Vi har ju bra mycket fler namn än de 20 i topp (notera att vi hela tiden talar om tilltalsnamn):
Mansnamnen år 2014 i rangordning från 21–100 (enligt SCB): Mattias, Nils, Jonas, Sven, Niklas, Martin, Leif, Oskar, Björn, Alexander, Patrik, Ulf, Christer, Viktor, Henrik, Joakim, David, Kjell, Simon, Emil, Filip, Christoffer, Tommy, Rolf, Robert, Stig, Gustav, Anton, Göran, Lennart, Christian, Håkan, Rickard, Mohamed, John, Robin, William, Tobias, Jonathan, Sebastian, Jakob, Lucas, Kent, Adam, Linus, Roger, Claes, Axel, Elias, Gunnar, Jesper, Kurt, Jörgen, Åke, Kenneth, Jimmy, Rasmus, Isak, Olof, Oliver, Hugo, Albin, Johnny, Max, Joel, Dennis, Arne, Ludvig, Pontus, Torbjörn, Bertil, Olle, Dan, Bernt, Kevin, Sten, Tony, Roland, Samuel, Jens.
Kvinnonamnen år 2014 i rangordning från 21–100 (enligt SCB): Elin, Hanna, Johanna, Carina, Sofia, Elisabeth, Katarina, Emelie, Julia, Ida, Linnéa, Helena, Åsa, Margareta, Anette, Marianne, Anita, Camilla, Gunilla, Sandra, Barbro, Ann, Anneli, Siv, Therese, Amanda, Cecilia, Josefin, Jessica, Helen, Lisa, Caroline, Frida, Ulrika, Elsa, Gun, Maja, Matilda, Berit, Madeleine, Rebecka, Agneta, Britt, Sofie, Alice, Pia, Yvonne, Ebba, Klara, Lina, Mona, Ann-Marie, Louise, Isabelle, Sonja, Ann-Christin, Rut, Astrid, Birgit, Erika, Inga, Moa, Nathalie, Gunnel, Alexandra, Viktoria, Britt-Marie, Ellen, Wilma, Ella, Felicia, Emilia, Pernilla, Lisbeth, Gerd, Irene, Alva, Charlotte, Agnes, Ingela.
En sak som slog mig när jag såg namnen man sökt på är också att det inte någonstans framgår hur stor andel människor som täcks av dessa vanliga namn. Det är ju långt ifrån säkert att gruppen män med de 20 vanligaste namnen är lika stor som gruppen kvinnor med de 20 vanligaste namnen. Så jag kollade också detta och det ser ut så här enligt SCB:
Lars |
93 993 |
Anna |
107 210 |
Anders |
80 039 |
Eva |
90 891 |
Mikael |
79 357 |
Maria |
83 861 |
Johan |
75 731 |
Karin |
74 082 |
Karl |
72 062 |
Kristina |
58 959 |
Per |
70 367 |
Lena |
58 501 |
Erik |
69 488 |
Kerstin |
55 032 |
Jan |
63 395 |
Sara |
53 495 |
Peter |
63 163 |
Emma |
49 151 |
Thomas |
60 678 |
Ingrid |
48 282 |
Daniel |
55 388 |
Marie |
41 375 |
Fredrik |
54 630 |
Malin |
40 629 |
Hans |
52 012 |
Birgitta |
40 433 |
Bengt |
47 972 |
Jenny |
40 242 |
Andreas |
45 407 |
Inger |
38 760 |
Stefan |
45 250 |
Annika |
38 699 |
Mats |
45 016 |
Monica |
38 435 |
Bo |
42 697 |
Linda |
38 339 |
Marcus |
42 444 |
Susanne |
37 838 |
Magnus |
41 712 |
Ulla |
37 528 |
Man kan notera att de 3 vanligaste kvinnonamnen tillsammans utgör en större grupp än de 3 vanligaste mansnamnen, men därefter slår det över åt andra hållet.
Totalt antal personer som ingår i gruppen av de sökta mansnamnen: 1200801, motsvarar ung. 24 % av en manlig befolkning på 5 miljoner.
