Detta är en mer seriös uppföljning på torsdagens inlägg om att ringa Gudrun för städning. Jag menar att man på liknande grunder som Gudrun Schyman (och Veronika Palm i fjor) hävdat att kvinnor arbetar gratis från 12 november, kan hävda att kvinnor slutade arbeta 9 september.
När slutar män respektive kvinnor egentligen att arbeta?
Schymans och Palms påståenden om gratisarbete härrör sig förstås från myten att kvinnor bara tjänar 86% av vad männen tjänar. Men med tanke på att de bara arbetar 69% av männens arbetstid, så hävdar jag, utifrån den enkla ekvationen lön/arbetstid, eller i det här fallet 0.86/0.69=1.25 (avrundat till 2 decimaler) att kvinnor faktiskt är 25% överbetalda. En rättvisa som ganska enkelt skulle kunna justeras genom att man momsbefriade män. Just sayin’
Mina beräkningar (som den intresserade kan ta del av i spreadsheetet ”arbete tid män o kvinnor”, men det är bara ett ”kladdpapper” så lycka till med att själva klura ut vad som är vad) baserade sig på följande tabell:
Nu erbjuder den lite grann av ett öppet mål, för den uppenbara invändningen som jag väntade mig, men ingen framförde, är att man utifrån samma tabell kan hävda att männen sket i hushållsarbetet redan 2 september, dvs. en hel vecka innan kvinnorna började slappa med att äta choklad i soffan och läsa vita serien om maskulina läkare. Skulle man dock slå samman både förvärvsarbete och hemarbete, visar det sig att kvinnor slår igen butiken annandag jul, den 26 december, vilket de väl kan vara värda efter allt ståhej och julstök. Nu arbetar visserligen männen året ut (inklusive julhelg), men det vet ju alla att män egentligen sitter och dricker whisky och diskuterar porrsajter på nätet när de arbetar. Till skillnad då från kvinnor som verkligen sliter och står i till och med när de sover.
Myten om det obetalda hemarbetet
En invändning som säkert en del har i det här sammanhaget är då att hemarbetet (som kvinnorna ägnar 3,7 timmar åt mot männens 2,49) skulle vara obetalt. Nu skulle jag förstås kunna börja laborera med siffrorna för att se om det extra obetalda arbetet uppväger den tidigare nämnda överbetalningen på 25 % Men jag anser det ganska meningslöst, eftersom ”obetalt arbete” bara en floskel och en myt. (Det kan också i det här sammanhanget läsa inlägget om lika lön i min floskelskola.)
Betalt arbete består i att man lämnar bort det man producerar, t.ex. rotmosglass, till någon som ger en pengar som man sedan kan använda för att gå på restaurang och äta filet mignon i rödvinssås. En måltid som någon annan lagat och som man betalt för med pengarna man fick för rotmosglassen. Man har alltså genom sitt arbete fått en god, förhoppningsvis, måltid.
När man lagar mat hemma är det inte obetalt. Man lagar själv maten, som man själv äter, och man slipper betala någon annan för arbetet. Så, genom att man hoppar över mellanleden med pekuniär byteshandel betalar man sig själv med det man producerat. (Och är det så att någon hävdar att hälften av fruns matlagning var gratis när mannen äter, så kan man fråga sig vem som betalade råvarorna. Lever man tillsammans bidrar man på olika sätt till den olika välfärden.)
Det obetalda arbetet är med andra ord skitsnack och feministiskt svammel. Man kan för all del vara underbetald, men obetalda kan nog bara rena slavar anses vara.
Det kan dock vara värt att titta lite närmare på hur vi, baserat på vårt kön, tillbringar våra dagar.
Kvinnors respektive mäns tidsanvändning
För tre år sedan (7 november 2011) skrev Pär Ström ett inlägg: Professor vill ”problematisera maskuliniteten”. Inlägget i sig är inte relevant här (men det handlar om en intervju med genusprofessorn Hirdman, och är intressant, så läst det gärna), men i kommentarsfältet dök så småningom Ninni upp och hävdade med hänvisning till en Tabell B:7_a från SCB:
Här finner jag det intressant att jämföra ensamstående barnlösa kvinnor och män vad gäller just hemarbete.[1]
Barnlösa 15-44 år ensamstående, kvinnor 1,07
Barnlösa 15-44 år ensamstående, män 0,43
Kvinnor lägger alltså mer även när de är ensamma. Är det fel att kvinnor väljer att göra detta? Varför ska det arbetet delas lika för att man sambor?
