Igår släpptes 4 av de 6 nya sedlarna, de övriga 2 kommer nästa år. Med anledning av det så kan jag inte avhålla mig ifrån att göra som Kalle Anka-tidningen alltid gjorde när jag var liten, köra en ”Favorit i repris”. Inte så att jag tänker köra om ett gammalt inlägg, men de som var med på ”den gamla goda tiden” när Pär Ström var aktiv med GenusNytt kanske drar sig till minnes hur Bonnie Bernström en folkpartistiskt ”liberal” feminist ondgjorde sig över sedlarna. Hela saken är väl att anse som överspelad, men dels tycker jag hela grejen är fantastisk (om än oavsiktlig) humor, dels sätter den på ett närmast ikoniskt sätt spotlighten på den korkade vänsterfeminismens dumheter. (Nu anmärker säkert någon att Bonnie Bernström är liberal feminist och inte vänsterfeminist. På det svarar jag med Stephen Kings beryktade visdomsord: ”Different name, same shit.”) Man brukar tala om Kejsarens nya kläder, men här handlar det i det närmaste om feministisk striptease.

En liten presentation av Bonnie Bernström (eller snarare sammanfattning av hennes CV) för de som inte är bekanta med henne: politisk skribent på Expressen 1974–1975; ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund 1975–1977; riksdagsledamot (i omgångar) 1976, 1977–1978 och 1978–1982; ledamot i justitieutskottet 1979–1982; ledamot i folkpartiets partistyrelse 1975–1977 och 1978–1987 samt adjungerad 2010–2012; vid mitten av 1990-talet ordförande för Stiftelsen Kvinnor Kan; 2010–2012 ordförande för folkpartiets kvinnoförbund Liberala kvinnor; sedan 2013 styrelseledamot i SILC (Swedish International Liberal Centre) och vice ordförande i UN Women Nationell Kommitté Sverige. Sist men inte minst, mycket viktigt och talande i hennes CV är att hon sedan 2013 är gift med förre folkpartiledaren Bengt Westerberg. (Det sista tog jag med bara för att alltid gör det att någon med feministiskt blod i ådrorna får spel.)

Så till själva saken. Någon gång i början av 2011 tillkännages det att vi skall få nya sedlar, de fem belopp vi har idag, plus en tvåhundrakronorssedel. Allt som allt 6 sedlar. Man har också bestämt vilka kända svenskar som skall pryda dessa sedlar, och i sann jämställd anda bestämt att det skall vara varannan kvinnornas. Följande motiv gäller för de nya sedlarna:

• 20 kr: Astrid Lindgren; kom ut igår
• 50 kr: Evert Taube; kom ut igår
• 100 kr: Greta Garbo; kommer ut nästa år
• 200 kr: Ingmar Bergman; kom ut igår
• 500 kr: Birgit Nilsson; kommer ut nästa år
• 1000 kr: Dag Hammarskjöld; kom ut igår

Bonnie Bernström inleder 7 april 2011 den feministiska stripteasen när hon slänger all anständighet överbord tillsammans med förnuftets trosor och logikens bysthållare och framträder i all nakenhet på (det sedermera saligt avsomnade) Newsmill med artikeln Riksbanken – gör om, gör jämställt!:

Det symboliska jämställdhetsvärdet av valörerna blir ett helt annat än vad Riksbanken förhoppningsvis menar. Summan av alla valörer som kvinnor pryder, blir mindre än hälften av valörerna med män. 1250 kr för män mot 620 kr för kvinnorna. Den hierarkiska ordningen kan därmed sägas vara symboliskt bekräftad.

Hon svamlar sedan vidare med tugget om att kvinnornas löner är 85 % av männens osv. osv. Det här blir ju ofantligt kul, för hur skulle man ha kunnat få till det rättvist? Tusenkronorssedeln är ju själv värd 1000 kronor (jag hoppas alla läsare inser att det är sant utan jag behöver utveckla det) medan de övriga sedlarna tillsammans är värda 870 kronor. I princip så hade man väl i så fatt välja på att:

1. låta en man pryda 1000-kronorssedeln och de övriga fem sedlarna prydas av kvinnor. Men då hamnar vi ju i att de kvinnliga sedlarna är värda 87 % av den manliga sedeln, vilket jag antar skulle ha betraktats som ett hånfullt reproducerande av den patriarkala ordningen där kvinnor tjänar 85 % av vad männen tjänar. Till råga på allt skall då fem kvinnor dela på dessa 87 %, dvs. de får 17,4 % var.
2. låta en kvinna pryda 1000-kronorssedeln och de övriga fem sedlarna prydas av män. Hualigen, betänk ramaskriet att det bara varit en enda kvinna mot fem män!

Inte helt oväntat fick Bonnie en hel del mothugg, både i kommentarsfältet och i ett flertal artiklar. Jag kan inte påminna mig någon som tog sida med henne. Ett flertal av de som kommenterar undrar om det är satir eller ironi, vilket det alltså inte är. Och som en kommentator säger:

”En annan aspekt. Riksbankens val av personer är gott. Men just 1000-kronors sedeln hade kunna prydas av de första fem kvinnorna som valdes in i Riksdagen. I år är det exakt 90 år sedan den kvinnliga rösträtten infördes. Det är värt att fira och det hade varit en hälsning till alla dagens kvinnor och män att fortsätta kämpa på.”

