Arbetsdomstolen (AD) dömer Mittuniversitetet att betala 25.000 kronor i skadestånd till en manlig lektor som inte kommit i fråga för ett stöd som riktats enbart till kvinnliga forskare. AD bedömer dock att diskrimineringen var ”mindre allvarlig”.
Den som har fått skadestånd är en manlig lektor som anser att man satt käppar i hjulet för honom med försämrade karriärmöjligheter, 2013 blev han inte ens informerad om att det gick att söka stödet ifråga. Anledningen till det låga skadeståndet:
Då den manlige lektorn under de senaste åren fått andra forskningsstöd i nivå med det han hade kunnat få via det särskilda meriteringsstödet, anser domstolen att diskrimineringen fått begränsade konsekvenser för honom och därför är ”mindre allvarlig”. Av den anledningen blir också skadeståndet lägre än vad mannen krävt.
Om det stämmer så är det väl inte så mycket att säga om det. Undrar om det har någon koppling till att Mittuniversitetet rankades i botten för några år sedan.
Synd att det inte lyfts mer, för den lilla DN-notisen är allt jag sett om saken.
©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.
Jag måste fråga hur du tänker kring motiveringen av det låga skadeståndet.
Varför skulle det inte vara mer att säga om det? Att han lyckats kompensera för att inte ha fått meriteringsstödet gör det väl inte till mindre diskriminering eller mindre allvarlig sådan?
En av dom stora faktorerna som avgör karriär inom högskolevärlden är hur mycket tid en forskare tvingas lägga på att skaffa olika former av finansiering i förhållande till hur mycket tid denne kan lägga på sin forskning. Många stöd är också kraftigt styrda i vad pengarna kan användas till, vilket gör att även ett i pengar räknat litet stöd kan göra stor skillnad för vad man kan åstadkomma i form av meritering, speciellt i början av karriären.
I det här fallet handlar det inte om några små pengar utan 700 000 kr som så vitt jag kan förstå helt hade kunnat användas för att finansiera eget forskningsarbete utan begränsning till något speciellt projekt eller mål.
Att utdöma 25 000 i skadestånd för diskriminering av den graden är rent trams och på gränsen till ett hån, speciellt när grunden för diskrimineringen är så tydlig. Det handlar i det här fallet inte om ett misstag eller en felbedömning utan om att ansvariga har valt att helt strunta i lagstiftningen för att bedriva politik och manipulera siffrorna så att universitetet ser mer jämställt ut än det i realiteten är. Vad det borde ha lett till är ett skadestånd till den enskilde i storleksordning med det missade stödet och ett betydligt större skadestånd till berörda myndigheter för ”bedrägligt beteende” eller något liknande.
Tyvärr så demonstrerar detta bara än en gång både hur ointresserade svenska myndigheter är av jämställdhet i någon verklig mening och hur meningslösa och direkt kontraproduktiva myndigheter som DO är. De fyller mer funktionen att mörka och trivialisera brott mot svensk lagstiftning än att förbättra situationen och borde läggas ner snarast.
Det uppges alltså att han fått forskningsstöd motsvarande på andra vägar motsvarande det han skulle ha fått om han fått meriteringsstödet. Han skulle alltså därmed inte ha lidit någon skada. Notera dock att jag säger ”Om detta stämmer …” Det är helt baserat på vad som står i själva artikeln. Jag kan mycket väl tänka mig (och tror) att han borde få mycket mer, men då baserar jag det på vad jag tror utanför vad som påstås i artikeln.
problemet är ju inte om han fått stöd eller inte från annat håll. Han som individ är ointressant, det som är intressant och förkastligt är hur bidrag kan ges ut på basis av vad forskaren har för kön.
Vi har inte ”punitive damages” i Sverige (till juristskråets förtret antagligen). Alla skadestånd utdöms därför i förhållande till den faktiska skadan som målsägaren lidit.
@Patrik: Givetvis. Därför som jag tar upp saken i ett inlägg.
@Lövet:
Varför till juristskråets förtret?
Som jämförelse fick 44 ”tjejer” 35kkr var när SLU fälldes för positiv särbehandling. I det fallet hade man viktad lottningen så att gruppen män skulle ha lika chanser som gruppen kvinnor till en handfull platser. Det var alltså ingen som uteslöts pga kön.
Jag gissar att de flesta av dessa tjejer kom in på någon annan utbildning, men det är klart, de kände sig ju jättediskriminerade.
http://www.aftonbladet.se/temautbildning/article11753512.ab
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): I USA tar man som advokat ofta betalt i procent av skadeståndet. Vet inte hur det är i Sverige.
Inte sällan ett sätt att visa att advokater i TV-serier är godhjärtade, när de nöjer sig med ett par miljoner hit eller dig.
(Exempel: En flicka har anfallits och skadats av en farlig hund. Enorma sjukvårdskostnader befaras. Hundägare dras inför rätta för vårdslöshet. Flickans advokat kompromissar med hundägaren och väljer ”samtliga sjukvårdskostnader” i stället för en högre summa. Advokatens chef säger ”du inser att vi får mycket mindre betalt nu, va? Bra jobbat, jag tycker det är det här vi står för, att se till att klienten får det så bra som möjligt”.)