Not: Arbetad tid per kön 2012, män 81,8 milj, kvinnor 61,8 milj = 132%, källa
Äpplen & Päron, nr. 3
Äpplen & Päron, nr. 3
Äpplen & Päron, nr. 3
Genusdebatten
där flera skribenter bjuder in till dialog om jämställdhet & könsfrågor
Äpplen & Päron, nr. 3
Klockrent, men det verkar oxå konstigt. Hur kan lönegapet bara vara 16% om killar jobbar 32% mer och tjänar högre lön i snitt?
@Petter:
För att personer som tjänar mer beskattas hårdare gissningsvis… Samma fenomen som när företaget behöver betala över 40.000 kronor i månaden för en anställd vars lön är ca 20.000 kronor i månaden.
Håller med Petter, skriv ut och klistra upp på väl valda ställen.
@erik
Jaha man räknar på nettolön! ja men jag tror inte detta funkar på vänstern(majoriteten av feminismen), dom är immuna mot den typen av syn på rättvisa…
Är det nån som vet hurvida den statistik jag sett som visar att män står för 2/3 av intäkterna till statskassan och kvinnor för 2/3 av uttagen i vård och omsorg är nåt att lita på? Det kanske stämmer då ju, vågade inte lägga nån vikt vid det när jag såg det men nu förstår jag hu man räknar den
, statistik är en djungel..
Med den borde killar få vara lediga sista 1/3 av året och plocka ut en massa checkar på spa eller nåt.
Sen glömde jag att jobba 32% mer vilket motsvarar 10 år eller nåt i yrkeslivet bör väl ge en bättre lönekarriär och också möjligheter att avancera och få chefspositioner. Men då kanske kvinnorna pluggar mer istället å andra sidan…. pluggar tjejer 16% mer än män så kanske det går ihop
?
Männens genomsnittliga årsinkomster är 37% högre än kvinnornas. Män har 16% högre timlöner och män arbetar 22% fler timmar.
Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor finns i första hand bland gifta och sambor och där jämnas de ut i familjen. Ensamstående män har bara 3%högre inkomster än ensamstående kvinnor.
@Erik:
Det finns fler faktorer.
Svenskt Näringsliv har i en relativt färsk rapport (2013) kommit fram till att den ojusterade skillnaden mellan män och kvinnor bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag var 11%. Justerat för skillnader i yrke, näringsgren, utbildning, ålder, arbetstid, om man är chef eller inte samt vilket företag man arbetar på, minskar skillnaden till 4%.
Man noterar också att lönespridningen är större bland män. Här kan det hända att det som Baumeister noterade, att variationen är mindre på botten (minimilöner*) än i toppen, spelar in och får skillnaden att se större ut än den egentligen skulle vara. Detta mönster förstärks av att den kraftigt kvinnodominerade offentliga sektorn har klart mindre lönespridning än den privata sektorn.
En annan observation är förstås att man enbart fokuserar på sätt att gynna kvinnor, och inte mäter om detta gynnande har några negativa effekter. Det leder troligen till en ’osynlig kvotering’ på alla nivåer – något som bl.a. återspeglas i att kvinnor haft en bättre löneutveckling än män i praktiskt taget alla sektorer.
* Sverige har ju inte lagstadgad minimilön, men den genomsnittliga minimilönen i Sverige är högst i EU, mätt i procent av meddellönen.
Pedagogiskt enkelt och bra
Såg förövrigt att Metro är dom enda i media som tar upp pojkarnas ras i Pisa på ett bra sätt där Martin Ingves är klockren man kan tro att han läser GD under rubriken:Samhället sviker pojkarna.
ST: ”Forskare: Samhället sviker pojkarna”
SvD: ”Vi ser ett samhälleligt svek mot pojkarna”
DN: ”Pojkar har tappat mer i kunskapsnivå”
Feministiska DN vinklar det alltså mer som att det är pojkarnas fel, medan övriga antyder att det är samhället som sviker.
Män jobbar mer heltid, men också mer övertid. Det går inte att ’göra om’ deltidstimmar till heltidstimmar. En heltidstimme är mer värd än en deltidstimme.
@Tommy:
”SvD: Vi ser ett samhälleligt svek mot pojkarna”
En liten kommentar, SvD känner sig dock tvungna att infoga en liten replik från någon Inga Wernersson:
” Den som förväntas tillhöra den smartare gruppen får inte låtsas om att man behöver anstränga sig. Flickorna har ingen anledning att anta att de skulle klara sig utan att anstränga sig, säger hon.”
Vilken stinker av genus”vetenskap” vilket bekräftas av ca 10s av googlande.
Vad är det för j-vla fel med att en erkänd och respekterad forskare som Martin Ingvar uttalar sig om ett ämne som detta, utan att man måste ha någon slags helgardering med en replik från en någon genustant?
Det är ju inte så att det omvända sker, varje gång någon av de genustroende uttalar sig bergsäkert om något som gäller de både könen i media.
@Daniel:
”En liten kommentar, SvD känner sig dock tvungna att infoga en liten replik från någon Inga Wernersson”
Tar tillbaka detta, det är inte SvD som ligger bakom utan TT. Helt åt skogen är det fortfarande dock.
@Daniel:
Jag tror det där är huvudet på spiken. Genusvetarna struntar blankt i pojkarnas behov. Här finns något konkret att ta på när det gäller killarnas problem och just den här delen känner jag igen från min tid i skolan. Nämligen att man som kille skulle låtsas att man aldrig pluggade. Givetvis var det då vissa som inte pluggade alls och därmed blev uderkända.