Jag menar att kvinnor prioriterar hemarbete högre än män. Och det är helt okej.
Jag gav mig själv in och rotade i tabellerna, och redogjorde för en del av mina observationer i en egen kommentar. Och det är den kommentaren som ligger till grund för hela det här inlägget.
Det fanns tydligen en jädrans massa tabeller i den här tidsstudien som SCB genomfört, så istället för Ninnis Tabell B:7_a så råkade jag använda Tabell B:17_b. I tabell B:7 tittade man tydligen på åldersgruppen 15–44, medan man i B:17 hade 20 som undre gräns, om det var några andra skillnader vet jag inte. Varför jag använde B:17_b (som rör en mer begränsad tidsperiod än B17_a) har jag idag ingen aning om. Det kan ha varit tillfälligheters spel, eller så fanns det en tanke bakom det. Jag vet inte. Jag tror inte heller det har någon avgörande betydelse. Oavsett vilket är bägge med i länken ovan. Så om du kollar och siffrorna inte stämmer med vad jag säger är det för att du kollar på fliken för ’a’ istället för ’b’.
Hur som helst, Tabell B:17_b är en studie av:
Genomsnittlig tid för aktiviteter (timmar och minuter), andel utövare (procent) samt genomsnittlig tid för utövare av aktiviteter år 2010/11 samt förändring (diff.) sedan 1990/91 i minuter, efter kön och familjecykel. Befolkningen 20-64 år. Alla dagar, september till maj. Aktivitetsindelning nivå 2-3.
Det är mycket tabeller och siffror, så jag återger det som är väsentligt för inlägget i min egen minitabell här (och ber om ursäkt för att den ser så sketen ut, jag skulle säkert kunna fixa till den så den ser bättre ut, men då lär jag inte bli färdig förrän nästa lördag), och kommer att redogöra för en del observationer efter tabellen.
Jag har begränsat mig till att titta på de bägge könen som singel, SUBbor (Sammanboende Utan Barn, he he) och ”familjer” (med vilket då här avses sammanboende med småbarn) i åldern 20–44 år. Att jag inte har med singel med barn är inte mitt beslut, det finns helt enkelt inte information för dem i tabellerna jag tittade på. Tyvärr. För det hade varit intressant.
Jag har utelämnat ”differenserna” med 1990/91 och en massa underavdelningar. Alla huvudavdelningar är dock med (de i fetstil). Så gott som alla avdelningar har t.ex. med underavdelningar för tid som spenderas på resor, hushållsarbete (som i sig är en underavdelning till hemarbete) är uppdelat i underavdelningar för matlagning; diskning, avdukning; städning av lägenheten och tvätt, strykning. Underavdelningen Barn (som hör till hemarbete) är också uppdelad i saker som lek med barnen, föräldramöten osv. Så min tabell här är en kraftig förenkling:
Siffrorna är i timmar och minuter, 3.50 betyder således 3 timmar och 50 minuter, inte 3 ½ timme.