Totalt antal personer som ingår i gruppen av de sökta kvinnonamnen: 1071742, motsvarar ung. 21 % av en kvinnlig befolkning på 5 miljoner.
Utifrån dessa siffror hamnar ungefär var 4e man i listan över de 20 vanligaste mansnamnen, medan bara var 5e kvinna gör det. Så man kan alltså redan utifrån det vänta sig en viss övervikt av manlig representation. (Jag måste dock erkänna att jag hade väntat mig att skillnaden skulle vara mycket större än den faktiskt var.)
Det framgår inte heller hur man behandlat olika stavningsvarianter av namnen. Bland de manliga namnen har vi bland annat (som tilltalsnamn) Mikael 56269, Michael 19962 och Micael 2288 (vilket blir ung 78,5 tusen, så det saknas fortfarande lite för att få ihop de dryga 79 tusen i tabellen ovan); Karl 47360, Carl 24676 (totalt 72036, marginell skillnad mot tabellen ovan); Per 61784 + Pär 8021 = 69805; Erik 59905 + Eric 9152 = 69057; Thomas 38011 + Tomas 21197 = 59208; Marcus 29415 + Markus 12953 = 42368. Jag har inte kollat alla namnen, bara de som jag bedömt att det föreligger signifikanta skillnader i stavning. (Jag kollade dock Fredrik/Fredric, men det var ung 52 tusen som stavade med ’k’ mot 1,5 tusen som stavade med ’c’, så jag tog inte med det)
Motsvarande för kvinnor: Eva 84963 + Ewa 4907 = 89870; Karin 68705 + Carin 5319 = 74024; Kristina 27343 + Christina 28746 = 56089 (och då saknas det ändå nästan 3000 stycken, jag undrar vad det finns ytterligare för stavningsvarianter?); Sara 42471 + Sarah 5956 = 4827 (ung 5 tusen saknas, det finns ju Zara, Zhara, Zarah och en handfull Shara men de täcker tillsammans högst 2 tusen), så jag undrar hur mer man bär sig åt); 30398 Jenny, saknas runt 10000 jämfört med tabellen ovan, men jag hittar inga stavningsvarianter som förklarar skillnaden; Annika 31482 + Annica 6063 = 37545; Monica 25435 + Monika 12702 = 38137; Susanne 30844, så det saknas ung 7000 som väl består av Susann, Suzann, Suzanne och vad det nu kan finnas mer för varianter.
Jag har som sagt vad inte kollat alla namnen på listan, jag får intrycket av att variationer på stavning är något mer förekommande hos kvinnorna. Hur man har hanterat stavningsvarianter kan ha en ganska stor betydelse för utslaget när man räknar.
Jag roade mig också med att titta på hur det ser ut i regeringen och bland partiledarna när det gäller namnen.
I nuvarande regeringen (med sin jämna könsfördelning) har vi bland männen ministrar med dessa namn som finns med på den sökta listan: Stefan (statsminister), Per (finans och konsumtion), Peter (försvar), Anders (inrikes), Mikael (närings och innovation). Då kan vi konstatera att Statsministern, Försvarsministern och Inrikesministern torde vara tunga namn som dyker upp ofta i medierna. Det, som jag bedömer det, enda tunga namnet som inte är med på listan bland de manliga ministrarna är Gustav (utbildningsminister). Alltså 5 manliga namn på listan, varav 3 tunga, 1 tungt inte med på listan.
Bland kvinnorna: Kristina (strategi och framtid), Annnika (socialförsäkring), Anna (infrastruktur), jag bedömer inte någon av dem som tunga namn. Bland de kvinnliga namnen finns det dock flera som är tunga och som inte är med på listan: Åsa (vice [ha!] statsminister, klimat och miljö), Magdalena (finans), Alice (kultur), Margot (utrikes). Vi har alltså där 3 ”lätta” namn som är med på den sökta listan, 0 tunga, och 4 tunga som inte är med på listan.
Under Regeringen Reinfeldts 8 år hade vi följande namn på listan, manliga: Fredrik (stats), Anders (stats), Carl (utrikes), Mikael Odenberg (mindre än ett år), Stefan Attefall, Mats Odell, Peter Norman, Lars Leijonborg, Jan Björklund, Erik Ullenhag. I alles 11 namn, varav de tunga posterna statsminister, finansminister och utrikesminister alla var män med namn på listan.