M.a.o. jag håller inte med dig riktigt där.
@Daniel:
Människan(?) häver dessutom ur sig ”Ett problem kan vara den ökande individualiseringen, att man låter elever sköta sig själva i för hög grad. Det är bra för högpresterande elever [flickor], men svårare för dem som inte har det lätt för sig [pojkar].”
Endera har hon inte läst PISA-rapporten eller så är hennes läsförståelse sämre än de utvärderade elevernas. Rapporten visar tydligt på att både killar och tjejer försämrat sina resultat. Det finns inget i skolan som ”är bra för högpresterande” – den är helt enkelt dålig för alla och allra sämst för pojkar.
@Daniel: Jo, mediemisandrin blir alltmer märkbar. Nyligen skrevs det om en kartläggning av bilisters bältesanvändning. I lokalblaskan fanns en formulering i stil med ”som väntat var kvinnor i [länet] bättre på att använda bälte”. I en närliggande kommuns lokalblaska var uttryckssättet nåt liknande ”karlarna i [ort] var förstås sämre på att använda bälte än kvinnorna”. Båda artiklarna var (förstås) skrivna av kvinnor.
Notera att båda – liksom jag, avsiktligt, i föregående mening – petat in en rätt onödig passus om att resultatet var helt väntat. Båda hade också en värderande formulering: att kvinnor var bättre respektive att män var sämre. Den ena tidningen använde dessutom ordet ”karlar” i stället för ”män”, på ett sätt som åtminstone jag uppfattade som pejorativt.
@Ulf T:
Jämos miljongranskning ger ett bättre svar på frågan om verkliga osakliga löneskillnader.
@En annan Andreas:
Utan att gräva jättedjupt i de två rapporterna så kan man nog konstatera att det knappast finns motsägelser mellan JÄMO:s granskning och Arbetsgivarnas. De 39 miljonerna i lönejustering som blev resultatet av JÄMOs arbete ryms mer än väl i de 4% oförklarade skillnader.
JÄMOS arbete här ä r viktigt. Det skall inte finnas några oförklarade skillnader. Det vi kritiserar är vulgärbeskrivningarna som i n t e tar hänsyn till faktorer som arbetstid.
Läs om – läs rätt!
@Tommy:
Ett exempel på samma sak är ju den undersökning gjord av bilprovningen, som visar att kvinnor har sämre koll på bildäckens skick och i snitt kör med sämre mönsterdjup.
Kontentan av artikeln blev att det var mannens fel: Eftersom mannen oftast står för skötsel av bilarna:
”Oftast har kvinnan ”den andra bilen” och mannen har oftast kollen på båda bilarna. Han tycker väl inte att det är så noga – hon kör ju bara barnen till dagis, säger Björn Näzell på Bilprovningen.”
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvinnor-kor-pa-samre-dack-an-man_8456412.svd
Tommy:
Skulle uppskatta om du kunde hitta länkar till artiklarna du skrev om.
@Lövet:
Jag skulle vilja vända på det där. Jag tror att det alltid kommer att finnas oförklarade skillnader, eftersom det är väldigt svårt att kontrollera för saker som i grunden är svåra (eller omöjliga) att mäta.
Däremot görs ju ofta felet att man antar att allting som är oförklarat kan förklaras som diskriminering. Det är fullt rimligt att förvänta sig att även diskriminering skall beläggas och kvantifieras direkt (’förklaras’) – inte som handviftande referenser till någon gråzon vars innehåll och orsaker är okända.
Oförklarade skillnader är just oförklarade. De behöver inte alls bero på diskriminering.
@Chattanoga: ”Tommy:
Skulle uppskatta om du kunde hitta länkar till artiklarna du skrev om.”
Jag lyckades mot förmodan hitta rätt artiklar till sist!
Jag mindes dock fel i ett avseende: ST hade inte ett onödigt ”som väntat”, vilket dock LjP hade.
http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.6493094-vi-ar-nast-bast-pa-bilbalten
http://helahalsingland.se/ljusdal/1.6531891-populart-att-anvanda-bilbalte
@Patrik:
Ett rimligt antagande är alltså att gifta/sammanboende kvinnor slutar arbeta i större omfattning.
Har du nån källa förresten?
@Ulf T:
” Detta mönster förstärks av att den kraftigt kvinnodominerade offentliga sektorn har klart mindre lönespridning än den privata sektorn.”
Jag har sagt det förut och jag säger det igen.
_Ju större lönespridning desto högre medianlöner!_
Har sett detta på mikronivå när vi gjorde lönekartläggningar på ett företag med 1500 anställda. Om man vill ha upp medianlönerna bland t.ex. kvinnor i en viss yrkesgrupp, måste kvinnorna i den gruppen ”offra” en minoritet för att en majoritet ska få högre löner, och för att en liten grupp ska få rejält höga löner.
@Magnus:
_Ju större lönespridning desto högre medianlöner!_
Japp. Vill man ha upp medellön/medianlön i den kvinnodominerade sektorn måste man differentiera uppdrag och ansvar inom sektorn mer. Jag har skrivit om det på min blogg här. Men, som jag kommer komma in på längre fram när jag skriver om kvinnliga homosociala gemenskapen, så tror jag inte det är något som kvinnor vanligen vill eller mår bra av.
Daniel:
Wernerson är väl den som gjort mest för att sprida myten om ”pojkars anti-pluggkultur”.”