Aktivitet |
Singel | SUB (Sambo utan barn) |
Familj (Sambo med barn) |
|||
Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | |
Förvärvsarbete |
3.59 |
3.14 |
4.37 |
4.01 |
5.30 |
3.14 |
Arbetsresor |
0.22 |
0.23 |
0.27 |
0.30 |
0.38 |
0.23 |
Förvärvsarbete totalt |
4.21 |
3.37 |
5.03 |
4.30 |
6.08 |
3.37 |
Hushållsarbete |
0.50 |
1.13 |
0.52 |
1.22 |
1.08 |
1.55 |
Underhåll |
0.07 |
0.13 |
0.17 |
0.14 |
0.33 |
0.09 |
Barn |
N/A |
N/A |
N/A |
N/A |
1.31 |
2.26 |
Hemarbete totalt |
1.37 |
2.24 |
2.17 |
2.38 |
4.20 |
5.37 |
Personlig omvårdnad |
8.58 |
9.40 |
9.01 |
9.42 |
8.22 |
8.52 |
Måltider |
1.10 |
1.12 |
1.08 |
1.12 |
1.10 |
1.25 |
Personliga behov totalt |
10.08 |
10.53 |
10.10 |
10.55 |
9.33 |
10.17 |
Studier |
1.05 |
1.36 |
0.33 |
0.52 |
— |
0.25 |
Fritid |
6.39 |
5.27 |
5.54 |
4.55 |
3.49 |
3.59 |
En liten sak, som inte framgår här eftersom jag utelämnat kolumnerna där man fastställer förändringen med 20 år tidigare, men som jag inte kan låta bli notera är en sån liten lustig sak som att singelkvinnor, jämfört med 1990/91, alltså 20 år tidigare, ägnar 26 minuter mer om dagen till personlig vård, 15 minuter mer till måltider (äta alltså; laga maten, diskning och (av)dukning redovisas under hushållsarbete), totalt 39 minuter mer för personliga behov, eller 26/15/39 (att det totalt blir 39 istället för 41 antar jag beror på avrundningsfel), samma för kvinnliga subbor är 27/0/26 och familjekvinnor 9/3/12. För män är motsvarande siffror singel 9/10/18 manliga subbor 10/4/13 och i familj -1/-2/-3 (män i familj ägnade alltså 2010/11 mindre tid åt personliga behov än de gjorde 1990/91, även om det är högst marginellt eftersom det bara rör sig om några få minuter).
Jag tycker att 39 minuter mer per dygn på personliga behov låter jäkligt mycket. Om kvinnorna backade tillbaka till början av 90 talet skulle de ha nästan 40 minuter mer tid per dag och skulle slippa känna sig så stressade. Ett tips kan ju vara att sluta raka … vissa delar. Även männen skulle få en över en kvart mer om dagen om de återgick till tidigt 90-tal.
Men mina observationer från tabellen ovan:
- I alla tre grupperna (singel, subba, familj) ägnar kvinnorna ung. 45 minuter mer än männen åt personliga behov. Tyvärr har man bara delat upp personliga behov i måltider och personlig omvårdnad. Sömn ingår i personlig omvårdnad, vilket är synd, för det skulle vara intressant att se hur det skiljer sig med avseende på sömn och hygien mellan könen och hur det förändras mellan singlar, subbor och familjer.
- Både män och kvinnor minskar sina personliga behov med ungefär en halvtimme när de har barn. Tittar man sen på omvårdnad/måltider så minskar kvinnorna sin omvårdnad med 10 minuter mer än vad männen gör, men ökar på måltiderna med 10 minuter, jag antar att de äter tillsammans med barnen. Kvinnorna ägnar ändå en halvtimme mer åt omvårdnad, kan det vara läppstick, puder och mascara det?
- Fritiden för både ensamstående män (6.39) och manliga subbor (5.54) är ungefär en timme mer än motsvarande för kvinnor (5.27 resp. 4.55). Men män i familj (3.49) har plötsligt (marginellt) mindre fritid än kvinnor i familj (3.59). Undrar hur det kommer sig?
- En lustig detalj är att singelkvinnor och familjekvinnor förvärvsarbetar precis lika mycket (3.37) men kvinnliga subbor förvärvsarbetar en timme mer (4.30), vad kan det bero på?
- Subbor förvärvsarbetar ungefär lika mycket oavsett kön (män 4.37, kvinnor 4.30)
- Män i familj arbetar betydligt mer än manliga subbor (6.08 mot 4.37, plus 1.31)
- Kvinnor i familj arbetar betydligt mindre än kvinnliga subbor (3.37 mot 4.30, minus 0.53).
- Singelmän och singelkvinnor ägnar tillsammans 4.01 åt hemarbete (1.37 män, 2.25 kvinnor).
- Manliga och kvinnliga subbor ägnar tillsammans 4.55 åt hemarbete (2.17 män, 2.38 kvinnor). Det är nästan 1 hel timme mer hemarbete tillsammans. Väldigt underligt. När de flyttar ihop borde de ju kunna effektivisera och minska den totala arbetsinsatsen istället för att öka den. Man behöver ju bara städa en lägenhet istället för två, och att laga en måltid för två kräver ju betydligt mindre arbete än att laga två måltider för en.