Kvinnor i Reinfeldts ministär: Birgitta Ohlsson, Maria Borelius (ung 1 vecka), Ewa Björling, Karin Enström (försvarsminister lite över 2 år), Maria Larsson, Cristina Husmark Pehrsson, Maria Arnholm (lite över 1 år), Lena Ek, Lena Adelsohn-Liljeroth. 9 kvinnor, men då skall märkas att i alla fall 1 av dem bara var statsråd en vecka. Jag har lite svårt att bedöma om någon av dem skall räknas som (politiskt) tung.
Tittar vi på partierna så kan vi se att det ser ut så här vad gäller nuvarande och förra partiledaren (anger med ”on/off” om deras namn är med bland de 20 vanligaste som söks):
S – Stefan On; Mona Off
VPK – Jonas Off; Lars On
MP – Gustav Off Åsa Off; Peter On Maria On
M – Anna On; Fredrik On
C – Annie Off; Maud Off
FP – Jan On; Lars On
KD – Ebba Off; Göran Off
Bland nuvarande partiledare är det 2 män On mot 1 kvinna On, bland tidigare partiledare 4 män On mot 1 kvinna On (2 om man tar med Piratpartiets Anna).
Sådant lär förstås ge utslag i mätningar av den här typen.
Sen ska vi inte tala om kungahuset:
H.M. Konung Carl XVI Gustaf – On
H.M. Drottning Silvia – Off
H.K.H. Kronprinsessan Victoria – Off
H.K.H. Prins Daniel – On
H.K.H. Prinsessan Estelle – Off
H.K.H. Prins Carl Philip – On
H.K.H. Prinsessan Sofia – Off
H.K.H. Prinsessan Madeleine – Off
H.K.H. Prinsessan Leonore – Off
(När kungen nämns vid namn är det mig veterligen alltid Carl Gustav, inte Gustav eller Carl-Gustav, så han borde komma med i en räkning, samma sak gäller så vitt jag vet Carl Philip).
Vi har alltså 3 kungliga namn på 20 i topplistan som söks, samtliga mansnamn, ingen av kvinnorna är med på topp 20-listan. Vilket torde ge en betydande bias mot att det blir fler nämnda män.
Ytterligare en sak man kan fråga sig i den här historien har med stavningen av namnen att göra. Michael, Carl, Thomas, Eric, Fredric och Marcus förekommer ju till exempel i engelskspråkiga länder, flera av dem är väldigt vanliga, så om man söker av också dessa stavningsvarianter bör man få rätt många träffar på grund av de förekommer i internationella sammanhang.
Bland kvinnonamnen torde det bara vara Monica och alternativstavningen Suzanne som är något så när vanliga i anglosaxiska sammanhang. Den engelska motsvarigheten till Maria, Mary, uppfattar vi här som ett eget namn i sig, sak samma gäller Anna, Anne och Ann, de uppfattas här i sverige som 3 separata namn.
Så vi kan få en betydande snedfördelning även här.
Det här är förmodligen ett av de meningslösaste inlägg jag skrivit, men det visar väl mest hur meningslöst och uridiotiskt hela räknegrejen är. Det är fullständigt obegripligt att man faktiskt ägnar sig åt det. Så jag säger som Gordon Ramsay:
©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.
En ytterligare okänd variabel i sammanhanget är väl om vi väljer namn på samma sätt för pojkar och flickor, och hur många pojk- och flicknamn det alls finns att välja på. Finns det bara ett pojknamn på två flicknamn, kommer ju dubbelt så många pojkar att ha samma namn som flickor generellt.
Jag funderar över åldrarna på dem som har namnen… Pga att man velat få in kvinnor överallt är kvinnorna på ”höga” platser ofta yngre än männen väl? Så man skulle kanske behöva titta på namn från olika generationer när det gäller kvinnor och män?
Hela den här diskussionen framstår som ett stort skämt.