Om kvinnor i allmänhet har samma logiska förmåga som författaren till den här artikeln så bör vi snarare se över om den kvinnliga rösträtten ska avskaffas.

En annan kommentator föreslog (ironiskt) att han skulle skriva en artikel på Newsmill för att ordet ’man’ bara har 3 bokstäver medan ’kvinna’ har 6. Ytterligare en noterar:

Med tanke på att…
* den vanligaste sedeln i cirkulation (500kr)
* den mest frekvent använda sedeln (20kr)
* båda sedlar som nu ges via bankomater (100, 500)
…i framtiden kommer att prydas av kvinnor känns Bernströms artikel mer som gnäll för gnällets skull.

Den verkliga humorn uppstår när Bonnie två dagar efter den ursprungliga artikeln bemöter sina kritiker med en ny artikel:

Med en liberal feministisk analys hade Mattias framförallt ställt upp på förslaget att låta de första riksdagskvinnorna pryda tusenkronorssedeln. Han hade också insett det felaktiga i att ”kvinnosedlarna” skulle representera mindre än halva värdet av ”manssedlarna”. Därutöver kanske han hade funderat över varför män har upprörts av mitt förslag men kvinnor i huvudsak har applåderat. I varje fall på min facebok-sida. Själv tycker jag att reaktionerna är intressanta ur genussynvinkel. Varför uppfattas det som så hotfullt om kvinnor skulle pryda tusenkronorssedeln?

Hon är (var?) alltså så jädrans trög att hon inte inser att hon gjort bort sig, utan försvarar sin ursprungliga artikel och menar att det finns fog för en genusanalys av sedlarna.

Ännu kuligare blir det ett par dagar senare när Johan Gernandt, Ordförande riksbanksfullmäktige, ger sig in i leken med följande (och han får väl anses vara auktoritet i sammanhanget):

Nästa steg
feministisk konst på
237-kronorssedeln

Riksbanken har redan uppskattat vad den blivande fördelningen av antalet sedlar i cirkulation kan tänkas bli. Följande är resultatet.
20 kr 27% Astrid Lindgren
50 kr 8% Evert Taube
100 kr 11% Greta Garbo
200 kr 11% Ingmar Bergman
500 kr 34% Birgit Nilsson 
1000 kr 9% Dag Hammarskjöld
Med dessa beräkningar kommer alltså kvinnorna stå för 72% av antalet sedlar i omlopp.
Vad gäller vilken sedel som är vanligast kan man säga att det är 20:an och den förblir den vanligaste sedeln. Det är den vi har flest av och oftast i plånböckerna eftersom den är en växelvalör. Däremot blir ju 500-lappen fler till antalet; även den får ju ett kvinnligt motiv.

Inte nog med att det kommer att vara kvinnor på nästan 3 av 4 sedlar, räknar man på värdet, så får man följande resultat räknat på 100 sedlar enligt fördelningen ovan.

• Män: 50*8+200*11+1000*9=11 600 kr.
• Kvinnor: 20*27+100*11+500*34=18 640 kr.

Så i praktiken kommer kvinnorna att vara mer värda i plånboken. Bonnie Bernström har inte ens rätt i sin egen förvridna logik. Eller är det så att det kommer att vara övervägande kvinnor på sedlarna för att tillfredsställa den manliga blicken?

Den oinsatte tänker kanske att Bonnie Bernström bara ett korkat undantag, men det här är inte det enda tramset som varit om sedlarna, i samma veva gick frilansskribenten Emelie Bergbohm lös på SVT Debatt med att Taube på nya 50-lappen ett svek mot sexturismens offer. Anledningen? ”Evert Taubes leende läppar på en av de nya sedlarna är ett sätt att legitimera någon som förskönat prostitution” därför att sången Flickan i Havanna innehåller följande rader:

Flickan i Havanna,
hon har inga pengar kvar,
sitter i ett fönster,
vinkar åt en karl.
Kom, du glade sjömatros!
Du skall få min röda ros!

Och tidigare i år fick Malena Ernman, välkänd intelligensbefriad blondis, kortslutning därför att

På den nya sedeln syns Birgit Nilsson i rollen som Brünnhilde i Richard Wagners opera ”Valkyrian”.
Operasångerskan Malena Ernman tycker att motivet är mycket olyckligt. Wagner var en av Hitlers favoritkompositörer, och enligt Malena Ernman ”en av världshistoriens mest inflytelserika antisemiter”.

Att det faktiskt är Birgit Nilsson som porträtteras på sedeln, inte Wagner, och att Wagner, som dog 6 år innan Adolf föddes, knappast kan lastas för vad den senare ställde till med, får väl ses som en studie i skuldsmitta av det värsta slaget.

Jag tror man kan sammanfatta det hela genom att travestera Liza Minellis gamla hit från Cabaret: ”Money makes the feminist head spin around”

©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.