- Kvinnor ägnar överlag ungefär en timma mer åt hushållsarbete, oavsett om de är singel, subbor eller i familj.
- Men i familj lägger både män och kvinnor ungefär två timmar mer på hushållsarbete (dvs. totalt fyra timmar mer per par) än när de är barnlösa subbor. (Av de fyra timmarna är tre direkt omvårdnad av barn, en timme andra hushållssysslor.)
- Män i familj tycks ha lagt studierna helt på hyllan. Kvinnorna icke.
Jag gör inga anspråk på att mina observationer skulle vara särskilt vetenskapliga. För det första kan man ifrågasätta själva studien. Var gränserna går mellan fritid, hushållsarbete, omvårdnad av barn etc.? De enda klart definierade gränserna IRL torde väl vara den mellan förvärsarbete och privatlivet respektive den mellan sömn och vaket. Och hur ärliga har människor varit i sitt rapporterande? Jag tycker dock att mina observationer väcker frågor, och ganska effektivt stjälper all bullshit vi matas med om att kvinnor är underbetalda, dubbelarbetar och bla bla bla. Jag har min egen lilla övergripande tolkning av dessa siffror:
Sammanfattande analys
När jag tittar hur siffrorna skiftar mellan de olika grupperna och aktiviteterna tycker jag att det framgår ganska tydligt att skillnaderna mellan män och kvinnor inte verkar påverkas nämnvärt när män och kvinnor slår sig samman i förhållande. Det är när barn kommer med i bilden som saker händer, och det som händer är att kvinnor ägnar mer tid åt barn och sysslor som naturligt påverkas av barn såsom matlagning och städning, knappast förvånande, medan män minskar ner fritid och studier kraftigt för att arbeta mer.
Vad mig anbelangar är siffrorna ett starkt fördömande av den politiska styrningen och genuspolitiken. Det finns knappast någon anledning att gå in och styra i skillnader som är likartade mellan singlar och subbor. Skillnader som förekommer redan i singellivet torde i hög grad vara självvalda. Riktiga förändringar i förhållandet mellan könen verkar inte bero på om de är tillsammans eller inte, utan det som är avgörande och gör att det sker förändringar, och mycket tydliga sådana, i bägge könens beteende är att barn kommer in i bilden, trots att man politiskt försöker motverka det på allehanda sätt. Så att detta sker trots alla försök till motsatsen med politiska åtgärder tyder på att det i hög grad är förenligt med vår biologiska natur och knappast något som borde motarbetas. Det skulle vara intressant att få se en undersökning som verkligen kartlägger till vilken grad både kvinnor och män vill bli hemmafru/man. Jag är ganska säker på att intresset för att bli hemmaman är ljumt jämfört med hemmafru.
Det hela stämmer också väldigt bra med hur jag uppfattar människorna ute i verkligheten. Kvinnor är kvinnor, och män är män. Istället för att bli upprörd över hur hemskt det är, blir jag lite varm inombords.
Jag tror att den stora skillnaden i preferens är i hur villig man är att försörja en relativt hemmavarande partner. Om kvinnor varit villiga att axla den så kallat privilegierade rollen som försörjare, tror jag nog det går att hitta tillräckligt med män som vore villiga att ta hand om barnen.
Pingback: När frisyrer blir ett stort förtryckande problem | WTF?
@bittergubben:
Försörjd hemmaman är mitt livs mål.
Att få vara hemma och sköta om gården medans min sambo försörjer mig i övrigt. Vilken önskedröm!
MVH
Det har ju gjorts studier, t.ex. inom EU – här NEUJobs 2014 – Attitudes Towards Balancing Work and Family Life:
Här kan man välja lite olika attityder och jämföra mellan män och kvinnor, t.ex. om familj, barn, arbete. För Sverige:
Jag fick känslan att kvinnor i Västeuropa tycks luta mer åt jobb som är trygga, intressanta, med flexibla arbetstider, där de kan förverkliga sig själva och ta ansvar, men utan för mycket press; Män prioriterar lön högre.