Det är inte speciellt svårt, med minimalt användande av modern teknik, att söka på alla kända namn och stavningsvarianter. Det går också alldeles utmärkt att göra en omvänd sökning efter allt som inte kan identifieras som ord eller förkortningar. Med en begränsad manuell arbetsinsats kan man därifrån få en riktig statistik. Ur ett analyshänseende finns det alltså ingen anledning att välja ut 20 namn överhuvudtaget om man inte är både tekniskt fullkomligt inkompetent och dessutom saknar all förmåga att under en kortare period samarbeta med någon som är lite mer tekniskt kompetent.
För övrigt så krävs inte ens modern teknik, ordfrekvensanalys och liknande tekniker började användas i slutet av 1800-talet för att analysera språkstilar. Att analysera namnfrekvenser är betydligt lättare och mindre än 1000 artiklar tar inte många dagar att sortera ut namnen ur ens manuellt.
@En annan Andreas:
Jag är fullt medveten om att ett flertal av problemen jag tar upp är triviala. (Jag är gammal GREP-fanatiker, alternativa stavningar av namn är väl så mycket rutin som det kan bli.) Men som sagt vad, om man börjar med att begränsa sig till 20 namn, undrar vad det är för några som har satt ihop det hela då? Och vad de faktiskt har för kompetens?
Och oavsett hur man gör så finns det ganska så stora gråzoner, som t.ex. när man omnämner personer med enbart efternamn eller titel och efternamn och konstiga namn som är allt annat än självklara vad personen har för kön. Nästan varenda gång jag kollar könssammansättningen på någon form av styrelse så brukar det vara åtminstone ett par fall där jag får kolla på foto för att kunna avgöra vilket kön personen har. Bara bland de 15 i Fi:s partistyrelse finns Gita Nabavi, Zakia Khan, Omid Massali och Sujata Maini, det är 25 % av styrelsen där jag utifrån namnet inte kan säga om det handlar om en man eller en kvinna. Spontant utifrån namnen (och utan att veta om att det handlade om Fi) så hade jag gissat på att Gita var kvinna och Omid man, de andra två, ingen som helst aning. Verkar som båda mina gisstningar på Gita och Omid är korrekta. Dessutom är både Zakia och Surjata kvinnor, vilket inte är så svårt att gissa utifrån att de ingår i Fi:s styrelse, men baserat på enbart namnet vete fan hur jag hade gissat. Med andra ord en stor osäkerhet bara där.
Hela grejen med att räkna namn är synnerligen oseriöst och stinker av billiga PR-poäng.
@Dolf: stavningen Cristina ser jag då och då, främst från gamla Östblocket.
Den här namnräkningen verkar lika seriös som de som räknade efternamn ”som lät utländska”, eller de som tittade på styrelsemedlemmars hudfärg. Gör bara skada och ingen blir klokare.
@ChristinaG: exakt!
@John Nilsson, @Alith: Minst sagt gott om oredovisade variabler.
Angående kvinlig närvaro i SVT-SR-etern avläses enklast genom att lyssna sig igenom sändning via radio, SR, enklast är kanske att börja med kanal P1 valfria dagar eller tider och därefter fortsätta till två och trean.
Du kommer att notera den kompakta ljudupplevelsen av istort kvinlig röst.
Övrig fundering vad det gäller SVT får slutsats av det mediet utgå för min del har icke haft sådan mottagare, dock var hemma hos gamla mor härförleden och tittade på ett program med slags blöt-journalist vilket hade en fejkad bordsplacering av tänkta gäster, avlyssnade ett plågsamt och pinsamt reflekterande.
Därefter illa nyhetsprogram vid 19.30, fundering måste vara bekvämt intjändae slantar och så slutligen en kortare stund seendes på program kallat Skobido-nått fixade dryga 10-minuter därefter fick det vara nog med plågsamheter och betraktande av en i framtiden, historik.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Nja, jag hade nog inte förväntat mig att du skulle vara ovetande om möjligheterna med modern teknik. Poängen var mer att hela tanken med att plocka 20 namn är ganska barock från början.
Även om man inte direkt kan könsidentifiera på namn så kan man identifiera dem som namn för vidare analys. I värsta fall så får man ett resultat med okänt kön som en kategori och om den kategorin är stor så kan man inte dra speciellt många slutsatser.