eller för all del hur mycket hon håller med om, men åtminstone beträffande vinterpratet får vi nog finna oss i att det faktiskt inte var detta som var ämnet.
@Ulf T:
Nå, gällande kärlek har jag ännu mera att kritisera henne för, men jag ska lyssna ordentligt och se om jag orkar återkomma. Men kort:
Människor som längtar efter kärlek tänker inte i sådana här termer. Hennes tankar handlar om ekonomi och avkastning, de är inte kärleksproblem. Vi avslutar med några sammanhängande tankar:
-Kierkegaard-
-Hannes Nykänen-
Ofta handlar ’kärleksproblem’ om att man förväntar kärlek av motparten medan man själv behåller rätten att ”söka bättre”, och sedan blir man naivt överraskad då motparten gör likadant och relationen havererar. Ännu konstigare blir det när man tar in könsaspekten: Kvinnor, som ser runt efter bättre och bättre, förväntar att deras partner, som förhoppningsvis är ännu högre i sociala hierarkin, inte gör det. Fast desto högre man är, desto större möjlighet har man.
Så, jag har inte mycket förståelse för hennes ’kärleksproblem’ heller.
@straightmansburden:
Det är en av de saker som hon talar om. Du kanske skulle lyssna på hela programmet innan du kritiserar vidare?
@Ulf T:
Nå, jag måste väl lyssna på kärringfan då
Men om jag inte gillar det, kommer jag att ta det ut på denna sida.
@straightmansburden:
Ge inte upp redan när hon börjar återge handlingen i Skönheten och Odjuret!