I Östeuropa är dels könsskillnaderna mindre och attityderna väldigt annorlunda (mycket mer fokus på jobbetik, jobb som plikt, m.m.) Inte minst Turkiet sticker ut i flera frågor. Portugal är också en egen liten ö.
För mig är inte detta ’väldigt underligt’.
Hemarbetet när man lever i en familj blir liksom en del av att ”göra ett vi”. När vi lagar mat till familjen så är det en full och hemlagad måltid, ofta med efterrätt.
Ska jag bara göra för att jag själv ska äta så kokar jag ett ägg eller två, eller slänger i mig en kall korv direkt från kylen, typ. Samma med övrigt i hemmet. T.ex: Denna årstid tänder jag mycket ljus. Att kila runt i hela hemmet, byta ut stearinljus och tända, fixa o dona tar en stund. En stund jag gärna lägger för oss, men som inte skulle roat mig om det bara var för mig.
@Ninni: Nu var det inte en familj, utan 1×2 istället för 2×1. Och även om man då så att säga gärna anstränger sig lite extra, så borde det ändå inte ta mer tid, eftersom man besparar sig allt dubbelarbete. Lade de lika mycket tid på hemmet tillsammans (4 timmar) som de gjorde var för sig (2+2) så borde de ju faktiskt få ett mycket bättre resultat. Tiden man sparar på att damsuga en lägenhet istället för två kan ju användas till att sätta paraplyer i köttbullarna. Typ.
@bittergubben: Jag tror personligen att dragningen, utan någon som helst styrning, generellt skulle bli så att mamma är hemma och tar hand om barnen, och pappar arbetar för att mamma och barnen skall få det bra. Och att alla skulle trivas med att ha det så. Eller åtminstone trivs bättre än med alternativen.
Men det är bara min magkänsla. Inte något jag empiriska belägg för.
@Genusföljaren: Ge sjutton i att komma och motbevisa mig så där.
@Ulf T: Sen är det vedertaget i våra dagar och kultur att kvinnor skall jobba och göra karriär. Det skulle vara intressant och se vad som skulle hända om man verkligen släppte alla styrmedel och bara lät folk leva sina liv.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Ja, familj utan barn Våga dig påstå att jag och min man inte var en familj före lillen kom till jorden
Jag lägger absolut mer tid än vad jag hade gjort som singel, för att det är givande för mig så här, men det hade det inte varit det om jag var ensam.
Fast om jag var ensam hade jag bott i en 1:a, max 2:a. Vår bostad är mångdubbelt större än vad jag hade levt själv i … som ett ex. Vi har 17 fönster att putsa … vad hade jag haft i en etta, 1 eller 2?
@Ninni: ”Vi har 17 fönster att putsa”
Ååhhh! Jag vill också bo i ett slott! =)
@Kollen:
Längtar du efter att putsa fönster kan du få min adress. Jag kan glädja dig med att jag missade ett i farten så här är 18 st som väntar på dig
@Ninni: Ni var, som framgår mycket tydligt av mitt inlägg, subbor och inte en familj, innan lillen kom.
Jag har 10 fönster. Det betyder inte att jag putsar dem.
Hur fungerar tabellen? Förvärvsarbete + arbetsresor blir totalen för kvinnorna medan männen har någon extra variabel? Ser konstigt ut :s
@Ligneto
Tänkte du på att det är timmar.minuter? Dvs 4.52 + 0.12 = 5.04 inte 4.64 (siffrorna kommer inte från tabellen.)
@Dolf
Precis min poäng. Som singel hade jag både haft mindre intresse av att putsa + färre fönster.
Det innebär inte att jag menar att det som finns att se i tabellen är problemfritt. För det som ofta brister är samtycke, dels vilken mängd hemarbete familjen skaffar sig (hur stort hem – vilket även påverkar hur mycket inkomst man behöver dra in – och hur lätt/svårstädat man gör hemmet), dels vilken nivå på städat är ”det rätta” för familjen. Och där är det inte sällan så att ”regeringen” tror sig ha det objektivt rätta svaret.
@Ligneto: Tänker du decimalt. 3.59 (I kolumnen för singelmän) är alltså 3 timmar och 59 minuter, plus 22 minuter för arbetsresor blir alltså 4 timmar och 21 minuter. Det är en ren tillfällighet att det när det handlar om arbete i alla 3 kolumnerna blir mer 60 minuter när man slår ihop arbete + resor, medan det i alla 3 kolumnerna för kvinnor blir mindre än 60 minuter. Så för kvinnorna blir det rätt vare sig du räknar decimalt eller med timmar och minuter. Men det är alltså timmar och minuter du skall räkna med.
Men i nästa grupp blir Hushållsarbete + Underhåll + Barn inte lika med Hemarbete totalt för jag har inte tagit med alla undergrupper.
(Man får inte heller exakt 24 timmar om man lägger ihop alla huvudgrupperna för en kolumn, för det finns också en ”ospecificerad”, men jag tror inte var mer än 10 minuter ospecificerade i någon kolumn, så det var mindre viktigt.)
@Ninni:
Speciellt vad gäller hemarbete kan man ifrågasätta hur man räknar och klassificerar.
I den ursprungliga tabellen är huvudgruppen då
Hemarbete Totalt
= Hushållsarbete
+ Underhållsarbete
+ Omsorg om egna barn
+ Omsorg om andra
+ Inköp av varor och tjänster
+ Annat hemarbete
+ Resor i samband med hemarbete
Hos singlar och subbor faller hela underavdelningen med omvårdnad av barn bort. Det är helt enkelt 0.
Hos familjer däremot lägger kvinnorna 2.26 (nästan 2 ½ timme med andra org) på omsorg av barn, medan männen lägger 1.31 på barnen, nästan en timme mindre.
Då blir det också lite intressant att titta på hur omvårdnaden av barn delar upp sig.
Män 1h 31min omsorg om egna barn fördelar sig (fallande):
Kvinnor 2h 26min omsorg om egna barn fördelar sig (fallande):
Huvudsakliga skillnaden är att kvinnor spenderar 45 minuter mer på ”tillsyn och hjälp”, i övrigt handlar det bara om några minuter hit och dit. Jag tycker man kan ifrågasätta lite vad som är hemarbete när det gäller barnen. Föräldramöten skulle jag definitivt kunna tänka mig räkna som hemarbete, men det är inget som är signifikant tidsmässigt. Om man skall räkna ”Tillsyn och hjälp”, tja det beror väl i hög grad på vad det är man faktiskt gör. Sitter man på lekparken och skvallrar med andra föräldrar medan barnen åkor rutschkana är jag i alla fall tveksam till om man skall betrakta det som ”hemarbete”. För att inte tala om ”lek” och ”högläsning”. (sen undrar jag, eftersom detta gäller sammanboende småbarnsföräldrar, vad räknar man som ”småbarn”? Jag tycker det ser lite konstigt ut med läxläsning inräknat, för småbarn är i alla fall för mig barn som inte nått skolåldern ännu.)
Vet inte om det passar in här men nu när den nya regeringen stolt konstaterar att de äntligen skall göra sig av med det förtryckande vårdnadsbidraget så ser man klart hur man vill tvinga föräldrarna ut i arbetslivet. För hemmavårdande mödrar och fäder var ju vårdnadsbidraget en möjlighet att fritt välja om man ville lämna bort barnen eller stanna hemma själv. Man undrar ju lite grand varför detta bidrag är så otroligt viktigt för socialisterna annat än som ett maktmedel att tvinga folk att arbeta och att tvinga in barnen på förskolor som skall forma barnen åt staten istället för föräldrarna.
@Ninni: @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Tack! Borde kanske insett det
@Ligneto: eh, jo, det borde du onekligen, eftersom jag faktiskt säger det i inlägget precis före tabellen!
@Intenso: Säkerligen, det har ju hörts ”vapenskrammel” lite då och då om obligatorisk förskola, jag tror till och med från så tidig ålder som 2 år. Men kan man åstadkomma samma sak genom styrmedel så går man väl den vägen först, för det sticker inte lika mycket i ögonen som ett lagförslag som direkt förbjuder folk att ta hand om barnen hemma.
Pingback: Den feministiska kampen fortsätter | Jämställdhetsfeministerns blogg
Pingback: #FarsDag, #TackPappa & Försurad sumpmark 1 | Genusdebatten
Pingback: Hellre död än röd | Genusdebatten